Så vill Epirocs nya vd Helena Hedblom sätta fart på gruvbranschen

Bitz Magasin
-
0
Så vill Epirocs nya vd Helena Hedblom sätta fart på gruvbranschen

Den första mars tillträder Epirocs nya vd Helena Hedblom sin nya roll på verkstadsbolaget Epiroc. I en tid av teknikskiften och stora utmaningar tror Helena på hastighet. Och på förmågan att agera som ett litet företag, oavsett storlek.

Helena Hedblom avskyr när det går långsamt. Hon är otåligt lagd, vill omsätta teorier till praktik så snabbt det bara går.

– Jag blir frustrerad när något blir för teoretiskt och tungrott. Jag vill se saker hända, allra helst med egna ögon. Det handlar inte om något kontrollbehov – snarare om nyfikenhet. Jag vill verkligen förstå, få en helhet. Först då känner jag att jag kan fatta balanserade och välgrundade beslut framåt.

Helena Hedblom ser fram emot att ta över VD-posten över verkstadsföretaget Epiroc
Helena Hedblom ser fram emot att ta över som ny vd för Epiroc.

Hon är uppvuxen i Härnösand, en vacker liten stad vid Höga kustens klippor i Ångermanland. Att det var ingenjör hon ville bli visste hon tidigt. Med matematik, fysik och kemi som favoritämnen i skolan och med lärare som både uppmuntrande och lyfte fram hennes talang var valet enkelt. Direkt efter gymnasiet flyttade hon till Stockholm för att börja på KTH:s bergsingenjörsutbildning.

”Jag tror på hastighet. Att det är där det sitter. Det är inte den som är störst som vinner långsiktigt, utan den är som är snabbast.”

– Jag gillade kopplingen mellan teori och praktik, att man snabbt kan se om det man räknat ut fungerar i praktiken, säger hon och lägger till att hon också tycker om att det är så tekniskt komplext att jobba med berg. Svårt är lika med roligt, för Helena Hedblom.
– Det är utmanande applikationer och det är tuffa miljöer. Vi brukar säga här på Epiroc att ”ju knivigare något är, desto bättre presterar vi som organisation”. Det ligger något i det!

Innovation i fokus för Epirocs nya vd

Förutom en sväng på stålbolaget Avesta Sheffield (numera Avesta Polarit red. anm.) efter examen från KTH har Helena Hedblom tillbringat hela sin karriär inom Atlas Copco och sedermera Epiroc. Senast kommer hon från jobbet som gruv- och infrastrukturchef på Epiroc, men under de senaste tio åren har hon haft flera olika chefsroller inom koncernen. Bland annat som ansvarig för Rock Drilling Tools och för den divisionens forskning och utveckling. Det senare är ett område hon kommer att ha fullt fokus på även i sin nya roll.

”Automation och elektrifiering kommer förändra gruvdriften i grunden i hela världen”

– Att satsa på innovation är en självklarhet. Det finns så många möjligheter nu där vi kan hjälpa våra kunder att bli mer produktiva och göra gruv- och infrastrukturvärlden både mer säker och hållbar ur ett klimatperspektiv. Att fortsätta investera i produktutvecklingen är det som kommer att göra skillnad för våra kunder långsiktigt och stärka vår position som ledande inom våra nischer, säger hon.

Epirocs nya vd och styrelseordförande Helena Hedblom i styrelserummet på huvudkontoret i Sickla.
Helena Hedblom har haft en rad ledande chefsroller inom bolaget.

Att branschen står inför ett stort teknikskifte gör att jobbet känns extra roligt.

– Automation och elektrifiering kommer att förändra gruvdriften i grunden i hela världen. Inte bara genom att den kommer göra ett mindre klimatavtryck – produktiviteten kommer att kunna öka markant också, säger hon och berättar att maskinerna i gruvor i dag i snitt utnyttjas ungefär 30 procent av tiden. 70 procent försvinner vid skiftbyten och när både maskiner och människor måste ut ur gruvorna för att det ska sprängas.

”Ju knivigare något är, desto bättre presterar vi som organisation”

– I och med digitaliseringen kan vi nu se vad som pågår överallt i realtid. Den överblicken är ett första steg i att förstå var de stora förlusterna sitter och är en nyckel till att öka produktiviteten.

Ny teknik öppnar upp för nya affärsmodeller

Den digitala tekniken öppnar också upp för helt nya affärsmodeller. Epirocs tjänst Batteries as a service är ett exempel på det. Istället för att köpa batterierna till sina eldrivna maskiner kommer kunderna att kunna hyra dem av Epiroc – som då också sköter dem fullt ut vad gäller uppdateringar, byten och återvinning.

– Vi går mer och mer mot en affär som inte bara är en transaktion, maskin mot pengar. Snarare handlar det om en samverkan med oss under hela maskinens livslängd. Det gör att vi som företag på ett helt annat sätt kommer att kunna hjälpa våra kunder att nå den produktivitetspotential som finns.

Helena Hedblom är Epirocs nya vd
Epirocs nya vd Helena Hedblom ser fram emot att ta över rodret

Ett annat fokusområde för Epiroc med Helena Hedblom vid rodret kommer att vara eftermarknad. För att det är en verksamhet som alltid går att förbättra, men även för att det så stabilt. Alla kunder behöver service och reservdelar, lågkonjunktur eller ej.

– Det är på eftermarknaden som kunderna är beroende av att vi presterar 24 timmar om dygnet. Där bygger vi upp de långsiktiga relationerna och förtroendet, säger hon.
Hon brinner för svensk basindustri och tror på Sverige som produktionsland, inte minst vad gäller gruvindustrin.

Sverige – en liten men viktig marknad för Epiroc

– Sverige är en liten marknad för oss, men den är viktig. De svenska gruvorna är absolut världsledande vad gäller teknik, hållbarhet och produktivitet med kunder som vill göra de här stora förändringarna vi står inför. Att vara nära våra kunder här tror jag är en del av vår framgångssaga – det gör oss ännu mer triggade att fokusera på innovation och leverera de lösningar som efterfrågas.

Epirocs nya vd Helena Hedblom i Sickla gruva
Helena Hedblom räds inte utmaningen att ta över verkstadsbolaget Epiroc.

Den där otåligheten då? Hur kommer den att märkas under hennes tid som VD? Epirocs nya vd Helena Hedblom svarar utan att tveka.

– Jag tror på hastighet. Att det är där det sitter. Det är inte den som är störst som vinner långsiktigt, utan den är som är snabbast. Jag vill att vi här på Epiroc ska uppfattas som snabba – trots att vi är stora. Att vi har en nyfikenhet och vågar testa nya sätt, nya typer av partnerskap och inte är så rädda för att misslyckas. Ska vi fortsätta vara i ledningen kan vi inte gå runt i samma spår, vi måste våga tänka nytt.

Om Epirocs nya vd Helena Hedblom

Ålder: 46

Bor: Avesta

Familj: Man och 2 söner i tonåren

Bakgrund: Utbildad bergsingenjör. Har arbetat för Atlas Copco och Epiroc under i princip hela sin karriär. Kommer senast från jobbet som gruv- och infrastrukturchef på Epiroc.  

Motto: Allt är möjligt!

Bästa lärdom i livet: Att vara sig själv i alla lägen

Oväntad talang: Yoga

Sveriges krisande brist på maskinoperatörer: Kan lösningen finnas i Norge?

Bitz Magasin
-
0
Sveriges krisande brist på maskinoperatörer: Kan lösningen finnas i Norge?

Ungdomar i Sverige väljer bort en karriär som maskinoperatörer och bristen på kompetens blir alltmer akut. I Norge däremot är utbildningsplatserna för få i relation till söktrycket. Har Sverige något att lära av sitt grannland? Bitz undersöker.

En förlegad bild av vad jobbet innebär. Små möjligheter att utvecklas i yrkesrollen. En utbredd machokultur. Är det sådana uppfattningar som gör att så få verkar drömma om att bli maskinoperatörer i Sverige? Delvis, tror Hampe Mobärg, tidigare VD för branschorganisationen Maskinentreprenörerna, numera rådgivare inom samma organisation.

Vilken bild och image vill gruv- och infrastrukturbranschen visa upp? Exempel från Epirocs marknadsföring.

– Branscherna som har behov av maskinoperatörer har inte jobbat tillräckligt på sin image. Både gruvbranschen och inom infrastruktur visas det till exempel fortfarande ofta upp en skitig man i kommunikationen utåt. Inte någon som sitter och styr en avancerad maskin på distans, säger han. 

Vi har massor av medlemmar som började som maskinoperatörer men som i dag är entreprenörer med flera hundra anställda. 

De som söker sig till branschen har ofta förebilder inom familjen, berättar Hampe Mobärg, de har med egna ögon sett vad jobbet handlar om och att det finns möjlighet att avancera. 

– Jag tror att många utan förebilder tänker att yrket är en ändhållplats. Det stämmer ju inte alls i dag. Vi har massor av medlemmar som började som maskinoperatörer men som i dag är entreprenörer med flera hundra anställda. 

För få praktikantplatser för operatörer i det Svenska systemet

En annan del av problemet handlar om att det i det svenska systemet finns så lite plats för praktikanter, menar Hampe Mobärg. 

– Entreprenörerna har ofta så tidspressade jobb att det helt enkelt inte finns utrymme att ta in en praktikant som kanske drar ner arbetstempot med femton procent. 

”Vi har en lång tradition i Norge av att ta in lärlingar, även om de tar tid i anspråk så upplever de flesta entreprenörer att de framför allt har glädje av dem”

Det råder med andra ord en ovilja både hos ungdomarna, som inte ser någon framtid i yrket, och hos företagen som inte tycker sig ha tid och råd att ta hand om praktikanter – och kvar finns en ekande tom källa att hämta kompetens från.

Hampe Morbärg, maskinoperatörerna på Epiroc Luciaseminariet 2019
Hampe Morberg på Luciaseminariet 2019. i bakgrunden Maria Sunér Fleming, Svemin

I vårt grannland västerut däremot är problemet det omvända. Där överstiger antalet sökande med råge antalet utbildningsplatser. Maskinoperatör anses vara ett tryggt och bra yrke, med stor utvecklingspotential, schysst lön och många möjligheter. Och entreprenörerna skriker efter praktikanter.

– Vi har en lång tradition i Norge av att ta in lärlingar, även om de tar tid i anspråk så upplever de flesta entreprenörer att de framför allt har glädje av dem. Det finns dessutom en regel här att vid kontrakt på över en miljon kronor så måste entreprenörerna ta in praktikanter. Lägg till att det också finns ett ekonomisk lärlingsstöd från staten att få, säger Håvard Almås, kommunikationschef på norska Maskinentreprenørenes Forbund.  

Organisation stöttar lärlingssystemet

Trots att det, enligt Håvard Almås, fortfarande dyker upp en och annan skitig man i kommunikation även i Norge, verkar bilden av yrket hos de norska ungdomarna vara en helt annan än hos de svenska. Något som till stor del skett med hjälp av Okab. En organisation skapad av branschen med syfte att informera ungdomar om vad yrket handlar om och underlätta för entreprenörerna. 

– Okab stöttar företagen med att följa upp praktikanterna, checka av att de lärt sig det de ska. Framför allt små och medelstora företag som inte har möjlighet att själva ta ett helhetsansvar för sina lärlingar har stor glädje av det här systemet, säger Håvard Almås. 

En organisation som tar ansvar för både praktik- och informationsfrågan, krav på att ta in praktikanter vid större uppdrag och statliga lärlingsbidrag – är det initiativ som även Sverige skulle kunna ta? Kanske. Hampe Mobärg har framför allt funderat på om en lagstiftning att vid stora offentliga projekt ta in en viss andel praktikanter skulle kunna vara en lösning. 

– Men jag är lite halvt emot det. Det vore så mycket bättre om motivationen kom inifrån, säger han. 

Svenska entreprenörer måste börja se praktikanter som en tillgång

Håvard Almås är försiktig med att uttala sig om vad han tror skulle kunna fungera för att lösa den svenska kompetensbristen –  han menar att den starka lärlingstradition som finns i Norge troligen är en stor del av svaret på varför det går lättare för att locka ungdomar till yrket där än i Sverige. Istället vill han uppmuntra svenska entreprenörer inom borr- och sprängbranschen att börja se praktikanter som en tillgång. 

– Att ta in lärlingar är ett väldigt bra sätt att rekrytera på. Att få forma arbetstagaren från start, lära dem just det de behöver vara bra på hos dem – det är värdefullt. Men det kan nog vara svårt att se för ett företag som aldrig tagit in ung arbetskraft på det sättet tidigare.

Fyra enkla tips – så minskar du risken att störa omgivningen när du borrar i berg

Bitz Magasin
-
0
Fyra enkla tips – så minskar du risken att störa omgivningen när du borrar i berg

Text: Peter Wiklund

Byggprojekt med borrning och sprängning kan vara en högljudd historia och allt fler klagar på buller. Men vad som är normalt bakgrundsljud för en person kan vara obehagligt buller för en annan. Att investera i en ljuddämpad borrigg är förstås ett säkert sätt att störande ljud för omgivningen. Men finns det också enklare sätt att minska risken för klagomål? Vi frågade en akustikexpert om råd.

– Vad som uppfattas som buller är mer komplicerat än vad många tror. Det går inte att sätta en nivå vid ett visst antal decibel och slå fast att allt som låter mer än så är buller, konstaterar akustikern Pontus Paulsson.

Pontus Paulsson jobbar som akustikexpert på Bergsäker som hjälper byggaktörer att kunna fokusera på sina byggprojekt. I sitt jobb som akustiker hjälper han entreprenörer att bevaka och förhindra buller under byggprojekt men också att bistå vid klagomål.

Buller handlar om både teknik och människor. Eller annorlunda uttryckt: det går att mäta olika typer av ljud med mycket god noggrannhet, samtidigt som det handlar om hur vi människor tar in ljudet, förklarar han.

Den som bullrar har ansvaret för att inte störa

Den som håller i ett byggprojekt har inte bara ansvar för att genomföra projektet. nsvarsfrågan har förändrats, något som gör det ännu mer nödvändigt att hålla koll på och minimerar bullernivåerna. Den som bidrar till bullret har idag ett större ansvar oavsett vem som var först. Tidigare fick nya verksamheter och nyinflyttade anpassa sig till det befintliga. Idag är ansvaret strikt.

– Man kan säga att ansvaret har flera olika delar. För det första finns det ett kunskapskrav som står i miljöbalken, med syfte att öka medvetenheten och det preventiva arbetet. 

För det andra handlar det om vilket buller som genereras av bygget, alltså den mätbara ljudnivån.

– En byggherre ska veta i förväg vilka moment som riskerar att få höga nivåer och sedan under bygget följa upp med mätningar. Ligger man över riktlinjerna ska man agera i tid. Annars riskerar man att drabbas av överraskande klagomål.

Mycket att vinna på att förebygga byggbuller

Det finns vissa aktörer i branschen som inte har koll på de här frågorna, konstaterar Pontus Paulsson.

– Men det är skönt att se att i alla fall en del gör sitt bästa. Och om man gör en undersökning av omgivningspåverkan innan man drar igång bygget finns det mycket att vinna – ingen vill ju behöva ägna tid och pengar åt åtgärder som hade kunnat förebyggas med rätt kunskaper.

Det finns en koppling mellan bullrig miljö och negativ påverkan på människors hälsa. Men det betyder inte att allt ljud är skadligt. För det handlar samtidigt bland annat om vilken typ av ljud det är.

”Ett vattenfall kan låta otroligt mycket, men folk uppfattar ändå inte att det är ett störande ljud”

– Ett vattenfall kan låta otroligt mycket, men folk uppfattar ändå inte att det är ett störande ljud. Miljön upplevs antagligen snarare som rogivande, trots den höga ljudnivån, säger Pontus Paulsson som arbetar som konsult inom akustik på företaget Bergsäker. De fokuserar på så kallad omgivningspåverkan, det vill säga att hålla koll på bland annat risk för vibrationer och buller vid bygg- och infrastrukturprojekt.

Buller eller inte beror på omgivningen

– Det finns en uppenbar risk att det kommer klagomål på buller vid ett byggprojekt i en stad. Många moment under en byggnation är högljudda, och det är ofta folk arbetar eller bor i närheten av platsen när städer ska förtätas.

Men återigen: det är inte så enkelt. Det är nämligen så att ”ljud maskerar ljud”, som Pontus Paulsson uttrycker det.

”Jag är förvånad över att ingen stor aktör i branschen har tagit möjligheten att profilera sig med Sänkta ljudnivåer. det är helt klart något som ligger i tiden”

– I en miljö där det redan är ganska bullrigt gäller det till att börja med att byggarbetet överröstar bakgrunden. Skulle samma arbete utföras i ett område där det är väldigt tyst kommer ljudet att upplevas på ett helt annat sätt. Det står hela tiden i relation till omgivningen, säger han.

Viktigt att informera de som bor och jobbar i närheten

Ytterligare en faktor som ska tas med i beräkningen är vilken inställning personerna i närheten har till byggprojektet.

– Det är så enkelt att om man är negativt inställd, så är man mer benägen att klaga. Det ligger mycket psykologi i detta.

Den insikten kan du som byggherre dra nytta av, konstaterar han.

– För att minska risken för klagomål kan du se till att vara noggrann med informationsspridningen inför och under ett projekt. Både för att folk ska veta vad som pågår, och för att de förhoppningsvis ska tycka att det är ett bra projekt som bidrar till området.

Det finns också en hel del att vinna på att lyfta fram att ni använder bästa tänkbara utrustning när det gäller ljudnivå, menar Pontus Paulsson.

– Jag är förvånad över att ingen stor aktör i branschen har tagit möjligheten att profilera sig med det. Sänkta ljudnivåer är något som kan kopplas till hållbarhet, så det är helt klart något som ligger i tiden – och som skulle kunna gynna varumärket, säger han.

Pontus fyra tips: Så minskar du risken för klagomål på byggbuller när du borrar

  1. Visa att ni anstränger er. Eftersom buller till stor del handlar om upplevelse – och inte enbart faktiska uppmätta ljudnivåer – kan mycket vara vunnet av att i förväg visa de som bor eller arbetar i omgivningen att ni anstränger er för att försöka begränsa ljudnivåerna, till exempel genom att använda ljuddämpad utrustning och bästa tillgängliga teknik.
  2. Var noga med att informera tydligt om projektet och olika moment. Om man vet att det kommer att bullra under en begränsad period av exempelvis pålning är det lättare att acceptera det, än om man blir överraskad av det.
  3. Gör en bullerutredning – tidigt. Då framgår det tydligt vilka moment och områden som är kritiska. Dessutom får du en kontrollplan som används för löpande bullerbevakning under projektet.
  4. Mät buller och samla data så att era kunskaper om ljudnivåer och risker för buller ökar snabbt, så att det går allt lättare att förutse och planera kommande projekt. 

Källa: Pontus Paulsson, Bergsäker

Så väljer du rätt borrvagn för berg- och anläggning

Bitz Magasin
-
0
Så väljer du rätt borrvagn för berg- och anläggning

Att välja vilken typ av borrvagn du behöver är en sak, vilka tillbehör den ska ha något annat. Epirocs försäljningsingenjör Daniel Fihlén tipsar om hur du ska tänka inför nästa stora borrvagnsinvestering. 

–  En av de viktigaste frågorna man kan ställa till sig själv in för ett köp av en borrigg är vilken marknad man befinner sig på och vilka typer av jobb som kan bli aktuella. Har man klätt upp sin maskin så att den kan göra flera olika saker är chansen till fler typer av uppdrag förstås större. 

Daniel Fihlén är van vid att lotsa entreprenörer genom köpet av en ny borrvagn, något som kan vara en komplicerad historia där flera svåra avvägningar måste göras. 

– Det är alltid bäst att arbetet med tillval är klart under offert- eller order stadiet. Montage eller ändringar av tillval i efterhand kan fodra mer arbete och kostnader och kanske avvika från en ofta redan klar finansiering, säger han.

Epiroc säljer framför allt två sorters borriggar, SmartROC som är byggd för bergtäkter, och FlexiROC med ett koncept som fungerar bäst för anläggningsarbeten. Båda riggtyper finns i flera modeller. 

– Siffrorna i modellnamnen talar om vilket rekommenderat hålområde i tum som gäller. Riggens hålområde är en faktor att ta med i beräkningar vid investering. De flesta av våra borrmaskiner har ett stort hålområde tack vare en frekvensomvandlare. Men det där har de flesta kunder bra koll på. Det är vid tillvalen som vi behöver tänka till tillsammans, säger Daniel Fihlén. 

Rätt borrvagn för uppdragen

Svårigheterna handlar framför om att det gäller att förutse vilka jobb som dyka upp och vilka funktioner maskinen kommer att behöva för att kunna utföra dem. För att göra det lättare brukar Daniel Fihlén be kunden göra en bedömning av sin firma. 

– Jag brukar ställa frågor som ”har ni några ramavtal?” och ”har ni återkommande jobb av samma karaktär?”. Om det finns en stabilitet kring en viss typ av uppdrag kan det vara läge att välja en maskin som passar för det firman vanligtvis gör. Med mer spretiga uppdrag är det ofta smartare att satsa på en mer flexibel maskin. 

Något han upplever att många inte värderar tillräckligt är de arbetsmiljömässiga och ergonomiska fördelarna vissa tillval ger för framförallt operatörer och sprängare som jobbar nära maskinen. Det kan till exempel handla om ljuddämpning och dammbindning.

– Diskussionen hamnar ofta åt vilka utmaningar vissa tillval skapar istället för vinsterna de ger. Det är förstås också nödvändigt att gå igenom, men det blir ändå olyckligt när fokus hamnar där, tycker jag. Har vi vårt fokus på de positiva utfall som tillvalen ger istället – bättre arbetsmiljö för operatör och sprängare likväl som affärsmässiga vinster – finns det flera bra argument att bestycka sin vagn väl, säger han och lägger till: 

– Eftersom det ofta är så höga krav vad gäller både dammbindning och buller kan tillval av den här karaktären vara helt avgörande för om man får uppdragen eller inte. 

Daniel Fihléns 5 bästa tips inför borrvagnsköpet 

  • Ta en funderare med oss vad som passar bäst och bestycka vagnen efter din kärnverksamhet och marknadens potential där ditt företag befinner sig. 
  • Ta hjälp av oss säljare så läser vi på och fördjupar oss tillsammans om de valmöjligheter som finns inför affären – och jobbar fram en TCO kalkyl. (Total cost of ownership).
  • Värdera arbetsmiljö och ergonomi för operatören.
  • Reflektera över din firma ur ett bredare perspektiv än borrvagnen och bolla med oss om hur vi kan göra något mer tillsammans. Vi är en organisation med många produkter såsom borrstål och kronor, drift och underhåll, finansiering, serviceavtal och skräddarsydda borrvagnsutbildningar. Vi är öppna för diskussion efter dina behov.
  • Glöm inte, när du väl investerar i en ny borrvagn sitter du på stora möjligheter att få till en bra deal. Utnyttja det! 

Robotarna tar över i gruvan!? Så tror experterna

Bitz Magasin
-
0
Robotarna tar över i gruvan!? Så tror experterna

Att automation och robotisering är nyckelspelare i framtidens gruvor står klart. Men hur kommer robotar i gruvan att påverka vardagen, rent konkret? Vi har låtit två experter som dagligen arbetar med robotiseringens möjligheter spana in i framtiden. 

– Många pratar om att gruvor utan människor snart kommer att vara en verklighet, men det tror inte jag. Däremot kommer robotar i gruvan och automation att förflytta människorna till en support-roll, med fokus på att hålla igång maskinerna.

Olav Kvist jobbar som affärsutvecklare med fokus på automation på Epiroc. För honom handlar utvecklingen nu framför allt om att minska mängden farligt arbete. 

Olav Kvist tror att robotar kan komma att ändra människors arbete i gruvorna

– Det vi i första hand strävar mot är att få bort operatörerna från det tunga och farliga arbetet – som att till exempel ladda inför en sprängning. Så fort du står under osäkrat berg kan det ramla sten över dig. Ändå måste någon fram och ladda för att kunna spränga vidare. Det här skulle kunna skötas av robotar istället och det tittar industrin på nu, säger han och lägger till att det är ett typiskt exempel på hur den nya gruvtekniken tas fram: vi hittar lösningar på de problem vi står inför i dag. Ju större och ju vanligare problemet är, desto mer fokus blir det på att lösa det.

Robotar i gruvan
Robotar, en vanlig syn i framtidens gruvor – det tror experterna

– Det innebär att vi människor kommer att fortsätta utföra de uppgifter vi inte måste göra så ofta ett bra tag till, som till exempel att laga trasiga maskiner. Och när vi väl tar in robotar i lagningsprocessen kommer robotar i gruvan troligen först att hjälpa oss med de tunga och farliga momenten, som att lyfta bort ett hjul för att komma in bakom, säger han. 

Röststyrda robotar i gruvorna – en nära framtid

Fredrik Löfgren är robotutvecklare, men föreläser även om robotiseringens frammarsch i världen och vilken betydelse det har för oss. Han tror att lösningarna i gruvorna framöver kommer att utformas mycket efter hur vi människor fungerar som bäst.  

”Vi är inte skapta för att jobba med knappar och skärmar!”

– Vi är inte skapta för att jobba med knappar och skärmar! Att prata är mycket mer naturligt för oss och jag tror att operatörerna i framtiden kommer att jobba mer med sin röst när de styr sina maskiner. Vi kommer att ringa ner till traktorn i gruvschaktet och fråga ”kan du åka dit?”, varpå traktorn kommer att svara ”nej, det går inte, det är en stenbumling i vägen”. 

Även AI och bildigenkänning kommer att bli betydande i gruvorna, tror Fredrik Löfgren. 

Fredrik Löfgren framtidsspanar om robotar under Luciaseminariet 2019

– Redan idag har vi mjukvara inom sjukvården som kan analysera till exempel röntgenplåtar. Varför skulle inte gruvorna kunna få fram information om material på samma sätt? Kanske kommer vi inte alls själva behöva analysera var det är bra att borra och gräva, maskinerna kommer att räkna ut det åt oss. 

Med robotar i gruvorna kommer nya utmaningar

Men fler autonoma maskiner och robotar i gruvorna kommer också med vissa faror, menar både Olav Kvist och Fredrik Löfgren. 

”Komplexiteten ökar bit för bit. Men det är en del av resan och sådant man löser allt eftersom”

– Personsäkerheten kring de förarlösa fordonen är en. När man väl måste ner i gruvan – hur ska man veta om de förarlösa fordonen där har uppfattat att man är där? säger Fredrik Löfgren och fortsätter: 

– Sedan har vi hela biten med it-säkerhet, att all den här datan vi samlar in med den digitala tekniken måste vara krypterad och säker. Ingen ska kunna hacka våra fordon i gruvorna. 

Olav Kvist lägger till: 

– Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. När man inför nya saker innebär det nya faror. Komplexiteten ökar bit för bit. Men det är en del av resan och sådant man löser allt eftersom, säger han. 

5 konkreta sätt som robotar i gruvan kommer förändra hur vi jobbar

  • Analyserna om var det är bäst att borra kommer framför allt att göras med hjälp av bildigenkänning och AI. 
  • Operatörerna kommer att, på distans, prata med maskinerna istället för att styra dem manuellt. 
  • Robotar i gruvan kommer successivt att ta över flera av människornas arbetsuppgifter, men i första hand det som är tungt och farligt. 
  • Produktionen kommer att ske med autonoma maskiner och operatörerna får en ny roll att stötta maskinen och därmed en väsentligt förbättrad arbetsmiljö.
  • Logistiska flöden för både produktion och transport kommer helt att skötas av digitala system och AI.  

Svenska gruvindustrins klimatdilemma: Går det ens att vara hållbar och konkurrenskraftig?

Bitz Magasin
-
0
Svenska gruvindustrins klimatdilemma: Går det ens att vara hållbar och konkurrenskraftig?

Hållbara gruvor, ett måste för framtiden. Men inget som sker av sig självt. Vad krävs för att det ska vara lönsamt att driva en hållbar gruva – och räcker hög produktivitet och en hållbar produktion som konkurrensmedel på världsmarknaden? Bitz undersöker den svenska gruvindustrins klimatdilemma: går det ens  kombinera klimattänk med lönsamhet?

De svenska gruvorna är duktiga på att hålla en hög produktivitet. Det har de varit så illa tvungna till, eftersom Sverige aldrig kommer att konkurrera ur ett låglöneperspektiv. 

– Här har gruvorna istället behövt jobba med att producera så mycket det bara går per insatt resurs. Det har de lyckats väldigt väl med, säger Maria Sunér Fleming som är VD för den svenska gruvindustrins branschorganisation, Svemin. 

maria sunér fleming om gruvbranschens klimatdilemma
Maria Sunér Fleming, vd, Svemin. Foto: Kristina Sahlén.

Eftersom den teknik som tas fram för att få upp produktiviteten hela tiden gått hand i hand med ett hållbarhetstänk menar hon att Sverige nu, när hållbarhetsfrågan hamnar högre och högre upp på agendan även globalt, har ett stort försprång.

Sverige ligger i framkant för klimarsmarta gruvindustrin

– Omställningen gör att vi ser ett tusenfaldigt ökat behov av metaller och mineral framöver. Allt bygger på att vi har gruvor som kan producera det på ett hållbart sätt. Jag vill hävda att Sveriges gruvindustri har en unik fördel nu i och med att vi redan har så höga hållbarhetsmål och ligger så i framkant vad gäller tekniken som kan göra det här möjligt.  

Höga ambitioner och ett bra läge för Sverige alltså – men för att omställningen i gruvbranschen ska ske, både nationellt och globalt, krävs stora investeringar för gruvbolagen. Investeringar som måste vara lönsamma för att de ska göras. Frågan är om löftet om ökad produktion kommer att räcka för att fler ska ta de nödvändiga hållbarhetsstegen. 

Det tror inte Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han forskar bland annat på hållbar produktion och konsumtion. 

– Digitaliseringen gör oss mer produktiva, men för att konkurrera på världsmarknaden tror jag att det behövs mer än så, säger han. 

Klimatdilemma – hur stor är efterfrågan på hållbarhet?

Ett problem för just basindustrin, menar han, är att det inte går att använda kvalitet som konkurrensmedel på samma sätt i som andra branscher. Detta gäller inte minst gruvor, järnmalmen och kopparn är mer eller mindre densamma, oavsett om den producerats av en gruva helt utan hållbarhetstänk eller av en med nollutsläpp och schysst arbetsmiljö.

– I slutändan är det priset som avgör. Jag tvivlar på att det kommer att vara möjligt att komma upp i den massiva produktionsökning som krävs för att kunna konkurrera med de ”smutsiga” bolagen, säger han. 

SUM Framtidens hållbara gruvdrift
SUM-projektet skapar en ny världsstandard för hållbar gruvbrytning

Det betyder inte att innovationssatsningar och projekt som SUM och HYBRIT inte är viktiga för att lösa den svenska gruvindustrins klimatdilemma. 

– Men för att den nya tekniken ska appliceras i stor skala måste det vara ekonomisk hållbart – och för det tror jag att det krävs styrning ovanifrån, säger Fredrik N G Andersson och tar tullavgifter på produkter med höga koldioxidutsläpp som ett exempel. 

– Det skulle vara ett sätt att bestraffa de företag och länder som genom att köpa till exempel smutsigt producerad järnmalm visar att de inte tar klimatet på allvar,. 

Den svenska gruvindustrin har valt väg

Det är alltså, enligt Fredrik N G Andersson, politiska incitament som måste till för att produktions- och hållbarhetssatsningar ska slå riktigt väl ut rent ekonomiskt. Där är vi inte ännu, men den svenska gruvindustrin har ändå tydligt valt väg: år 2035 ska den vara helt fossilfri och så hållbar det bara går. Maria Sunér Fleming ser positivt på framtiden. 

– De svenska gruvorna står sig väl på världsmarknaden redan nu, trots höga kostnader för att driva företag här och trots att vi konkurrerar med bolag som har helt annan syn på hållbarhet, där människor ibland arbetar under slavliknande förhållanden. Jag är övertygad om att den kompetens vi bygger nu kring hållbar teknik som elektrifiering, digitalisering och automation kommer att gynna oss även långsiktigt. 

Min maskin: Alexander Voorheese satsar på bergspräckning

Peter Wiklund
-
0
Min maskin: Alexander Voorheese satsar på bergspräckning

Många av Voorkrafts uppdrag handlar om att rädda situationen – att spräcka berg under tidspress och i känsliga miljöer. För Alexander Voorheese och Voorkraft är det a och o att ha en utrustning som håller måttet. 

Text: Peter Wiklund

Mellan den hårt trafikerade Riksväg 73 och en lokal mindre väg i Farsta i södra Stockholm står en grävmaskin med en hydraulhammare redo att spräcka berg. Det råder ingen tvekan om att det är Alexander Voorheese som är på plats, eftersom maskinen är snyggt klädd med namnet på hans bolag: Voorkraft.

Uppdraget för Voorkraft handlar om att öppna för nya VA-dragningar, och den känsliga omgivningen – man vill vare sig stänga av trafiken eller riskera att någon väg skadas – gör att spräckning är en lämplig metod att ta till.

– Ibland tar de in mig när det till exempel finns matarkablar i närheten, eller om arbetet ska ske intill något hus. Bergpräckningen är mycket mer skonsam än sprängning. Dessutom behövs inga tillstånd, vilket gör att jag kan köra igång direkt, säger Alexander Voorheese.

Många gånger är det tidsaspekten som är den kritiska faktorn, den som gör att han kallas in.

– I princip är det brandkårsutryckning varje gång jag behövs. Så även om själva arbetsprocessen är långsammare än sprängning så vinner man mycket tid i slutändan. Att beställaren slipper arbete och kostnader för tillstånd och besiktningar brukar också vara välkommet, säger han och ler.

Höga krav på kunskap och utrustning

Kombinationen av känsliga miljöer och att arbeta under stark tidspress ställer höga krav på både kunskap och utrustning.

– Det är en relativt liten skara företag som vänder sig till mig för återkommande uppdrag. De vet vad de får när de kontaktar mig – och därför är det extremt viktigt att jag har utrustning som håller måttet. Jag kan inte komma ut till byggplatsen och ha för klena grejor, då skulle uppdragsgivaren inte höra sig av igen.

Alexander Voorheese berättar att Epirocs hydraulhammare MB 1000 är ett självklart val för honom.

– Visst, det går att hitta hammare som ligger lägre i pris, men för mig är det oerhört värdefullt att kunna ha utrustning som gör att jag känner mig säker på att kunna leverera det jag lovar. Det är helt avgörande för att jag ska kunna bedriva min verksamhet och vara attraktiv för kunderna, säger han.

Han har tidigare arbetat med bergsborrning, och använde även då utrustning från Epiroc.

– Det gjorde att jag visste att det var kvalitet i det de erbjuder. Men faktum är att jag som erfaren yrkesman med jämna mellanrum själv förvånas av styrkan och effektiviteten i hydraulhammaren.

LÄS MER: Så minskar du risken att störa omgivningen

Driftsäkerheten är något annat han lyfter fram, för under det år han har använt hammaren har han inte upplevt ett enda avbrott.

– Sedan vet jag, sen tidigare, att Epiroc har en mycket bra serviceorganisation som snabbt löser de problem som uppstår – för någon gång borde det ju bli problem, det vore konstigt annars, säger han och skrattar.

Miljömedvetenheten allt viktigare

Att Epiroc har tagit fram ett speciellt biomejselfett som används för att smörja slitbussningarna i hammaren är ytterligare en fördel, menar Alexander Voorheese.

– Uppdragsgivarna har allt oftare en väldigt tydlig miljöpolicy, och då måste jag som underentreprenör visa att jag arbetar med så hög miljömedvetenhet som möjligt. Att kunna ersätta skadliga smörjmedel med något som är biologiskt nedbrytbart blir därför jätteviktigt.

Dessutom ser han en rent personlig vinst med det.

– Jag tvingas arbeta med så mycket som är skadligt för min egen hälsa, så det är skönt att veta att jag kan vara lugn om jag behöver justera utrustningen utan handskar någon gång.

Upptäckte möjligheterna med bergspräckning av en slump

Det var något av en slump som gjorde att han för ett par år sedan upptäckte möjligheterna med bergsspräckning och valde att satsa på den typen av tjänster. Något som han är mycket nöjd över i dag.

– Det är väldigt roligt, av flera anledningar. Det är ett stort antal moment som ska samverka för att det ska fungera. Lite som när man dansar med en partner, då gäller det att vara synkade och samspelta för att det ska bli bra. 

Han går direkt över till en annan liknelse, och beskriver arbetet som ett pussel.

– På samma sätt som när man lägger ett pussel gäller det att ha tålamod, uthållighet och vaksamhet. När resultatet väl ligger klart känner man sig väldigt nöjd. Det brukar även uppdragsgivarna vara – och det är förstås en härlig känsla, säger Alexander Voorheese. 

Alexanders fem bästa tips för en smidigare vardag på berget:

  1. Fuska inte med löpande vård och underhåll av utrustningen.
  2. Man får alltid vad man betalar för – satsa på en produkt som ger driftssäkerhet.
  3. Teckna serviceavtal för att minimera avbrott i produktionen.
  4. Se till att ha en full mage och att få rätt mängd sömn.
  5. Ha ett gott humör!

Vill du komma i kontakt med Alexander? Följ då den här länken!

På spaning efter Guldvagnen

Urban Johansson
-
0
På spaning efter Guldvagnen

”Guldvagnen” är gruvvärldens mest kända godsvagn. Bitz har tagit en titt på LKAB:s 1000:e godsvagn som nått nästintill kultstatus. 

2012 tillverkades en godsvagn som med åren blivit mäkta populär, särskilt på sociala medier. Vi talar så klart om ”Guldvagnen”. Förmodligen den enda godsvagnen i världen som förärats med den egen Facebook-sida med fans som jagar efter bilder på den sällsynta vagnen.

2012 nådde LKAB en milstolpe av guds nåde. Då tillverkades nämligen den 1000:e godsvagnen i vad som benämns som Sveriges största godsvagnsprojekt i modern tid.

För att fira den 1000:e tillverkade vagnen bjöd LKAB in till ett event där man bjöd in anställda och journalister från olika tidningar.

– Vi ville att den 1000:e vagnen skulle märkas på något sätt, samtidigt som vi ville fira att vi tagit oss hit, berättar Jan Olovsson.

I ett möte bestämde man därför att måla vagnen i guldfärg med siffran 1000 i stora svarta bokstäver. Presseventet blev såklart en succé men man hade inte väntat sig vad som hände efteråt.

Guldvagnen LKAB nr. 1000
Foto: Patrik Landström

När vagnen togs i drift fick guldfärgen sitta kvar och det som var tänkt att ge guldkant till ett pressevent har med tiden blivit ett internetfenomen. Den ovanliga vagnen stack ut så mycket när den susade förbi att folk började lägga upp bilder på Internet när de såg den.

Guldvagnen har en egen Facebook-sida

Guldvagnen, eller ”Guldis” som den också kärleksfullt kallas har till och med fått en egen Facebook-sida som i skrivande stund har över 1300 följare. Varje vecka lägger följare upp nytagna bilder på Guldvagnen när de ser den. Kanske har det att göra med ett gammalt rykte som säger att det för med sig tur om man ser den.

Guldvagnen har en egen grupp på Facebook

”Några km innan Trollsjön så ser jag malmtåget och döm om min förvåning då guldvagnen var med. Hört talas om den när jag var i Luleå i vintras. Magiskt att den uppenbarades mitt ute i fjällvärlden!!!”, kommenterar en besökare som lyckats se Guldvagnen under en fjällvandring. ”Nu är vi i Gällivare OCH VI SÅG GULDVAGNEN!!!! Får jag önska mej nåt nu????” kommenterar en annan.

LKAB:s godsvagnar från Kockums är Sveriges största godsvagnsprojekt i modern tid. Totalt tillverkades 1130 vagnar och när den 1000:e vagnen rullade ut från fabriken hade 10,3 km tåg tillverkats vilket motsvarar 21 000 ton stål.

”Systemet har gått i baklås” – Så vill Svemins nya vd Maria Sunér förändra gruvpolitiken

Bitz Magasin
-
0
”Systemet har gått i baklås” – Så vill Svemins nya vd Maria Sunér förändra gruvpolitiken

Med diplomati och bergfast övertygelse tänker Svemins nya vd Maria Sunér visa världen att svensk gruvnäring är framtiden – för investerare, för jobbsugna och för klimatet. 

Text: Linda Swartz

Maria Sunér hann knappt tillträda vd-posten förrän hon fick det hett om öronen. Nio dagar in på nya jobbet stod hon i SVT Opinion Live och debatterade gruvbrytning i Skåne.

– Jag erkänner att jag tycker sådant är roligt!

Maria gillar att ta sig an komplexa frågor som rör upp mycket känslor. Exempel från hennes tidigare jobb är kärnkraftsfrågan och olika miljöfrågor. Att hon trivs med såväl offentlig opinionsbildning som att samtala med politiker och andra beslutsfattare tror Maria är ett skäl till att hon blev erbjuden jobbet som Svemins vd. Förutom att hon har en bred sakkunskap inom energi, klimat och hållbarhet.

Maria Sunér Fleming, vd, Svemin.

– När frågan kom hade jag egentligen inte alls tänkt byta jobb, men detta kändes som en fantastisk möjlighet. Jag skulle få fortsätta arbeta med viktiga frågor om klimat och hållbarhet, och samtidigt ta mig an nya, exempelvis kompetensförsörjningsfrågor.

Kompetensförsörjning, gruvnäringens viktigaste utmaning

Det sistnämnda lyfter hon fram som en av gruvnäringens viktigaste utmaningar: Unga väljer inte naturvetenskap och teknik. Och de som ändå gör det väljer sedan inte gruvnäringen. Det är hård konkurrens om teknikkunniga unga. Branschen behöver många olika typer av kompetens inom till exempel bergmekanik, sprängning, automation, telekom och styrning. 

– Vi behöver väcka och bibehålla ett intresse genom att lyfta fram branschen som attraktiv, spännande och att ”här händer mycket”.

Det tänker Svemin göra inte bara genom att rikta sig till unga och studenter. Hela allmänheten ska lockas att få mer positiva känslor för gruvnäringen. Därför planeras nu en imagekampanj som ska visa samhällsnyttan med gruvor. I en värld under omställning från fossilt bränsle kan gruvnäringen spela en avgörande roll.

Sverige har ett försprång inom hållbarhet

– Om vi som samhälle ska klara klimatutmaningen och digitaliseringen krävs nya material, och material i stora mängder. Gruvor i Sverige har här en enorm fördel med högt miljö- och hållbarhetstänk, goda arbetsvillkor, vettig ersättning och en arbetsmiljö i framkant. Vi kan stötta hela Europa som en säker leverantör av material.

Maria Sunér, vd, Svemin.

För en framtida ökning av vindkraftverk, solceller och batteridrift istället för fossila drivmedel krävs massor av olika mineral samt stora mängder koppar för elinfrastruktur. Maria betonar att detta blir en allt viktigare fråga strategiskt i takt med att länders tillgång på metaller och mineral används som ett maktmedel i världspolitiken.

Sveriges kluster av gruvor kan inte bara leverera material för klimatsmarta lösningar, utan är basen för utveckling av framtidens gruvteknik. Några exempel som Maria lyfter fram är Hybrit, teknik för koldioxidfri stålframställning, LKAB:s testgruva för hållbar underjordsdrift på stora djup där Epiroc medverkar, samt Bolidens system för eldriven trolley i Aitikgruvan.

– Sverige ligger verkligen i framkant. Hela branschen jobbar tätt ihop för att utveckla klimatneutral gruvdrift som vi kan exportera sedan. Det är en fantastisk insats för att förbättra världens gruvor, säger Maria.

Politiken för gruvnäringen måste förändras

Men för att näringen ska kunna spela denna viktiga internationella roll krävs naturligtvis att det finns svenska gruvor överhuvudtaget. Under hösten har branschen markerat mot regeringen för att få till stånd en tydligare tillståndsprocess för nya och utökade gruvor. Sverige faller på världsrankingen som land för gruvinvesteringar. Det är tolv år sedan en ny greenfield-gruva senast öppnade i Sverige, det vill säga en gruva utanför ett befintligt gruvområde och som prövats mot både miljöbalken och minerallagen.

– Systemet har gått i baklås. Det finns problem på så många nivåer och inga enkla åtgärder för en lösning. Det krävs att den övergripande politiska målsättningen för gruvnäringen förändras. Vi fokuserar på den här frågan, för löser vi inte den blir ju de andra frågorna mindre intressanta.

Maria Sunér, vd, Svemin.

Att hennes jobb inte alltid är enkelt sporrar bara Maria. Hon säger att hon dras till branscher som folk inte är odelat positiva till. Mothugg möter hon helt enkelt med diplomati.

– Jag är bra på att bygga goda relationer och att trevligt och trovärdigt framföra branschens budskap. Jag kan lägga fram även tuffa budskap på ett sympatiskt sätt. Det sägs att jag kan ”rasa med ett leende”. Det är en praktisk egenskap när man ska förflytta opinion.

Om Maria Sunér

Ålder: 48 år.

Bor: Kvarnholmen i Nacka.

Familj: Två tonårsdöttrar.

Bakgrund: Utbildad civilingenjör i kemiteknik vid Chalmers, har arbetat på Sydkraft (idag Eon/Uniper), som energiexpert på Världsbanken och på Energiföretagen. Senaste nio åren på Svenskt Näringsliv i olika roller, senast som chef för avdelningen Hållbarhet och infrastruktur. Ledamot i IVA – Ingenjörsvetenskapsakademien och expert i flera utredningar, exempelvis Miljömålsberedningen.

Motto: Most things still remain to be done – glorious future!

Bästa lärdom i livet: Att utmaningar leder till utveckling – som oftast är positiv. 

Oväntad talang: Bakar oerhört gott surdegsbröd (enligt döttrarna).

Björn Strokirk vann Bergteknikpriset 2019

Urban Johansson
-
0
Björn Strokirk vann Bergteknikpriset 2019

Björn Strokirk, SBMI, vann Bergteknikpriset 2019 som delades ut i fredags på Epirocs luciaseminarium. Björn Strokirk prisas för sitt engagemang för att driva utvecklingen framåt inom frågor som berör och arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor.

Varje år sedan 2002 delar Epiroc, tidigare Atlas Copco, ut Bergteknikpriset. Priset syftar till att lyfta fram en person som arbetar med gruvor, bergarbete eller infrastruktur. Pristagaren är i regel som gjort någonting speciellt som gjort avtryck i branschen.

I år gick priset till Björn Strokirk från SBMI som tilldelades priset för sitt engagemang inom arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Priset delades ut Epiroc Swedens vd Lars Senf på Luciaseminariet som är en årligt återkommande forum för beslutsfattare inom berg- och gruvindustrin.

Får Bergteknikpriset 2019 för engagemang inom arbetsmiljö och säkerhet

“Björn har med ett enastående engagemang för branschen han företräder bidragit till att utvecklingen framåt inom frågor som berör och arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor.”

Så löd motivering som Lars Senf, vd för Epiroc Sweden, läste upp på scenen. Och det var en märkbart rörd Björn Strokirk som mottog priset och en check på 100 000 kronor.

– Björn har ett enastående engagemang för branschen och har jobbat många år med att förbättra och utveckla både arbetsmiljö och säkerhet.Han har på ett föredömligt sätt drivit på den tekniska utvecklingen och tydliggjort detta för medlemsföretagen i SBMI. Det har handlat om allt från arbetsmiljö och ljuddämpning till säker borrning i gamla sprängbottnar, berättar Lars Senf, VD Epiroc Sweden.

Prissumman är nämligen på hela 100 000 kronor men endast en mindre del stannar hos pristagaren. Den största delen av priset, 80 000 kronor består nämligen av en donation. Tanken är att pristagaren genom priset får chansen att föra facklan vidare sponsra ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik. Det enda kravet som ställs är att donationen går till en svensk högskola, universitet eller företagsoberoende institution och att resultaten ska vara offentliga.

De resterande 20 000 kronor är ett resestipendium som får användas fritt av pristagaren.

– Arbetsmiljö är ett av branschföreningens fokusområden och här vill vi jobba nära tillverkarna för att främja utveckling och användning av säkrare maskiner. Jag är mycket glad att få detta pris efter mångårigt samarbete med tillverkare, bergsprängare och krossentreprenörer, säger Björn Strokirk.

Förra årets vinnare, Jan Kläre satsar på Bergskolan i Filipstad

Förra årets vinnare av Bergteknikpriset, Jan Kläre, Senior Project Manager från Boliden Mineral AB, har valt att donera sina vinstpengar till Bergskolan i Filipstad.

Den anrika Bergskolan i Filipstad har under decennier bidragit stabilt till kompetensförsörjning och kompetensutveckling till svensk gruvnäring och metall industrin. Jag hoppas att min donation kommer skolan till pass för att fortsätta dra till sig studenter med attraktiva utbildningsmöjligheter och på så vis fortsätta med sitt bidrag till branschens kompetensförsörjning decennier framåt berättar Jan Kläre.

Expertens fem måsten för en säker och hållbar bergsförstärkning

Urban Johansson
-
0
Expertens fem måsten för en säker och hållbar bergsförstärkning

Att arbeta med ett naturligt material som berg innebär att aldrig ta något för givet. Här är expertens fem konkreta råd för en säker och hållbar bergförstärkning. 

Berg är inte ett förutsägbart material. Det är ingen nyhet för varken bergsingenjörer eller borrvagnsförare. Trots det används ofta mer eller mindre standardiserade metoder för bergsförstärkning och produkter vid gruvproduktion eller när en tunnel för infrastruktur ska byggas.

–Det är inget fel på standardisering, att göra som man gjort tidigare vid en liknande situation är en bra utgångspunkt. Men man kan inte stanna där. Eftersom berg kan bete sig så olika måste kontroller göras löpande för att se att man verkligen har rätt teknik och utrustning för just precis det ställe man förstärker.

Det säger Dirk Venter, bergsförstärkningsexpert på New Concept Mining, ett sydafrikanskt företag som nyligen blev en del av Epiroc och numera även finns i Sverige. New Concept Mining har i samarbete med sina kunder utvecklat över 200 patent på olika typer av produkter för bergsförstärkning.

Bättre bergsförstärkning med fler efterkontroller

Enligt Dirk Venters erfarenhet läggs det generellt sett läggs stor vikt vid valet av bergsförstärkningsmetod och produkter. Vad han däremot skulle önska mer av är fler efterkontroller – för att vara säker på att produkterna och metoderna verkligen beter sig som man tror att det ska göra.

– Eftersom det är ett naturligt material kan man aldrig ta för givet att bergsförstärkningen ska fungera precis så som man tänkt, säger han och lägger till att kontrollerna kan bestå av operatörerna till exempel kontinuerligt tittar efter sprickbildning runt takbultarna och undersöker hur bulten beter sig där den sitter i berget.

– Det kan också handla om att göra slumpmässiga dragprov, säger han.

Något annat som är viktigt att tänka på är om det valda stödsystemet är kompatibelt med den borrutrustning som används.

– Många missar att ta med borrhålens storlek i beräkningarna av vilken prestanda takbultarna bör ha. Hur stora hålen är kan påverka väldigt mycket, säger han.

Farligt och dyrt att göra fel

Att i efterhand inse att de bergsförstärkningsprodukter som använts inte presterar som väntat kan vara en mardröm. Att inte ha bästa möjliga bergsförstärkning är inte bara en säkerhetsrisk, det innebär ofta stora kostnader och förseningar.

– Det gäller att de som ska utföra bergsförstärkningen får tydligt definierade instruktioner inför varje arbete som ska utföras och blir tränade på att göra det i rätt miljö, säger Dirk Venter och fortsätter:

– Görs det här i kombination med efterkontroller är risken betydligt mindre för att det blir fel.

Dirk Venters 5 tips för bästa möjliga bergsförstärkning:

Fundera noga över hur förhållandena på just den plats som ska förstärkas är. Jämför gärna med andra liknande utföranden och situationer, men ta inte för givet att det går bra att göra likadant.

  1. Missa inte att ta hänsyn till hur stora borrhålen blir, inte sällan är de olika stora i början och i slutet av hålet. Storleken har stor betydelse för hur bultarna kommer att prestera.
  2. Se till att den utrustning som används för att installera bergsförstärkningen är kompatibel med de produkter som valts.
  3. Gör löpande efterkontroller. Gärna både mekaniska och okulära.
  4. När de uppkommer förändringar i berget eller när förutsättningarna på annat sätt förändrar brytningen – glöm inte bort att också gå igenom hur detta kan påverka bergsförstärkningen. Kanske måste både metod och produkter bytas ut?

Från borrvagnar till racingbilar – möt serviceteknikern som byggde sin egen Corvette

Urban Johansson
-
0
Från borrvagnar till racingbilar – möt serviceteknikern som byggde sin egen Corvette

Steget från borrvagnar till racingbilar kan för de flesta verka långt. Men för Marcus Östlid, servicetekniker på Epiroc är parallellerna uppenbara. Utanför jobbet driver han nämligen sedan tjugotvå år tillbaka racingteamet ”Team Insane Racing”.

Teamet är en förening för motorracing. Det kan röra sig om allt från folkrace till dragrace. Det enda egentliga kravet som ställs är att alla som är med bygger sina egna bilar. ”Det räcker inte att man köper en färdig bil och tävlar med, här måste man bygga sin egen bil”, förklarar Marcus.

Själv tävlar han sen många år tillbaka i den nordiska tävlingsserien Gatebil. Serien som startade i Norge har vuxit till något som närmast kan liknas vid en festival och har lyckats med något annan motorsport misslyckats med. Att dra en storpublik. Genom att kombinera publikfriande discipliner som drifting och banracing med musik har man lyckats något som påminner om en festival. Varje tävlingshelg lockar mellan 30-40 000 människor.

TV-spelshjälte i Need for Speed

Inom den här typen av motorsport är Marcus Östlid ett känt namn. Redan för några år fick Marcus frågan om att bli en av karaktärerna i bilspelet Need for Speed. Spelet är en av spelvärldens största titlar som sålts i över 150 miljoner exemplar. I spelet är Marcus en av karaktärerna tillsammans med motorsportens världsstjärnor som Ken Block, Fredrik Aasbo, och Magnus Walker.

När vi träffar Marcus på Epircos servicecenter i Slagsta utanför Stockholm är det nästan svårt att inte dra paralleller till stålmannens alter ego Clark Kent. Till vardags jobbar han nämligen som servicetekniker i fält. Det innebär att han åker ut till kunder i Stockholmsområdet och ser till att borriggarna fungerar som de ska. Det kan vara allt från felsökning till underhåll. ”Ingen dag är den andra lik” förklarar Marcus när han lastar sin servicebil med reservdelar som under eftermiddagen ska ut till en borrigg på en byggarbetsplats.

Serviceteknikerjobbet tog honom till Stockholm

Marcus berättar hur han inte ens visste vad en borrvagn var för någonting innan han kom till Epiroc. Det som lockade med jobbet var dels chansen att komma hem till Stockholm och jobba efter några år som fälttekniker ute i Europa. Den andra delen var utmaningen. Marcus pekar på det att borriggarna har så mycket mer avancerad teknik jämfört med entreprenadmaskiner att det blir en positiv utmaning att lära sig den tekniken.

”Vi är första ledet efter fabriken så den feedback vi har här går direkt tillbaks till utvecklingen”

Motorintresset har funnits sen barnsben. När Marcus var liten fick han följa med sin pappa till dragracingtävlingarna på Mantorp Park i närheten av Mjölby där han växte upp. Första egna bilen var en gammal Volvo. Med den växte intresset för att trimma, optimera och ständigt hitta på värre saker.

Bygger sin egen Corvette och tävlar i Gatebil

Experimentlustan har inte stannat av. Snarare tvärt om. Senaste bilbygget är det mest avancerade hittills. Bilen är en Corvette C6R med över 1000 hästkrafter. Men trots att bilen ser ut som en Corvette så har den aldrig varit i närheten av en Corvette-fabrik. Bilen är nämligen baserad på ett rörchassi som Marcus själv har byggt. Utsidan består av avgjutningar av en Corvette men för att spara vikt så har plåten ersatts med kolfiber.

Den tävlingsklass som Marcus tävlar i inom kallas Gatebil Extreme Time Attack. Det är en banracingklass där alla typer av bilar kan delta. Vissa är byggda i hemgarage, andra är dyra professionella racerbilar.

Målet säsongen 2019 var helt enkelt att ta sig i mål. Det kan tyckas vara ett lågt ställt mål men det finns en fullt logisk förklaring. Förklaringen finns i skillnaden mellan professionella racingteam och semiprofessionella team som Team Insane. Professionella team har resurserna att testa sina bilar både i labb och på racingbanor. För små team är den enda chansen att testa sina byggen på tävling.

”Även om vi testar bilen nu så att allt fungerar som det ska så går det inte att jämföra med de förhållandena som finns under tävling”, förklarar Marcus. Därför har årets säsong gått åt till att testa ut sådant som kylning. Tidigare under säsongen hade de problem med att bilen gick för varm vilket resulterade i att de fick bryta. Trots att 2019 endast var en testsäsong så lyckades Marcus ta en tiondeplats i totalserien. Nu börjar satsningen inför Gatebil Extreme 2020.

Transparens: Epriroc Sponsrar Team Insane Racing

Helena Hedblom utsedd till ny vd och koncernchef för Epiroc

Esmeralda Viktorsson
-
0
Helena Hedblom utsedd till ny vd och koncernchef för Epiroc

Helena Hedblom har blivit utsedd till ny vd och koncernchef för Epiroc. Den 1 mars 2020 tillträder hon sin nya roll och efterträder då Per Lindberg som framgångsrikt etablerat Epiroc men som nu valt att gå vidare.

Helena Hedblom är idag gruv- och infrastrukturchef för Epiroc och är medlem i koncernledningen.

”Helena har starkt affärsfokus, en djup kunskap om verksamheten och är en uppskattad ledare som lever och andas Epirocs värderingar”, säger Epirocs styrelseordförande Ronnie Leten.

”Som chef för gruv- och infrastrukturverksamheten har hon vuxit verksamheten med ökade intäkter och fokus på att stärka produktivitet, säkerhet och effektivitet för kunderna. Vi är stolta över att vi hittade den nya ledaren inom koncernen och är övertygade om att hon kommer att utveckla och få Epiroc att växa” forsätter Ronnie Leten.

Epirocs nuvarande vd Per Lindberg fortsätter som vd tills Helena Hedblom tillträder den 1 mars.

”Jag vill tacka Per för ett utomordentligt arbete att vägleda företaget genom börsnoteringen och förbereda Epiroc för nästa steg. Han har tillhandahållit ett starkt ledarskap och har framgångsrikt genomfört vad som överenskommits och förväntats i sitt uppdrag”, säger Ronnie Leten.

Läs mer i pressmeddelandet från Epiroc.

Epiroc utsett till ett av Sveriges främsta Karriärföretag 2020

Urban Johansson
-
0
Epiroc utsett till ett av Sveriges främsta Karriärföretag 2020

Trots att Epiroc bara är inne på sitt andra år som bolag så har företaget för andra året i rad blivit utsedd ett av Sveriges främsta Karriärföretag.

Epiroc har för andra året i rad blivit utnämnda till ett av Sveriges främsta karriärföretag. Det blev klart i veckan då Karriärföretagen presenterade sin lista över Sveriges 100 främsta arbetsgivare 2020. Utmärkelsen som delats ut varje år sedan 2011 ska vägleda studenter och de som nyligen har börjat jobba till en bra start på karriären. Listan fungerar som en guide till de arbetsgivare som kan erbjuda de bästa karriär- och utvecklingsmöjligheterna.

Epiroc har blivit ett attraktivt karriärföretag

Det är inte den enda listan av det här slaget som Epiroc placerats på. Tidigare i år utsågs Epiroc till en av Sveriges tio mest attraktiva arbetsgivare. Att bli omnämnd på det sättet kan ses som en rejäl rivstart för ett så pass nystartat bolag. En del av det renomméet kan säkert spåras till att Epiroc startade när Atlas Copcos gruv- och bergbrytningsdivision knoppades av till ett eget bolag.

Wow, att få denna utmärkelse två år i rad, när vi är så pass nya – det är fantastiskt roligt. På Epiroc är vi många som känner oss stolta över vårt Atlas Copco-arv, samtidigt som vi känner en stark innovativ ådra i att ha blivit ett nytt företag, säger Caroline Blom, Acquisition Manager på Epiroc.

Omkring 1 000 arbetsgivare brukar varje år uppfylla Karriärföretagens grundkriterier. De arbetsgivare som godkänns granskas därefter av en expertpanel som består av specialister inom HR, karriärrådgivning och marknadsföring. Expertpanelen betygsätter bland annat karriärsidor på webben och aktiviteter gentemot studenter och unga yrkesverksamma Sedan väger de också in vilken attraktivitet de olika arbetsgivarna har i olika externa mätningar.

Det är en fantastisk resa vi har framför oss och att få denna utmärkelse visar att vi lyckas förmedla hur det är att arbeta hos oss, säger Caroline Blom, Acquisition Manager på Epiroc.

En namnkunnig jury utser Sveriges Karriärföretag

Vinnarna av utmärkelsen Sveriges Karriärföretag 2020 avgjordes slutligen av en jury. I år bestod den här juryn av Anna Dyhre, Sveriges mest anlitade föreläsare, talang – och karriärexperten Charlotte Hågård, Torgny Johnsson, tidigare personaldirektör på SAS och Infranord samt Boris Nordenström, entreprenören som grundat Jobline.

Juryns motivering:

”Genom ett gemensamt förhållningssätt på arbetsplatsen och ett positiv engagemang för varandras utveckling så ser vi att Epiroc arbetar aktivt med sitt Employer Branding-arbete. Med tydliga mål, innovativa medarbetare och ständig kompetensutveckling utses härmed Epiroc till ett av Sveriges Karriärföretag 2020.”

Säkrare bergförstärkning – Nu kommer New Concept Mining till Sverige

Urban Johansson
-
0
Säkrare bergförstärkning – Nu kommer New Concept Mining till Sverige

Tidigare i år blev det klart, affären där New Concept Mining blev en del av Epiroc. Nu kommer sydafrikanska bergförstärkningsexperterna New Concept Mining till Sverige.

Bergförstärkning är ofta en kritisk punkt vid gruv- och tunnelbrytning, Enligt en svensk undersökning som gjordes för några år sedan kom man fram till att hela 57 procent brytningstid gick åt till just bergförstärkningsarbeten. Det är också en oerhört viktig säkerhetsaspekt då bergförstärkningen ska skydda både arbetare och utrustning.

För att starta upp New Concept Mining på den svenska marknaden flyttade Dirk Venter tidigare under hösten till Sverige. Han berättar passionerat om innovation men är noga med att poängtera att det speciella med New Concept Mining är deras sätt att utveckla nya lösningar tillsammans med sina kunder.

– Det finns ett behov på den svenska marknaden av avancerad bergförstärkning. Gruvorna i Sverige blir djupare och djupare vilket ökar kraven på avancerad bergförstärkning för säkra arbetsförhållandena för alla som arbetar under jord. Vi specialiserar oss på att lösa krävande bergförhållanden och vi utvecklar våra produkter tillsammans med våra kunder, säger Dirk Venter.

Säkrare bergförstärkning

Just säkerheten var någonting som några sydafrikanska bergmekanikingenjörer tog fasta på. De ville utveckla nya lösningar för att förbättra säkerheten för gruvarbetare i de sydafrikanska gruvorna där det finns gruvgångar ända ner till 3 900 meter under markytan. De tuffa miljöerna har ställt stora krav på smarta lösningar, vilket bland annat bidragit till att företaget i dag har mer än 200 patent inom bergförstärkning.

New Concept Mining kommer att jobba tätt tillsammans med Epiroc. Epirocs nyckelperson vid lanseringen är Petra Kastensson som är försäljningschef för Epirocs bergförstärkningsutrustning. Tanken är att i framtiden börja para ihop utvecklingen av New Concept minings bergbultar med Epirocs bergbultningsmaskiner.

– Med New Concept Mining skapar Epiroc en unik helhetslösning. Bultning är ofta en flaskhals inom gruv- och tunnelprojekt. Gruvbolagen och entreprenörerna har stora möjligheter att öka både sin produktivitet och sin säkerhet. Det gäller att satsa resurser på att göra ett grundligt arbete med att välja rätt bergförstärkningsmetod för deras specifika förhållanden, säger Petra Kastensson, försäljningsansvarig för bergförstärkning på Epiroc Sweden.

Epiroc kan bli årets nykomling – nomineras för sitt rekryteringsarbete

Urban Johansson
-
0
Epiroc kan bli årets nykomling – nomineras för sitt rekryteringsarbete

Epiroc trotsar sin ålder och utmanar om priset för årets nykomling. – Det är fantastiskt roligt att vi har blivit nominerade som årets nykomling, säger Caroline Blom.

Trots att Epiroc är ett relativt nytt bolag har det redan blivit ett populärt karriärföretag, Tidigare i år blev Epiroc utsett till en av Sveriges tio mest attraktiva arbetsgivare och den här veckan kom ytterligare ett kvitto på Epirocs popularitet. Epiroc nominerades nämligen till utmärkelsen ”Årets nykomling inom employer branding 2020″. Utmärkelsen delas ut av Universum som står bakom en av de mest välkända listorna som rankar de mest attraktiva företagen bland unga och studenter.

Employer branding-priset är en del av Universums Talent Awards och i juryn sitter representanter från näringslivet. I motiveringen till nomineringen lyfter juryn bland annat fram att Epiroc haft en rivstart som ny arbetsgivare.

Epiroc bildades ur Atlas Copcos som grundades redan år 1873. Verksamheten är således inte ny även om namnet Epiroc knappt har ett par år på nacken. Att på så kort tid bli välkänt bland unga är går att spåra tillbaka till Epirocs tydlighet. Det tror i alla fall Caroline Blom som jobbar som Talent Acquisition Manager på Epiroc.. ”Det betyder att de som känner till oss och vårt varumärke tycker att vi gör bra saker. På Epiroc arbetar vi aktivt med employer branding – och alltid med fokus på mångfald och inkludering. Det sitter i vår ryggrad och är något vi tänker på i allt vi gör.” Menar Caroline.

Employer branding-priset delas ut under Talent Awards i maj 2020 och i juryn sitter Torgny Johnsson, Infranord, Ann Surtell, Retail and Brands, Mats Röjdmark, VD Universum, och Claes Peyron, Nova.

SGU och Trafikverket varnar: Virrvarret i underjorden kan sätta stopp för nya tunnelprojekt

Bitz Magasin
-
0
SGU och Trafikverket varnar: Virrvarret i underjorden kan sätta stopp för nya tunnelprojekt

Tunnelprojekten i våra städer avlöser varandra. Just nu byggs tunnlar för allt från tunnelbanor och förbifarter till avloppstunnlar. Men i takt med projekten håller marken under våra städer att mer och mer likna en shweizisk ost – ett  kaosartat virrvarr av ihåligheter.

Därför nu varnar SGU och Trafikverket för att kaoset under jorden kan sätta käppar i hjulet för nya tunnelprojekt. Det kommer inte att hålla i framtiden, menar både SGU och Trafikverket. 

Vi har hållit på ett tag nu. Våra storstäder har byggts och byggts ut. Nya bergvärmehål har borrats, vi har skapat stora och små tunnlar, skyddsrum, serverhallar. Matat in ledningar för vatten och avlopp. Allt samsas i ett enda virrvarr under marken vi går på – och för den som ska projektera gäller det att ha koll på vad som finns var. Något som inte alltid är helt lätt. Dels eftersom det bara är de aktörer som varit där tidigare – kommunen, Trafikverket, byggbolagen – som har information om vad just de har gjort och dels inte finns någon gemensam idé för hur vi ska strukturera vår underjord.

– Det råder en först till kvarn-princip under mark i dag. Det har gjort att vi har en stadsplanering där det inte tas någon långsiktig hänsyn till underjorden. Det kommer inte att hålla när städerna blir trängre och större. Även marken under jord är en ändlig resurs, säger Fredrik Mossmark, projektledare på SGU. 

Ingen har ansvar för virrvarret i underjorden

Han har under de senaste åren varit en av dem på SGU som drivit frågan om att få till en bättre planering under mark. Bland annat genom att för några år sedan, tillsammans med Trafikverket och Boverket, släppa rapporten Storstadsutveckling – behov av undermarksplanering.

– Byggen sker ju ofta i projektform, alla gör sitt och går sedan vidare till nästa projekt. Men ingen tar i dag ansvar för den totala planeringen, säger Fredrik Mossmark. 

Att det inte finns någon grundläggande tanke kring vad som ska läggas var och på vilken nivå gör det också ofta extremt svårt, och ineffektivt, att projektera. Först gäller det att ta reda på vilka aktörer som skulle kunna ha något där bygget ska göras. Efter det kommer utmaningen att få dem att dela med sig av informationen.  

– De flesta aktörer vill inte dela med sig av sin underjordsinformation eftersom de är rädda för sabotage, terroristbrott och främmande makt ifall informationen skulle läcka ut. För att slippa berätta om vad de har under jord är det många som väntar in i det sista med att dra i nödbromsen i byggprojekt, säger Thomas Dalmalm, senior specialist och funktionellt ansvarig för tunnel och bergområden på Trafikverket.

– En projektering kan gå väldigt långt innan någon säger ”stopp, det går inte! Vi har något där!”. Det blir ju förstås väldigt kostsamt. 

Underjordsinformationen kan vara en säkerhetsrisk

Samtidigt, fortsätter han, är problemet bakom virrvarret i underjorden att det inte finns någon samlad information svår att komma runt. 

– Att samla all underjordsinformation i till exempel en databas vore en alldeles för stor säkerhetsrisk. Däremot skulle projekteringsarbetet kunna bli lättare om det åtminstone fanns en övergripande plan för vad som får göras på olika nivåer under jord, säger han.  

”En elkabel kan ju ligga långt ner under jord utan att elen protesterar – det gör däremot en människa som måste åka hundra meter ner för att komma till tunnelbanestationen”

Ett exempel: I dag lägger många entreprenörer sina elkablar så nära ytan som möjligt, för att det blir billigare. När en ny tunnelbanelinje senare ska läggas där kommer elkablarna att vara i vägen. 

– Om vi istället bestämmer att elkablar ska ligga 120 meter i jorden kommer vi inte få det problemet. En elkabel kan ju ligga långt ner under jord utan att elen protesterar – det gör däremot en människa som måste åka hundra meter ner för att komma till tunnelbanestationen, säger Thomas Dalmalm. 

Viktigt att tänka tredimensionellt

Även en standardisering av tunnlar under jord skulle göra problemet mindre. 

– Då blir det mycket enklare att veta vad som gäller för de som ska bygga något annat i närheten. Kort sagt är vår tanke att få till en planeringsmodell som man kan ha i grunden när man planerar för nya arbeten. Att skapa en gemensam idé för hur vi ska planera under jord för ett fungerande samhälle i framtiden.

För att öka medvetenheten om virrvarret i underjorden arbetar nu SGU och Trafikverket med framför allt kommunerna. Genom bland annat workshops hoppas de på att få fler planerare att tänka tredimensionellt. Det går långsamt, men Fredrik Mossmark på SGU ger inte upp. 

– Drömscenariot vore att det fanns samordnare inom varje kommun som har förståelse för underjorden, som tar den i beaktning i både översiktsplaner och detaljplanering. 

Så ska gruvornas avfall bli en värdefull resurs

Anders Myrdal
-
0
Så ska gruvornas avfall bli en värdefull resurs

En ökad efterfrågan på strategiska metaller och nya innovativa tekniska metoder kan göra det möjligt att utvinna mineral och metaller från tidigare gruvavfall. Samtidigt har Boliden kommit långt inom ett annat område: efterbehandling av nedlagda gruvor. 

– I Näslidens nedlagda gruva i Västerbotten har vi skapat både biologiska och sociala värden, säger Pia Lindström, chef för HR och hållbarhet vid Boliden Gruvor och ordförande i Svemins miljökommité. Hon var också en av föreläsarna vid branschorganisationen Svemins miljökonferens i Skellefteå. Årets tema var ”Gruvavfall – resurs och utmaning för en hållbar framtid.”

Där den tidigare gruvan låg har Boliden i samråd med boende i närområdet återplanterat skog, skapat ljunghedar, gångstråk och en utsiktsplats. En satsning som ger nya möjligheter att utnyttja det gamla gruvområdet till friluftsliv. 

– Hållbarhetsfrågan handlar om att minimera det fotavtryck som våra avfall ger i landskapet. Det är en av våra viktigaste strategiska frågor och omfattar både att minimera risker och att maximera mervärden. Ur ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att skapa mesta möjliga nytta med minsta möjliga påverkan.

Viktigt skapa värde från gruvafallet

Metoden som använts som täckningsmaterial av gruvavfallet i Näslidens gruva anses vara i världsklass och består av ett tätskikt av morän och bentonit. En testyta för användning av grönslutslam som täckmaterial har också anlagts vid anläggningen.

Ett annat pågående projekt är Gillervattnet i Skellefteå kommun, tidigare använt som sandmagasin. Området ska efterbehandlas för att stabilisera den svavelrika sanden och förvandla området till en våtmarksmiljö för växt- och djurliv. Även i detta stora projekt har Boliden haft workshops och möten med boende i området.

– Vi har samlat ihop idéer för att skapa ett värde för befolkningen när vi lämnar mark som vi nyttjat för utvinning av mineral och metaller.

Ny möjligheter till bättre resurshållning

Men att ta hand om gruvavfall handlar inte bara om efterbehandling av nedlagda gruvor. Gruvavfall består till stor del av gråberg och även i anrikningssand kan det finnas material som inte var ekonomiskt intressant när malmen bröts, men som efterfrågas i dag. På flera håll pågår det undersökningar som handlar om huruvida det går att utvinna mineral och metaller ur det gamla avfallet. Möjligheten att göra det vore ett steg i ökad resurshushållning och betyder att avfallet på sikt kan minska i mängd.

– Utvecklingsarbetet kring att utvinna mer metaller och mineraler från gruvavfall pågår konstant, säger Pia Lindström.

I ett projekt har forskare vid Uppsala universitet undersökt innehållet av sällsynta och kritiska metaller i gamla gråbergsdeponier i Bergslagen. Deponierna är rester från hundratals år av gruvbrytning och undersökningarna visar att det finns en stor spännvidd av sällsynta metaller i deponierna. SGU, Sveriges geologiska undersökning, skriver på sin hemsida att i flera områden i deponierna förekommer metaller som är kritiska för modern och grön teknik.

Omöjligt att utvinna allt

Men SGU skriver också att det med ekonomisk vinning inte vore praktiskt möjligt att utvinna alla värdefulla mineral ur malmen. En del kommer att följa med anrikningssanden – hur mycket av de intressanta mineral som inte kommer att utvinnas hänger ihop med hur värdefulla de är.

– Grunden i all gruvbrytning är att minimera avfall och maximera utvinningen. Framsteg görs hela tiden i den här frågan men den är också marknadsberoende, säger Pia Lindström.

Är det rimligt att sikta mot zero waste gällande gruvavfall? 

– Det är viktigt att ha en vision att sträva mot nollavfall. Vi kan inte i dag säga att vi tekniskt kan nå den visionen, men vi arbetar kontinuerligt med att minimera mängden avfall som produceras och att vi hela tiden utvecklar tekniker och söker tekniksprång.

Pia Lindström tror att det kommer återvinnas mer gruvavfall i framtiden och konstaterar att för att bygga en hållbar värld behöver vi mer metaller.

– För energilösningar som inte bygger på fossila energilösningar kommer det krävas någonstans mellan 200-1000 procent mer metaller än i dag. En hållbar gruvindustri är en del av att bygga en hållbar värld – så att metallbehovet för att bygga bort fossil energi kan levereras på ett ansvarsfullt sätt. Vi är en del av lösningen.

LISTA: Så får du bättre borrstålsekonomi – ”Grejerna håller 20% längre”

Bitz Magasin
-
0
LISTA: Så får du bättre borrstålsekonomi – ”Grejerna håller 20% längre”

Gör rätt från början och spara pengar. Epirocs borrmästare Stefan Löfdahl vet hur du får ordning på din borrstålsekonomi och får din nackadapter, borrkrona och dina borrstål att hålla riktigt länge. 

– En bra borrinställning är det allra viktigaste för att undvika onödigt slitage. 

Stefan Löfdahl, har över 25 år erfarenhet av produktion, montage, testning, borrmaskinsutveckling och teknisk service. Till vardags åker han ut till operatörer för att utbilda dem i hur borriggarna fungerar. 

 – Många är utan tvekan duktiga borrare, som lyssnar på sina maskiner och hör direkt om något inte är som det ska. Men det är långt ifrån alla som har full koll på allt man kan göra med våra riggar, det finns en mängd inställningar som många inte har en susning om. Där kan jag gå in och hjälpa till, säger han. 

Borrstålsekonomi kan till exempel handla om att hitta den optimala inställningen för olika typer av underlag. 

– Det finns många parametrar att ta hänsyn till. Rotationsmomentet måste till exempel vara rätt för att skarvarna ska hålla ihop och du ska slippa varmgång. Detsamma gäller rotationsvarvtalet, så att du krossar nytt berg hela tiden, säger Stefan Löfdahl. 

Dagligt underhåll a och o

Förutom att ställa in riggen så att den fungerar perfekt gäller det också att sköta underhållet av maskinen. Se till att allt fungerar rent mekaniskt. 

– Och då snackar vi dagligt underhåll. Som att hålla koll på sin utrustning så att allt är ordentligt smort, att det linjerar och är åtdraget – borrmaskin, stånghantering och borrstöd. Glappar och bryter det kommer grejerna att slitas betydligt snabbare än om det sitter linjerat och tajt, säger Stefan Löfdahl och lägger till att det för Epirocs riggar även finns en möjlighet att smörja borrstålsgängorna. 

– Det är svårt att säga vilken skillnad det gör i slitage, men efter alla år i branschen är jag säker på att det lönar sig i längden, säger han.

Viktigt anpassa slipningen

Viktigt är också att hela tiden hålla koll på själva borrkronan. Hinner den slitas ner för mycket kan det bli svårt att slipa tillbaka den till rätt form.

–  Inspektera den kontinuerligt och se till att anpassa slipintervallet efter hur mycket den slits. 

Navigationsutrustning för att precisera borrningen – och därmed undvika onödig borrning – lönar sig också i längden.  

– För mindre riggar är det vettigt att ha ett djupsystem, så att man alltid borrar till exakt rätt målhöjd.

Hur mycket man kan spara på att sköta om sin utrustning och alltid ha rätt borrinställningar är svårt att säga, men Stefan Löfdahl vågar ändå göra en kvalificerad gissning. 

– Jag skulle säga att grejerna håller i snitt 20 procent längre tid om du gör allt rätt. Det blir mycket pengar på sikt! 

Stefan Löfdahls 5 viktigaste tips för en bättre borrstålsekonomi

  1. Bra påhugg. Att börja borra så rakt som möjligt från början så att det inte bryter vid starten. 
  2. Undvik varmgång genom att ha rätt inställningar på riggen
  3. Titta kontinuerligt på borrkronan och anpassa ditt slipintervall efter hur den ser ut.
  4. Se till att allt är linjerat. Borrmaskin, stånghantering och borrstöd. Det ska vara tajt och åtdraget. 
  5. Kontrollera att din borrstyrning fungerar utefter hur berget beter sig. 

Har du frågor, funderingar eller vill ha hjälp med något som rör ovanjordsborrning? Kontakta Stefan på stefan.lofdahl@epiroc.com

Hur kan hållbarhetsarbete bana väg för nya gruvor? Nya projekt ska visa vägen.

Redaktionen
-
0
Hur kan hållbarhetsarbete bana väg för nya gruvor? Nya projekt ska visa vägen.

Hållbarhet har blivit en allt viktigare aspekt i alla branscher, gruvnäringen är inget undantag. Gruvnäringen måste därför bli bättre på att redovisa sina hållbarhetssatsningar. Därför startar nu Boliden ett nytt pilotprojekt i Aitik och Kevitsa för att lyfta sitt hållbarhetsarbete i sina ledningssystem. 

Den starka medvetenheten om hållbarhetsfrågor i samhället bidrar förstås till att öka kraven på gruvnäringens insatser inom området. Men det är inte hela sanningen, menar Helena Ranängen, forskare i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet.

– Jag tror också att det har att göra med att gruvbranschen inte genererar lika många arbetstillfällen som förr, och att arbetet kräver andra kompetenser som kanske inte alltid finns att hitta lokalt. Det vill säga samhället får mindre ”tillbaka”, och då ökar kraven. säger hon och fortsätter:

– Dessutom finns det starka aktörer inom bland annat ren- och turistnäringen som aktivt värnar om sina intressen.

Många stora gruvbolag arbetar idag med traditionella ledningssystem kring frågor rörande deras hållbarhetsarbete som miljö, arbetsmiljö och energi.

Hållbarhetsarbete är en nyckelfråga

I ledningssystemen definieras bland annat rutiner, mätkriterier och uppföljning, och Helena Ranängen anser att dessa system även skulle användas för andra typer av hållbarhetsfrågor – förutsatt att de modifieras och utvecklas.

Projektet ”Från ord till handling – hållbarhetsledningssystem för social acceptans”, där Helena Ranängen är projektledare, fokuserar på just hur en sådan modifiering och utveckling ska gå till.

– Hållbarhet är ett väldigt vitt begrepp, och i det här fallet skulle det kunna handla om sådant som hur bolaget agerar politiskt, vad de gör för att undvika korruption, hur de hanterar markfrågor och vilken dialog de för med olika samhällsaktörer.

Ett väl fungerande ledningssystem gör det lättare att arbeta med ett företags hållbarhetsarbete på ett strukturerat sätt och se till att det finns rutiner för hur arbetet dokumenteras.

Då blir det lättare att kommunicera vad man gör, vilket kan bidra till en ökad acceptans för verksamheten, konstaterar Helena Ranängen.

Pilotstudier i Aitik och Kevitsa

Nu har projektet gått i sitt tredje och sista år och gått över i en fas när Boliden har ”taktpinnen”.

– De bygger ut sitt befintliga ledningssystem så att det ska kunna inkludera fler hållbarhetsaspekter. Det blir en pilotstudie som testas i Aitik och Kevitsa.

– Nästa fas, om piloten faller väl ut, blir att se hur systemet ska kunna implementeras brett i en organisation, så att alla som berörs kan använda det.

Även branschorganisationen Svemin ingår som samarbetspartner i projektet, och genom dem ska resultatet av projektet bli tillgängligt för hela branschen efter projektet avslutats i juni 2020.

– Men även om det kommer fram en ny lösning så gäller det att vara beredd på att det är ett stort arbete som måste göras i bolaget. Man måste vara beredd att allokera resurser för att få det att fungera, säger Helena Ranängen.

Nya bussterminalen vid Slussen börjar ta form – här är planen framåt

Redaktionen
-
0
Nya bussterminalen vid Slussen börjar ta form – här är planen framåt

Bygget av nya bussterminalen vid Slussen är unikt, inte bara på grund av dess omfattning. Det faktum att ombyggnationen sker mitt inne i Stockholms innerstad med trafik, tunnelbana och verksamheter att ta hänsyn till gör det extra utmanande.

Det enorma arbetet utförs dessutom under tidspress för att påverkan på stockholmarnas vardag ska bli så kortvarig som möjligt. Trots att arbetena vid Slussen pågått sedan 2016 får ombyggnaden ses som en framgång. Den åttonde januari 2019 gick arbetena in i en ny fas när Implenia sköt den första salva i arbetet med den nya bussterminalen i Katarinaberget. Redan nu kan den som går in i tunneln under berget se den enorma ankomsthallen och dess bergpelare ta form då.

Projektet innebär stora ingrepp i stockholmarnas vardag. Sedan 2018 ansvarar Implenia för att under tre år spränga ut cirka 270 000 m3 berg för att ge plats till den nya bussterminalen vid slussen i Katarinaberget.

– Vårt arbete är inriktat på bussterminalen vid slussen där vi jobbar både med underjordssprängningar och tunneldrivningar. Vi har även ovanjordssprängningar, stora betongarbeten och markarbeten för att få till kanalisationen, ventilationen och vatten och avlopp. Den stora utmaningen är att samordna allting, men där tycker vi att vi har lyckats väldigt bra, säger Rickard Karlzén, projektchef på Implenia.

Undviker avbrott med fullservice

För att undvika onödiga avbrott i arbetet har Implena ett fullserviceavtal med Epiroc. Avtalet innebär att servicepersonal alltid finns på plats. Det innebär också att teamet kan jobba proaktivt med utveckling och önskemål om justeringar och ändringar på maskinerna. Allt så att arbetet rullar på så smidigt som möjligt.

– Vi har kniven mot strupen hela tiden. Vi måste få iväg salvorna när det är planerade och vi har vibrationskrav. Delvis fraktar vi ut berg här på nätterna så allting måste ju klaffa, säger Peter Antonsen, maskinchef på Implenia.

– Eftersom det är en kort projekttid och mycket som ska hända på en gång så ser vi till att det finns en hel organisation bakom som backar upp om det skulle bli något problem med maskinerna, säger Joacim Israelsson, regional servicechef på Epiroc.

Storleken på bussterminalen vid slussen ställer stora krav på utrustningen

Storleken på tunneln och de höga kraven på effektivitet kräver också maskiner med hög produktivitet. Bland annat arbetar Implenia med två borriggar av modellen Boomer XE3C med COP 4038 bergborr.

– Vi måste ta i beaktning storleken på tunnel och då passar den in jättebra i den bilden. Det är en överlägsen borrmaskin, säger Peter Antonsen.

Om drygt två år väntas Implenias borrnings- och sprängningsarbeten, mark- och betongjobb vara klara.

– Vi har svetsat ihop ett fantastiskt gäng här med väldigt många engagerade yrkesarbetare, tjänstemän och underentreprenörer. Det känns som att vi har en väldigt bra organisation för att klara av det här, säger Rickard Karlzén.

Batteritekniken som gav renare luft i Anderna

Urban Johansson
-
0
Batteritekniken som gav renare luft i Anderna

Högt uppe bland bergen, i hjärtat av Anderna ligger Atocha-gruvan. Det är en anrik gruva, det första spadtaget togs redan 80 år sedan. Nu många år senare ringlar gruvgångarna sig mer än en kilometer ner i berget. De djupa gruvgångarna var nära att skapa stora problem för gruvbolaget Nexa. Det var klart att de behövde tänka nytt, och det var då som en ny lösning visade sig i form av batteridrivna gruvmaskiner.

Fram tills nyligen behövde både manskap och utrustning ta sig upp 4000 meter bara för att ta sig till gruvmynningen. Väl där uppe startade sedan resan ner igen i en sju kilometer lång slingrande tunnel, en resa som totalt kunde ta upp till en timme.

De långa transporttiderna fick till slut gruvbolaget Nexa, som äger gruvan att inse att de var tvungna att planera för en ny servicetunnel. Gruvan hade nått så långt ned att den nya tunneln nu kunde placeras 700 meter längre ner på berget. En åtgärd som nära på skulle halvera transporttiden till knappt en halvtimme.

Men att gräva ut en 2,2 km lång tunnel med en enda accesspunkt hade sina egna utmaningar. Det ställer nämligen helt andra krav när det kommer till att se till att det finns en tillräcklig luftkvalitet för arbetarna. Traditionella maskiner släpper nämligen ut en giftig blandning av kolmonoxid, kväveoxid tillsammans med ett fint damm innehållandes partiklar som kan vara skadligt för lungorna.

Batteridrift innebar en oväntad vändning

Tidpunkten för det här projektet kunde dock inte ha valts bättre för när just som projektet skulle komma igång hade Epiroc nämligen nya Scooptram ST7 Battery, en elektrisk lastare med batteridrift som precis stod färdig för leverans.

”Dieselmotorer är ganska skitiga och den mängd rök som de genererar hindrar oss ibland från att arbeta” förklarar Yordan Rojas, en gruvveteran med fjorton års erfarenhet från Atacocha.

Atachoagruvan

Det vanliga sättet att hantera den här typen av projekt är att man installerar enorma ventilationssystem tvingar ut den smutsiga luften ur större delen av gruvan. Men i en stängd tunnel med en enda utgång byggs föroreningar snabbt upp och till farliga nivåer vilka kan innebära onödiga hälsorisker för de som arbetar i gruvan.

Det enda sättet för operatörerna att kunna vistas och köra sina dieselmaskiner inne i de trånga tunnlarna är om de sitter i hermetiskt tillslutna, lufttäta hytter. Alla andra måste vänta utanför i trettio minuter och ofta mer innan gaserna har skingrat sig. Först efter det kan de gå in och vistas i arbetsområdet.

Nollutsläpp ger nya möjligheter

Batteridrift ger å andra sidan inte ifrån sig några avgaser alls. De för därför inte med sig samma utmaningar som med motsvarande dieselmaskiner när det kommer till att arbeta i slutna miljöer.

Sedan de kom på plats i januari 2018 har de elektriska fordonen varit en stor succé.  Det gäller både hos ledningen men speciellt bland operatörerna som slåss om att köra dem.

”Jag har aldrig sett en maskin som den här… ingen nedsmutsning, inga avgaser” säger Rojas. ”Det är bättre för operatörerna och för alla omkring”.

Batteridriven gruvmaskin

Scooptram ST7 Battery har också bevisat sig i matchen med sin dieseldrivna kusin i hur den enkelt kan lyfta och flytta stora bergmassor. En förlängd lastarm gör att den kan lasta tunga laster helt utan plattformsstöd.

Batteridrift ger ljudlösa maskiner

Till skillnad från förbränningsmotorer så ger gruvlastare med elektriska motorer knappt ifrån sig något ljud. Den rör sig nästan ljudlöst genom gruvgångarna vilket minskar ansträngningen på gruvarbetarnas öron.

Den ger heller inte ifrån sig samma värme som en dieselmaskin. Vilket är en stor fördel när snabbt temperaturerna under jorden snabbt närmar sig klibbiga trettio grader.

Den nackdel man märkt är att ett laddat batteri, till skillnad från en fulltankad dieseltank inte räcker batteridrift för ett helt 12-timmarsskift. Batterierna måste bytas efter fyra till fem timmars användande.

Överaskande enkelt att byta batteri

Men att byta batterierna har visat sig överraskande enkelt. Efter upplärningen från Epirocs servicetekniker kan Rojas och hans kollegor nu byta batteri på omkring 15 minuter. Minskat behov av bränsle och smörjoljor minskar inte bara driftskostnaderna. Det betyder också att färre tankbilar behöver ta sig upp längs de slingrande vägarna till gruvan.

Med så många fördelar med batteridrift är det inte konstigt att gruvindustrin slåss om att vara först med att elektrifiera sin maskinpark så snart som möjligt.

Esteban förklarar att Nexa nu har planer på att elektrifiera hela sin maskinpark inom fem år.

———–

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Mining and Construction

Virtuella gruvor och smarta fordon – så sätter LKAB en ny världsstandard för framtidens hållbara gruvor

Redaktionen
-
0
Virtuella gruvor och smarta fordon – så sätter LKAB en ny världsstandard för framtidens hållbara gruvor

Nu ska gruvorna digitaliseras och en ny världsstandard för framtidens hållbara gruvor ska sättas. Det ska det svenska framtidsprojektet SUM eller Sustainable Underground Mining se till. Projektet som är ett samarbete mellan LKAB, Combitech, Volvo Group och Epiroc har nu kommit igång på allvar. Under 2019 kommer en virtuell gruva vara körklar.

När det stora utvecklingsprojektet Sustainable Underground Mining, SUM, lanserades i mitten av 2018 var dåvarande näringsminister Mikael Damberg på plats och konstaterade:

– I framtiden ser vi att beroendet av mineralnäringen blir allt mer utmanade. Att då kunna bryta på ett hållbart och säkert sätt, med så lite koldioxidavtryck som möjligt kommer att bli en stark konkurrensfördel för svensk industri och svenska jobb.

Nya förutsättningar kräver effektivare metoder

Den här utmaningen har LKAB tagit på allvar, och arbetar nu målinriktat för att hitta användbara lösningar.

– Vårt mål är att sätta en ny världsstandard för produktionssystem i underjordsgruvor på stora djup. Samtidigt handlar det väldigt konkret om LKAB:s framtid. Vi siktar mot att bygga ett LKAB som har livskraft efter år 2030, säger Markus Petäjäniemi, Direktör Teknik och Processutveckling på LKAB.

För gruvbolaget väntar nämligen förändrade förutsättningar som kräver förbättrade och effektivare metoder, eftersom LKAB:s nuvarande huvudnivåer i gruvorna i Kiruna och Malmberget ger malm till mitten på 2030-talet.

– Vi behöver bryta på nya nivåer, alltså under nivåerna 1 250 meters respektive 1 365 meters djup. När vi går på djupet kommer vi bland annat att vara tvungna att hantera sådant som ökade bergförstärkningskrav, samtidigt som det kommer krävas en helt annan gruvdesign, säger han.

Produktiviteten måste höjas

Dessutom måste produktiviteten höjas för att möta framtida konkurrensen och – inte minst – ta med energiomställningen i beräkningen.

– Vi har antagit målen i Agenda 2030, vilket i praktiken bland annat innebär att vi måste hitta sätt att göra verksamheten fossilfri, och helst koldioxidfri, säger Markus Petäjäniemi.

Han berättar att SUM är en delmängd av det övergripande utvecklingsprojektet LKAB Gruva 5.0, som de har initierat för att genomföra bolagets resa mot framtidens hållbara gruva, nästa generations produktionssystem och framtidens LKAB.

”Vi kommer behöva smarta fordon”

I målbilden ingår att framtidens gruva är koldioxidfri, digitaliserad och autonom.

– För utveckla framtidens hållbara gruva måste vi bland annat utveckla positioneringen och möjligheten att koppla upp maskiner och ta fram nya ledningssystem för gruvdriften.

– Vi kommer att behöva ha ”smarta” fordon, som är uppkopplade i realtid och kan utbyta information. Och en viktig utgångspunkt är att det måste gå att ha såväl förarlösa som förardrivna fordon inne i produktion samtidigt, så kallad mixed traffic.

I arbetet med SUM och att skapa framtidens gruvdrift är säkerhet hela tiden högst på prioritetslistan, menar Markus Petäjäniemi.

Självstyrande maskiner ger ökad effektivitet

– Att kunna hantera ”blandtrafik” i transporter och produktion under jord är en del av säkerhetsarbetet. Samtidigt bidrar förstås utvecklingen av autonoma fordon i sig till ökad säkerhet, när allt fler moment kan utföras utan att någon människa behöver vara i närheten.

De autonoma, självstyrande maskinerna kommer också att kunna bidra till en effektivitet i verksamheten, något som ingår i målen för SUM.

– Exempelvis kan lastning göras under längre tid under dygnet, något som förstås kan öka produktiviteten. Samtidigt kanske det innebär att det inte behövs inte lika många medarbetare i produktionsledet. Men min uppfattning är att den ökade produktionsvolymen skulle kunna göra att det går att hålla en i stort sett oförändrad mängd jobb, säger Markus Petäjäniemi.

Nya lösningar kräver nya kompetenser

Men det kommer inte vara exakt samma jobb som idag. För som vanligt, oavsett område, kommer ny teknik medföra nya lösningar som i sin tur kräver nya kompetenser, menar han.

Enligt Markus Petäjäniemi kan arbetet i SUM delas in i två tydliga huvudinriktningar: framtida borr- och brytningssystem respektive malmflöden och transporter.

– När det gäller borr- och brytningssystemen handlar det bland annat om metodik för att kunna öka skalan i skivrasbrytning. Där finns det en stor potentiell ekonomisk vinning.

En gigantisk utmaning

Den logistiska utmaningen för flöden och transporter på allt djupare nivåer är ”gigantisk”, konstaterar han.

– När vi har sprängt och malmen ska ut ur gruvan kommer autonoma fordon att bli ett allt större inslag framöver. Men en delutmaning i detta är att fordon från olika leverantörer måste kunna kommunicera.

– Såvitt jag kan bedöma har var och en kommit rätt långt med sin egen flotta, men inte särskilt långt med ett system som skulle kunna omfatta även andras fordon. Att kunna lösa det ingår i Epirocs uppdrag i SUM, säger Markus Petäjäniemi.

Samtidigt ska alltså fordonen möjliggöra en verksamhet utan koldioxidutsläpp, där eldrivna fordon med batterier förväntas vara ett intressant alternativ.

– Hur man ska lösa kapacitet och laddning av batterier i en produktionsmiljö är något som vi också förväntar oss att få svar på i ett av SUM:s delprojekt.

Skapat en egen testbädd för SUM

Planering, innovation och strategier i all ära, det måste förstås också genomföras en stor mängd tester för att kunna nå användbara resultat.

LKAB har därför skapat en egen testbädd i underjordsgruvan i Kiruna, i malmkroppen Konsuln som ligger något avskild från den stora malmkroppen i Kirunagruvan. Där testas nu bland annat Epirocs öppningsborrigg Easer L. 

Vissa tester kommer också att utföras i LKAB:s underjordsgruva i Malmberget.

– Genom att anlägga en egen testgruva kan vi sköta testverksamheten på våra egna villkor, istället för att behöva vara beroende av myndigheternas regleringar i allmänna miljöer.

Projektet ger redan intäkter

– Vi har nu fått stora delar av testgruvan på plats, och det finurliga är att vi samtidigt kan få intäkter genom att ta malm från den när vi genomför testerna.

De första tester som utförs rör positionering och kommunikation, och under året räknar Markus Petäjäniemi med att de kommer att testa kopplingar mellan fordon och ett helt nytt styr- och kontrollsystem.

– Nästa år blir det nog dags att arbeta mer med fordonsrörelser, och då kommer det att bli intressant att ta in aspekten med kommunikationen mellan maskiner från olika leverantörer.

Virtuell gruva för tester av framtidens hållbara gruva

Parallellt med detta skapar de en virtuell gruva, som förväntas vara ”körklar” under 2019.

– Det är ett mycket viktigt komplement. Där kommer vi att kunna genomföra andra typer av tester än i den fysiska testgruvan, med simulerade dataflöden och olika scenarion.

Arbetet i SUM bygger på en annan typ av samarbete än vad aktörerna är vana vid, konstaterar Markus Petäjäniemi.

Här är målet att skapa ett digitalt ekosystem där parterna kopplar ihop såväl digitala system som verksamheter. Detta kräver då en hög grad av transparens och förtroende för att det ska fungera.

Ett elefantprojekt

– Initialt gick det lite trögt, men det blir snabbt allt bättre när alla blir medvetna om vad ”open innovation” innebär och att man måste kunna interagera öppet för att kunna upprätthålla ett effektivt utvecklingsarbete. Det är något av en kulturresa, eftersom man är van vid att jobba på egen kammare med sådana här frågor.

Markus Petäjäniemi konstaterar att LKAB tar ledartröjan för de flesta gemensamma projekt. Dessutom håller gruvbolaget i en fiktiv styckkniv:

– Jag brukar beskriva det här som ett elefantprojekt. För att det ska inte bli ohanterligt gäller det att stycka elefanten, säger han.

 

Fakta / Sustainable Underground Mining – SUM

SUM är ett industriellt utvecklingsprojekt som LKAB har initierat tillsammans med ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen i ett öppet och transparent samarbete. Målet är att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på djupa nivåer.

Tekniker och lösningar utvecklas och testas i verklig gruvmiljö såväl som i en virtuell testgruva.

Målet är att skapa ett öppet digitalt ekosystem, dit nya leverantörer kan ansluta sig.

2018
Projektet lanseras. Testgruvan börjar anläggas.

2019
De första pilottesterna genomförs.

Fram till 2023
En rad produktions-, automations-, och kommunikationstester genomförs.

2023
LKAB fattar beslut om framtida huvudnivåer och anläggning i industriell skala.

2030
Ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på djupa nivåer finns på plats. LKAB räknar med att kunna utgå från denna standard fram till omkring år 2060.

Epirocs öppningsborrigg testas i Kiruna

Urban Johansson
-
0
Epirocs öppningsborrigg testas i Kiruna

I LKAB:s underjordsgruva i Kiruna pågår ett febrilt arbete. I en testanläggning, i malmkroppen Konsuln, huserar SUM-projektet som är ett samarbete mellan LKAB, ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen. En stor del i projektet är att testa och utveckla ny teknik i verklig gruvmiljö. Senast ut är Epirocs nyaste öppningsborrigg, Epiroc Easer L som LKAB nu testar SUM-projektets testgruva Konsuln.

Teknikskiftet inom gruvbranschen håller hela branschen på tårna. Sverige ligger redan i framkant men det betyder inte att branschen kan luta sig tillbaka. Sedan en tid tillbaka pågår Sustainable Underground Mining (SUM), ett ambitiöst svenskt samarbetsprojekt för att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvdrift.

Vi blir första kund i Europa att använda den

Under september testar nu LKAB den nya öppningsborriggen Epiroc Easer L. LKAB är först ut i Europa att testa den nya riggen:

— Easer L finns redan på marknaden, men vi blir första kund i Europa att använda den. Riggen kan borra 60 meter långa öppningshål som max. Vi börjar med att testborra 40-50 meter och utvärderar sedan, säger Carlos Quinteiro, specialist på avdelningen gruvteknik på LKAB och projektledare för delprojekt 1, gruvans layout och teknik, i SUM.

Borriggen kommer inledningsvis att användas på nivå 436 i Konsuln, vilket är den första nivå som har en ökad skivhöjd – på hela 40 meter. – Med ökad skivhöjd måste vi kunna borra längre öppningshål än vad våra befintliga riggar klarar” säger Carlos Quinteiro.

”Med ökad skivhöjd måste vi kunna borra längre öppningshål än vad våra befintliga riggar klarar”

LKAB kommer nu att göra tester för att se hur Epiroc Easer L möter LKAB:s kvalitets- och produktivitetskrav. Först när testerna är klara tas beslut om Easer L ska användas inom produktionen i Konsuln.

Epiroc Easer L

  • Vikt: 35,5 ton
  • Bredd: 2,5 meter
  • Höjd: 3,5 meter
  • Längd: 11,7 meter
  • Maxlängd på borrhål: 60 meter

Läs mer om testerna med Epiroc Easer L på SUM-projektets hemsida. 

1...91011...13Sida 10 av 13