Dags att sälja borriggen för att göra plats för en fräschare version? Med enkla medel kan du få till en riktigt god affär. Här är checklistan du inte vill missa.
Peter Beckman är försäljningsingenjör och möter ofta kunder som, i samband med köpet av en ny borrigg, också vill bli av med sin gamla. En borrigg går ofta igenom flera ägare under sin livstid.
– Då och då gör vi en inbytesaffär, alltså att Epiroc köper tillbaka den begagnade riggen för att sälja den vidare. Begagnade borriggar från Epiroc säljs bland annat marknadsplatsen Mascus. Men bäst för säljaren är förstås att själv hitta en köpare att göra upp med. Ju färre mellanhänder, desto bättre affär för säljaren, säger han.
Vänta inte för länge med att sälja borriggen
En borrigg bör max ha runt 10 000 -12 000 motortimmar bakom sig om den ska läggas ut på andrahandsmarknaden. Har den gått mer än så är den ointressant för de flesta köpare.
– Är den välskött kan den såklart ha mycket kvar att ge även efter det, men de flesta andrahandsköpare vill ändå ha en fräschare maskin, säger Peter Beckman och lägger till:
– Därför kan det vara bra att, om man ändå tänker sälja sin borrigg, inte hålla på den för länge. Det kan du förlora mycket pengar på.
Peter Beckman tippar på att en borrigg i snitt har två, ibland tre, ägare innan de skrotas.
– Våra kunder brukar ha sina riggar ungefär fem till sju år och låta dem gå 7000-9000 timmar. Efter det hamnar de hos en ny ägare som kör slut på dem, säger han.
Begagnad borrigg – en stor affär när man säljer
En typisk andrahandsköpare kan vara en entreprenör som är ny på marknaden och inte ekonomiskt redo att investera i en helt ny rigg ännu. Ett sårbart läge redan så som det är – att då dessutom köpa en maskin utan garantier kan kännas skrämmande.
– Det är en stor affär även om det är en begagnad maskin, det måste man ha förståelse för. Var så schysst och transparent du bara kan om maskinens historik. Det är det minsta man kan göra som säljare när du ska sälja borriggen.
Hur gör man för att få mest möjligt betalt när du ska sälja borriggen? Peter Beckmans checklista
Tips 1. Tvätta maskinen!
– Se till att maskin är ordentligt tvättad inför en försäljning. Ibland ser man knappt hur maskinerna ser ut under all skit.
Tips 2. Putsa hytten
– Precis som att det är viktigt att maskinen är ren utvändigt, måste den också vara fräsch och snygg i hytten om det finns en sådan. En ren hytt signalerar att du är en entreprenör som tar hand om din maskin.
Tips 3. Gör en funktionskoll
– Fungerar allt som det ska? Lösa sladdar som hänger och annat som kärvar bör fixas.
Tips 4. Samla dokumentation
– Manualer, reservdelslistor, maskinspecifikationen, kvitton… Se till att allt är samlat och på plats.
Tips 5. Servicehistorik på plats?
– Att kunna visa att du skött all service enligt rekommendationerna är jätteviktigt.
Tips 6. Byt i tid
– Väntar du för länge med försäljningen kommer riggen snabbt att sjunka i pris.
Tips 7. Fixa riggen – servad och klar!
– Att sälja borriggen nyservad är ett smart drag som kommer att trygga köparen.
Att sätta sig in i borrriggens borrsystem är inte helt enkelt – bara namnen får många att klia sig i huvudet. Epirocs borrmästare hjälper dig att begripa vad RPCF, DPCI, FSCI handlar om.
Du måste kanske inte ha koll på borrriggens borrstyrning för att kunna sköta jobbet som operatör – i de allra flesta fall räcker det att veta att borrsystemen bör vara påslagna innan borrningen sätter igång. Men har du ambition att utvecklas i ditt jobb och förstå mer om hur maskinens olika delar samverkar, är en djupare kunskap om borrsystemen ett måste.
Stefan Löfdahl, Borrmästare Epiroc
– Alla behöver inte kunna göra inställningarna för borrsystemen, däremot är det viktigt att vara medveten om hur de påverkar borrandet, säger Epirocs borrmästare Stefan Löfdahl, som bland annat har i uppdrag att utbilda entreprenörer och operatörer om hur de kan få ut mesta möjliga av sina Epiroc-riggar.
– Många borrningar kräver faktiskt att man går in och pillar lite på inställningarna i borrsystemen. Sedan är det inte alla operatörer som har befogenhet att göra det, men har man inte det är det i alla fall bra att veta när det är läge att låta den som kan och får göra ändringarna, göra dem.
Lönar sig att ha koll på borriggens borrsystem
Han har i sitt arbete märkt att även om de flesta på det stora hela har koll på varför borriggens borrsystem existerar – att optimera borrandet på olika sätt – är det långt ifrån alla som vet exakt vad de olika systemen gör.
– Lek med tanken att du har problem med att slå isär skarvarna. Har du då vetskapen att det kan vara något i inställningen av RCPF-systemet som stökar, kommer problemet snabbt vara fixat, säger han.
Stefan inspekterar en borrigg på servicecentret i Slagsta utanför Stockholm
Att känna sin maskin, alla delar av den, kommer inte bara bidra till att riggen håller längre och produktionen blir mer effektiv – det tjänar också ett annat, minst lika viktigt, syfte.
– Ju mer du kan, desto roligare blir det på jobbet! Med kunskap kommer möjligheten att kunna göra de där finlirsjusteringarna som kommer att göra dig till en riktigt bra operatör.
Så här fungerar borriggens borrsystem – system för system
RPCF
Det här är systemet som ser till att förhållandet mellan rotationstrycket och matningstrycket alltid är optimalt. Ofta ställer man in rotationstrycket på en viss nivå – går det över den nivån kommer systemet se till att matningstrycket regleras ner automatiskt. Om nivån inte är rätt inställd kan det bli för högt moment och svårt att slå isär skarvarna.
DPCI
DPCI-systemet har fyra funktioner:
Det justerar slagverkstrycket – via dämpartrycket. Ett exempel: Du börjar borra med lågt slagverkstryck, ett så kallat ”påhuggstryck”. När dämpartrycket går upp till en viss nivå tillåter DPCI-funktionen att slagverkstrycket ökar, men ser till att det alltid är i proportion med dämpartrycket.
Det aktiverar och stoppar slagverket. Aktiverar genom att vi har en inställning som måste vara på en viss nivå innan vi ens tillåter att slagverket går igång, och stoppar slagverket när dämpartrycket blir för lågt.
Det ger mer slagenergi när det behövs. Det känner alltså av att berget blir hårdare genom att dämpartrycket går upp och tillåter då ett hårdare slag.
Det stoppar slagverket även när dämpartrycket blir för högt. Normalt händer det när borrmaskinen gått sönder på något sätt, eller att man kör alldeles för fort med borrmaskinen. Det är kort sagt en funktion som finns för att skydda borrmaskinen.
FSCI
Berg är inte likadant hela tiden, plötsligt kan det dyka upp sand, lerslag eller hålrum. Om borrsjunkningen ökar över en inställd nivå går FSCI in och minskar slagverket och matningen. I nästa steg minskas även matningshastigheten. När det går för fort finns stor risk att spolluften inte hinner med att rensa hålet vilket ökar risken för fastborrning och hålavvikelse.
Så står du där. Med en maskin som strejkar, en tidspressad plan och ett beslut att ta – ska du ringa ut en tekniker, skicka till verkstad eller försöka fixa maskinen själv?
Med en pågående Corona-kris och en lågkonjunktur i sikte är det många som håller i slantarna lite extra. Stora investeringar, som en ny rigg, måste vänta och de äldre maskinerna får kämpa på ett tag till.
– Och med det kommer ett större reparationsbehov. Vi har i princip alltid ökat i service när det varit lågkonjunktur, säger Per Gransell som är Nationell servicechef på Epiroc och ansvarig för Epirocs åtta servicecenter i Sverige.
Många vana att reparera själva
Tuffare tider kan också gör det mer lockande att försöka fixa reparationerna själv. Något som absolut kan vara ekonomiskt – men som också kan visa sig vara betydligt sämre för plånboken än vad du först hade tänkt sig. Inte minst på sikt.
– Många enmansbolag gör mycket själva och det lever inte sällan kvar också när bolaget vuxit. Även när det faktiskt inte lönar sig längre, säger Per Gransell.
Även om Per Gransell absolut förstår hur tankegångarna hos de som gärna lagar själv kan gå, vill han gärna passa på att lyfta alla de fördelar som kommer med en verkstadsreparation. Ökad säkerhet och rätt verktyg är några av dem – men det handlar också om att ett verkstadsbesök kan innebära så mycket mer än bara den akuta reparationen.
– När maskinen ändå är där är det supersmart att passa på att göra de där enkla med värdefulla sakerna som är svåra att få till på berget. Som en ordentligt tvätt där vi kommer åt överallt. En sådan kan förlänga riggens livstid rätt ordentligt, säger han.
Fem avgörande frågor: verkstad eller laga själv?
Hur säkert är det? Säkerheten är alltid först, självklart. Att halka, falla och snubbla låter kanske inte så farligt men är de vanligaste olyckorna i branschen. Är det slirigt eller ostadigt underlag är det definitivt läge att överväga verkstad. Om reparationen kommer att kräva ett lyft är det alltid verkstad som gäller.
Vad har du för miljö omkring dig? Så fort du ska öppna ett hydraulsystem är det oerhörda krav på renlighet för att inte riskera att förorena utrustningen. Det den ena aspekten, den andra handlar om att inte förorena miljön omkring er med oljespill och annat. Finns det risk för det bör riggen köras till verkstad.
Vilken kompetens har du? Även om många operatörer är jätteduktiga tekniker kan det vara värt att tänka på att verkstadsteknikerna både är uppdaterade med det senaste och har stor kompetens – de gör ju inget annat än att göra reparationer.
Har du rätt verktyg? Att, mitt under reparationen, upptäcka att den verktygslåda du har med dig på berget inte innehåller just det verktyg du behöver är inte så kul. Det kan även handla om kontrollverktyg som du behöver för att verifiera att du har rätt flöden och tryck.
Är det mer ekonomiskt att laga själv? Här handlar det om att väga in de risker som finns med göra reparationerna själva. Är du helt säker på vad du gör? Har du koll på hur det kommer att påverka andra delar av riggen? De är oerhört tekniskt avancerade maskiner, det får man inte glömma.
Att det snackas mycket om att gruvproduktionen ska bli klimatsmart genom eldrift har nog inte undgått någon i branschen. Men hur är det egentligen att köra en maskin med el i tanken?
Gruvproduktionen – och på sikt även borrning ovanjord – ska bli fossilfri och övergången till eldrift har varit igång sedan länge hos de stora maskinproducenterna. Ändå är det först nu en vardag med el i tanken på riktigt börjar närma sig för många operatörer. Vilka förändringar kommer det innebära med klimatsmarta gruvmaskiner – att köra en batteridriven maskin istället för en dieseldriven? Blir det någon skillnad i prestanda och kommer ett batteri med några år på nacken vara lika pålitligt som ett sprillans nytt? Vi lät Erik Svedlund, Marknads och affärsutvecklingschef Epiroc elektrifiering, svara på några av de vanligaste frågorna.
Varför satsar Epiroc på att elektrifiera sina maskiner?
– Dieselavgaser innehåller hälsovådliga ämnen och förståelsen för de hälsoriskerna det medför ökar. Vår bransch sätter alltid säkerheten först och när det finns ett hållbart alternativ till diesel blir det en naturlig övergång till klimatsmarta nollemissionsmaskiner, vilket också ligger i linje med de globala målen. Vi satsar i första hand på nollemission underjord, där kraven är högre än ovanjord.
”Under användning skiljer väldigt lite mot dieselmaskinerna, en maskinoperatör kommer känna igen sig i förarmiljön och väldigt lite anpassning behövs för själva driften”
Hur skiljer sig de klimatsmarta gruvmaskinerna från de med dieselmotorer?
– Det första man reagerar på är hur mycket tystare maskinerna är. Det andra brukar vara att maskinen svarar väldigt direkt på ”gasen”, nästan sportigt. Men under användning skiljer väldigt lite mot dieselmaskinerna, en maskinoperatör kommer känna igen sig i förarmiljön och väldigt lite anpassning behövs för själva driften. Det som blir den stora förändringen är att man laddar istället för att tanka. Eller så byter man snabbt batteri om man inte vill tumma på tillgängligheten.
Vilken kapacitet har elmotorerna?
– Motorernas effekt anpassas till respektive maskinstorlek och vår målsättning är samma eller bättre prestanda i de klimatsmarta maskinerna än motsvariga dieselmaskiner. Detta når vi idag på alla punkter utom körtid. Batterierna kan ännu inte mäta sig med diesel i energilagringskapacitet.
Hur lång tid tar det att ladda ett batteri?
– Vi kan ladda ett batteri från 0-100% på ungefär två timmar. Snabbare laddning sliter onödigt hårt på batterierna. För att maximera produktionstiden har vi utvecklat ett utbytbart batterisystem som används för hjullastare och bergtruckar. Ett batteribyte tar 5-10 minuter att utföra, så det kommer att vara det snabbaste sättet att fylla energi i maskinen.
Hur länge kommer ett batteri att hålla?
– Detta är en av osäkerheterna med den nya tekniken. Men, för att minska risken för kunden erbjuder vi ”Batterier som tjänst”, en affärsmodell där kunden prenumererar på batteriet. På så vis tar vi ansvaret för funktionen och kunden kan fokusera på sin produktion.
Vilka batteridrivna maskiner erbjuder Epiroc i dag?
– Vi erbjuder en lastare med 14 ton lastkapacitet, ST14 Battery, en matchande gruvtruck med 42 tons lastkapacitet samt elva olika modeller av borriggar för tillredning, bergförstärkning och produktionsborrning. Men vi jobbar hårt för att bredda vårt erbjudande ännu mer, fler klimatsmarta modeller kommer att lanseras!
Är batterierna känsliga mot kyla?
– Batterierna trivs bäst vid samma temperatur som människor, 20-25 grader, vilket är vanligt i underjordsgruvor. För att se till att batterierna alltid används vid en optimal temperatur har vi byggt in ett avancerat kyl- värmesystem i dem. Systemet kyler eller värmer upp cellerna så att de alltid jobbar i ett optimalt förhållande. Ett riktig kallt klimat kan vara en utmaning, men battericellerna värmer sig själva när de jobbar.
”Vi på Epiroc tror att alla våra maskiner kan bli fossilfria och jobbar på många plan för att kunna möta målet för fossilfritt till 2030”
Ska alla Epirocs maskiner bli eldrivna så småningom?
– Målet är att vi ska leverera klimatsmarta och hållbara lösningar i linje med de globala målen och elektrifieringen är en del av det. Vi på Epiroc tror att alla våra maskiner kan bli fossilfria och jobbar på många plan för att kunna möta målet för fossilfritt till 2030. Elektrifiering med batterier i våra underjordsmaskiner är ett av våra mest omtalade projekt, men för att lyckas bli helt fossilfria i framtiden kommer vi behöva fler lösningar.
Hur skiljer sig de eldrivna maskinerna prismässigt jämfört med de dieseldrivna?
– En batterimaskin är dyrare än en dieselvariant, så kommer det vara en lång tid framöver. Den största merkostnaden ligger i batterierna och att köpa dessa blir nästan som att köpa all diesel för maskinens livstid på en gång. Men genom att erbjuda batterierna som en tjänst fördelas kostnaden över en längre tid. På så sätt blir både inköpskostnaden och driftskostnaden mer lik en dieselmaskins.
Lönar det sig att köpa en batteridriven maskin?
– Tar man hänsyn till förbättrad hälsa och miljö, kan spara in på ventilationskostnader i gruvorna och dessutom uppnår en högre prestanda – absolut lönar det sig att gå över till nollemission då.
Att få sitta för sig själv på berget, planera sitt arbete som han själv vill och samtidigt lyssna på en ljudbok – det är det perfekta upplägget för en bra dag på jobbet för borrvagnsoperatören Anders Nilsson. Förutsatt att hans borrvagn fungerar som den ska då, men det har inte varit ett problem under det senaste året.
Text: Johanna Lindqvist
Utsikten är storslagen och det blir tydligt hur mycket av den här delen av landet som är täckt av skog. Tallarna vajar i vinden och här går också att blicka ut över stora delar av Umeå.
– Här är min plats. Här får jag vara för mig själv, säger Anders Nilsson när vi stigit ur bilen och gått upp på en höjd.
Hans borrvagn står i en sluttning och det är här han borrar just nu för att göra en slänt ner till den blivande vägen. Anders har i sitt arbete hjälp av Epirocs program Rock Manager som sätter ut koordinater och genom ett rutnät talar om för honom var han ska borra.
– Jag har en terrängmodell till hjälp inne i borrvagnen. Det är ett underlag som visar hur resultatet ska bli och jag borrar utefter det.
Förbereder nya E12:an
Via ett program som heter MWD loggas alla hål och sedan kan Anders få ut en kvalitetsrapport som visar bergets benägenhet och om det finns några sprickor eller annat som är viktigt att förhålla sig till. Det är på den omstridda nya dragningen av E12 som han arbetar. Projektet, som kallas E09, har varit en långbänk i Umeå kommunhus.
När den exakta dragningen av leden tillslut blev fastställd kom arbetet i gång, och sedan augusti 2019 har Anders tillbringat sina dagar på jobbet med att borra längs sträckan. – Jag är här måndag till torsdag och sedan kör jag hem till Östersund över helgen, säger han.
Det är mest tolvtimmarspass som gäller och då är det han och borrvagnen SmartROC T35 som arbetar tillsammans.
– Den är från 2013, så den börjar bli gammal, men jag gruvar mig lite för när jag kommer att få en ny. Jag tycker att den här modellen är helt klart bäst. Anders och en arbetskompis bytte borrvagnar, så just den här har han haft i tre år. Han vågar knappt säga det med risk för att bryta trenden, men han har inte behövt skruva eller meka med T35:an någonting under det senaste året. Det är bara service och slitage som har behövt åtgärdas.
– Den är från 2013, så den börjar bli gammal, men jag gruvar mig lite för när jag kommer att få en ny. Jag tycker att den här modellen är helt klart bäst.
– Det är roligt att jobba när allting går bra och grejerna fungerar som de ska. Det här är en hård miljö och det blir mycket slitage på maskinerna. Jag servar och reparerar själv det jag klarar av.
Glad över dammbindningen
Tidigare har han kört flera olika modeller av borrvagnar och tycker att D9 var fantastisk med sina fem spakar. När han skulle byta till T35, som har två, var han lite nervös. Men han vande sig snabbt och nu är det den borrvagn han kört mest och känner bäst.
De stora fördelarna är att den har ett dammbindningssystem där vätska sprutas ner i hålen samtidigt som den borrar. På så sätt blir arbetsmiljön för Anders och andra runtomkring bättre. Den har också en inbyggd slip vilket innebär att han får både ett sol- och regnskydd när han öppnar luckan till där den sitter.
– På andra borrvagnsmodeller sitter slipen framme vid hytten, och det kan skymma sikten lite.
I pappas fotspår
Ingen borrvagn är den andra lik, menar Anders. Ibland blir han och arbetskamraterna tvungna att byta med varandra av olika anledningar och det brukar vara ovant.
– Det känns att det inte är min då man har sina egna inställningar i spakarna. I 20 år har Anders jobbat i branschen. Här hamnade han genom sin pappa som var sprängare och då de behövde folk valde han att gå i sin pappas fotspår. Efter sex år fanns ett behov av borrare, så då lärde sig Anders det yrket.
– Det är roligt att alternera. Utmaningen med att borra ligger i planeringen. När det är kuperat är det extra roligt för då får jag tänka till och lägga upp arbetet så att jag kan borra så mycket som möjligt med så lite ansträngning som möjligt. Det gäller att hitta den bästa vägen att ta sig fram.
Ett av de roligaste jobbet han gjort var när en ny hamn i Norvik skulle byggas. – Det var väldigt utmanande. Ett stort arbete med väldigt bra arbetskamrater. Där var jag i ett år, säger han.
Som för alla andra finns bra och dåliga dagar på jobbet. Värsta tänkbara scenariot är ett komplicerat hydraloljeläckage i borrvagnen.
– Det är tråkigt att laga och vi tappar mycket i produktion. Eller om jag tippar med borrvagnen – det är ju inte heller så trevligt. Det har hänt en gång och då fick en grävmaskin komma och dra upp mig
Ensamheten något positivt
Frihet under ansvar, att vara självgående och se många olika platser är det Anders värdesätter mest med sitt arbete och han har inga planer på att sluta.
– Jag tänker jobba med det här tills jag är 60 – då ska jag gå i pension. Jag har ju arbetat i 20 år nu, så jag har lite mindre än hälften kvar.
Att det kan bli ensamt tycker Anders bara är en fördel. Självständigheten och att sitta för sig själv i borrvagnen trivs han väldigt bra med.
– Visst saknar jag arbetskamrater ibland, men det skönaste är att jobba i en bergtäkt där jag inte ser en människa på två veckor. När jag sitter i hytten lyssnar jag mycket på ljudböcker. Jag har nog gått igenom hela Storytels bibliotek.
Fakta om Anders Nilsson
Namn: Anders Nilsson. Ålder: 43 år. Bor: I Krokom utanför Östersund. Gör: Bergsarbetare, borrvagnsoperatör och sprängare på NCC Industry AB. Intressen: Fiska och gå på konsert. Jag lyssnar på allt från rock till black metal. Köra skoter på vintern och båt på sommaren. Vara med familj och vänner. Bäst med mitt jobb: Friheten. Favoriter på Storytel: Anders Jallais romanserie om Anton Modin och Dan Buthler och Dag Öhrlunds serie om Christopher Silfverbielke. Den har jag lyssnat på sex gånger.
En fjorton meter hög och helt vertikal bergsvägg som skulle bort, bara tre meter från en av Stockholms mest kritiska trafikleder.
– Vad jag tänkte när jag insåg vad uppdraget innebar? Att man måste vara galen för att genomföra det!
Bild: Fond & Fond
Händer det något vid Skurubron längs med Värmdöleden i utkanten av Stockholm och vägen måste stängas av, blir det tvärstopp. Att leda om trafiken mellan Nacka och Värmdö är inget som görs i en handvändning. Den enda alternativa vägen till ön innebär en omväg på minst en, i värsta fall två, timmar. Det är därför det nu ska byggas en bro till över sundet – och det är därför uppdraget att spränga i ordning ytorna inför bygget varit extra utmanande.
En fjorton meter hög och helt vertikal bergsvägg har sprängts bort, bara tre meter från en av Stockholms mest kritiska trafikleder.
– Förutsättningarna här var verkligen extrema. Dels för att det är en avancerad bergschakt, men också för att människorna häromkring är så otroligt beroende av att bron fungerar. Går den inte att använda blir de som bor på Värmdö helt isolerade, säger Alexander Lindgren, projektledare på det som kommit att bli ett av vårens mest omtalade sprängningsarbeten i Stockholm.
– Gör en sökning på Skurubron på Google, sen är det bara att välja och vraka bland allt som skrivits! säger Alexander Lindgren med ett skratt som avslöjar en viss frustration.
Känsligt för vibrationer
Han jobbar för Uppländska Berg, en firma med omkring 100 anställda som gör mer eller mindre allt inom berg. Från små stenar som ska sprängas bort på villatomter till uppdrag som det här – där stora mängder berg ska sprängas bort i känsliga områden. Vid Skurubron är det inte bara risk för att stenar ska hamna i körbanan vid sprängning, bron är också känslig för vibrationer.
Lena Berggren jobbar i projektet
– Det görs regelbundna mätningar för att kontrollerna att inget har flyttat på sig. Skulle en sprängning orsaka mer vibrationer än vad som är okej blir den kollad på en gång, säger Alexander Lindgren.
”Servicen är a och o i ett sådant här projekt där planeringen är så känslig”
Eftersom bron är en så känslig trafikpunkt krävs en extremt noggrann planering av arbetet. Fallerar det på någon punkt, kan hela projektet påverkas. Strular en maskin måste den åtgärdas så snabbt det bara går.
– Helst inom trettio sekunder, om man frågar mig! Skämt åsido, vi är helt beroende av att få så snabb hjälp som det bara är möjligt. Vi har ett serviceavtal med Epiroc som fungerat riktigt bra under projektet, säger Alexander Lindgren. Han fortsätter:
– Servicen är a och o i ett sådant här projekt där planeringen är så känslig. Ponera att vi står utan maskin och tappar en vecka eller två och vi inte kan hålla våra tidsplaner. Det blir stora pengar i viten.
Bara en längre avstängning av Skurubron
Sprängningarna vid Skurubron sker klockan 10 och 14 varje vardag. Då är det som minst trafik och inte så många som påverkas av att vägen stängs i mellan fem och tio minuter. Visst har några stopp blivit aningen längre än så, men då har det ingått i planeringen för losshållningen, berättar Alexander Lindgren.
Sprängningarna för nya Skurubron sker bara några meter från vägen
– Snarare har de stoppen handlat om att vi behövt rensa bort stenar som har riskerat att falla ut på vägbanan när schaktmaskinerna ska ta över den sprängda salvan. Då har vi varit tvungna att låta schaktmaskinerna stå på vägen och trafiken har behövt stoppas allt för att vi ska kunna ta bort stenarna på ett säkert sätt, säger Alexander Lindgren.
Det är bara en gång som trafiken har stängts av under en längre tid, runt 45 minuter. Det var när ett stenblock efter en sprängning lutade ut över vägen på ett sätt som i och för sig inte innebar någon fara, men som såg lite läskigt ut och kunde väcka obehag hos förbipasserande.
Alexander Lindgren förstår kommentarerna men tycker att kritiken mot projektet varit orättvis
– Så vi bestämde oss för att ta ner det på ett kontrollerat sätt.
Okunniga kommentarer frustrerar
Stoppet orsakade rejäl ilska och mycket skriverier om ”sprängningen som gick fel vid Skurubron”.
– Jag förstår ju tredje man fullständigt, klart det är jobbigt när det blir stopp. Men det är ju frustrerande när de som skriver inte har någon aning om vad de pratar om. Här gör vi ett superbra jobb – med fingertoppskänsla, yrkeskunnighet och erfarenhet såg vi till att stenarna bara föll rakt ner när vi sprängde, helt perfekt var det. Så kommer det ändå rubriker i stil med att det flugit bergbitar över hela Nacka! Då blir man ju smått less på situationen!
Uppländska berg har fyra FlexiROC T35-borriggar från Epiroc i projektet vid Skurubron
Alexander Lindgrens kollega och högra hand i projektet, Stefan Hed, håller med:
– För en som inte vet vad vi gör ser det ju ut som en krigszon efter att vi sprängt. Som när vi hade ställt fram en container som skydd. Då var det en som skrev på sociala medier att vi ”hade glömt att flytta på den”.
Alexander frustar till och skakar på huvudet.
– Herregud, glömma en container? Tror de att vi är fullständiga amatörer?
Projektet Skurubron: Lyckat rakt igenom
Bortsett från ilskna kommentar både från förbannade förbipasserande och på sociala medier har projektet med Skurubron, enligt Alexander Lindgren, gått hur bra som helst.
– Ett riktigt topprojekt. Inga som helst problem i några led. Det tyder ju på hur yrkeskunnig personal vi har haft, utan det hade det inte gått såhär bra förstås. Det känns riktigt kul, en kvalitetsstämpel, säger han.
– Vi har ju gjort liknande uppdrag tidigare, men det här har varit mer extremt eftersom det ligger vid just den här vägen. Hade det funnits tio andra sätt att ta sig till ön hade det varit enklare men här tar det verkligen stopp om det skiter sig – många boende kring bron har ju barnen i förskola och skola på andra sidan…
Vad tar du med dig från uppdraget?
Tre stycken Epiroc FlexiROC T35 uppradade vid bygget av Skurubron (Bild från Instagram)
– Att jag måste låta bli att läsa vad folk skriver om det vi gör, trots att de inte har någon aning!Fast jag har åtminstone lärt mig nu att inte gå in i några diskussioner, det är väl bit på vägen i alla fall.
Alexander Lindgrens fem bästa tips för ett lyckat projekt
Duktig personal. Utan yrkeskunniga personer går det inte att utföra jobbet.
Planering. Var noggrann, håll koll på att den följs och släpp inte greppet om den.
Maskinparken. Tumma aldrig på underhåll och service, det kommer att bli dyrt längre fram.
Samarbete. Ska det gå smidigt måste samarbetet fungera i alla led, från beställare till schaktentreprenör.
Organisationen inom det egna företaget. Är den inte tydlig och bra kommer det att bli problem.
Epiroc är ett populärt karriärföretag bland unga talanger. Tidigare i år blev Epiroc utsett till en av Sveriges tio mest attraktiva arbetsgivare och den här veckan kom ytterligare ett tecken på Epirocs arbete för att bli en attraktiv arbetgivare.
Epiroc vann nämligen utmärkelsen ”Årets nykomling employer branding 2020″.Priset delades ut under Talent Awards i förra veckan som arrangeras av Universum som står bakom en av de mest välkända listorna som rankar de mest attraktiva företagen bland unga och studenter.. I juryn sitter Torgny Johnsson, Infranord, Ann Surtell, Retail and Brands, Petter Nylander, VD Universum och Claes Peyron, Nova.
Juryns motivering:Detta företag har på kort tid rivstartat frågorna kring Employer Branding. De har i detta arbete uppnått tydliga och stabila resultat bland såväl studenter som yrkesverksamma. Frågorna är väl förankrade i ledningen för företaget och det är därför med ett tydligt budskap som detta företag möter talangerna. Man visar på ett tydligt sätt de möjligheter som finns för talangerna inom företaget. Vi tycker därför att denna arbetsgivare borde kunna inspirera andra i deras arbete med frågorna.
– Jag är både stolt och glad att de uppmärksammar det arbete som vi startat upp inom Epiroc. Vi strävar efter att ständigt utveckla oss och vi ser detta pris som en signal på att vi framgångsrikt påbörjat vår resa inom området. säger Lorraine Lind som är vice president inom HR och kommunikation på Epiroc.
Företaget Universum är en del av StepStone Group och Axel Springer-familjen och bolaget finns närvarande i över 20 olika länder för att säkerställa att arbetsgivare når sina mål genom datadriven Employer Branding. Varje år hyllar Universum arbetsgivare och enskilda individer som med hela sitt hjärta lägger extra krut på att bygga ett starkt Employer Brand gentemot talanger runt om i landet.
Frihet, utomhusliv och att tydligt se vad man åstadkommit. Det är några anledningar till varför grävmaskinisten Stefan Carlsson älskar sitt jobb. Vare sig han schaktar grus eller hamrar bort gamla fabriksgolv med en hydraulhammare.
Lilla Värtans blågrå vatten glittrar i solskenet. Stefan Carlsson möter upp vid grinden till byggarbetsplatsen, alldeles vid foten av Lidingöbron i norra Stockholm. Här har han och kollegorna vid Ruben Jonasson Entreprenad AB jobbat sedan november förra året med att röja inför bygget av en provisorisk rondell och väg.
– Det är en del av ett jätteprojekt som går ut på att det så småningom ska bli bostäder här. Men eftersom det varit ett industriområde och är fullt av föroreningar i marken, måste det först saneras, säger Stefan.
Gasmask i hytten när det är som värst
Som en del av uppdraget har han precis, med hjälp av Epirocs hydraulhammare EC 140, knackat bort resterna av en gammal tjärfabrik. Ett 1400 kvadratmeter stort betonggolv, plus ett gäng innerväggar som alla var mellan 2-3 meter höga.
– Det var riktigt grisigt, här och var vällde det upp olja när jag knackade – men det värsta var stanken. Hade du kommit för en vecka sedan, innan vi täckt igen området, hade du känt hur starkt det luktade! Det låg som ett täcke av tjära, bensin och gas i luften här, säger Stefan och berättar att han var tvungen att ha gasmask på sig i hytten när det var som värst.
– En sådan där som vårdpersonalen använder på Covid-intensiven. Den luften ville man inte andas in, så det gällde att inte slarva med masken, berättar Stefan.
En hydraulhammare med oväntad slagkraft
Det var inför bortknackningen av betonggolvet som Stefans arbetsgivare insåg att det var läge att investera i ytterligare en hydraulhammare i företaget. Hammaren köptes genom återförsäljaren Fredsund Maskin. Tidigare, i en annan anställning, jobbade Stefan mycket med tyngre hydraulhammare, och han var först tveksam till om en så lätt variant som EC 140 skulle räcka.
Stefan med sin Volvo EC250, eller Gumman som han kallar den med en påhängd Epiroc EC 140
– Men det gick fint, den klarar mycket för sin vikt och har varit riktigt bra att jobba med. Att den är så lätt gör den till en smidig servicehammare, det går till exempel bra att jobba med den långt bort från maskinen.
På bara 207 timmar var hela golvet bortknackat. Det var snabbare än förväntat, berättar Stefan.
– Nästan lite för snabbt! Vi hade räknat med 260 timmar, nu kommer vi ju att fakturera för betydligt färre. Men på det stora hela är det ju såklart bra – det är ju varumärkesbyggande för oss som entreprenadfirma om inte annat, säger han.
Förutom smidigheten och den oväntat stora slagkraften gillar Stefan att det inte krävs någon manuell koppling av oljeslangarna.
– Det är suveränt att de är integrerade. Inget oljespill, inget kladd. Dessutom är det ofta just de manuella snabbkopplingarna som går sönder, säger han.
Uppvuxen med grävmaskiner omkring sig
Stefan har i princip alltid vetat att det är det här han vill jobba med. Med en pappa i samma yrke är han uppvuxen med grävmaskiner omkring sig. Nu är han inne på sitt tjugoandra år i branschen.
– Jag trivs superbra, känner aldrig ångest inför att gå till jobbet – trots att jag måste gå upp klockan fem på morgnarna. Väl i hytten brukar jag lyssna på radio eller prata i telefon med vänner medan jag jobbar. Ruggiga morgnar är det riktigt mysigt att få kliva in där!
Under många år jobbade han i hjulmaskiner, men till det längtar han inte tillbaka.
– Det är väldigt skönt att jobba på band, mer stabilt och inte lika ryckigt. Bättre för ryggen också.
Han brukar starta sina dagar med att gå igenom maskinen, en Volvo EC250, eller Gumman som han kallar den. Kolla alla vätskor, bultar och fylla på med smörjmedel – i hydraulhammaren använder han Epirocs biomejselfett – sedan kör han igång.
Underhållet är viktigt men sen slipper man problem förklarar Stefan.
– Hammaren behöver jag inte så mycket koll på, mer än att kolla bultarna och se till att den är smord – och såklart inte läcker någon olja. Jag brukar torka av kopplingarna också, kontrollera att det inte kommit in grus i dem.
Älskar friheten med jobbet
Han kan mycket väl tänka sig att han blir kvar i yrket under resten av sitt yrkesverksamma liv, även om han kanske inte alltid kommer att vara den som sitter vid spakarna.
– Jag älskar friheten med det här jobbet, att få vara ute så mycket. Det är något tillfredsställande med att så tydligt se vad man gjort också, säger han och berättar att han en gång var nära att starta eget.
– Jag ville testa på själva grejen att vara självständig, få bestämma mer själv. Men jag drog mig ur i sista sekund efter att ha insett att jag inte var så sugen på att stå med allt ansvar när något går sönder eller blir fel, att det trots allt är mindre stress att vara anställd. Nu är jag jätteglad för det valet.
Egen eller anställd – viljan att göra ett bra jobb är lika stor för Stefan oavsett. Det märks inte minst inför starten av ett nytt projekt.
– Söndagen innan har jag alltid svårt att sova. Jag är spänd på hur det ska bli, om det ska bli bra. Jag vill alltid göra mitt bästa. Man har ju ändå ett namn att leva upp till, haha!
Stefans 5 tips för en skön arbetsdag
Se till att grejerna är hela och fräscha innan du drar igång. Service och underhåll är a och o.
Gå inte in med inställningen att du är fullärd. Var ödmjuk och lyssna när någon vill ge dig tips.
Ha kul på jobbet, skratta mycket med kollegorna i arbetsgruppen! Dra ditt strå till stacken för att skapa en god stämning, allt går lättare då.
Var noga med skyddsutrustningen! Det har jag inte minst blivit påmind om i det här projektet.
Gör vad du kan för att säkra att alla i arbetsgruppen jobbar mot samma mål.
Norrmannen Stephen Jakobsen är ett levande exempel på talesättet ”tid är pengar”. Varje år gör hans firma med två riggar över 200 000 borrmeter. Möt en otroligt effektiv borrvagnsförare.
Text: Magnus Carlsson Foto: Jacob Karström
Det är tidig förmiddag i utkanten av Kungälv strax utanför Göteborg. Här ska en miljon kubikmeter berg sprängas bort för att bereda plats för nya industrilokaler, vilket kommer att ta tid. Arbetet utförs av Stephen & Glenn Bergboring AB på uppdrag av Bergbolaget. De har precis gjort sin fjärde vecka på jobbet som beräknas ta totalt tre år.
Stephen inspekterar dagens arbete – totalt ska 1 miljon kubikmeter sprängas bort
På toppen av berget sitter bolagets ägare och grundare, norrmannen Stephen Jakobsen, i sin Epiroc SmartROC T40-rigg. Han har redan suttit här i flera timmar och har inga planer på att göra något annat de närmaste timmarna. För Stephen är nämligen effektivitet A och O i arbetet.
– Det är egentligen ingen större hemlighet. Att lyckas inom vår bransch handlar om att jobba mycket, att jobba smart och att jobba hårt. På vardagarna jobbar vi mellan 7 och 19 och under de 12 timmarna ska borren gå. Allt annat får man göra senare, säger Stephen.
Effektiv borrning ger tydliga resultat
Det effektiva arbetet har också gett tydliga resultat. När Stephen och hans tidigare kompanjon Glenn började arbeta i Sverige för några år sedan fick man till ett bra samarbete med Bergbolaget som lett till att företaget sedan dess varit fullbelagt – och man får otroligt mycket gjort under arbetsveckorna.
Stephen visar upp borrkronan – varje rig ska borra 100 000 borrmeter per år
– Vi har två riggar i företaget och vårt mål är att varje rigg ska borra 100 000 borrmeter per år. Många tycker att det är mycket. Vi jobbar ofta på ackord och då vill vi förstås göra så många meter vi kan varje dag, säger Stephen och berättar att hans personal också får tillägg för varje borrmeter, vilket gör att även de har ett intresse av att arbeta effektivt.
För att kunna borra med så högt tempo krävs en minutiös planering. I sin rigg ser Stephen på sin GPS-uppkopplade skärm var varje hål ska borras, och medan Stephen borrar ett hål gör han sig mentalt redo för var nästa hål ska sitta.
– Det gäller att hela tiden vara fokuserad, och det gäller att man har planerat sin dag. Dieseln får till exempel aldrig ta slut under dagen. Om det händer så stannar flödet av och då är vi inte lika effektiva. Bränslet får vi fylla på först efter dagens slut.
Stephen klättrar vant upp i hytten till sin Epiroc SmartROC T40
En annan viktig faktor för att kunna vara effektiv är att maskinen hela tiden är i bästa tänkbara skick. Stephen Jakobsen säger att riggen måste få lika mycket kärlek och omsorg som en baby – men det måste ske på helgen när bygget har stannat av.
– Borriggen kräver kärlek, och vi har inget serviceavtal för vår rigg. Det innebär att den dagen du inte ger riggen kärlek kommer den att gå sönder och då kan du sluta jobba. Många andra jobbar måndag – torsdag, men eftersom vi ofta är ute på jobben i 14 dagar, innebär det att vi också får helger över som vi kan tillägna maskinerna. Många gånger handlar det om förebyggande underhåll. Att göra justeringar, tvätta maskinerna och byta hydraulslangar innan det är för sent.
Stephen Jakobsen har länge varit verksam inom gruv- och borrindustrin, och är en trogen kund till Epiroc.
– Jag har alltid kört Epiroc, så det känns förstås naturligt. Men jag tycker också att Epiroc har en stor fördel i dieselbesparingen. På vår rigg som är tre år gammal snittar vi 0,41 liter diesel per borrmeter, vilket är väldigt lite jämfört med andra maskiner Det gör verkligen skillnad. Utöver löner är våra två största kostnader diesel och borrstål.
Rätt borrstål för fler borrmeter
Det sistnämnda är också något som Stephen har utforskat en del, och han har goda erfarenheter av att påverka företagets lönsamhet genom att göra mer aktiva val av borrstål.
Borrstålen står uppradade och klara – allt för att inte spilla tid och maximera antalet borrmeter
– Jag använder bara Epirocs borrstål. Helt enkelt för att jag får ut mest borrmeter av dem. Väldigt många andra på marknaden knäcks alldeles för lätt, Epirocs är stabila. Jag har testat så många nu så jag vet att det lönar sig.
Han ser också till att alltid välja de borrstänger som passar allra bäst för uppdraget.
I samband med ett vindparksprojekt användes till exempel 16 fot långa borrstänger för att undvika skarvar.
– Det sparar väldigt mycket tid, jämfört med att köra vanliga längder och skarva. Genom att använda längre borrstål där kunde vi bli mer effektiva, vilket också gjorde oss mer lönsamma. Tid är pengar.
Lista: Så ökar du effektiviteten – Stephen Jakobsens 5 bästa tips för att borra fler borrmeter:
Underhåll. ”Se över din maskin regelbundet och ofta. Ta hand om den ordentligt så att den alltid är redo för nästa uppdrag. Men se till att göra det efter arbetsdagens slut.”
Planering. ”Skillnaden mellan en ny och en gammal borrare är ofta planering. När du kommer till en ny plats ska du göra en tydlig plan för var du ska börja och var du sedan ska fortsätta. Sedan ska du följa den planen och göra det systematiskt.”
Håll riggen igång. ”Ju fler stopp du kan undvika under arbetstid, desto bättre är det. Sträva efter att hålla riggen igång konstant mellan 9 och 17.”
Anpassa borrstålet. ”Välj borrstål utifrån projektet du ska arbeta med. Genom att välja en annan lösning än standard slipper du skarvar och kan därmed få in många extra borrmeter varje dag.
Samarbeta. ”Vi har ett bra samarbete med Bergbolaget, därifrån får vi mycket jobb. Det innebär att jag egentligen inte behöver lägga särskilt mycket tid på försäljning och administration.”
Prospektering:Enligt en ny rapport från Sveriges geologiska undersökning (SGU) kan det finnasstora mängder hett eftertraktade innovationskritiska metaller i Bergslagen. Om det stämmer kan det leda till att gamla, nedlagda, gruvor öppnar upp igen.
Text: Peter Wiklund
I rapporten pekar SGU bland annat på fynd av kobolt i områden kring Vena, sällsynta jordartsmetaller inom Grängesbergsfältet och större mängder av grafit i Norbergsområdet än vad som varit känt. Även vissa av de gamla sandmagasinen har visat sig innehålla innovationskritiska metaller. Metallerna som tidigare inte varit värda att bryta är nu hett eftertraktade.
SGU har dessutom sedan rapporten skrevs hittat nya fyndigheter i Bergslagen. Undersökningarna genomfördes för att påvisa om REE-mineraliseringar (sällsynta jordartsmetaller, REE) Totalt har fler än 150 prov insamlats från 60 besökta platser. Av dessa uppvisar 27 stycken markant till kraftigt förhöjda REE-halter, varav 18 av dessa saknade tidigare känd REE-mineralisering.
– För länge sedan var huvudmetaller som järn och koppar den viktigaste materialresursen för industrin och samhällsutvecklingen. Men numera räcker inte det, utan vi är starkt beroende av helt andra metaller och mineral, säger Ildiko Antal Lundin, enhetschef på SGU.
Hon är en av de som står bakom rapporten där SGU genom nya undersökningsmetoder slagit fast att det i Bergslagen, där gruvindustrin traditionellt sett brutit järn, koppar, zink och bly, finns god potential för så kallade ”innovationskritiska metaller och mineral”. Det rör sig bland annat om kobolt, sällsynta jordartsmetaller, volfram, platinagruppens metaller, indium och grafit.
Inte lönsamt – förrän nu
De innovationskritiska metallerna och mineralerna används dels i batterier, solpaneler och mobiler, men även i extra starka legeringar i exempelvis vindkraftverk. Betydelsen av dem kommer att öka eftersom de är en viktig utgångspunkt i den stora energiomställningen till ett minskat beroende av fossila bränslen.
– Det är inte ovanligt att de förekommer tillsammans med basmetaller, men tidigare har det inte varit aktuellt att undersöka om och var de finns. Det har helt enkelt inte varit intressant eller lönsamt, säger Ildiko Antal Lundin.
Men det är det alltså nu. Över hela världen, men kanske extra mycket inom EU. Här produceras nästan inga innovationskritiska metaller och det finns ett starkt beroende av andra länder för att kunna täcka behovet.
Nya analysmetoder kan öppna gamla gruvor
SGU har i sina undersökningar inledningsvis riktat in sig på Bergslagen, med extra fokus på gruvområden där järn- och basmetaller har utvunnits tidigare.
– Med hjälp av moderna analysmetoder har vi kunnat hitta innovationskritiska metaller och mineral både i berggrunden och i olika typer av gruvavfall. I flera fall är fynden tidigare okända, säger Ildiko Antal Lundin.
Enklare att komma igång med prospektering
Innebär det här att gamla, nedlagda, gruvor där de innovationskritiska metallerna och mineralerna finns kommer få tillstånd att öppna upp igen?
– Det krävs som vanligt först undersökningstillstånd som ger rätt att undersöka och få företräde till eventuella fynd och i nästa steg en bearbetningskoncession för att ha rätt att utvinna de mineral och metaller som finns i området. Där är det ingen skillnad, utan man måste gå genom alla steg precis som när man startar en helt ny gruvverksamhet, säger Zmar Sarlus, gruvingenjör på Bergsstaten.
Startas en ny gruvverksamhet i en gammal gruva kan det finnas fördelar som gör det enklare att komma igång med själva gruvproduktionen – som en befintlig infrastruktur, närhet till vatten och tillgång el, konstaterar han.
– Allt sådant spelar roll när det gäller att bedöma den potentiella lönsamheten i verksamheten.
Men att det redan finns orter i gruvorna behöver inte nödvändigtvis innebära någon tydlig ekonomisk eller tidsmässig vinst.
– Till att börja med är det antagligen krävande att återställa dem, och sedan kan det mycket väl vara frågan om en helt annan typ av gruvdrift i det här läget. Det kan också vara nödvändigt att komma djupare i berggrunden för att bryta de här materialen, säger han.
Resultaten viktiga
Ildiko Antal Lundin understryker att SGU:s undersökningar har handlat om att visa vilka områden som kan vara intressanta.
– Nästa steg blir att prospekteringsföretagen tar vid. Men det vi har kommit fram till är förstås väldigt viktiga för dem – utan våra resultat hade det varit som att leta efter en nål i en höstack, säger hon.
EU:s lista över kritiska råmaterial innehåller närmare 30 metaller eller mineraler av vilka flera finns i Sverige även om de ännu inte utvinns.
Nu har SGU föreslagit i budgetäskandet för 2021–2023 att förstärka den pågående satsningen på undersökningar i Bergslagen, samtidigt som de vill gå vidare till delar av Västernorrland, Jämtland och Småland för att där utreda potentialen för bland annat kobolt, litium och sällsynta jordartsmetaller.
En trasig bergborrmaskin är ofta lika med ett rejält stresspåslag – vad har hänt, hur länge kommer den vara ur produktion och vad kommer det kosta att laga den? Inom åtta timmar ska varje bergborrmaskin vara färdig. Vi besökte en av Epirocs fyra borrmaskinsverkstäder för att träffa personerna som blåser liv i din borrmaskin när allt har gått fel.
Text: Johanna Paues
Med havet som närmaste granne och bara ett stenkast från färjelägret som kopplar ihop Stockholms söderorter med Ekerö står tre tekniker över varsin borrmaskinsdel. Det är fredag morgon och de har ett problem att lösa. Den trasiga borrmaskin som delarna tillhör måste vara lagad och klar senast måndag lunch.
Laura gillar utmaningen med att hitta felen i borrmaskinerna
– Vi delade upp maskinen så att Mats fick ta nosen och ackarna, Tamas cylindern och jag mellandelen och Laura växeln, säger Peter Backman. Han har titeln Supervisor borrmaskiner på Epirocs borrmaskinsverkstad i Slagsta.
Med internationell erfarenhet
Situationen, som egentligen utspelade sig en vecka före vårt besök var ett ”panikjobb”, inget som händer varje dag men som då och då sätter fart på vardagen för kollegorna i borrmaskinsverkstaden.
– Vi får in ungefär tio maskiner i veckan. Just nu ser jag en tendens till att det ökar, men det går i vågor och beror mycket på vilka byggen som pågår. Nu är det ju många maskiner som jobbar med förbifart Stockholm, säger Peter som trots att han relativt ny i sin roll, han började i augusti förra året, har många år i branschen bakom sig. Han har jobbat med allt från att vara servicetekniker på underjordsmaskiner till att utveckla nya borrmaskiner. Under många år bestod hans arbete i att åka till kunder utomlands för att på plats hjälpa dem med återkommande problem.
Delarna från en borrmaskin ligger uppradade som på ett operationsbord
”Ju mer erfarenhet man har och ju fler skador man sett, desto lättare är det att lista ut vad som är fel”
– Det var kul, men rätt slitigt att vara borta i i snitt två veckor i månaden. Gruvor ligger ju sällan på någon sandstrand heller, konstaterar han med ett snett leende.
Små misstag kan kosta dyrt
Här och var i borrmaskinsverkstaden står rullvagnar där isärmonterade borrmaskinsdelar ligger uppradade. Där hamnar de efter att ha tvättats i en högtryckstvätt.
– Sedan besiktigar vi alla delar, letar efter fel. Det kan vara små sprickor eller jack. Vi måste jobba lite som detektiver, vi har ju oftast ingen aning om vad felet är när de kommer in. Ju mer erfarenhet man har och ju fler skador man sett, desto lättare är det att lista ut, säger han och tar upp tar upp en del från en av rullvagnarna, en borrbussning, och pekar på några små märken i ena änden.
– Det här är till exempel en skada vi ser ganska ofta. Delen sitter löst och operatörerna kan byta ut den själva när den är utsliten. Problemet är att det är lätt att råka sätta den åt fel håll. Då blir det sådana här små märken på den. Det kan bli jättedyrt. Dels för att delen är dyr i sig, och dels för att flisorna som lossnat kan orsaka rejäla skador på andra delar i maskinen.
Tamas går igenom en borrmaskin som kommit in till borrmaskinsverkstaden
En bergborrmaskin är en komplex apparat med många, flera hundra, delar. Det är mycket som kan, och kommer att, gå sönder.
– Varje bergborrmaskin som borrar som det är tänkt kommer i snitt in på verkstaden två, tre gånger om året. Det låter kanske mycket men är helt normalt. Egentligen är det konstigt att de håller så länge som de gör med tanke på vilka krafter det rör sig om – en maskin har en frekvens på 100 hertz och slår med en kraft på 25 ton vid varje slag, säger Peter.
Viktigt att förstå skadans bakgrund
Förutom att hitta fel och laga maskinerna innebär Peters och hans kollegors arbete i att avgöra om delarna i borrmaskinen är för slitna för att sättas tillbaka, eller om de kan gå ett tag till. Varje del är kostsam och ett för lättvindigt bytande kommer orsaka en saftig faktura till kunden. Samtidigt som en för sliten del kan komma att orsaka stora skador om den monteras in igen.
– Vi vill ju att alla delar ska gå sin fulla livslängd, det är en balansgång, säger Peter.
Laura gillar utmaningen med att hitta felen i borrmaskinerna
Att förstå varför skadorna uppkommit är också viktigt, fortsätter han.
– Utan att veta bakgrunden är det svårt att se till att det inte händer igen. Vi måste ta reda om skadan kommit av att det är något fel på riggen, på materialet i borrkronan eller om det är något annat som ställer till det. Det blir till att ringa till operatören som kört maskinen och ställa en massa frågor. Om vi inte har en servicetekniker på plats som kan göra det åt oss.
”Jag tänkte ”herregud, HUR ska jag lista ut vad som är fel här?”. Borrmaskinen kändes som ett monster!”
Förutom Peter jobbar också teknikerna Tamas Kovacs, Ola Dalin, Mats Långdahl och Laura Helena i borrmaskinsverkstaden. Tamas är, liksom Peter, gammal i gamet medan Ola, Mats och Laura fortfarande är i början av sina borrmaskinskarriärer.
– I början kunde jag få panik när jag såg alla delar, säger Laura som kom direkt från sin teknikerutbildning till Borrmaskinsverkstaden i Slagsta.
– Jag tänkte ”herregud, HUR ska jag lista ut vad som är fel här?”. Borrmaskinen kändes som ett monster! Men så lärde jag mig mer om varje del och nu är det jätteroligt, fortsätter hon. Peter fyller stolt i:
– Hon har skarpa ögon, upptäcker de riktigt små sprickorna.
Borrmaskinsverkstaden har åtta timmar på sig
Han berättar att målet nu är att få till ett bra flöde och samarbete i borrmaskinsverkstaden – helst ska en bergborrmaskin aldrig vara där i mer än tre dagar.
Mats jobbar metodiskt igenom borrmaskinen som snart är tillbaks i produktion
– Fast det lyckas vi med ganska ofta redan. Vi har åtta timmar på oss för varje maskin, det är direktiv vi fått uppifrån och är helt rimligt. Om vi inte hinner på den tiden är det mitt jobb att lista ut varför och lösa det. Kanske har vi inte rätt verktyg, inte fått till ett bra flöde?
Det märks att Peter tycker om sitt jobb, han är en problemlösare och gillar utmaningen som ligger i att laga en så pass komplicerad maskin. Hitta felet, hjälpa kunden – som inte sällan har skarpa deadlines där varje stillastående minut kostar pengar.
Och apropå det, hur gick det med den bergborrmaskin som det var så bråttom med den där fredagsmorgonen?
– Jorå, säger Peter nöjt. Det gick bra. Vi började jobba med den klockan sju, klockan nio var den lagad och på måndag morgon kunde den monteras tillbaka på riggen.
Vad är bäst – att ständigt behöva släcka eldar eller att allt rullar på enligt plan? Att arbeta proaktivt kan göra både vardagen enklare att hantera och ekonomin bättre. Vi listar hur du ska göra.
Text: Johanna Paues
– Alla tjänar på att arbeta mer proaktivt.
Björn Axelsson är eftermarknadschef på Epiroc. Han menar att med mer regelbunden service av maskinerna och mer utbildning av operatörerna minskar risken för varje entreprenörs mardröm – oplanerade stopp.
– Är man restriktiv på till exempel servicetillfällen kommer riggen eller borrmaskinen förr eller senare med största sannolikhet att gå sönder, i alla fall kommer reparationen att bli mycket dyrare än om man hållit ett regelbundet underhåll, säger han.
Björn Axelsson tror att det finns en del entreprenörer som lever för dagen och inte tänker tillräckligt mycket på vad som skulle kunna hända framöver.
– Så länge rigg och borrmaskin går bra kör man på, men när det väl blir ett haveri och man blir ståendes så inser man vikten av ett väl utfört underhåll. Kanske går det inte heller att få en tid för reparation på en gång, något som säkert kan vara otroligt stressande. För att inte tala om kostnaderna, säger han och berättar att ett borrmaskinshaveri kan gå på flera hundra tusen att reparera. En ekonomisk smäll som kan undvikas om man gör daglig tillsyn och i även i övrigt följer underhållsrekommendationerna.
Målet – att undvika onödiga stopp
För att slippa hamna i ett sådant läge är det framför allt tre saker Björn Axelsson vill lyfta. Det första är att se till att riggen och borrmaskinen servas regelbundet.
– Antingen genom ett serviceavtal, regelbunden service på verkstad eller att man själv ser till att maskinen får service så ofta som det rekommenderas. Att den gås igenom ordentligt och får utslitna delar bytta blir väldigt viktigt över tid, för att undvika onödiga stopp, säger han och lägger till:
Björn Axelsson ser tillsammans med sina kunder över behovet av service och utbildning
– Många är jätteduktiga på sina egna maskiner och känner att de kan sköta servicen själv, men vår ambition är att det alltid ska löna sig i längden att låta oss sköta servicen. Även här handlar det om att i största möjliga mån undvika onödiga stopp som kan bli väldigt kostsamma när man arbetar under tidspress.
Att välja reservdelar som är av bra kvalité och anpassade för den maskin som används är också viktigt, enligt Björn Axelsson.
–Det bästa för maskinen är givetvis att använda sig av delar där vi som leverantör kan garantera att kvalité, toleranser och funktion överensstämmer med vad specifikationen kräver. Det kan kosta mer vid inköpstillfället, men de kommer också med en trygghet och säkerhet som vi står bakom. Vi ser ofta fall där man använt sig av budgetlösningar för att spara för stunden, men som sedan lett till större haverier med en hög prislapp som slutresultat och som dessutom innefattar längre produktionsstopp.
Se över utbildningsbehovet
En tredje viktig punkt i den proaktiva planeringen är att se till att de som jobbar med maskinerna har rätt utbildning för de uppdrag de ska utföra.
– Först och främst så är det viktigt med utbildning ur ett säkerhetsperspektiv. Det är stora maskiner vi arbetar med, och det är av högsta vikt att en borrare känner till de säkerhetsdetaljer som finns, men även hur man kör en rigg på ett säkert sätt, säger Björn Axelsson .
Med rätt utbildningar ökar också inte bara kunskapen hos operatörerna, utan även möjligheterna att öka produktionen.
– Tillsammans med våra kunder kan vi se över utbildningsbehoven för att se till att de både får en högre produktivitet och rätt underhåll av sina maskiner. En rigg som hanteras på fel sätt kan som sagt bli en dyr historia, säger Björn Axelsson.
Entreprenadjobb: 5 enkla tips för att hålla sig inom budget
Tumma inte på daglig tillsyn av maskinen, utför den!
Följ serviceintervallen och gör den service som leverantören rekommenderar.
Se till att personalen har rätt utbildningar – vet de vad de gör minskar risken för olyckor, stillestånd och reparationer.
Säkerställ att du har en underhållsplan för din borrigg, på så sätt har du möjlighet att planera större reparationer till när riggen inte är i drift.
Använd kvalitativa reservdelar, det lönar sig i längden både vad gäller hållbarhet och driftsäkerhet.
Det pågår mängder av spännande satsningar inom gruv- och metallindustrin – men vilka kommer att göra skillnad, på riktigt? Vi lät Jenny Greberg, programdirektör för branschens strategiska innovationsprogram SIP STRIM, sia om vad hon tror blir 20-talets viktigaste innovationer.
Text: Johanna Lindqvist
1. Större makt åt konsumenterna
För att driva efterfrågan på hållbart producerade metaller och mineral krävs certifieringssystem som visar om metallen i en produkt är hållbart producerad. En viktig komponent i ett sådant system är spårbarheten, vilket projektet TraceMet handlar om. Där framkommer metallens koldioxidavtryck och hur mycket av den som är återvunnen, vilket skulle göra det enklare för konsumenten att välja hållbart. En förstudie har visat att blockkedjor möjligen kan lösa utmaningen med spårbarhet. Det är en typ av databas där metallens resa, från berggrunden till slutprodukten, sparas. I förlängningen kan det innebära att en slutkonsument kan skanna in en produkts QR-kod och se om metallen i den är certifierad. Projektet är på innovationsprogrammet SIP STRIMs och Svemins initiativ, men görs i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet och det statliga forskningsinstitutet RISE. Det finansieras av SIP STRIM. Hållbar metallproduktion är nödvändig och kommer att fungera som konkurrensmedel på världsmarknaden.
Status: Förstudie gjord av Svemin 2019. Pilotprojekt pågår, avslutas januari 2021.
I avfall från gruvbrytning kan det finnas ämnen som används i solpaneler, bland annat.
2.Gruvavfall blir produkter
I det som tidigare klassats som avfall från gruvbrytning finns i vissa fall ämnen som är önskvärda att utvinna. LKAB med partners driver projektet ReeMAP där de försöker utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller genom att producera apatit från avfallssanden från järnmalmsproduktionen och sedan separera apatiten till MAP och REE. MAP är ren mono-ammoniumfosfat vilket används i jordbruk och REE är sällsynta jordartsmetaller som används i modern grön teknik, bland annat för vindkraftverk och solceller.
Idag står Kina för omkring 95 procent av världsproduktionen av REE och ingen brytning sker i Europa. Om produktionen kommer igång fullskaligt förväntas utvinningen av MAP uppgå till 500 procent av Sveriges behov och produktionen av REE till cirka 2 procent av världsproduktionen.
Status: Pilotfasen pågår. Beslut om investering i fullskalig produktion tas 2021.
Batterielektriska gruvmaskiner bidrar till en minskning av fossila utsläpp från våra gruvor.
3. Klimatsmarta transporter i gruvan
Det är klimatmässigt viktigt att ställa om från dieseldrivna till elektrifierade maskiner i gruvorna och därigenom minska på fossila utsläpp. Tillräckligt kraftfulla batterier som kan återvinnas krävs och problemen kring hur vi kan lagra energi behöver lösas. Vad gäller batteriteknik finns bland andra projektet SIMS, vilket avslutas i april i år, där Epiroc med partners testar och demonstrerar batterielektriska gruvmaskiner.
Demonstrationerna har visat på hög produktivitet, lägre driftskostnader och bättre arbetsmiljö, men även minskade ventilationskostnader och energiförbrukning för gruvan. Boliden har ett el-trolleyprojekt i Aitik och Kevista där man konverterat gruvtruckar från diesel till eldrift och på så sätt minskat dieselförbrukningen, förbättrat produktiviteten och arbetsmiljön och visat att det fungerar även i kallt klimat. Dieselbesparingen är 25 liter per 700 meters resa.
Status: Tester inleddes 2018. Utbyggnad av el-trolleybanan forsätter fram till 2021.
5G-lösningar i gruvan gör det möjligt att använda AI
4. Smartare gruvor med AI
Att digitalisera gruvorna med smarta system som kan prata med varandra kommer att effektivisera produktionen och skapa en hållbarare gruvindustri med mer exakt brytning, minskning av energi, avfall och vattenanvändning. När data kan överföras i realtid kommer det sammantagna arbetet att underlättas och effektiviseras. En viktig möjliggörare för detta är Ericssons 5G-lösningar som testats i bland annat projekten PIMM och SIMS (se Klimatsmarta transporter i gruvan). Ett projekt som tacklar utmaningen med systemintegration och interoperabilitet är SUM-projektet som drivs av LKAB med partners. Det förväntas sätta en ny världsstandard för nästa generations produktionssystem där smarta fordon som är uppkopplade i realtid nu utvecklas och testas. Aktörer som ABB, Epiroc, Volvo och Combitech samverkar i projektet.
En viktig teknik som möjliggör den smarta autonoma gruvan är AI. Vi kommer att få se fler AI-tillämpningar i gruvan vilket möjliggörs tack vare tillgången till stora datamängder och datorkraft.
Status: SUM pågår 2018–2030.
Första spadtaget till Hybrit-projektet togs i juni 2018.
5. Fossilfri ståltillverkning
Den här listan skulle inte vara komplett om man inte nämnde fossilfri tillverkning av stål. LKAB, SSAB och Vattenfall har initierat projektet HYBRIT som syftar till att utveckla en helt fossilfri ståltillverkningsprocess genom direktreduktion där vätgas, producerad av el från svenska fossilfria källor, används i processen där järnmalm blir till järn. Idag används huvudsakligen kol och koks. Restprodukten blir vanligt vatten.
LKAB:s största bidrag i HYBRIT är att utveckla koldioxidfria direktreduktionspellets. För att klara det krävs en ny värmningsteknik i pelletsprocessen. Om HYBRIT blir framgångsrikt innebär det att Sverige kan sänka sina koldioxidutsläpp med tio procent och Finland sina med sju procent.
Status: Målet är att ha en lösning på plats för fullskalig produktion av fossilfritt järn 2035.
Industriföretaget Epiroc har utsetts till top-tio, Sveriges mest attraktiva arbetsgivare 2020 bland studenter i kategorin Civilingenjörer. Karriärföretagen har via sitt studentnätverk under Mars – April 2020 genomfört en omröstning gällande deras val av framtida arbetsgivare genom att ställa frågan, vilka är de tre mest attraktiva och spännande arbetsgivarna bland företagen som utsetts till Karriärföretag 2020 I toppen när studenterna får välja inom sina respektive karriärområde återfinns välkända företag som exempelvis Samsung och IKEA.
Karriärföretagens lista rankar de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige bland unga talanger. Topplistan med de hundra främsta arbetsgivarna där Epiroc redan finns med och årets Karriärföretag utses av en jury.
En av Sveriges tio mest attraktiva arbetsgivare 2020
Epiroc tog sig redan i höstas in på listan över Sveriges 100 främsta karriärföretag och tar nu även steget till topp tio bland civilengenjörer. Epiroc placerar sig högt upp på listan som karriärföretag, närmare bestämt på en sjunde plats tillsammans med bland andra Veidekke och Schibsted. Enligt undersökningen är det bland annat Epirocs innovation och kompetensutveckling som värdesätts mest.
Det är väldigt roligt att Epiroc återigen blir uppmärksammade som en attraktiv arbetsgivare. Vi är fortfarande ett relativt nytt bolag men med en lång historia som världsledande svenskt industribolag. Resultatet visar också hur vårt starka fokus på innovation och hållbarhet även speglar av sig utåt, säger Nathalia Svanström, kommunikationschef för Epiroc Sverige.
Epiroc är ett relativt nytt bolagsnamn och varumärke som skapades under 2018 när Atlas Copcos gruv- och bergbrytningsdivision blev ett eget bolag.Trots den korta tiden som Epiroc är det här inte första gången som företaget placerat sig högt på listor över sveriges mest attraktiva arbetsgivare. 2019 utsågs Epiroc till ett av tio-i-topp på Randstad Employer Brand Research lista.
Karriärföretagen är en utmärkelse för arbetsgivare som erbjuder unika karriär- och utvecklingsmöjligheter både för studenter och för de som redan har jobbat i några år.
Påtio-i-topp listan för studenter finns många välrenommerade företag som Samsung, IKEA och Trafikverket. Men även Vattenfall och LKAB finns med i på topp tio.
Sveriges tio mest attraktiva arbetsgivare bland Civilingenjörerna
RICE
One Nordic
Eskilstuna kommun
Veidekke
Mycronic
Kraftringen
Epiroc
Schibstedt
Extenda Retail
Exsitec
Vill du
veta mer om hur det är att arbeta på Epiroc?
Karriärföretagen är en årlig utmärkelse som delas ut till 100 arbetsgivare i Sverige. Karriärföretagen är en svensk kvalitetsstämpel för de arbetsgivare som har högst kvalitet i sitt employer branding arbete och som kan erbjuda unika karriär- och utvecklingsmöjligheter för studenter och Young professionals.
Om karriärföretagens lista
Sveriges karriärföretag utses genom en urvalsprocess där företagen först kvalificerar sig och sedan väljs ut av en jury. Juryn består av Karriärföretagens Expertpanel bestående av specialister inom HR, Webb, Karriärrådgivning, Social Media & Marknadsföring. Juryn beslutar vilka 100 arbetsgivare som blir Karriärföretag. Tio-i-topplistan avgörs genom en omröstning i sitt studentnätverk över vilka som anses vara de mest spännande och attraktiva av de 100 Karriärföretagen.
Handen på hjärtat, kollar du oljan varje dag? Och när fettade du in växeln senast? Dagligt underhåll på din maskin kan vara helt avgörande för både plånboken och arbetsglädjen. Epirocs borrmästare Stefan Löfdahl tipsar om vad du bör göra när.
– Jag skulle gissa att ungefär två av hundra läser underhållsmanualen ordentligt.. Många kanske kollar lite här och var i den, men att gå igenom hela och följa den till punkt och pricka? Nä du..
Stefan Löfdahl har en knepig uppgift. Som borrmästare är det hans roll att se till att kunderna är medvetna om vad deras borriggar behöver för att de ska gå så bra och så länge som möjligt –men det gäller att göra det utan att skriva någon på näsan.
– Många blir lite stötta när jag ifrågasätter det dagliga underhållet. Det beror nog på att alla vet att de borde göra det, men sedan kommer vardagen med stressat schema – och så har kontrollerna skjutits upp den dagen också.
Men att ha koll på sin maskin kommer, enligt Stefan Löfdahl, att löna sig i längden.
– Och med att ha koll menar jag att operatören verkligen ska göra det dagliga underhållet varje dag. Det bästa är om man går in för att den ska vara i så bra form som det bara går. Våra maskiner är så tekniskt avancerande att de kräver lite nörderi faktiskt, säger han.
Därför ska du göra dagligt underhåll varje dag
Så, vad är det enligt Stefan Löfdahl, som bör göras och när?
– Det är ungefär tjugo punkter som ska checkas av varje dag. Bland annat ska motoroljan kollas. Att den är på rätt nivå, varken för hög eller för låg och att den har rätt färg och kvalitet. Är den svart är allt som det ska, är den lite ljusare kan det vara kondensvatten i och det är ett varningstecken. Ofta dunstar vattnet när du kört en stund, men är det kvar kommer oljans smörjeffekt att försvinna och då kan det blir motorras, säger han.
Något annat som ska kollas varje dag är kompressoroljan.
– Då är det viktigt att oljan är varm och att maskinen har varit avstängd i ungefär tio min. Är oljan kall kommer inte nivån vara helt korrekt och kollar man direkt efter att maskinen stängts av så kommer det vara kvar ett skum som inte heller gör att nivån blir rättvisande.
Koll på oljenivåerna viktigt
Även borroljan, Epiroc Cop Oil, måste vara kontrolleras varje dag. Även här gäller att den ska vara på rätt nivå och att den kommer fram till nackadaptern på borrmaskinen.
– Här är det bra att veta att på våra moderna borrmaskiner, SC-modellerna, finns en tätning i fronten som gör att det inte syns lika bra om oljan kommer fram eller ej. Då behöver man koppla loss returslangen för borroljan från borrmaskinen och kolla i det filter som sitter i returslangen om det kommer luft och olja genom det. Gör det inte det är det stopp någonstans, då finns det risk att det händer något allvarligt inuti borrmaskinen.
Det finns mycket pengar att spara genom att vara noga med dagligt underhåll menar Stefan Löfdahl, Borrmästare Epiroc
Samtidigt, lägger Stefan Löfdahl till, ska det heller inte smörjas för mycket eftersom det då finns risk att det blir ett överskott av olja mellan slagkolv och nackadapter.
– Det kan göra att ytan på slagkolven får små sprickor, vilket är en början till brottytor, säger han.
Att fetta in växeln bör göras veckovis, likaså en kontroll av glappet mellan nackadaptern och frontstyrningen.
– Det får vara ett litet glapp, men är det för stort kan det bero på att delarna är slitna – på grund av normal förslitning eller för att smörjningen är för dålig. Dålig smörjning leder till en snabbare förslitning, säger Stefan Löfdahl.
Dagligt underhåll kommer att löna sig
För den som operatör som tar hand om sin maskin enligt regelboken är vinsterna stora, menar han. Både i form av riktigt bra produktivitet – och ett bra rykte bland beställarna.
– Den här branschen är inte jättestor och många beställare vet vilka entreprenörer som har koll på sina grejer. Att göra de här kontrollerna kommer hjälpa er att undvika planerade stopp och är viktigare än man kan tro.
Operatör – det här ska du gå igenom under dagligt underhåll VARJE DAG
Titta på maskinen, är den skitig och behöver tvättas av? Finns det några sprickor någonstans?
Kontrollerna kylvätskenivån, smörjoljenivån och kompressoroljenivån. Titta även på oljans färg!
Stäm av att indikatorn på brandsläckaren är i gröna zonen.
Kontrollerna fastsättningen av vinschvajern och själva vinschen.
Se efter att inte hydraulpumparna eller själva motorn läcker.
Se till att borroljan är på rätt nivå och att den kommer fram till nackadaptern som den ska.
Fungerar nödstopp och arbetsbelysning som de ska?
Stäm av bandramarna är i gott skick.
Och det här ska du göra VARJE VECKA
Fetta in växeln.
Kontrollera glappet mellan nackadaptern och frontstyrningen.
Han är mannen bakom ett av Sveriges mer komplexa och omtalande bergarbeten just nu, bussterminalen vid Nya Slussen. 27 000 kubikmeter berg sprängs ut mitt i centrala Stockholm Men Rickard Karlzén låter sig inte stressas av det stora ansvaret.
– Att jobba med Slussenprojektet är som en berg- och dalbanetur.
Text: Linda Swartz. Foto: Fond och Fond
De 32 byggbodarna i Implenias etablering öster om Slussen står på en kraftig ställning från Stadsgårdskajen upp till Katarinavägen. Utsikten över Saltsjön, från Gamla Stan till Gröna Lund, är förmodligen landets bästa från en byggbod. Den nedersta våningen av fyra har sitt golv tio meter upp. Därunder rullar lastbilar, hjullastare och andra större maskiner, vilket säger något om hur trångt det är på arbetsplatsen. Manövrering av maskiner, människor och material liknar spelet Tetris, både ovan och under jord.
Projektchefen Rickard Karlzén tar emot vid snurrgrinden och passar på att, på djup småländska, peka ut alla synliga delar av det krångliga bygget.
Nya Slussen – ett av Sveriges mest omtalade bergprojekt
– Det här är ett ”once in a lifetime”-projekt. Volymen är inte mycket att prata om jämfört med till exempel en årsproduktion på LKAB, men det är så komplext. Vi är mitt i stan, verksamheter runtomkring ska funka och det är mycket människor och trafik, säger han.
Att det är ett omtalat projekt som många har åsikter om tänker han inte på.
– Nä, beslut är taget att det ska byggas och det känns roligt att vara med och skapa något som kommer att finnas kvar länge och användas av så många. Det kommer jag nog känna en stolthet över när jag går här om tjugo år.
Förutom att arbetsplatsen är trång innebär jobbet tekniska utmaningar. I början av 2019 började sprängningarna som ska skapa ett tredelat bergrum, cirka 300 meter långt och 100 meter brett där det bredaste spannet är drygt 23 meter, med 12 meter i takhöjd.
– Till och med våra Boomer XE3C ser små ut där, säger Rickard.
Rörgraven i den mittersta delen ligger mer än nio meter under havsytan. I den västra änden av terminalen, närmast t-banan, måste sprängningarna ske mycket försiktigt. Schaktet för rulltrappor blir ca 40 meter högt. Parallellt med bergarbetena ska 17 000 kubikmeter betong gjutas – det går att räkna upp många fler tekniska utmaningar.
Rickard Karlzén låter sig inte stressas av det stora ansvaret
Gillar fortfarande att dra av en salva
Rickard uppskattar självklart den tekniska sidan av jobbet, men när han visar den senaste powerpointen för bussterminalen dröjer han länge vid organisationsschemat. Olika team ansvarar för olika delar, som tunnel, mark, betong, mätningar och hantering av modeller. Spindeln i nätet är Rickard själv.
– När ett projekt blir så här stort är det sketaviktigt att folk i organisationen är öppna och delar med sig av sina kunskaper. Att man hjälper varandra, säger Rickard och fortsätter:
”jag kommer nog att känna en stolthet när jag går här om tjugo år”
– Att jobba med Nya Slussen är som en berg- och dalbanetur. Man tror att man har grepp om något – och så tittar man på nästa ritning, inser komplexiteten och att planen inte kommer att hålla. Då måste det kännas okej att ställa vilka frågor som helst, säger han och berättar om en av de hittills största utmaningarna.
Rickard Karlzén blickar ut över Slussenprojektet där bussgaraget kommer bli en viktig del
– Det var när vi fick vända på hela planeringen efter att ha insett att infarten till terminalen skulle försenas. Vi fick vända på taktiken och spränga det mesta inne i terminalen och sköta transporterna genom den enda arbetstunneln vi har.
En äventyrare – och pragmatiker
Han beskriver sig själv som en typisk projektperson, har alltid gillat att skapa saker, vara inblandad. På gott och ont.
– Det har väl blivit lite väl sena kvällar när jag både pistat, varit skidlärare, arrangerat tävlingar och lagat det som gått sönder i barnens skidområde. Jag ser möjligheter i de mesta och engageras lätt – och jag tycker om att ha en plan. Men också tanken på att det bara är just en plan – att allt kan ändras.
”Tänk att stå där med en borrare med 25 års kunskap, sprängtekniker, geolog och så vidare, som alla jagar den perfekta tunneln”
Ändrade förutsättningar är med andra ord inget som stressar honom. Han går igång på att bena ut problem och hitta lösningar. Är en pragmatiker ut i fingertopparna.
– Så var jag redan som liten. När mina föräldrar hotade med att jag inte skulle få någon middag om jag inte kom hem – jag var alltid mitt uppe i bygget av någon crossbana eller något hopp för att kunna göra volter med slalomskidorna – sa jag bara ”okejrå”. Jag fick ett val, tog ett beslut och stod för det. Så är jag nu också. Jag är nog en ganska trygg person i grunden. Det kan nog vara därför jag söker mig till det osäkra, till äventyret. Ett projekt är ett äventyr, helt klart, säger han.
Rickard Karlzén vill egentligen inte stå i rampljuset, han vill helst prata om teamen, människorna, det som ger jobbet mening.
Kanske är det också äventyrslustan som fick honom att välja ett jobb där sprängning av berg är vardag.
– Snacka om äventyr! Så mycket anspänning, så mycket som inte får gå fel! Som nu, när vi spränger precis vid stadsgårdsleden vid Birka Cruises-terminalen. Där gäller det att ladda och täcka rätt så att det inte flyger sten över halva Stockholm!
Nya Slussen är ett drömuppdrag
Rickards karriär började med några sprängsalvor i blekingska Ronneby. Där gjorde gymnasisten Rickard sin praktik på ett VA-jobb för kommunen, han fick hjälpa till att borra och ladda. Praktiken ledde till heltidsjobb på ABV, numera NCC, och en lång karriär med olika projektledarroller. När frågan om han ville ta sig an det stora arbetet vid Slussen dök upp tvekade han inte att tacka ja, trots att det skulle innebära flera års veckopendling hem till familjen i Oskarshamn. Dels var projektet alldeles för spännande för att avstå, dels lockade möjligheten att jobba på ett enda ställe med samma kärna av människor.
”Jag befinner mig i en guldgruva av människor”
– Jag hade varit mycket i väldigt utspridda projekt, något som gör mitt jobb mycket svårare. Här vid nya Slussen kan jag jobba med organisationen hela tiden. Få till det där kitet som får allt att snurra – det som blir till när man tar en kopp kaffe ihop, säger han och lägger till att det har varit fantastiskt att se arbetsgruppen vid Slussen utvecklas.
– Vi har lyckats skapa en kultur där alla vågar prata, är engagerade i varandras arbete och hjälper varandra. Till exempel turas vi om att leda måndagsmötet. Det ger världens möjlighet att lyfta vad man tycker är viktigt, säger han.
Han har varit med och byggt ihop Slussenorganisationen, som har vuxit successivt under projektets gång.
– Vi är ett dream team. Här finns erfarna och rutinerade tillsammans med unga som är ”hungriga”. Alla lär sig av varandra. Det är jätteroligt att se att vi är ett så tajt gäng. Vi tycker inte alltid lika, men vi är duktiga på att resonera oss fram till bra lösningar.
Människorna ger jobbet mening
Han vill gärna prata om teamen, människorna, det som ger jobbet mening. Rickard gillar att se unga medarbetare växa i större kostymer. Han trivs också med att ge sig ut på någon av projektets 13 arbetsplatser och se lösningar man valt i praktiken.
– Tänk att stå där med en borrare med 25 års kunskap, sprängtekniker, geolog och så vidare, som alla jagar den perfekta tunneln. Då kan jag tänka att jag befinner mig i en guldgruva bland människor som tillsammans har hundra års erfarenhet och kunskaper.
Pendlandet hem till Oskarshamn, berättar han, har både sina för- och nackdelar.
– Att kunna vara helt fokuserad på jobbet är jätteskönt. Samtidigt sliter det att inte kunna hjälpa till med t.ex. skjutsning till träningar och läxorna en tisdagskväll. Men jag försöker kompensera på helgerna, då är jag med på tävlingar och fotbollsturneringar, säger han.
Efter sina egna 32 år i branschen kan Rickard Karlzén ett och annat rent praktiskt, och även om han fortfarande älskar att ”dra av en raket” är han inte specialist på något sprängtekniskt.
– Min styrka är att vara projektledare och att kunna lite om allt. Att få alla specialister att lira med varandra.
Rickad Karlzén älskar oförutsägbarheten
Trots att lirandet i det här fallet styrs av 700 sidor kontrakt och styrdokument, att inget riktigt går att planera förrän bygghandlingarna trillat in, att alltihop ska vara klart om drygt ett år och att slutkostnaden väntas landa på nära en miljard, befinner sig Rickard där han trivs allra bäst: med engagerade och kunniga människor i berg- och anläggningsbranschen.
– Man vet att det kommer att hända en massa oförutsedda grejer när man ger sig ner i marken, man lär sig hela tiden något nytt. Det är kryddan i det här jobbet, att man på morgonen inte vet vad halva dagen kommer att gå ut på. ”Det blev ju inte som jag trodde i morse – idag heller.”
Ludvig Eliasson är inte utbildad mekaniker, men har fått lära sig det som behövs för att ta hand om sin arbetskompis Boris – den borrvagn som följer med honom på jobb runtom i norra Sverige.
– Jag har en förkärlek till de gula maskinerna, säger han.
Det enda som saknas är en varm hytt.
Text: Johanna Lindqvist
Vintern har knappt börjat, men det är redan tio minusgrader i Markbygden mellan Piteå och Arvidsjaur och här kan det blåsa på bra. Det är just därför Ludvig Eliasson befinner sig här, för på platsen ska Europas största vindkraftpark stå. Ludvigs uppgift är att borra i berget för sprängning så att en väg och avlastningsyta kan byggas. Oftast är det bara han på plats, som vid arbete i en täkt till exempel, men här har han arbetskamrater under sina tolvtimmarspass.
– Jag börjar 06.00, men försöker vara här lite tidigare. Det är mysigt att stå själv på berget, säger han.
Ludvig är tidigt på jobbet och gillar att stå själv på berget
Egentligen är det fel att säga att han är här själv, för Borrvagnen Boris har han alltid med sig. Boris, en Atlas Copco D7RRC, är den borrvagn Ludvig arbetar med och ansvarar för och den är döpt efter ordet borr.
– I min värld är det bättre att ha en och samma maskin, då vet jag vilka fel som uppstår och behöver åtgärdas. Jag tror att man tar bättre hand om maskinen om man alltid har samma.
Att sköta underhållet är viktigt. Ludvig är därför noga med att serva sin maskin.
Ludvig börjar med att starta upp Boris och sätter på rotation i hammaren så att den får en bra temperatur innan det är dags att borra det första hålet. Han märker upp borrmönster på marken för att få ut kvadrater ur berget. Två gånger tre meter brukar det vara.
– Jag borrar i ett visst mönster för att få raka rader till sprängningen. Det ska bli ett snyggt avslut och en rak linje när man spränger, säger han.
Hur djupt och i vilken lutning Ludvig ska borra är ibland digitalt uträknat men det finns inte alltid en färdig plan.
– Det är ganska kuperat här så då får jag borra olika djupt utifrån det.
Från Göteborg till Vilhelmina
Egentligen är Ludvig rätt ny, både inom branschen, men också som norrlänning. Han bor i Vilhelmina och eftersom hans föräldrar kommer från trakten har han spenderat mycket tid där, men det är i Göteborg han har vuxit upp.
Borrvagnen Boris är en Atlas Copco D7RRC
– När jag bodde där körde jag lastbil i sex år, men jag fick nog. En kompis pratade om att han skulle söka jobb på Norrbottens bergteknik och jag blev nyfiken. När han varit på anställningsintervju sa han ”Nu väntar de på att du ska ringa”.
Ludvig fick också komma på intervju och två veckor senare, 1 juli 2018, började han provjobba. Genom sin moster fick han hjälp att hitta en lägenhet och allt föll på plats.
– I april flyttade min sambo upp, och vi trivs jättebra.
De första sex månaderna gick han som lärling innan han fick fast jobb.
– Jag hade en handledare som lärde mig att borra och hur man ska gå med maskinen för att komma fram på ett bra sätt. När jag lärt mig det var det bara att försöka öka produktionen. Den största utmaningen var att lära mig något helt nytt. Jag hade aldrig sett en borrvagn innan jag började.
Med en förkärlek till gula maskiner
Ludvig har fått en förkärlek till Epirocs gula maskiner, de är testade av verkligheten och han har märkt vilka fördelar de besitter i jämförelse med andra.
– D7:orna är oslagbara när det kommer till att klättra på berget. Det ser jag verkligen när jag jämför med kollegor som har andra maskiner. Min är mer byggd för att gå fram där det är kuperat. Den har bra räckvidd också.
En nackdel kan vara att Ludvig måste stå utomhus hela dagarna, oavsett väder. Han har ingen hytt att kliva in i och det är dubbla långkalsonger, täckbyxor med varsel, mössa, halsduk och andra varma kläder som gäller.
– Tidigare värmde jag händerna på kompressorn som blir 70–80 grader varm, men nu har jag gjort samma uppfinning som en kollega. Han kopplade skotervärmarhandtag och tejpade fast på själva styrdosan. Jag gjorde likadant, och det värmer väldigt gott. Då kan jag stå på samma ställe och värma mig samtidigt som jag jobbar.
Vid 25 minusgrader är det köldstopp, men Ludvig menar att är det 23 minus och halvt storm så är det bara att ta skydd.
– Men jag var bara med om ett stopp förra vintern.
Intressen: Vänner, skoteråkning, vara i paradiset Klimpfjäll, renovera lägenheten.
Bäst med mitt jobb: Friheten, kollegorna och arbetsledarna.
Det gör jag om fem år: Då är jag fortfarande kvar, men förhoppningsvis har jag fått mig en hytt.
Ludvigs fem tips till dig som är ny som borrare:
Lyssna noga på den information du får så slipper du ringa onödigt många gånger för att fråga.
Se till att ta hand om borrvagnen. Det tjänar du på i längden.
Var noga med borrmönstermålningen för att det ska bli raka och fina rader.
Lyssna på hur borrmaskinen låter så att du inte kör fast. Slutar det blåsa upp stenmjöl kan du lätt köra fast. Då kan det hända att du måste stänga av och börja dra tillbaka borren.
Var noggrann om det kommer upp vatten. Stäng då av dammsugaren, annars förstör du filtren.
I samband med en upphandling stötte Kevin Linnér på ett nytt krav: Beställaren ville att all borrning genomfördes med ljuddämpning. Efter noga övervägande bestämde sig Kevin för att investera i två ljuddämpade borrvagnar – nu har han mer jobb än någonsin.
Text: Magnus Carlsson
Det är tidig morgon i de gamla arbetarkvarteren i Majorna i Göteborg. Det enda som hörs är barn på väg till skolan och det karaktäristiska plinget från 11:ans spårvagn som lämnar hållplats Mariaplan. Ett par minuters promenad därifrån ringlar sig Ärlegatan upp över Gråberget, och längs med vägen sitter avspärrningar, plank och varningsskyltar som varnar om pågående sprängningsarbete. Här ska 13 000 kubikmeter berg sprängas bort, för att ge plats för 52 bostadsrätter fördelade över två hus.
På toppen av berget som snart är förvandlat till småsten står Kevin Linnér, vd och grundare av KPJ Bergarbeten AB. Hans företag är specialister på komplicerade projekt och arbetar nästan uteslutande i den här typen av tätbebyggda områden i centrala Göteborg.
– Allt som är enkelt att bygga är redan byggt i Göteborg. Det är bara de svåra utrymmena kvar, och vi tar gärna den här typen av uppdrag med hög kravställning. Ungefär 90 procent av jobben vi gör är sådana här projekt, berättar Kevin Linnér.
Halvering av upplevd ljudnivå med ljuddämpningskit
Bortsett från den otroliga utsikten över Göteborgs hamninlopp, känns platsen vid en första anblick som vilken byggarbetsplats som helst. Men det är en detalj som markant skiljer sig mot andra byggen. KPJ:s maskinpark innehåller nämligen två Epiroc FlexiROC T30 R med ljuddämpade borrtorn, vilket gör att ljudnivån är ovanligt låg för den här typen av arbetsplats. Medan borren körs kapslas den in av hydrauliskt manövrerade aluminiumluckor, vilket minskar ljudnivån med upp till 10 dB – motsvarande en halvering av upplevd ljudnivå.
– Det är otroligt skönt att jobba med ljuddämparen, våra operatörer är överlyckliga. Och ärligt talat tycker jag att ljuddämpning borde vara ett krav som ställs på alla jobb som utförs i tätbebyggda områden, säger Kevin Linnér.
Kravet på ljuddämpning – allt vanligare
Han fattade beslutet om att investera i ljuddämpade borrtorn i samband med en större upphandling, där mark skulle beredas för att bygga 500 lägenheter och 50 småhus. Uppdraget bestod i att spränga 40 000 kubikmeter berg och borra 6 000 kvadratmeter tätsöm. Beställaren hade ett tydligt krav: man accepterade bara maskiner med ljuddämpning.
”Det är ju en konkurrensfördel som kan göra att man väljer oss framför någon annan”
– Innan det hade jag nästan aldrig stött på det kravet, men det kändes ändå intressant. Jag räknade mycket på det. Det var ett bra jobb, men jag skulle också behöva köpa två helt nya maskiner för att kunna ta det. Efter mycket övervägande vågade jag till slut satsa, och det har jag inte ångrat en sekund.
Fördelarna med att arbeta med ljuddämpade maskiner är uppenbara. Människor som bor och jobbar i närheten av projektet behöver inte störas i onödan, och för personalen som arbetar med maskinerna blir ljudvolymen avsevärt lägre. Men Kevin Linnér berättar att investeringen också lett till nya uppdrag för företaget.
– Det är ju en konkurrensfördel som kan göra att man väljer oss framför någon annan. Med den nya maskinparken har vi kunnat räkna på projekt där ljuddämpning är ett krav, vilket vi annars inte hade kunnat, säger Kevin, och fortsätter:
– Det är också ett sätt att säkra upp sin maskinpark inför framtiden. Jag tror inte det dröjer särskilt länge innan vi ser kravet på ljuddämpning på alla beställningar från kommun eller stat. En av våra återkommande kunder är också Trafikkontoret, vilket gör att det här känns helt rätt.
Glada reaktioner på ljuddämpade maskiner
En annan fördel med de nya borrvagnarna är att kunder som inte haft kravet på ljuddämpning, alltid blir positivt överraskade.
– Alla uppskattar ju att det låter mindre, så självklart är våra kunder väldigt tacksamma när vi kommer med de här maskinerna. Det har till och med hänt att förbipasserande kommit fram och berättat att de tycker det är bra att det inte låter så mycket.
Finns det några nackdelar med de ljuddämpade maskinerna?
– De innebär ju förstås en större investering. Sedan var det lite otympligt med storleken i början eftersom den här lösningen bygger lite extra volym. På trånga jobb är det lätt hänt att slå i luckorna, och eftersom de är gjorda i aluminium tar de lätt stryk. Men det är också lite av en vanesak, och på det stora hela inget som direkt gör någonting. Jag kommer aldrig att köpa en borrvagn utan ljuddämpare igen.
Coronaviruset Covid-19 har fått världen att stanna upp – och stora delar av ekonomin. Vad tänker Sveriges borrföretagare om det som händer just nu? Hur går det med affärerna och är de oroliga för hur det ska bli framöver? Vi har pratat med några av dem.
Typiska uppdrag: Allt möjligt från gruvor till vind- och vattenkraft.
Har ni påverkats av krisen än så länge?
– Dels har det frusit in någon beställning från gruvsidan, de verkar vara extra återhållsamma just nu, och så har vi varit tvungna att avveckla en etablering på Färöarna. Vi hade kört där i sex veckor, men när de stängde flygplatsen blev det stopp. Våra killar som var där och jobbade ville förstås komma hem och eftersom vi inte vet när de kan åka tillbaka fick vi ta hem maskinerna och lägga allt på is. Det ger förstås en stor påverkan på vår ekonomi.
”Vi har varit tvungna att avveckla en etablering på Färöarna. Vi hade kört där i sex veckor, men när de stängde flygplatsen blev det stopp.”
Är du orolig för hur det blir framöver?
– Vi har fullt med jobb fram till semestern men inte så mycket inbokat till hösten, så lite oroligt är det allt. Vad gäller vår personal känns det bra att våra operatörer jobbar utomhus och för det mesta är ensamma, smittorisken är ju väldigt liten på så sätt.
Har ni förberett er på något sätt med tanke på Coronakrisen och den lågkonjunktur som många befarar kommer nu?
– Ja, vi har köpt på oss ett lite större lager med reservdelar än normalt. Inget extremt, men så att vi har lite extra ifall produktionen på den sidan skulle gå ned. Samtidigt vill vi inte göra för stora inköp just nu eftersom det påverkar vår likviditet.
Typiska uppdrag: Borr- och spränguppdrag för anläggning och gruvor
Har ni märkt av krisen i er verksamhet?
– Jo, de har helt klart blivit en produktionstapp på grund av att vår personal är mer hemma nu. Även våra kunder och leverantörer är mer hemma, det påverkar också. Vi har en sänkning på runt 15 procent jämfört med i fjol.
Hur ser du på framtiden?
– Än så länge är vi ändå relativt lite påverkade, inte minst i jämförelse med andra branscher. Men jag tror att det kan bli ett större tapp längre fram. Kanske att några projekt skjuts upp eller inte blir av alls. Men vi känner oss inte så oroade, förhoppningsvis blir det inte så farligt.
Gör ni något särskilt nu för att förbereda er för en eventuell lågkonjunktur?
– Som alla andra försöker vi tänka ut olika scenarier så att vi kan vara så förberedda som möjligt. Vi försöker vara mer aktiva på marknaden också, bevaka vilka jobb som finns och höra med våra kunder om vad de tror om sina beställningar framöver. Vi är mer på alerten, helt enkelt.
Typiska uppdrag: Borrning och sprängning för husgrunder, vägar, vatten och avlopp
Har du märkt av någon påverkan av krisen?
– Jobb finns det fortfarande, men det har tagit längre tid att få betalt på sistone. Jag gissar att det beror på hela kedjan, att den högst upp inte fått loss pengar av någon anledning. Den här fördröjningen har inte varit någon större fara för mig än så länge, mer än att det är lite drygt när det tar tid.
Det känns som att jag är i rätt bransch. Vi brukar ju klara oss ganska bra även i lågkonjunkturer.
Känner du dig orolig för hur det ska bli framöver?
– Nej, jag är inte orolig. Det känns som att jag är i rätt bransch. Vi brukar ju klara oss ganska bra även i lågkonjunkturer. Jag har jobbat med det här i tretton år nu och aldrig varit hemma på grund av sämre tider.
Har du förändrat ditt arbete på något sätt på grund av Coronakrisen?
– Jag avvaktar lite med inköp för att se hur det blir med allting först. Känns onödigt att dra på mig alltför stora kostnader just nu.
Typiska uppdrag: Främst brunnsborrning och bergvärmeborrning
Har ni påverkats av krisen?
– Precis innan Coronan kom började vi fundera på hur vi ska expandera eftersom efterfrågan är så hög – och vi har faktiskt inte sett att det trappats av nu, tvärtom. Orderboken är full! Byggen som redan är igång rullar ju vidare och folk behöver fortsatt investera i bergvärme. Vad gäller vattenbrunnar har vi fått enormt mycket förfrågningar nu från privatpersoner som isolerat sig på sitt landställe och vill säkra upp sin självförsörjning av vatten där. Rent virusmässigt är det inte heller så farligt för vår del. Vi är ett familjeföretag som i princip bara träffar varandra just nu, och att hålla avstånd till kunderna är ju inga problem. Jag är väldigt tacksam för att vi har ett utomhusjobb…
”Vi har fått enormt mycket förfrågningar nu från privatpersoner som isolerat sig på sitt landställe och vill säkra upp sin självförsörjning av vatten där”
Hur tänker du om framtiden?
– Jag tror att om vi kommer märka av krisen, så är det först till hösten. När det visat sig hur illa det är. För vår del sitter vi just nu i valet och kvalet om vi ska ta in underentreprenörer för de uppdrag vi har, eller anställa fler operatörer.
Förbereder ni er på något sätt inför en lågkonjunktur?
– Vi har varit rätt förberedda de senaste två, tre åren på att det förr eller senare kommer att komma en dipp. Det brukar ju gå upp och ner och nu har vi tio bra år bakom oss. Samtidigt har jag svårt att se att folk skulle sluta investera i bergvärme och vattenbrunnar. Kris eller ej, det måste byggas energisnålt och alla behöver rent vatten…
Det snackas mycket om en ökad digitalisering, automation och AI i våra gruvor. Men utan nätverk som håller för den nya tekniken kommer ingenting att hända. Nu har Epiroc, tillsammans med Ericsson, bevisat att jodå – det går att skapa nätverk som klarar kraven med 5G i gruvan.
– Det handlar i grund och botten om att göra gruvmiljön mer säker och miljömässigt hållbar. Få bort människan från de farliga momenten och använda batteridrivna maskiner istället för sådana som drivs av diesel och släpper ut avgaser.
Jan Gustafsson på Epiroc är huvudprojektledare för SIMS, Sustainable Intelligent Mining Systems, som är en del av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. SIMS består av ett konsortium av flera företag med det övergripande syftet att utveckla teknik som ska göra en hållbar gruvproduktion möjlig. Att utveckla ett 5G-nätverk är en satsningarna inom ramen för SIMS och är ett samarbete mellan Epiroc och Ericsson. Det kom igång 2017 och avslutas i april 2020.
– För den nya tekniken med automation och AI som kommer nu behövs en kommunikationslösning som gör det möjligt att föra över bilder, filmer och data med hög hastighet och med så liten fördröjning det bara går. Det är extra svårt att få till i en gruva där det på ett smart sätt måste finnas täckning för 5G i gruvan överallt, inte minst på svårtillgängliga och farliga ställen, säger Jan Gustafsson.
5G i gruvan istället för wifi
Att det blev en satsning på just telekomnät i gruvan handlar om att sådana, till skillnad från wifi, från början är byggda för att hantera många enheter som rör sig obehindrat över ett helt radionät.
– Oavsett hur bra man satt upp wifi-nätverket är det inte särskilt tillförlitligt vid hög belastning där man har många basstationer, många mobiler och en blandning av olika applikationer samtidigt. Det brukar bli ganska många avbrott varje dag. Med 5G i gruvan tror vi att tillförlitligheten kommer att bli mycket bättre. Nu har vi utforskat om det går att få våra maskiner att fungera genom ett telekomnät istället, något som inte var självklart, säger Wesley Santos på Epiroc, som är en av de ingenjörer som arbetat med testerna.
”Oavsett hur bra man satt upp wifi-nätverket är det inte särskilt tillförlitligt vid hög belastning”
Han berättar att de ganska snabbt i projektet märkte att en övergång till 5G var möjlig, men för att det skulle fungera fullt ut krävdes en hel del arbete.
– Till exempel behövde vi ta fram komponenter som klarade av att översätta våra fjärrstyrningssystem så att de skulle kunna kommunicera via 5G i gruvan. Det visade sig innebära flera oförutsedda utmaningar, men vi lyckades, säger Wesley Santos.
Samarbete på riktigtmed 5G i gruvan
Nästa steg var att optimera, få systemet att fungera i tidskritiska situationer.
– I en gruva krävs att kommunikationen fungerar ner till millisekundnivå. Dataöverföringen måste vara snabb och blir det hög belastning av nätet gäller det att det finns en rangordning för vad som ska prioriteras. Till exempel vill ju ingen att en maskin blir stående under osäkrat berg, säger Wesley Santos.
”I en gruva krävs att kommunikationen fungerar ner till millisekundnivå.”
Han tycker att det har varit spännande att låta två världar, telekom och maskiner, mötas. Något som hans samarbetspartner i projektet, Tomas Jönsson på Ericsson, håller med om.
– Många gånger i samarbeten är parterna inte särskilt intresserade av att, på riktigt, sätta sig in i hur det fungerar hos den andra – det är mest två företagsloggor på samma papper. Så har det inte varit nu, säger han.
LÄS MER: En av världens modernaste gruvor drivs med grönt hjärta
Eftersom 5G-tekniken kom ungefär samtidigt som gruvindustrin började digitaliseras alltmer såg Ericsson, enligt Tomas Jönsson, en möjlighet att kunna hjälpa till med att skapa en infrastruktur som håller för framtiden.
– Men för att vi ska kunna göra det är vi tvungna att förstå deras värld, det har vi gjort genom det här projektet, säger han.
Redo för nästa steg
Även om de sista 5G-testerna inom ramen för SIMS nu är slutförda, de har utvecklat ett nätverk med hög prestanda och alla parter är mer än nöjda är de samtidigt överens om att de inte är klara ännu.
– Nej, nu vill vi ta det ytterligare ett steg och använda nätverket i skarp i produktion. Vi har ju kunnat visa att det är möjligt i Epirocs testgruva i Kvarntorp, men det är ändå inte samma sak som när det är helt på riktigt, säger Tomas Jönsson.
När 5G-nätet väl är igång i gruvorna, hur kommer det att påverka operatörernas vardag?
– De kommer att ha ett stabilt och snabbt nätverk som de kan lita på, vilket kommer att möjliggöra en rad förbättringar som till exempel ökad bildkvalitet utan att man behöver kompromissa med tillgängligheten eller systemets körbarhet, säger Wesley Santos.
Att känna till alla kostnader för din borrvagn är en viktigt del av att ha kontroll över företagets ekonomi. Räkna ut din totalkostnad, eller TCO, total cost of ownership, och bli medveten om vad som gör skillnad på riktigt.
– Alla vill ju borra så många meter som möjligt för så liten kostnad som möjligt. Då gäller det att välja rätt borrigg för rätt uppdrag, rätt serviceupplägg och rätt borrstål.
Marcus Österberg ser många fördelar med att räkna ut sin TCO.
Marcus Österberg är försäljningschef och Business Line Manager för Epirocs ovanjordsutrustningar. Att räkna ut den totala kostnaden, TCO för borrvagnar han och hans team tillhandahåller är en viktig del av hans arbete.
– Att räkna ut den totala ägarkostnaden tillsammans med kunden skapar transparens och hjälper oss att stödja kunden att få ut så mycket som möjligt av sin utrustning, säger Marcus Österberg.
Han fortsätter:
– Vi erbjuder våra kunder produkter av hög kvalitet och teknik som ligger i framkant, med tanke på det blir TCO ett jättebra diskussionsunderlag. Med den som grund kan vi till exempel åskådliggöra vad kunden skulle tjäna på inför ett uppdrag – kanske byta borrstål, välja en annan borrigg eller om det vore bra med ett serviceavtal.
Mycket som vägs in i en TCO-uträkning
En TCO-uträkning innehåller flera delar. Den första handlar om vilken typ av uppdrag som ska utföras där håldimension, borrmönster och hårdhet på berget är faktorer som vägs in. I den andra delen är det investeringskostnader som inköpspris och avskrivningstid som ska läggas till. Därefter tittar man på borriggens tillgänglighet. Den mekaniska tillgängligheten – hur ofta den måste stå still på grund av reparationer och underhåll – och sedan operatörens tillgänglighet, alltså hur stor del av tiden operatören har möjlighet att arbeta med borriggen.
”Uträkningen kan visa att det lönar sig att teckna ett serviceavtal, att vara proaktiv när det gäller underhåll istället för reaktiv”
– Här kan uträkningen visa att det lönar sig att teckna ett serviceavtal, att vara proaktiv när det gäller underhåll istället för reaktiv och hjälpa operatörerna att fokusera på att producera borrmeter, säger Marcus Österberg.
Driftskostnader är en nyckelkostnad till TCOför borrvagnar
Andra delar att se över är borrsjunk och fördelningen mellan slagsverkstimmar och motortimmar – ju fler slagsverkstimmar desto fler borrmeter produceras.
I den tredje delen av TCO-uträkningen är det driftkostnader som ska vägas in, som operatörens lön, dieselförbrukning och kostnad för underhåll av utrustningen.
– Sist men inte minst tittar vi på borrstålskostnaderna. Alltså sådant som slits vid borrningen, som borrstänger och borrkronor, säger Marcus Österberg och poängterar i samma veva att utfallet av TCO-uträkningen aldrig blir bättre än den data som stoppas in.
– Använd till exempel Certiq eller Surface Manager för att sammanställa din borrutrustnings data, detta ger dig ett bra underlag!
Går det att räkna ut sin TCO själv, eller krävs ett avancerat dataprogram?
– Nja, det är både lätt och svårt att göra själv. Många har kunder har bra förståelse för sin applikation, hur lång tid ett uppdrag tar – men det att sätta parametrarna i relation till varandra på ett lättöverskådligt sätt är ändå en komplicerad historia och det är just det som påvisar vilka delar som går att utveckla.
På Epiroc har vi ett program för TCO-uträkningar som vi tillsammans med kunden gärna använder. Vill man göra en uträkning ska man vända sig till sin försäljningsingenjör på Epiroc, säger Marcus Österberg.
Samtidigt, lägger han till, måste man komma ihåg att även om TCO ger tydliga data att gå efter, är det människor som står bakom spakarna.
– TCO kan hjälpa entreprenörer att med sina operatörer se hur man tillsammans kan utvecklas, man kan till exempel se vilket utbildningsbehov som finns. De flesta vill ju bli bättre på det de gör, det gäller bara att de får möjligheten.
5 anledningar att räkna ut TCO för borrvagnar innan du investerar
Det är grunden till ett genomtänkt val av borrigg, borrstål och service
Visar tydligt och och översiktlig vad som driver kostnaderna i en verksamhet
TCO ger en bra förståelse för var pengar pengar kan tjänas och borrmeter ökas
Utbildning, TCO:n visar vilken utbildning som vore bäst för ert företag
TCO är roligt! Bättre information hjälper ert team och vårt team att bli ännu bättre!
Plötsliga driftstopp på maskiner kan leda till stora kostnader för gruvorna. Nu har forskaren Magnus Löfstrand vid Örebro Universitet förhoppningsvis hittat en lösning på problemet. Kan digitala tvillingar vara slutet på driftstoppen i gruvorna?
Färre driftstopp och en högre produktivitet på maskinerna står högt på agendan hos alla gruvföretag. Magnus Löfstrand, professor i Maskinteknik vid Örebro Universitet, leder ett projekt som ska hitta lösningar till just detta.
En digital tvilling kan simulera olika händelser för att se hur borriggen kommer påverkas i verkligheten.
Det handlar om digitala tvillingar, kopior av riktig utrustning som skapas i datormiljö. Den digitala tvilligen matas med stora mängder data från maskiner som används på riktigt. Datasimuleringen gör det sedan möjligt att se in i framtiden. Vad händer med riggen när den utsätts för olika påfrestningar?
Robotar och automatisering kan minska det tunga och farliga arbetet och med digitala tvillingar i gruvorna kan man förutsäga driftstopp innan de händer. På så sätt kan man planera in service och underhåll när det passar produktionen. På så sätt undviker man oplanerade dyra och tidskrävande driftstopp.
Digitala tvillingar minskar risken för driftstopp
I projektet som nu är igång samarbetar Magnus Löfstrand med Epiroc.
– Ett av målen är att kunna göra simuleringar som ger beslutsunderlag för förebyggande underhåll. Något som i sin tur kommer att bidra till en bättre tillgänglighet, tack vare att man undviker oplanerade akutstopp, säger Magnus Löfstrand.
Det handlar alltså om att studera hårdvaran i produktionsprocessen, förklarar han.
– Man behöver titta på hur ofta maskinen går sönder och vad det är som händer vid olika tillfällen; är det en axel som går av, en slang som lossnar eller blir maskinen överhettad? Ju mer relevant data vi samlar och analyserar, desto bättre simuleringar kommer vi att kunna göra och därmed förutse allt fler av problemen.
Mer kostnadseffektivt att simulera
Tanken är att kunna uppdatera systemet kontinuerligt med realtidsdata och direkt återkoppla med optimeringsåtgärder i en verksamhet med många olika sorters utrustning i bruk samtidigt.
Magnus Löfstrand leder projektet med digitala tvillingar.
”Ju mer relevant data vi samlar och analyserar, desto bättre simuleringar kommer vi att kunna göra och därmed förutse allt fler av problemen”
– När man normalt modellerar och simulerar tillgänglighet kanske man når fram till 99 procents tillgänglighet, där de fel som inträffar på grund av den sista procenten inte går att förutspå över tid utan andra indata. Eftersom vi har löpande input av maskindata kommer vi så småningom täppa till den luckan också, säger Magnus Löfstrand.
Han förklarar att de ser sin modell som en helhet av i första hand tillgänglighet och verkningsgrad, men där också kostnaden kommer in på ett naturligt sätt.
– Det blir en mer kostnadseffektiv produktion, och det är ju något som är ytterst betydelsefullt för alla industriföretag idag.
En annan positiv effekt är ökad hållbarhet ur ett miljöperspektiv, konstaterar han.
– Lyckas man driva maskinen med en högre verkningsgrad så medför det förstås en minskad energianvändning i slutändan. Eller annorlunda uttryckt: man kan uppnå samma resultat, men använda mindre resurser.
Koll på utrustningen ger bättre lönsamhet per borrmeter
Genom att ha bättre koll på utrustningen blir det dessutom lättare att närma sig det som kallas tjänstefiering, det vill säga att en produktleverantör som Epiroc istället för att sälja själva borriggar kan låta kunden att betala exempelvis per borrad meter.
– För att på sälja produktivitet på det sättet krävs det förstås mycket goda möjligheter att övervaka utrustningen och skapa förutsättningar för optimalt utfall. Det blir möjlighet med den här typen av lösning som vi utvecklar nu.
Det behöver förvisso inte enbart handla om ett tydligt byte från produkt- till tjänsteerbjudande, utan kan också innebära att man tar fram kompletterande tjänster till befintliga produkter, menar han.
– Jag kan tänka mig att Epiroc kommer att kunna ligga bra till när det gäller att utveckla den typen av erbjudanden, genom att de kommer att få bra koll på sina komponenter med hjälp av det här projektet.
Digitala tvillingar – En av årets 100 mest betydelsefulla forskningsprojekt
Projektet pågår fram till 2022, då målet är att det ska finnas en klar testmodell, för digitala tvillingar i gruvmiljö. I dagsläget har de kopplat upp en borrigg från Epiroc och börjat utbyta data med systemet som är under utveckling.
– Vi vill göra en rad olika operationer och testcykler, för att få en allt bättre bild av vilka värden som är normala respektive onormala. De individuella delarna i systemet är redan utvecklade till stor del, och nu gäller det att få in driftdata för att förfina dem ytterligare.
Vinnova har bidragit med finansiering till samarbetsprojektet, som ingår i deras strategiska innovationsprogram Produktion2030.
Projektet har också uppmärksammats av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA för möjligheten att bidra till ökad hållbarhet. Digitala tvillingar finns i år med på IVAs 100-lista för 2020 där man lyfter fram årets 100 viktigaste forskningsprojekt.
– Jag uppskattar verkligen att IVA har tagit med vårt projekt på den listan. Det är alltid skönt att få bekräftelse från andra aktörer om att vi är inne på rätt spår, säger Magnus Löfstrand.
Vad händer om halva personalstyrkan plötsligt är hemma och sjuk? Finns det risk för att leveransen av reservdelar blir försenad – och kan beställare ställa in hela jobb med anledning av Coronakrisen?
Flera miljarder i karantän världen över. Transporter som inte kommer fram, personal som inte kan utföra sitt arbete. Världen har i mångt och mycket stannat och inget vet hur länge krisen kommer att pågå och hur stora effekterna av den blir på sikt. Det är minst sagt oroliga tider.
– Men i vår bransch rullar det än så länge på här i Sverige, säger Jan Johansson, ordförande för branschorganisationen BEF, Bergsprängnings Entreprenörernas Förening.
– De flesta av våra medlemmar verkar fortfarande ha fullt upp och jobbar på som vanligt, fortsätter han.
Rätt att begära förlängning av projekt
Trots att branschen i jämförelse med många andra hittills är relativt förskonad från krisens effekter har han ändå märkt att det finns några orosmoln bland BEFs medlemmar.
– Många funderar över vad som händer om flera i personalen blir sjuka samtidigt. Våra medlemsföretag har i snitt en personalstyrka på 5-8 personer. Är tre av dem hemma blir det förstås svårt att hålla sig till arbetsplanen, säger han och berättar att han därför, tillsammans med föreningens jurist, nyligen sett över vilka rättigheter man som entreprenör har i sådana lägen.
– I det regelverk vi har i branschen finns det en klausul, kapitel fyra och paragraf tre, som säger att man i den här typen av situationer vid behov har rätt att begära förlängning för ett projekt. Det är viktigt att veta, säger han och lägger till att han hoppas och tror på att beställare generellt kommer att ha stor förståelse för om man som underentreprenör använder sig av klausulen.
– Beställarna sitter ju i samma båt själva, de vet att har man inte personal så är det bara så – det går ju inte går att trolla.
Risk för brist på dynamit på grund av coronakrisen
Något annat många funderar över just nu, säger Jan Johansson, är om produktionen och leveranserna av reservdelar och dynamit kan komma att påverkas. Är allt igång som vanligt och går transporterna enligt plan?
– Just dynamit är ju lite vanskligt, faktiskt. Vi har ju ingen egen produktion av det här i Sverige och inget stort lager heller, det mesta kommer från Finland och Polen. Men det är inget problem nu och att det skulle kunna bli bekymmer med det är bara spekulation än så länge, säger han.
Lågkonjunkturer är i vår bransch ofta rejält förskjutna. De kommer långt efter och är inte heller så djup som i andra branscher.
Att krisen kan leda till en djup lågkonjunktur är något det pratas mycket om ute i samhället i stort, men det är inget som borr- och sprängbranschen behöver oroa sig för i nuläget, tycker Jan Johansson.
– Lågkonjunkturer är i vår bransch ofta rejält förskjutna. De kommer långt efter och är inte heller så djup som i andra branscher. Sjukhus, vägar och annan infrastruktur måste fortsätta byggas oavsett. Det kan vara en betryggande tanke för den som känner sig oroad.
Rent ekonomiskt, vad är det värsta som skulle hända branschens entreprenörer nu?
– Det vore väl att projekt som är färdiga att sättas igång skjuts fram eller avbeställs helt på grund av allt som händer. Rent juridiskt skulle det nog kunna bli så och det kan vara ett riktigt hårt slag mot ett litet företag. Men som sagt – på det stora hela är den här branschen ett relativt säkert kort i dessa tider.
Behåll kontrollen i coronakrisen – Jan Johanssons 5 tips till borrentreprenörer
Prata med dina beställare, få en känsla för hur det ligger till hos dem. Då har du chans att vara bättre förberedd om de drar i nödbromsen.
Läs på regelverket AB04. Det är alltid bra att ha koll på, men kanske extra mycket nu. Titta extra på kapitel 4, paragraf 3.
Stäm av med din leverantör av reservdelar så du vet att allt är ok vad gäller leverans.
Har du frågor kring dina rättigheter och möjligheter – ring till oss på BEF så hjälper vi dig.
Sitt lugnt i båten, historiskt sett brukar vår bransch klara sig bra genom kriser.
Låt inte ivriga kunder locka dig att slarva med avtal eller offerter. Dåliga avtal kan kosta dig dyrt. Genom att lägga lite extra tid på ”pappersarbetet” och räkna på sprängjobbet inför ett uppdrag kan du spara mycket besvär och pengar! för både dig och din kund.
Det kan många gånger kännas lätt att lämna ett pris på ett standardjobb med borrning, sprängning och eventuellt skutslagning. När kunden hör av sig och vill få det gjort nu, eller helst igår, är det lockande att snabbt komma överens och dra igång på direkten. Men slarviga avtal kan stå dig dyrt.
– Det är helt naturligt, alla vill ju vara hjälpa sin kund på bästa sätt, och det är i grund och botten en bra inställning. Men det är ändå viktigt att inte dras med och lockas börja jobba utan ett ordentligt avtal på plats, säger Jan Johansson, ordförande i Bergsprängningsentreprenörernas Förening (BEF).
Inget avtal = Risk för ekonomiska tvister
Med tanke på att det finns mycket att ta höjd för i ett spränguppdrag, gäller det att ha ett ordentligt avtal på plats, konstaterar han.
– Även om det går bra i 99 fall av 100, kan det bli väldigt mycket problem i onödan i det där hundrade fallet när något oförväntat problem uppstår. Det kan ju vara allt från dolor till att de geologiska förutsättningarna gör berget svårarbetat.
Har man då inget avtal så kan det lätt uppstå ekonomiska tvister som tar tid och energi – och som kan svida i plånboken.
”Även om det går bra i 99 fall av 100, kan det bli väldigt mycket problem i onödan i det där hundrade fallet”
– De stora uppdragsgivarna brukar vara noga med att det finns korrekta avtal på plats, det är de tvungna att se till. Och som regel har de också bra framförhållning. Risken är helt klart större med mindre entreprenörer som själva arbetar under en stark tidspress, säger Jan Johansson.
Något annat som kan ställa till det när det gäller själva ”ramarna” för att räkna på spängjobb är att förfrågningsunderlagen inte är tillräckligt bra, menar han.
– Det är inte ovanligt att man gör några svepande hänvisningar till AMA, Allmän Material- och Arbetsbeskrivning , men då blir det lätt en del föreskrifter som inte är relevanta för jobbet.
Räkna på sprängjobbet och undvik copy-paste
Resultatet kan bli att den som räknar på jobbet rakt av utifrån underlaget hamnar onödigt högt i pris.
– Den som istället räknar på ”rätt sätt”, det vill säga utifrån de förutsättningar som borde gälla, blir då billigare. Det är ingen bra situation, alla måste kunna utgå från att förfrågningsunderlagen är vad man ska utgå från.
Anledningen till att underlagen i vissa fall inte håller måttet är enligt Jan Johansson att många beställare av sprängjobb anlitar konsultföretag för att göra förfrågningsunderlag – och att dessa företag inte alltid har tillräcklig kompetens.
– Visst skulle man kunna kontakta beställaren och påpeka att underlaget verkar ha brister, men det kan ta tid och man riskerar definitivt att uppfattas som jobbig. Vi arbetar med frågan och ser till att göra olika insatser för att höja kompetensen kring detta. I dagens läge är det alldeles för mycket ”copy-paste” i underlagen för att det ska fungera bra, säger han.
Tre punkter som alltid måste finnas med i ett förfrågningsunderlag
Vi använder cookies för att vissa funktioner på vår webbplats ska fungera korrekt, liksom för marknadsföringsändamål: samlar in analysdata för att förstå och förbättra användarupplevelsen och för att anpassa reklam. Du kan acceptera alla cookies, avvisa marknadsföringscookies eller finjustera dina preferenser på sidan cookie inställningra.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
