Högt uppe bland bergen, i hjärtat av Anderna ligger Atocha-gruvan. Det är en anrik gruva, det första spadtaget togs redan 80 år sedan. Nu många år senare ringlar gruvgångarna sig mer än en kilometer ner i berget. De djupa gruvgångarna var nära att skapa stora problem för gruvbolaget Nexa. Det var klart att de behövde tänka nytt, och det var då som en ny lösning visade sig i form av batteridrivna gruvmaskiner.

Fram tills nyligen behövde både manskap och utrustning ta sig upp 4000 meter bara för att ta sig till gruvmynningen. Väl där uppe startade sedan resan ner igen i en sju kilometer lång slingrande tunnel, en resa som totalt kunde ta upp till en timme.

De långa transporttiderna fick till slut gruvbolaget Nexa, som äger gruvan att inse att de var tvungna att planera för en ny servicetunnel. Gruvan hade nått så långt ned att den nya tunneln nu kunde placeras 700 meter längre ner på berget. En åtgärd som nära på skulle halvera transporttiden till knappt en halvtimme.

Men att gräva ut en 2,2 km lång tunnel med en enda accesspunkt hade sina egna utmaningar. Det ställer nämligen helt andra krav när det kommer till att se till att det finns en tillräcklig luftkvalitet för arbetarna. Traditionella maskiner släpper nämligen ut en giftig blandning av kolmonoxid, kväveoxid tillsammans med ett fint damm innehållandes partiklar som kan vara skadligt för lungorna.

Batteridrift innebar en oväntad vändning

Tidpunkten för det här projektet kunde dock inte ha valts bättre för när just som projektet skulle komma igång hade Epiroc nämligen nya Scooptram ST7 Battery, en elektrisk lastare med batteridrift som precis stod färdig för leverans.

”Dieselmotorer är ganska skitiga och den mängd rök som de genererar hindrar oss ibland från att arbeta” förklarar Yordan Rojas, en gruvveteran med fjorton års erfarenhet från Atacocha.

Atachoagruvan

Det vanliga sättet att hantera den här typen av projekt är att man installerar enorma ventilationssystem tvingar ut den smutsiga luften ur större delen av gruvan. Men i en stängd tunnel med en enda utgång byggs föroreningar snabbt upp och till farliga nivåer vilka kan innebära onödiga hälsorisker för de som arbetar i gruvan.

Det enda sättet för operatörerna att kunna vistas och köra sina dieselmaskiner inne i de trånga tunnlarna är om de sitter i hermetiskt tillslutna, lufttäta hytter. Alla andra måste vänta utanför i trettio minuter och ofta mer innan gaserna har skingrat sig. Först efter det kan de gå in och vistas i arbetsområdet.

Nollutsläpp ger nya möjligheter

Batteridrift ger å andra sidan inte ifrån sig några avgaser alls. De för därför inte med sig samma utmaningar som med motsvarande dieselmaskiner när det kommer till att arbeta i slutna miljöer.

Sedan de kom på plats i januari 2018 har de elektriska fordonen varit en stor succé.  Det gäller både hos ledningen men speciellt bland operatörerna som slåss om att köra dem.

”Jag har aldrig sett en maskin som den här… ingen nedsmutsning, inga avgaser” säger Rojas. ”Det är bättre för operatörerna och för alla omkring”.

Batteridriven gruvmaskin

Scooptram ST7 Battery har också bevisat sig i matchen med sin dieseldrivna kusin i hur den enkelt kan lyfta och flytta stora bergmassor. En förlängd lastarm gör att den kan lasta tunga laster helt utan plattformsstöd.

Batteridrift ger ljudlösa maskiner

Till skillnad från förbränningsmotorer så ger gruvlastare med elektriska motorer knappt ifrån sig något ljud. Den rör sig nästan ljudlöst genom gruvgångarna vilket minskar ansträngningen på gruvarbetarnas öron.

Den ger heller inte ifrån sig samma värme som en dieselmaskin. Vilket är en stor fördel när snabbt temperaturerna under jorden snabbt närmar sig klibbiga trettio grader.

Den nackdel man märkt är att ett laddat batteri, till skillnad från en fulltankad dieseltank inte räcker batteridrift för ett helt 12-timmarsskift. Batterierna måste bytas efter fyra till fem timmars användande.

Överaskande enkelt att byta batteri

Men att byta batterierna har visat sig överraskande enkelt. Efter upplärningen från Epirocs servicetekniker kan Rojas och hans kollegor nu byta batteri på omkring 15 minuter. Minskat behov av bränsle och smörjoljor minskar inte bara driftskostnaderna. Det betyder också att färre tankbilar behöver ta sig upp längs de slingrande vägarna till gruvan.

Med så många fördelar med batteridrift är det inte konstigt att gruvindustrin slåss om att vara först med att elektrifiera sin maskinpark så snart som möjligt.

Esteban förklarar att Nexa nu har planer på att elektrifiera hela sin maskinpark inom fem år.

———–

Den här artikeln publicerades ursprungligen i Mining and Construction