’Water for all’ firar 35 års kamp för rent vatten

Urban Johansson
-
0
’Water for all’ firar 35 års kamp för rent vatten

Det är en kväll i mitten på mars 1984. På en av Sveriges Televisions två kanaler visas dokumentären Död jord. Den handlar om den då pågående torkan i Peru. Hemma i sitt vardagsrum sitter Torgny Rogert och ser filmen tillsammans med sin fru. I ett annat vardagsrum sitter Torgnys kollega, Peter Håkansson och ser samma film. Båda två blir väldigt gripna av historien och när de träffas i fikarummet dagen efter har de har samma fråga gnagde i deras huvuden var ”vad kan man göra åt det här?

Torgny och Peter som båda jobbade på den delen av Atlas Copco som numera är Epiroc bestämde sig för att använda sin kunskap och expertis till att göra någonting.

Redan några månader senare i augusti samma år drogs det första projektet igång. Torgny och Peter fick hjälp av kollegor från Atlas Copco för att starta en första hjälpinsats i ett av områdena i Peru från tv-dokumentären att få tillgång till rent vatten.

Water for all har hjälpt miljoner människor

När Atlas Copco sedan gick med på att skänka pengar till organisationen så började den att växa. Insatsen inspirerade fler kollegor som en efter en ville hitta ett sätt att bidra. Sedan starten har tusentals kollegor skickat sina bidrag och miljoner människor runt om i världen har hjälpts av Water for all.

Det som var tänkt som en engångsinsats har idag vuxit till ett globalt initiativ med Epiroc och Atlas Copco-anställda i mer än 58 länder som antingen driver eller startar lokala Water for all-organisationer. Under de 35 åren som gått sedan starten har Water for all hjälpt över en miljon människor att få tillgång till rent vatten. Projekten drivs alltid tillsammans med de människor man försöker hjälpa.

En särskilt stor insats för kvinnor.

Att kvinnorna är med och driver projekten framåt är en nyckel. Det ligger ofta på kvinnorna och flickorna att hämta vatten och många gånger får de gång långa sträckor, varje dag. Att få sig en brunn i närområdet har därför särskilt stor inverkan på just kvinnornas vardag. När de inte längre behöver lägga timmar till att hämta vatten får de tid till att driva utvecklingen i deras byar.

Water for all har ett globalt avtryck. Förra året hjälpte organisationen bland annat Rohingya-flyktingar i Bangladesh, skolbarn på landsbygden i Mexiko, jordbrukare i Indien och bybor i Malawi.

Organisationen drivs fortfarande precis som det började genom frivilligt arbete. Ett exempel är Mikael Lorin. På dagtid jobbar han på Epiroc i Örebro som global chef för en viktig affärsfunktion. Sin fritid har han sedan flera år tillbaka ägnat till rollen som ordförande för organisationen i Sverige och nu hjälper han till att samordna programmet globalt.

Förutom insatserna från passionerade kollegor världen över så matchar Epiroc även varje skänkt krona från en anställd med lika mycket.

Vatten förändrar liv

35 år sedan starten fortsätter verksamheten i stor skala. Nu pågår till exempel för fullt förberedelserna inför ett projekt i Nepal där man hjälper bybor att konstruera ett system som ska föra dricksvatten till avlägsna bergsbyar i Nepal.

Mikael Lorin är därför glad över att allt fler Epiroc-anställda vill engagera sig och exempelvis att starta insamlingar, projekt eller att bli ambassadörer för organisationen.

”Ju fler människor hjälper till, desto mer kan vi göra,”säger Mikael.

Nu ska det bli enklare att söka gruvtillstånd

Redaktionen
-
0
Nu ska det bli enklare att söka gruvtillstånd

Riksdagen röstade i början av maj igenom ett förslag om att förenkla processen för att söka gruvtillstånd

Tillståndsprocessen för gruvtillstånd har länge ansetts vara onödigt krånglig och utdragen, något som ses som ett hinder för vissa projekt.

Frågan har behandlats i näringsutskottet och enligt utskottets ordförande, Carl-Oskar Bohlin (M), skulle en förenklad process gynna både gruvbranschen och markägare.

Skadar konkurrenskraften

– Det här handlar egentligen om en bättre process för båda parter, så väl för markägare som de i prospekteringsbranschen.

– Dagens utdragna processer skadar konkurrenskraften i vår gruvnäring men skadar också folk som drabbas av långa tidsdräkter, säger Carl-Oskar Bohlin till TT.

Förslaget om att förenkla tillståndsprocessen fick stöd av Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, medan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot förslaget.

Riksdagen riktade  i beslutet en uppmaning till regeringen om att återkomma med konkreta förslag på hur det kan göras. En möjlighet som lyftes fram var att ge en myndighet, till exempel Sveriges geologiska undersökning (SGU), ett övergripande ansvar för hela tillståndsprocessen.

Stölder av drivmedel ökar – maskinägare drabbas

Redaktionen
-
0
Stölder av drivmedel ökar – maskinägare drabbas

Risken att drabbas av stöld av drivmedel, främst diesel, ur maskiner, fordon och tankar tycks vara större än någonsin.

Under förra året anmäldes 3 939 stölder av diesel ur fordon, maskiner och tankar. Det är 11 stölder om dagen.

Det framgår av branschorganisationen Maskinentreprenörernas sammanställning av siffror från Brottsförebyggande rådet. Siffrorna visar också att stölderna har ökat med 3,6 procent från 2017.

Mörkertalet är stort

Hampe Mobärg, vd för Maskinentreprenörerna, säger att anmälningarna bara utgör toppen av ett isberg:

– Från tidigare undersökningar vet vi att mörkertalet vid den här typen av brott är stort. Man skulle behöva dubblera antalet anmälda stölder för att över huvud taget komma i närheten av problemets verkliga omfattning, säger han och fortsätter:

– Många av våra medlemmar utsätts för stöld flera gånger veckan men känner att det är hopplöst att anmäla eftersom chansen att tjuvarna åker fast och döms till kännbara straff är minimal. Det är helt enkelt inte speciellt riskfyllt att ägna sig åt dieselstölder.

Flest stölder i Stockholm

Flest stölder – 106 stycken – anmäldes i Stockholms kommun, följt av Norrköping och Göteborg med 100 respektive 83 anmälningar.

Men de tre skånska kommunerna Lund, Helsingborg och Staffanstorp hade de största ökningarna av antal anmälda brott.

Stefan Löfdahl, Borrmästare: ”De här är de vanligaste misstagen vid borrning”

Urban Johansson
-
0
Stefan Löfdahl, Borrmästare: ”De här är de vanligaste misstagen vid borrning”

Stefan Löfdahl jobbar sedan april förra året som Borrmästare, en relativt ny roll som innebär att han hjälper företag och operatörer med stora och små utmaningar när det kommer till ovanjordsborrning. Med sina 25 år inom Atlas Copco-gruppen och erfarenheter inom produktion, montage, testning, borrmaskinsutveckling och teknisk service har Stefan Löfdahl på kort tid blivit en ovärderlig resurs för många av Epirocs kunder.

Vi har växlat några ord med Stefan om rollen som Borrmästare, hur han hjälper kunder med deras utmaningar och de vanligaste misstagen vid borrning.

Hur ser en arbetsvardag ut för en Borrmästare?

Jobbet som Borrmästare innebär en hel del resor för att åka och träffa operatörer runt om i hela Sverige. Väl på plats så kan jag göra skillnad på direkten genom att utbilda operatören i hur borriggen fungerar och hur man kan hantera olika utmaningar som sker under borrning.

Sedan förekommer det en hel del tekniskt support både över telefon och på plats där jag är lite av en mellanhand mellan fabrik och kund.

Nu när vi bygger en teknisk support på Epiroc kommer de att ta över många av de här frågorna kommer jag få mer tid till arbeta med utbildning.

Var ser du att det behövs mer utbildning?

Om jag ska generalisera så är många av operatörerna självlärda. Man har fått en kort genomgång och sedan är det bara att börja borra. Personligen tycker jag inte detta är schysst för operatören eller för riggen. Jag vill att vi ökar kompetensen redan från start så att operatören känner sig trygg att använda sin borrvagn och att de ska kunna känna yrkesstolthet i vad de gör. Att vara operatör idag är ett jobb som kräver en hel del kunskap.

Vilken slags utbildning ser du störst behov av?

Utbildning i att lära sig hantera borrvagnen. Teknikutvecklingen har gått framåt och jag vill att fler ska kunna känna sig helt trygga i att använda maskinens prestanda maximalt i alla lägen och utmaningar. Det kan till exempel handla om att få ut det mesta av riggen när det kommer till borrprestanda och borrekonomi det vill säga kunden ska få ut så mycket borrmeter som möjligt till den lägsta kostanden.

Vilka är de vanligaste misstagen?

Hålavvikelse, varmgång i skarvar och onödigt slitage. För det första är det viktigt att maskinen är inställd rätt vad gäller slagverk-, matnings- och rotationsvarvtal. Allt detta är beroende på vilken typ av utrustning som används. Det är viktigt att komma ihåg att om man ändrar en parameter som kanske man måste ändra någon mer. I många fall så kan mycket avhjälpas om borrstyrningen i maskinen är rätt inställd för gällande bergförhållande. Det kan vara rotationsmoment, använder fel utrustning eller borrkrona, att man slår för hårt eller löst.

Och det här kan du som Borrmästare hjälpa operatörerna att undvika?

Precis det är tanken, utbildning efter kundens och operatörens behov och förutsättningar gör att vi tillsammans kan minska många onödiga driftstopp och slitage. Sedan kan jag stötta när man som företag vill köpa in en borrigg, så behovet av rätt utrustning görs rätt från början. Och sen såklart stötta internt på Epiroc, öka kunskapen hos service och sälj om våra riggar och borrtekniken bakom.

Efter 25 års erfarenhet antar jag att du har samlat på dig en hel del kunskap?

Ja visst har jag det, jag har lärt mig den hårda vägen och genom att vara intresserad av att förstå så har jag byggt på den kunskapen. Men visst även jag blir fundersam ibland, det gäller att förstå berget, och hur man sätter första hålet rätt. Och det är inte alltid självklart.

Har du några frågor, funderingar eller vill ha hjälp med något som rör ovanjordsborrning? Kontakta Stefan på stefan.lofdahl@epiroc.com

SGU satsar på prospektering av batterimetaller i Sverige

Redaktionen
-
0
SGU satsar på prospektering av batterimetaller i Sverige

Batterimetaller och andra innovationskritiska metaller är i ropet just nu. Kobolt, litium och sällsynta jordartsmetaller är efterfrågade när vi ställer om till eldrift. 

TEXT Anders Myrdal

Det handlar om batterimetaller som är nödvändiga i omställningen till ett klimatvänligare samhälle som använder batterier snarare än fossila bränslen. Sveriges geologiska undersökning, SGU, menar att det finns stor potential för prospektering i Sverige efter innovationskritiska råvaror. De har därför fått 10 miljoner kronor av regeringen för att kartlägga möjligheterna för utvinning av innovationskritiska metaller.

Uppdraget ska redovisas år 2020. Bergslagen är ett specifikt område som ska undersökas, andra namngivna extra intressanta områden i SGU:s rapport är norra Norrbotten och Skelleftefältet.

Här har du batterimetallerna – i sifferform.

97

… procent av den globala utvinningen av alla sällsynta jordartsmetaller sker i Kina. På grund av den höga efterfrågan, inte minst för länder inom EU, är bhovet av nya fyndigheter stort.

65

… procent av all produktion av kobolt, som är en batterimetall som exempel används i litiumjonbatterier till elbilar och elhandverktyg, sker i Kongo.

17

… grundämnen ingår i gruppen sällsynta jordartsmetaller.

3

… är litiums siffra som grundämne i det periodiska systemet, i gruppen alkaliska metaller.

8

… grundämnen har upptäckts genom åren i Ytterby gruva utanför Vaxholm i Stockholms skärgård. I gruvan gjordes den första kända upptäckten av sällsynta jordartsmetaller i slutet av 1700-talet, då man hittade för den tiden okända grundämnen i bergarten pegmatit.

780 år

Så länge kommer en fyndighet utanför Japans kust klara den globala efterfrågan av den sällsynta jordartsmetallen yttrium. Enligt en studie som publicerats i Natures Scientific Reports innehåller fyndigheten 16 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller.

85 000

… ton litiumjonbatterier. Så mycket får Northvolt tillverka varje år i den batterifabrik som nu byggs i Skellefteå, enligt det miljötillstånd företaget fick i april i år. Det är dubbelt så mycket som tidigare tillstånd.

Missa inte intervjun med Northvolts vd Peter Carlsson som finns med i senaste numret av magasinet Bitz.

Så dubblade Borlängeföretaget sin sprängmedelsförbrukning på ett år

Redaktionen
-
0
Så dubblade Borlängeföretaget sin sprängmedelsförbrukning på ett år

På bara ett år har Dala Spräng och Grävteknik fördubblat sin omsättning av sprängmedel. Förklaringen ligger i en av marknadens minsta hydrauliska borriggar, som gjort att Borlängeföretaget tagit spränguppdrag de tidigare inte kunnat drömma om.

Vid Brotorpsskolan i Lindeberg pågår ett intensivt arbete med att göra plats för en utbyggnad. Terrängen är utmanande, utrymmet är trångt och eftersom arbetet görs precis intill skolan så ställs extra höga krav på precision. Mitt i bullret står Viktor Eriksson sköter med van hand delar av sprängningsarbetet. Arbetet fungerar bra förklarar han, tack vare den lilla, smidiga borrmaskinen som företaget köpte in för ett år sedan.

– Genom att stötta upp arbetet med vår maskin har vi kunnat öka produktionstakten mellan sprängningarna. Trots att maskinen är liten kan vi borra både djupare och grövre under samma tid som tidigare. På så vis blir det också bättre ekonomi.

”Omsättningen har förändrats mycket sen vi köpte T15. På ett år har vi dubblerat omsättningen av sprängmedel på sprängavdelningen.”

Det var efter ett tips från en kollega i branschen som Viktor Eriksson som är sprängledare på Dala Spräng och Grävteknik bestämde sig för att testa en av branschens minsta borrmaskiner. Förhoppningen var att effektivisera arbetet. Ett år senare har det visat sig vara en lysande idé.

Viktor Eriksson styr sin T15 utanför Brotorpsskolan i Lindesberg

-Tack vare att borriggen är lite mer effektiv än konkurrenterna klarar vi flera olika typer av jobb. Det gör att vi kan ta oss an fler typer av uppdrag, säger Viktor Eriksson.

Fördubblade omsättningen av sprängmedel

Familjeföretaget Dala Spräng och Grävteknik har 15 anställda. Uppdragen spänner mellan grävning, dränering och sprängning. Sedan företaget köpte in Epirocs borrigg FlexiROC T15 R för ett år sedan har omsättningen på sprängavdelningen dubblerats.

–Vi har utvecklats mycket inom sprängningen det senaste året, från små och medelstora jobb till ganska stora jobb på upp till 5000 kubikmeter berg. Det hade vi inte kunnat göra med vår tidigare borrigg, säger Viktor Eriksson.

Den lilla borriggen är populär, speciellt hos mindre företag som just Dala Gräv och Sprängteknik. Enligt Epirocs borrmästare Stefan Löfdahl är just smidigheten en viktig förklaring.

Stefan Löfdahl
Stefan Löfdahl, Borrmästare Epiroc

-Det är många kunder som använder den här för mindre jobb som anläggning av tomter och pooler. Den passar också bra när du ska in i trånga utrymmen. Tack vare att den är hjulburen så förstör den inte heller så mycket.

”Jag har varit med om att folk till och med har kört 102-mm borrkrona med den här maskinen. Det är väl kanske inte avsikten, men det funkar.”

Dala Spräng och Grävteknik har dessutom valt till ett serviceavtal med Epiroc, allt för att hålla produktionstakten. Det innebär kontinuerlig service och dessutom finns serviceteknikern Fredrik Norlinder bara ett samtal bort om något skulle gå sönder.

Serviceavtal minskar risken för avbrott

-Jag var ju med och startade upp deras maskin och det har funkat bra från första dagen. Vi har en personlig kontakt, de ringer till mig direkt och sen åker jag ut och servar eller reparerar, beroende på vad som behövs. Det ingår ju också i avtalet att vi har koll på hur maskinen mår, säger Fredrik Norlinder.

-Det brukar räcka med ett samtal så löser det sig ofta väldigt fort, säger Viktor Eriksson.

”FlexiROC T15 R kan även användas i trånga utrymmen i till exempel gruvan. Den kan också borra sidoborrning och uppåtborrning så det finns väldigt många användningsområden för maskinen.”

Ett stillestånd kan vara väldigt kostsamt och jobbet med att få igång maskinen så fort som möjligt kan vara avgörande. Tack vare det väloljade samarbetet har maskinen endast stått still några få dagar det senaste året.

-Eftersom produktionstakten är betydligt mycket högre nu så blir stoppen inte lika påtagliga, men det är ändå väldigt skönt att inte behöva bry sig så mycket om service utan att istället bara kunna köra, säger Viktor Eriksson.

Peter Carlsson: ”Ska vi lyckas halvera våra globala koldioxidutsläpp inom 15 år är det bråttom””

Esmeralda Viktorsson
-
0
Peter Carlsson: ”Ska vi lyckas halvera våra globala koldioxidutsläpp inom 15 år är det bråttom””

Alla talar om Northvolt. Företaget storsatsar för att ta på sig ledartröjan inom europeisk batteritillverkning. Kan vd Peter Carlsson, som lämnade ett chefsjobb på Tesla, och hans kollegor lyckas driva omställningen från fossilt till el?

Peter Carlsson är i Västerås. Här jobbar Northvolt just nu för högvarv med produktutveckling parallellt med att den stora anläggningen som har kostat över en miljard färdigställs. Mot slutet av året ska allt vara igång.

Samtidigt pågår arbetet med Europas största batterifabrik i Skellefteå där grundstrukturen ska börja byggas i slutet av sommaren.

I polska Gdansk byggs batterisystem av cellerna som ska producerar i Sverige. Och inom ett år ska personalstyrkan på i dagsläget 300 anställda dubbleras.

Att företagets vd och medgrundare Peter Carlsson är en upptagen man är ingen underdrift. Och just tempot är en stor del av Northvolts DNA.

Tid är en viktig resurs

– Det är en viktig lärdom från min tid på Tesla. Att aktivt jobba med en ”sense of urgency”. Tid är en av våra viktigaste resurser. Ska vi lyckas halvera våra globala koldioxidutsläpp inom 15 år är det bråttom. Och ska Northvolt kunna vara med och driva utvecklingen måste vi hålla ett högt tempo, säger Peter Carlsson.

Det var under tiden på Tesla som idén om Northvolt föddes. Från första parkett kunde Peter och kollegan Paolo Cerruti följa hur elektrifieringstrenden växte fram.

Att öka batterikapaciteten och samtidigt minska kostnaden för batterierna var nyckelkomponenter för att kunna göra elektrifierade produkter som överglänser diesel- och förbränningsmotorerna.

Valet föll på Skellefteå

Peter och Paolo sneglade mot Europa. Med en stor energi- och bil- och transportindustri som i och med Parisavtalet hade starka drivkrafter för att ställa om såg förutsättningarna goda ut för kontinenten.

– Ju mer vi studerade förutsättningarna desto tydligare framstod de stora möjligheterna. Med mitt svenska ursprung ville jag gärna lägga vår produktion i Sverige men det var inte ett självklart val från början. I slutändan stod det ändå mellan bland annat Vasa i Finland och åtta kommuner i Sverige. I Finland finns liknande synergier men Sverige hade med sin starka industri en större inhemsk upptagningsförmåga av våra batterier, säger Peter Carlsson.

Att ha tillverkningen i Sverige kan också få fördelar när det gäller närhet till de råvaror som krävs i tillverkningen av battericellerna. Fyndigheter av vissa innovationskritiska metaller som används i batterier finns i Sverige.

Om de börjar brytas kommersiellt behöver Nortvolt inte importera råvaran.

– Vi ser det som en stor fördel på sikt. Det finns stor potential för detta i Norden och det är en av anledningar till att vi valde att lägga vår fabrik just i Skellefteå, säger Peter Carlsson.

Northvolt i samarbete med Epiroc

Redan för två år sedan inledde Epiroc ett samarbete med Northvolt. I nuläget har flera underjordiska gruvmaskiner ställts om till elektrisk drift och ett nytt projekt har inletts.

Det minskar koldioxidutsläppen vid gruvbrytning och ger också stora ekonomiska fördelar. Behoven av ventilationssystem vid gruvbrytningen minskar och arbetsmiljön förbättras.

– Våra ingenjörer tycker att det är enormt kul att jobba med Epiroc. Och på det sätt som Epiroc har drivit elektrifieringsfrågan har man etablerat en stark marknadsposition som ger konkurrensfördelar, säger Peter Carlsson.

Inom de närmsta tio åren kommer den industriella strukturen för batteriproduktion i Europa att sätta sig. Ju snabbare Northvolt kan accelerera sin expansion desto mer kan de vara med och sätta en struktur som i efterhand är svår att förändra.

När bilindustrin väl har satt sina försörjningskedjor flyttar man dem ogärna.

”Stor positiv påverkan på klimatet”

– För mig är arbetet med Northvolt nästan ett kall. Det är en utveckling av mina tidigare erfarenheter med att jobba med storskaliga processer i olika delar av världen och att driva industriomställning. Lyckas vi har det en stor positiv påverkan på Sverige och vårt globala klimat. Det är en stor motivationskraft för mig, säger Peter Carlsson.

På Northvolt jobbar i dag anställda från över 40 olika länder. Man har från början aktivt rekryterat på en internationell arbetsmarknad för att skapa ett team i världsklass. Det skapar en dynamisk miljö med motiverade och talangfulla människor.

För Peter Carlsson upptar jobbet en stor del av den vakna tiden. Övrig tid spenderar han med familjen och utövar gärna någon form av sport. Han har också ett stort mat- och vinintresse.

– Om jag ser framåt så jobbar jag med Northvolt i många år framöver. Men kanske att jag någon gång i framtiden lever ut min dröm om att bli vinbonde på en mysig liten vingård i Frankrike, säger Peter Carlsson.

Det här är Peter Carlsson

1970. Föds i Södertälje.
1989. Börjar studera till civilekonom med inriktning mot produktions- och kvalitetsstyrning vid Luleå tekniska universitet.
1995. Första jobbet som Sourcing Manager på Ericsson.
2011. Börjar på Tesla som inköps- och logistikchef..
2016. Grundar Northvolt.

2021. Sommarpratar i P1 Sommar

Fakta / Northvolt

  • Northvolt är ett svenskt företag som just nu bygger Europas största batterifabrik i Skellefteå för tillverkning av litiumjonbatterier till elbilar och för lagring av energi.
  • Företaget grundades 2016 av Peter Carlsson och Paolo Cerruti som valde att avsluta sina jobb på Tesla för att satsa på Northvolt.
  • Tillsammans med Epiroc har man tagit fram batterier för eldrivna gruvmaskiner som kommer att säljas globalt.

Projektchefen: ”Nya tunnelbanan är ett historiskt bygge”

Redaktionen
-
0
Projektchefen: ”Nya tunnelbanan är ett historiskt bygge”

För första gången på över 40 år byggs nya sträckor under jord i Stockholms tunnelbana. I mars sprängdes första salvan för en av arbetstunnlarna på sträckan Akalla–Barkarby nordväst om staden.

TEXT Linda Swartz FOTO Kristina Sahlén

Stockholm vilar på en så gott som solid berggrund av granit och gnejs. Därför är det inga större bekymmer när tunnlarna för den nya t-banan ska sprängas fram även om den nya tunneln på vissa platser går endast fem meter under nya Förbifart Stockholm. Den nya t-banan kommer att utgöra en fortsättning i nordväst av den blå linjen, nätets yngsta.

– Tunnlarna kommer att gå i berg hela vägen och passera under Förbifarten, säger Anna Nylén.

Hon är projektchef för sträckan Akalla–Barkarby och den som har överblicken över jättearbetet. Det är fem år sedan hon påbörjade sitt jobb och det färdiga resultatet får hon se först om nästan sex år.

– Det känns bra att få vara med och bygga något som är så viktigt för stockholmarna. Det är också ett historiskt bygge, eftersom det inte gjorts några stora utbyggnader av tunnelbanan på 40 år.

Tunnlarna sprängs från flera fronter

Varför behövs då den här nya sträckan? Tunnelbanan passerar under en nybyggd motorväg, ett nedlagt flygfält och slutar i ett industriområde på andra sidan ännu en motorväg. Men när banan står klar 2024 kommer allting ovan mark att ha omvandlats.

Den nya Barkarbystaden, med bland annat flygfältet och Veddestas industritomter, får 14 000 bostäder för cirka 30 000 invånare fram till 2032. Totalt beräknas det att invånarantalet i Järfälla kommun, där bostäderna byggs, kommer att öka med nära 100 procent. Alltså är det en bra idé att bygga ny tunnelbana till det här området.

Nya tunnelbanan - karta

Tunnlarna som tågen ska gå i kommer att sprängas från flera fronter samtidigt.
Från Akalla kommer de två spåren löpa i separata tunnlar och efter station Barkarbystaden gå parallellt i en större tunnel. Den exakta placeringen av tunnlarna har avgjorts delvis av förhållandena under jord, delvis av hur den nya stadsmiljön ovan mark är tänkt att se ut.

– Vi började med en bred korridor, och efter flera samråd med alla inblandade aktörer enades vi om hur den skulle smalnas av, säger Anna Nylén.

Noggranna markundersökningar

Innan infrastrukturplanerna spikades gjordes noggranna undersökningar av markförhållandena. Främst gjordes jord-bergsonderingar för att kolla djupet till berg och kärnborrningar för bedömning av bergkvaliteten.

Ett antal olika bergmekaniska tester på borrkärnor har utförts och borrkärnorna har karterats för karaktärisering av berget. Det har även utförts olika hydrauliska tester och filmats i borrhålen för att få ytterligare information om bergets egenskaper. Bara i Barkarby har det borrats över 1 000 hål. Anna Nylén beskriver det som att man ”gått som en symaskin” längs hela sträckan.

Ovanliga bergarter ger projektet nya utmaningar

En upptäckt under arbetet var det parti nära den planerade station Barkarby som visade sig bestå av en ovanlig form av granit som heter episyenit. Den är mer porös än den vanliga graniten och kräver därmed mer omsorg vid tätningen, men det ska inte innebära några problem för tunnelbygget.

– Det känns bra att få vara med och bygga något som är så viktigt för stockholmarna. Det är ett historiskt bygge,det HAR inte gjorts några stora utbyggnader av tunnelbanan på 40 år.

Däremot hade det varit bekymmersamt att bygga tunneln den rakaste vägen mellan Barkarbystaden och Barkarby. Där stötte undersökningarna på en rejäl sänka som hade gjort det praktiskt omöjligt att bygga en tunnel förbi.

Antingen hade den fått slutta för mycket för att nå ner i berget eller gå genom det som i projektgruppen kallas ”våtmarken”. I stället går nu tunneln i en böj för att kunna sprängas i berg hela vägen.

Fem meter under Förbifart Stockholm

Cirka 700 meter väster om Akalla station passerar tunnlarna under Förbifart Stockholms motorvägstunnlar med en marginal av cirka fem meter berg. Hur tjock bergtäckningen behöver vara går inte att säga generellt. Det beror på bergkvaliteten, närheten till andra anläggningar under mark, storleken på tunneln och så vidare.

Men en tumregel vid en första bedömning är att en bergtäckning motsvarande minst halva tunnelns bredd är önskvärd om normala tunneldrivningsmetoder ska kunna användas.

Upphandling för nya tunnelbanan görs snart

Det var aldrig aktuellt att låta tunnelbanan gå ovanför motorvägens tunnlar. Då hade man fått göra en så kallad cut and cover, eller öppet schakt.
– Men genom att tunnlarna ligger i berg frigörs marken ovanför till hus, säger Anna Nylén.

De två nya stationerna kommer att bli av envalvstyp, det vill säga en stor plattform i mitten med spår på var sida. Över alltihop välver sig berget med ett nedpendlat tak för ventilation och belysning. Från spårbädden till högsta punkten i valvet blir det cirka nio meter.

Vem som ska utföra själva tunnelsprängningen, då drygt 700 000 kubikmeter berg ska upp ur underjorden, är inte klart ännu. Upphandlingen ska göras under året och sprängningarna börja under första kvartalet 2020.

Tidplan för nya tunnelbanan Akalla–Barkarby

Kvartal 1 2019
Byggstart arbetstunnlar. Tre tunnlar sprängs väster om Akalla, i blivande Barkarbystaden och i nuvarande Veddesta. Upphandling startar för berganläggningsentreprenaden.

Kvartal 1 2020
Sprängningen av huvudtunnlarna för spårtrafiken påbörjas. Entreprenör upphandlas just nu.

Under 2020
Upphandling av installation, el med mera startar.

2022
Tunnlarna är färdigsprängda. ”Inredning” av stationerna och tunnlarna påbörjas.

Kvartal 4 2024
Trafiken i nya tunnelbanan ska vara igång.

Fakta sträckan Akalla–Barkarby

  • Tunnlarna blir 4 kilometer långa och kommer att gå i berg hela vägen.
  • De två stationerna, Barkarbystaden och Barkarby, placeras cirka 30 meter under mark. I Barkarby skapas anslutning till pendeltåg, regionaltåg och bussar.
  • 710 000 kubikmeter fast berg kommer att sprängas ut, till största delen granit.
  • Ungefär 32 000 kubikmeter betong kommer att användas.
  • Kostnaden för denna sträcka av nya tunnelbanan är 3,31 miljarder kronor i 2016 års penningvärde. Region Stockholm, Järfälla kommun och staten står för finansieringen. Statens insats består i stora delar av intäkter från trängselskatten i Stockholm.
  • År 2030 beräknas 2 800 resenärer kliva på och av tunnelbanan i Barkarbystaden under morgonens rusningstimme.

Så kommer du igång med automatisering

Redaktionen
-
0
Så kommer du igång med automatisering

Hallå där … Fredrik Lindström

Du är Product Manager Automation på Epiroc och jobbar i ovanjordsgruvor i Sverige och Finland, med fjärrstyrning och automation på Epirocs Pit Viper-riggar.

När man vill automatisera gruvdrift – var börjar man?

– I ett partnerskap börjar vi med att granska nuvarande processer, för att se var automation gör mest nytta. Därefter kan vi hjälpa till med projektledning och nätverksanalyser för att på bästa sätt hitta den rätta och mest hållbara automationslösningen.

Vad ska man tänka på?

– Det är viktigt att få med nyckelpersoner i samtliga led i tidigt skede för att på bästa sätt kunna påbörja arbetet med förändringar som sker i arbetsprocesserna. Är inte dessa på plats när tekniken implementeras och sätts i drift, kommer man inte kunna se goda resultat lika snabbt.

Vilka är de främsta fördelarna?

– Fördelarna med att automatisera borrcykeln är främst ökad säkerhet, förutsägbarhet, produktivitet och lägre driftkostnader. Ett exempel är att borrhålen alltid hamnar på rätt plats och höjd, vilket i sin tur ger ännu lägre kostnader tack vare bättre fragmentering och krossbarhet.

Finns det några nackdelar?

– Jobbar man systematiskt med att förnya och förbättra arbetssätt och strukturer som speglar automation, då ser jag inga nackdelar.

Hur blir det med underhåll av maskiner?

– Autonoma maskiner ställer högre krav på underhåll. Samtliga system måste vara hundra procent felfria för att vi ska tillåta drift i en automatiserad gruvmiljö.

Hur påverkas personalen i gruvan?

– Automatisering av en gruva genererar en bättre och säkrare arbetsmiljö för de anställda.
Använder man sig av ett kontrollrum ökar även den sociala biten då flera operatörer samlas i samma lokal och kan utbyta kunskap och erfarenheter jämfört med att sitta isolerad i en hytt.

Vilka fördelar finns för företaget?

– För arbetsgivaren innebär automatisering att det krävs färre anställda för att utföra samma arbete. Det blir lättare att hitta personal med rätt kompetens då produktiveten inte är lika beroende av en skicklig borroperatör, det går lika bra med en som är relativt nyutbildad.
– En annan stor fördel är att jämställdheten kan öka, då fler kvinnor söker sig till dessa jobb.

Gör automatiseringen att gruvjobb försvinner?

– Jobben kommer inte att försvinna när en gruva automatiseras, däremot kommer det att skapas nya roller. Elektriker, IT- och systemingenjörer, och dataanalytiker är yrken som kommer efterfrågas i framtidens automatiserade gruvindustri.

En ny rigg blir till – historien bakom SmartROC D65

Urban Johansson
-
0
En ny rigg blir till – historien bakom SmartROC D65

Vad händer egentligen bakom kulisserna när en ny rigg blir till? Vi har följt utvecklingsprocessen av Epiroc:s nya SmartROC D65, från det interna firandet av den första ”Early Build-prototypen”, genom fotosessioner i ett februarikallt Örebro fram till lanseringen under Bauma, världens största maskinmässa i München. Här är historien bakom SmartROC D65. 

”Early build” och prototyper

”Jag är så stolt över allt vi gjort. Fantastiskt!” Det är en kulen dag i oktober 2018 och Kent Peippo tittar ut över publiken som samlats i prototyphallen i Örebro. Det är så många som kommit den här dagen så Kent har fått klättra upp på en liten stege för att alla ska kunna se honom. De har samlats för att fira den första tidiga prototypen, en så kallad ”Early Build-prototyp av vad som ska bli en helt ny ovanjordsrigg. Det är en uppslupen stämning, publiken skrattar och pratar. Kent håller ett glas alkoholfri cider i högerhanden samtidigt som han med ord öser beröm över projektteamet. Teamet tar tacksamt emot berömmet. De har jobbat hårt med den nya maskinen. Under månader har de tillsammans öst in av både själ och hjärta i det än så länge hemliga SmartROC D65-projektet.

”Eftersom att vi på många sätt utmanat vårt eget arbetssätt så har vi tvingat in oss på nya vägar för att lösa de utmaningar som alltid uppstår under vägen”

Några månader senare träffar vi Kent igen. Han beskriver hela utvecklingsprocessen som mestadels rolig – men också som utmanande. ”Eftersom att vi på många sätt utmanat vårt eget arbetssätt så har vi tvingat in oss på nya vägar för att lösa de utmaningar som alltid uppstår under vägen. Men tror att det har gjort att vi kommit närmare varandra och att vi skapat en genuin teamkänsla mellan alla som varit inblandade”.

Ett helt nytt arbetssätt

Han pratar om utmaningarna under processen. ”Vi har utmanat det traditionella sättet att driva ett projekt. Det har också, såklart, skapat en hel del förvirring och ibland även frustration. Den första tiden gick till att vänja oss med våra nya utvecklingsmetodik. När vi kommit igenom den fasen så föll projektteamet in vårt nya arbetssätt. Att springa bredvid den utstakade vägen är alltid jobbigare. Du tvingas att ta beslut som du normalt inte hade behövt. Vi hade inte alltid stöd i våra system för hur vi jobbade så vi fick bygga nytt som passade våra nya processer. Det tighta tidsschemat har också tagit ut sin rätt.”

Högprioriterad innovation

Kent Peippo berättar om starten av projektet, om hur ledningen redan från första dagen gav sitt fulla stöd till teamet. De skickade samtidigt tydliga signaler om vad de förväntade sig från projektet. ”Ganska snart hade vi en klar bild av vad i tekniken som var nytt och vad som var beprövat. Vi byggde en så kallad ”Early Build” – en fullt funktionerande prototyp med beprövad teknik vilket gav oss en verifikationsplattform för de nya funktioner vi ville skapa. Prototypen gav oss samtidigt mer tid till att utveckla och förbättra designen ur ett underhållsperspektiv.”

”Jag har sett en oerhörd uppfinningsrikedom. MÅnga gånger i form av  långa, engagerade diskussioner mellan ingenjörerna innan de rullat upp ärmarna och dykt ner i prototypen.”

Ett engagerat utvecklingsteam

Kent berättar med stolthet om sina kollegor i utvecklingsteamet. Alla ställde upp och tog till sig den utmaningen det innebar att implementera ett nya arbetssätt. ”Jag har sett en oerhörd uppfinningsrikedom. Många gånger i form av långa, engagerade diskussioner ingenjörerna mellan innan de har rullat upp ärmarna och dykt ner i prototypen. Jag har sett nya kreativa lösningar växa fram i produktion och leverantörskedjan för att snabba upp och korta tid i produktionen. Jag är relativt ny inom Epiroc och var imponerad över det driv och engagemang mina kollegor visat upp i att hitta de bästa lösningarna för projektet och för Epiroc. Det här har varit en fantastisk upplevelse.”

Efterlängtad bland kunderna.

Det är en dag i mars och vi har stämt träff med Mattias Hjerpe, produktchef för SmartROC D65 i en testhall i Örebro. Han har varit inblandad i hela processen och den här dagen gör han sig redo för att stå framför kamerorna. Han ska presentera SmartROC D65 i en ny produktfilm ska presentera den nya maskinen inför Epirocs kunder. Mattias har jobbat med den nya maskinen i flera år så han kan den utan och innan. Han vet också hur mycket kunderna ser fram emot den här nya riggen.

”Det här har varit en fantastisk upplevelse.”

”Det här att du kan uppgradera SmartROC D65 utifrån dina behov med exempelvis navigationssystem eller fjärrstyrning gör den framtidssäker. Den här maskinen ger våra kunder bättre lönsamhet och en lägre total ägandekostnad (TCO). Jag är väldig säker på att den här riggen är exakt vad våra kunder behöver” säger Mattias.

På tal om självförtroende så träffar vi Kent Peippo igen precis innan lanseringen på den stora Bauma-mässan i München. Han lyser av självförtroende och är säker på att den maskin som han och hans team precis är på väg att lansera är en högkvalitetsprodukt. ”Vi har jobbat hårt och länge. Vi vet att våra kunder har höga förväntningar, men för att citera en gammal sägning ”den som vågar, vinner” – Vi vågar och vi kommer att vinna!”

Så vände Boliden olycksstatistiken i diamantgruvan

Redaktionen
-
0
Så vände Boliden olycksstatistiken i diamantgruvan

Diamantborrningen var ett slitigt arbete med allt för många skador. Att det behövdes en bättre arbetsmiljö var tydligt. Därför bestämde sig Boliden och Epiroc att tillsammans utveckla diamantborrningen. Resultatet blev bland annat med ett nytt rörhanteringssystem som förde med sig att de allvarliga skadorna nu mer eller mindre har försvunnit.

– Förr hände det att diamantborrare blev sjukpensionärer vid 50 års ålder på grund av förslitningsskador i nacke och axlar. De jobbade i konstiga arbetsställningar som inte var bra. Nu är det mycket bättre, säger Ingemar Larsson.

Relationen mellan Epiroc och Bolidens gruva i Kristineberg har starka band, framför allt knutna av Ingemar Larsson, försäljningsingenjör på Epiroc, som har arbetat i och med gruvmiljö under största delen av sitt yrkesliv.

Eftersom Boliden vill ligga i framkant när det gäller teknik, och framför allt sådan som kan förbättra arbetsmiljön för personalen, är det ett givande samarbete. Ingemar Larsson menar att Boliden inte är rädd för att prova på nytt och gärna hjälper till med personal och produktion under nya maskiners testperioder.

Arbetsmiljöfrågan i fokus

Thomas Theolin är planeringschef för Kristinebergsgruvan. Han håller med Ingemar Larsson om betydelsen av att ligga i framkant vad gäller arbetsmiljö.

– Arbetsmiljöfrågan har vi jobbat med i tio år och den ligger i fokus. Vi har ett intresse av att testa ny teknik för att kunna få en säker arbetsplats. Om en person skadar sig är det svårt att ta igen, och vi vill vara en attraktiv arbetsplats, säger han.

Vi har ett intresse av att testa ny teknik för att kunna få en säker arbetsplats.

Han menar att allvarliga skador mer eller mindre försvunnit, och att rörhanteraren har varit till stor hjälp.

Utvecklingen bland maskiner inom gruvnäringen har gått långsamt på vissa områden och det finns en känsla av att det fortfarande finns mycket att göra.

Innovativa rörhanteringssystem minskar olyckorna

Kärnborrningsriggen Diamec Smart 6 är ett utmärkt exempel på de båda företagens samarbete. Redan när riggen fanns som prototyp år 2000 var Boliden med och testade maskinen.

Genom att sedan utrusta den med ett rörhanteringssystem, kan operatörerna utföra tunga lyft mer ergonomiskt riktigt.

Ett skydd finns också på maskinen som gör att det inte går att komma åt roterande delar. Klämskador har minskat och arbetsmiljön har förbättrats avsevärt.

Den viktigaste maskinen i gruvan

Utvecklingen bland maskiner inom gruvnäringen har gått långsamt på vissa områden och det finns en känsla av att det fortfarande finns mycket att göra.

Thomas Theolin menar att det handlar om att industrin måste ställa krav. Det var vad som skedde med diamantborrningen och varför Epiroc valt att satsa på produktutvecklingen av kärnborrningsriggen.

– Det här är den viktigaste maskinen du har i gruvan. Att kunna planera och komma rätt, att optimera brytningen, slippa gråberg eller undvika att komma snett när man bryter är av stor vikt, säger Ingemar Larsson.

Anledningen till att det fram till för bara några år sedan inte lades så stort fokus på den här arbetsgruppen och dess miljö tror han beror på att den är en relativt liten del av verksamheten.

– Det är några gubbar och gummor som håller på. Det är för få människor, men det måste ju göras något där också – de måste få en bra arbetsmiljö.

Diamantborrarna är avgörande för gruvan

Numera läggs stor vikt vid just diamantborrarnas arbete eftersom det är dom som säkrar gruvans utveckling. Förr låg fokus på brytningen av malm, men nu är diamantborrarna, som undersökningsborrar för att leta mer malm i berget, en prioriterad avdelning då deras fynd är avgörande för gruvans existens och fortlevnad.

– Vi har stora förhoppningar inför framtiden, säger Thomas Theolin.

Joel Larsson är arbetsledare för diamantborrarna i Kristinebergsgruvan. Han började själv som borrare 2017, men jobbar nu mest ovan jord för att ta hand om personalgruppen som består av tolv personer. Han ser hur rörhanteringssystemet underlättar arbetet för sina kollegor.

Mot en självgående framtid

– I framtiden kanske vi har en maskin som man i princip bara kan övervaka via en driftcentral, som personalen servar vid behov. De behöver inte vara vid riggen, säger Ingemar Larsson.

– Då kan en person hålla igång två eller tre maskiner samtidigt och ha koll på dem via en kontrollpanel, säger Joel Larsson.

– Ja, det är en annorlunda arbetsmiljö mot för hur det var förr när borraren hade en stor dieselmotor rakt bredvid örat, säger Ingemar Larsson.

Fakta / Kristinebergsgruvan

Kristinebergsgruvan ligger vid Kristineberg i Lycksele kommun i Västerbotten och är en av Bolidens gruvor. Här finns Sankta Anna underjordskyrka.

I gruvan finns zinkblände, kopparkis, blyglans, guld och silver. Malmen från gruvan transporteras med lastbil till Bolidens anrikningsverk i Boliden. När malmen är anrikad transporteras den till Rönnskärsverken i Skellefteåhamn.

Kristinebergsgruvan är 1300 meter djup och öppnades på 1940-talet. Här arbetar i dagsläget runt 180 anställda och drygt 70 entreprenörer.

Fakta / Diamec Smart 6

Diamec Smart 6 är en kärnborrningsrigg för underjordsarbeten. Den är utrustad med ett avancerat riggstyrsystem som möjliggör automatisk borrning från ett säkert avstånd. Operatören kan enkelt ställa in och övervaka borrparametrarna via pekskärmen på fjärrstyrningspanelen.

Diamec Smart 6 kan utrustas med ett rörhanteringssystem som avlastar operatören och eliminerar många av de farliga åtgärderna under borrningsarbetet. Riggens positioneringssystem gör det möjligt att borra i alla riktningar.

270 000 kubikmeter och tre bergrum – nu startar bygget av Slussens nya bussterminal

Redaktionen
-
0
270 000 kubikmeter och tre bergrum – nu startar bygget av Slussens nya bussterminal

Nu har det startat, projektet med bussterminalen i Katarinaberget, i anslutning till Slussen i Stockholm. Implenia spränger tre stora bergrum och forslar bort mer än 270 000 kubikmeter berg – sannolikt det största borr- och sprängningsarbetet för en bussterminal som gjorts i Sverige.

Efter år av diskussioner om var den nya bussterminalen skulle ligga, och månader av projektering, trängde den första borren igenom graniten i Katarinaberget den sjunde januari 2019.

– Dagen efter, den åttonde januari, sköt vi vår första salva, berättar Jiri T Englén, regionchef för tunnelverksamheten på Implenia Sverige.

Byggtiden innan Katarinaberget kommer att vara klart att tas i bruk som bussterminal beräknas till 4,5 år, varav Implenias borrnings- och sprängningsarbeten inklusive mark- och betongjobb väntas ta knappt 2,5 år.

– En mycket pressad tidplan som ställer stora krav på logistik och hög kompetens av Implenias personal, säger Jiri T Englén.

Bussresenärerna i de sydöstra stockholmskommunerna Nacka och Värmdö får alltså vänta till år 2024 innan terminalen är färdigbyggd.

Jiri T Englén var med i projektet från början och räknade, eller snarare bekräftade beställaren Stockholm stads, antagna riktkostnader på drygt 700 miljoner kronor.

Inte gjorts något liknande i Sverige

Implenias arbete omfattar borrning, sprängning, bortforsling av sprängmassor, betongarbeten, asfaltering i busskörytorna och allt som är under marken med VA och så vidare.

Som mest kommer det att vara cirka 80 byggarbetare under jord samtidigt, både sprängare och betongarbetare, med flera. Bergmassorna tas främst ut med lastbilar via Stadsgården under kvällar och nätter för att minska störningar.

När Implenia har gjort sitt tar andra underentreprenörer över arbetet med stomkomplettering, tekniska installationer och omfattande tester av installationen.

– Det har inte gjorts något liknande projekt i Sverige för bussar för publika syften. Inte vad jag vet i alla fall, säger Jiri T Englén.

De tre bergrummen kommer ha en spännvidd på upp till 24 meter och en längd av cirka 350 meter. Bussarna kommer in ungefär i höjd med Fotografiska museet, kör ner under jord och släpper av passagerare och vänder runt och tar upp folk på andra sidan vänthallen. Sedan kör bussarna ut där de körde in.

Måste spränga försiktigt i Katarinaberget

Terminalen är placerad i ett läge nära stadsgårdsbranten, Glashuset och KF-huset. Västerut ansluter terminalen till tunnelbanan där den kopplas ihop med entréer både vid Ryssgården och Götgatan. Vid Lokattens trappa planeras ytterligare en entré för anslutning mot Stadsgården.

Närheten till befintliga anläggningar, verksamheter och boende innebär att sprängningarna måste utföras både skonsamt och försiktigt. Boende i närheten får om de önskar ett sms som varnar innan varje sprängning, som sker vardagar mellan klockan 7-22.

Implenia kommer att spränga ut mindre delar åt gången och successivt ta sig fram genom berget. I god tid innan borrningarna och sprängningarna inleddes undersöktes berget noggrant och kvaliteten har bedömts som god.

Som sig bör har även alla byggnader som eventuellt kan beröras av arbetet inspekterats och försetts med vibrationsmätare, vars värden Implenia ständigt övervakar.

Jiri T Englén har gedigen erfarenhet av att leda projekt under jord och började redan som 18-åring i Garpenbergs gruva i Dalarna som bergarbetare. Sedan tidigare har han en examen i Berg- och anläggningsteknik på Bergsskolan i Filipstad.

Använder tre riggar från Epiroc

Knappt 30 år efter sitt första bergjobb har han skaffat sig en rad erfarenheter där han hunnit med att dra igång och leda minst tio stora tunnelprojekt, till exempel Förbifart Stockholm.

– Min drivkraft är att jobba med något jag tycker är väldigt roligt. Och det här är ett jäkligt spännande och tekniskt krävande projekt eftersom det är mycket varierande geometrier, ligger mitt i stan och innehåller massa speciallösningar.

– Dessutom går jobbet inte ut på att spränga från A till B. Det som skiljer det från andra projekt är också att det är koncentrerat till en så liten avgränsad yta – med tre skepp och många pelare.

I arbetet kommer det användas tre borriggar från Epiroc. En mindre borrigg, som används som komplementrigg och två Boomer XE3 trebomsborriggar med 40 kilowatts borrmaskiner som är beställda till detta projekt för att de klarar höjder i tunnlarna på upp till 14 meter.

– Jag är ett stort fan av fullserviceavtal på våra grejer från Epiroc. Vi köper också all borrutrustning som till exempel borrkronor och borrstål från Epiroc, säger Jiri T Englén.

Så styrs gruvmaskiner världen över från Epirocs kontrolltorn i Örebro

Redaktionen
-
0
Så styrs gruvmaskiner världen över från Epirocs kontrolltorn i Örebro

Epicos kontrolltorn i Örebro är en ledningscentral som i realtid kan styra gruvmaskiner i gruvor rung om i hela världen. Tornet är en del i Epirocs satsning på gruvdigitalisering och är en plats där man tillsammans med kunder och partners tillsammans utvecklar framtidens gruva.

Vad är Epirocs kontrolltorn?

Epiroc Control Tower är byggt för att fungera som en samverkansarena där man tillsammans med kunder och partners kan utveckla innovativa lösningar. Tanken bakom projektet är att fungera som en katalysator i digitaliseringen inom gruvnäringen och utvecklingen mot en mer produktiv, effektivare och säkrare gruva.

På kontrolltornets dataskärmar visas gruvor och gruvmaskiner från olika platser runt om i världen. Systemet som gör det möjligt att följa en gruvmaskin på andra sidan jorden baseras på Epirocs egna informationshanteringslösningar. Oavsett om gruvoperatörerna behöver planera var och när de ska använda maskinerna, förflytta utrustning eller göra service på utrustningen så har kontrolltornet samlat all data, översiktligt och användarvänligt, vilket gör produktionen mycket enklare att kontrollera.

Hur går det till?

I kontrolltornet används bland annat Mobilaris Mining Intelligence. Det är ett system som ”lyfter locket” på underjordsgruvor genom att skapa en tredimensionell bild av det ofta komplexa gruvortssystemet och ge en realtidsbild av var utrustning och personal befinner sig.

Med hjälp av systemen kan besökare antingen använda simulatorer eller fjärrstyra riktiga maskiner som Pit Viper, Scooptram och Simba i Epirocs testgruva i Sverige eller i företagets anläggning i Garland, Texas i USA.

Med kontrolltornet går Epiroc i frontlinjen för gruvdigitalisering. Att se en borrigg i USA fjärrstyras från Sverige är ett sätt för Epirocs kunder och partners att få en förstahandsuppfattning om möjligheterna med digitalisering och automation i framtidens gruva.

Fakta / Epirocs kontrolltorn i Örebro

  • Allt som sköts via kontrolltornet hanteras i ett enda, integrerat system. Vilket gör att gruvproduktionen blir enklare att överblicka och kontrollera.
  • Kontrolltornet invigdes 2018.
  • Det är placerat i Epirocs lokaler i Örebro.

Epiroc en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare

Urban Johansson
-
0
Epiroc en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare

Epiroc är en av Sveriges tio mest attraktiva arbetsgivare när Randstad Employer Brand Research undersöker vad svenska folket tycker är viktigast vid valet av arbetsgivare. Den årliga undersökningen är den mest omfattande i sitt slag där 6 200 svenskar intervjuas om vad de värdesätter mest hos en arbetsgivare.

-Det känns fantastiskt roligt att bli uppmärksammad i det här sammanhanget. Samtidigt som vi är ett nytt bolag så har vi en lång historia som världsledande svenskt industribolag och det här är ett kvitto på hur vårt starka fokus på innovation och hållbarhet genomsyrar vår företagskultur. Det känns extra roligt och värdefullt med tanke på hur vi växer och kommer behöva få in nya talanger i bolaget, säger Nathalia Svanström, kommunikationschef för Epiroc Sverige.

I toppen återfinns inte helt oväntat välrenommerade företag som biltillverkaren Volvo Cars, livsmedelshandelsföretaget ICA och industrigruppen SKF. Trots att Epiroc bara funnits som namn och varumärke under mindre än ett år rankas bolaget redan som en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare 2019.

-Vi är glada att få det här fina erkännandet efter en relativt kort tid som ett nytt företag, säger Nadim Penser, Epirocs vice president Human Resources. ”Det här bekräftar våra egna interna undersökningsresultat från förra året som påvisade att vi har mycket motiverade medarbetare i Epiroc. Vi är mycket stolta över våra anställda som gör ett fantastiskt jobb.”

Epiroc är ett relativt nytt bolagsnamn och varumärke som skapades under 2018 när Atlas Copcos gruv- och bergbrytningsdivision blev ett eget bolag. Förutom Epiroc återfinns även biltillverkaren Volvo Cars, kullagertillverkaren SKF och lastbilstillverkaren Volvo Group på listan.

Sveriges mest attraktiva arbetsgivare 2019:

  1. Essity
  2. Volvo Car Group
  3. Siemens
  4. Sveriges Radio
  5. Volvo Group
  6. Sveriges Television
  7. SKF
  8. ICA
  9. Haldex
  10. Epiroc

Vi har många lediga tjänster just nu, sök och bli en del av Epiroc

Smygtitt: Epriocs nyheter på Bauma 2019

Urban Johansson
-
0
Smygtitt: Epriocs nyheter på Bauma 2019

Bauma är som vanligt en höjdpunkt för oss som gillar stora maskiner. Allt, och jag menar verkligen ALLT som har med maskiner finns och visas upp på Bauma. Om du ska dig så är mitt säkraste tips till dig att ta med dig ett par riktigt rejäla och bekväma skor. Hela mässområdet är lika stort som 87 fotbollsplaner.

Självklart så finns Epiroc på plats på Bauma och för att göra det lite lättare att få grepp om alla nyheter så bjuder vi på ett smakprov.

SMART GRUV- OCH BERGBRYTNING

”Att göra gruvor smartare och hålla våra kunder i framkant av utvecklingen ligger i hjärtat av vår verksamhet. Vi driver på inom områden som digital automation och driftskompatibilitet, anslutna produkter och integrerade system. Snabba och högkvalitativa lösningar som ökar säkerheten och hållbarheten. ”- Helena Hedblom, Chef Gruv och Infrastruktur på Epiroc

Ökad effektiviteten med My Epiroc

Under Bauma lanseras My Epiroc som är en helt ny effektivitetslösning för gruv- och infrastrukturbranschen. Det är en plattform som hjälper dig att öka effektiviteten och höja säkerheten för hela din maskinpark. Oavsett om du jobbar som fleet manager och fokuserar på upptid eller om du är operatör så får du bättre koll och kontroll över alla dina maskiner.

My Epiroc

Batteridrift och nollutsläpp

Epiroc är ledande inom utveckling av teknik för batteridrift och nollutsläpp i gruvmiljö. Resultatet är en hälsosammare och säkrare miljö för alla som jobbar under jord. Efter mer än 60 000 arbetstimmar med batterilösningar för riggar, ovanjordsmaskiner, lastare och gruvtruckar har vi hunnit lära oss en hel del. Kom förbi under Bauma och ta del av vår kunskap kring den andra generationens batteridrift inom gruv- och bergbrytning.

Smart gruvbrytning med Mobilaris

Mobilaris är ett positionsbaserat beslutsstöd som ska ge ökad säkerhet och samtidigt även kunna öka produktiviteten i gruvorna. Med Mobiliaris kan man se exakt var utrustning, maskiner och personer befinner sig i 3D. Tack vare ett öppet gränssnitt så kan tjänsten även kopplas till andra gruvapplikationer.

Optimerad luftkvalitet med Serpent Automatic

Serpent Automatic är en smart lösning för optimering av luftkvalitet som ger säkrare och hälsosammare arbetsmiljö under jord. Epiroc introducerar flera nya uppgraderingar som kommer ge bättre kontroll över luftkvalitet och optimering av driftskostnaderna.

Under Bauma lanseras en ny integration mellan Serpent Ventilation och Mobilaris MMI vilket ger ökad säkerhet och bättre luftkvalitet för de som jobbar i exempelvis gruvor och tunnelprojekt. Mobilaris MMI kan övervaka ventilationskomponenter och luftflödet genom olika sensorer. Om det uppstår några avvikelser så larmar systemet via Mobilaris MMI.

Epiroc Mobilaris Serpent Automatic

Säkerhet och produktivitet med mekaniserad pipe roofing

Epiroc lanserar ett mekaniserat pipe roofing-system till Boomer E2. Det mekaniserade systemet ger bättre säkerhet genom att eliminera manuell hantering då det istället sköts via en serviceplattform. Genom att reducera det manuella arbetet sparas många tunga lyft samtidigt som säkerheten ökar. Ett mekaniserat system ökar också produktiviteten vilket betyder stora fördelar för hela arbetskedjan.

Epiroc Boomer E2

RIVNING, ÅTERVINNING OCH BERGBRYTNING MED HYDRAULISKA TILLBEHÖR

Flexibilitet, lägre livslängd och högre nyttjandegrad har varit i fokus för produktutvecklingen för hydrauliska tillbehör. På Bauma blir det premiär för några av dem.

Pulveriserande käftar för Combi Cutters

På Bauma lanseras nya pulveriserande käkar för CC3100 Combi Cutter. Pulveriserande käftar gör det möjlig att tillämpa flera applikation med en saxkropp vilket gör att då man kan öka användandet. Epirocs kopplings- och positionssystem (CAPS) gör det enkelt att byta mellan olika käftstyper på plats för att passa olika arbeten. Den fullständiga uppställningen av käftar består av Universal (U) käkar, Stålskärning (S) käftar och Pulverizer (P) käkar.

Ny universalsax CC 1600

CC 1600 Combi Cutter är en ny modell för bärare i 13-23 ton-klassen. Saxkroppen har två kraftfulla hydraulcylindrar med integrerade hastighetsventiler för minskade cykeltider vilket i sin tur minskar bränsleförbrukningen.

De helt skyddade cylindrarna levererar en nästan konstant stängningskraft även när käftarna är nästan stängda. Genom att ha två käftar som för sig självständigt jämnas förskjutningskrafterna ut. Det säkerställer en mer kontrollerad rivning av exempelvis instabila betongväggar oavsett vilken käft som når materialet först.

Epiroc ComniCutter CC1600

Uppdaterat rivningsgripssortiment

Det nya omkonstruerade MG multi grip-sortimentet har blivit ännu mer robust. Den nya designen tar höjd för nya ökade krav från håra arbetsförhållanden och en högre användandegrad som göra att maskinerna får jobba fler timmar per dag.

Epiroc MultiGrapple MG 1000

MG 1ooo visas upp under Bauma och hela sortimentet kommer stegvis ersättas under andra och tredje kvartalet 2019.

Klicka här för praktisk information för dig som ska besöka Bauma 

Följ #EpirocAtBauma i sociala medier för det senaste från Bauma.

Nils tre tips inför Bauma 2019

Urban Johansson
-
0
Nils tre tips inför Bauma 2019

Bauma är världens största mässa för stora maskiner. Senast det begav sig lockade BAUMA över 580 000 besökare från 58 länder under sju dagar. Inför 2019 års mässa som äger rum den 8-14 april i München i Tyskland blir Bauma ännu större.

För att få grepp om Bauma så ställde vi tre frågor till Nils Almkvist – produktchef för våra hydrauliska tillbehör om tips inför mässan.

Varför ska man besöka Bauma?

Kom och se alla våra olika tillbehör till grävmaskiner, vi har 19 modeller på plats, bland annat vår nya Bucket Screener BS 1600 och förstås en av världens största hydraulhammare HB10000.

Vad ser du personligen mest fram emot inför Bauma?

Att se världens största maskiner på ett ställe! Det är första gången jag får möjlighet att besöka Bauma och nu när den är större än någonsin, det kommer bli Episkt! 

Vad är ditt bästa tips för någon som ska besöka Bauma/Munchen? Vad får man inte missa? Något man bör tänka på?

Lägg upp en rutt efter utställarkartan, ha bra skor och försök att inte gå vilse. Gillar man hydraulhammare ska man inte missa att få en pratstund med Torsten Ahr och Jens Giller i Epiroc montern, legendarer i branschen som har varit med sedan Krupp tiden när hydraulhammaren uppfanns.

Läs mer om hur du hittar till Epiroc på Bauma här. 

How to save energy with ventilation-on-demand

Urban Johansson
-
0
How to save energy with ventilation-on-demand

Diana Baldéon and Johannes Hansson gave this presentation on how to save energy with ventilation on demand at Bergdagarna 2019. Their research was done at the Serra Grande gold mine in Brazil.

Don’t miss our interview with Diana and Johannes that we did a few days prior to Bergdagarna 2019. 

Så ska Sveriges äldsta gruva automatiseras

Redaktionen
-
0
Så ska Sveriges äldsta gruva automatiseras

Bättre arbetsmiljö, ökad säkerhet och högre produktionstakt är tre fördelar som Boliden Garpenberg får med hjälp av fjärrstyrda borrar. ”Automatisering hjälper oss att öka produktionen och säkerheten”, säger platschefen Jenny Gotthardsson.

Tolvhundra meter under jord blinkar en grön lampa i taket. De sitter lite överallt här nere i gruvan, accesspunkterna för wifi som kopplar ihop maskinerna i gruvschakten med kontrollrummet.

Hela Garpenbergs gruva, som är den äldsta i Sverige som fortfarande är i bruk, har blivit digital i syfte att öka automatisering av driften.

Vi fortsätter en bit till med bil och kommer fram till borrmaskinen Sofia
som opereras på remote, alltså fjärrstyrning. Schaktet där Sofia borrar är vattenfyllt och avspärrat.

– En stor fördel med fjärrstyrningen är arbetsmiljön. Man slipper sitta i en maskin här nere, utan kan sitta uppe i kontorslandskapet med kaffe och kollegor i stället, säger Max Herlitz som är arbetsledare för produktionen hos Boliden Garpenberg.

Automatisering ger säkrare gruva

Två andra stora fördelar med automatiseringen är möjligheten att öka produktionstakten och förbättra säkerheten på samma gång.

Boliden Garpenberg har som målsättning att öka produktionen från 2,5 miljoner ton malm till 3 miljoner ton per år.

– Vi vill nå det produktionstempot om två år, berättar platschefen Jenny Gotthardsson.

– Automatisering hjälper oss att öka säkerheten och bli mer produktiva så att vi kan konkurrera med andra gruvor runtom i världen. Vi har kommit långt med automation inom vissa områden som lastning, men borrningen är en flaskhals som vi jobbar med nu tillsammans med Epiroc.

”Det bästa med att jobba här uppe jämfört med nere i maskinen är att man slipper sitta i buller och ljud hela dagen”

I gruvan finns sex borriggar från Epiroc av typen Simba E7C. Fem ägs av Boliden och en är inhyrd. Alla har kvinnonamn: Maria, Sofia, Molly, Julia, Lisa och Alva.

Alla borriggar byggs om för fjärrstyrning

Än så länge är det bara Sofia som kan opereras på remote. Tekniken har funnits på plats i tre år, men möjliggjordes av att en kronbytare installerades på Sofia hösten 2017.

– Vi kommer att bygga om alla borriggar för teleremote. Härnäst blir det Molly. I sommar får vi in en ny Simba från Epiroc med en Cop 2550 UX borrmaskin som ger rakare hål och högre borrsjunk. Det gör att vi kan borra färre och större hål, vilket sparar tid, förklarar Max Herlitz.

Gruvan är också i startgroparna för att flytta riggarna mellan rader på remote med hjälp av el. Något som gör att operatörerna slipper åka ner och flytta maskinerna manuellt varje gång.

Kontorslandskapet under jord invigdes för två år sedan. Här finns konferensrum, fikarum, kaffemaskin, intern-tv och toaletter.

”Slipper sitta i buller och ljud”

Inifrån automationsrummet styrs lastmaskiner och borriggar genom fjärrstyrning. Borrinstruktören Johnny Gäfvert styr borrmaskinen Sofia.

– Det bästa med att jobba här uppe jämfört med nere i maskinen är att man slipper sitta i buller och ljud hela dagen, säger han.

Berget där Sofia borrar är så pass bra att Johnny sällan behöver ingripa.

Tillbakalutad i kontorsstolen övervakar han borrmaskinen och kan zooma in olika delar av maskinen på detaljnivå, ända ner till märkningen på slangarna.

På en annan skärm samlas produktionsdata in med programmet Certiq.

– När vi har byggt om fler borriggar för fjärrstyrning så kan en och samma operatör övervaka flera samtidigt. Det ger effektiviseringsvinster, förklarar Max Herlitz.

Fjärrstyrning ger färre avbrott vid sprängningar

Målet är också att kunna bemanna stationen dygnet runt i framtiden.

När all borrning sköts på remote behöver man inte längre få produktionsavbrott vid sprängningarna klockan fyra på morgonen och fyra på eftermiddagen.

– Varje dygn går sex timmar bort mellan skiften. Vi vill att maskinerna ska kunna gå 24 timmar, säger Max Herlitz.

Han betonar att utvecklingen inte skulle vara möjlig utan det stora intresset från personalen.

”Varje dygn går sex timmar bort mellan skiften. Vi vill att maskinerna ska kunna gå 24 timmar”

– Utan deras intresse hade vi inte kunnat öka produktionen som vi har gjort. Men det är också roligt att Epiroc är så engagerade. När vi har möten kommer ofta hela ledningsgruppen hit och det är så klart roligt att få presentera för dem.

Epiroc vill hjälpa kunderna med automatisering

Försäljningsingenjören Hans Larsson från Epiroc har funnits med som ett stöd under hela processen.

– Jag tycker att Max och hans kollega Andreas Eriksson har gjort ett jättejobb med detta och de har varit drivande och fått personalen med sig. Det är ju grunden, säger Hans Larsson.

I rollen som säljare vill han hjälpa kunderna att utvecklas med ny teknik.

I vissa fall innebär nya och effektiva lösningar att han helt enkelt får sälja färre – men effektivare – maskiner.

– Det är så mitt jobb ser ut och det är så det ska vara. Det sker en ständig teknikutveckling på gruvområdet och vi hjälper kunderna att ligga i framkant.

Fakta / Boliden Garpenberg

  • Boliden Garpenberg utanför Hedemora är en av världens modernaste gruvor och den äldsta i Sverige som fortfarande är i produktion.
  • Här utvinns zink, bly, silver, koppar och guld.
  • 2015 investerade gruvan i en ny produktionsanläggning med målet att öka produktionen från 2,5 miljoner ton malm till 3 miljoner ton per år, och att samtidigt förbättra både säkerheten och produktiviteten till en världsledande standard.

Professor: Vi måste prata om manlighet i gruvarbetet

Urban Johansson
-
0
Professor: Vi måste prata om manlighet i gruvarbetet

Manlighet i gruvarbetet har varit en stoppkloss för rekryteringen av kvinnor. Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet, menar att branschen fokuserat mycket på jämställdhetsarbete men att det inte räcker.

Allt fler kvinnor söker sig till gruvindustrin som har gått från knappt 5 % kvinnor 2005 till en nuvarande nivå om cirka 15 %. Utvecklingen ser ljus ut och det är till stor del tack vare både attitydförändringar och teknikutvecklingen.

Förändringar som gör jobben mer tillgängliga för alla. Men om fler kvinnor ska trivas i yrket så kvävs det att branschen tar nästa steg i utvecklingen.

Om gruvföretagen verkligen vill förändra arbetsplatskulturen måste de jobba med de grupper som gör och bär kulturen, ”majoriteten” på arbetsplatserna, det vill säga männen och ta itu med manlighet i gruvarbetet.

Det säger Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet. ”Man måste prata om hur männen gör manlighet i gruvarbetet och hur det kan förändras”

Kvinnor i gruvbranschen är väl en relativt ny företeelse? Berätta – vad ser du är den största förändringen som gjort att fler kvinnor söker sig till branschen idag jämfört med tidigare?

– Sett ur ett längre tidsperspektiv är kvinnor i gruvan faktiskt inte någon ny företeelse. Innan industrialisering och mekaniseringen av gruvsektorn arbetade många kvinnor i gruvorna i Bergslagen.

De kunde vara så många som 50 % kvinnor de anställda vid en gruva även om det nog var mer vanligt med 20-25 %. Men vid 1850-talet började antalet minska och år 1900 fanns det nästan inga alls. Då infördes dessutom en lag som förbjöd kvinnor att arbeta under jord.

Lagen fanns kvar fram till 1978 men under 1960-talet kunde gruvföretagen ansöka om dispens från förbudet. Sedan dess har det gjorts stötvisa satsningar på att rekrytera kvinnor vilket resulterade i att andelen kvinnor sakta ökade från 2-3 % till 5 % år 2005.

Andelen kvinnor i gruvbranschen ökar igen

De senaste åren har något hänt och andelen kvinnor har ökat markant. Idag är andelen kvinnor 15 %. Ökningen kan bero på att både gruvföretagens och omvärldens syn på kvinnor och män och vilka utbildningar och yrken som passar dem har ändrats.

– Men jag tror även att ökningen beror på att ny teknik och digitalisering successivt förändrar gruvarbetet. Framtidens medarbetare inom gruv- och mineralnäringen kommer helt klart att ha nya typer av arbetsuppgifter och kompetenser. Detta medför och kanske till och med kräver förändringar i arbetsplatskulturer och yrkesidentiteter, vilket i sin tur underlättar en breddad rekrytering som inkluderar både kvinnor och män inom fler samhällsgrupper.

Nyligen avslutades Search, ett projekt kring jämställdhet i gruvnäringen som du varit med att driva. Vad syftade projektet till och varför var det så viktigt?

– Projektet syftade till att identifiera framgångsfaktorer för jämställdhetsarbete i den mansdominerade nordiska gruvsektorn. Det långsiktiga målet för projektet var att bidra till en hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft genom att skapa attraktiva och jämställda arbetsplatser för alla. Gruvbranschen och dess underleverantörer och entreprenadföretag är betydelsefulla arbetsgivare, inte minst för glesbygden i de norra regionerna i Norden. Gruvsektorn är en viktig drivkraft för utveckling av teknik, ekonomi och samhälle – nationellt, regionalt och lokalt.

Hur ser jämställdheten mellan kvinnor och män ut idag?

– Den nordiska gruvindustrin är idag en mansdominerad sektor. Manlighet i gruvarbetet märks på ett nästan symboliskt sätt. Det ses som ett arbete för män och det har en stark koppling till ”manlighet”. Kvinnor är i denna miljö fortfarande ett undantag. Men idag finns ett ökande intresse från branschen för ökad jämställdhet.

– Förutom att ökad jämställdhet skapar möjligheter för bättre attraktivitet, flexibilitet och kvalitet i gruvföretagens organisationer innebär det att fler kvinnor kan få tillgång till intressanta och utvecklande arbeten med bra betalt. Detta är särskilt viktigt i regionerna utanför storstadsområdena.

Vad ser du att gruvindustrin gör för att locka till sig fler kvinnor till branschen?

– Genom åren har gruvbranschen, liksom andra mansdominerade verksamheter, arbetat med jämställdhetsåtgärder som fokuserat på kvinnor – ”minoriteten” på arbetsplatserna.

Inledningsvis var det främst ett externt perspektiv. Exempelvis att omskola kvinnor, att tjata på tjejer att välja teknikutbildningar, riktade rekryteringssatsningar till kvinnor, tydliga budskap om att företagen vill att 50 % av alla som pluggar på processoperatörsutbildningen ska vara tjejer och att allmänt säkra att den utåtriktade kommunikationen i bild och ord från företagen har en jämställd approach.

Interna satsningar gör skillnad

Gruvföretagen har gjort många olika saker över åren. De har bland annat gjort många interna satsningar som att arbeta med nätverk och mentorskap för kvinnor. Man har genomfört insatser för att stödja föräldraledighet och man har tydliggjort att alla arbetsuppgifter, befattningar, och skiftlag är öppna för kvinnor.

Det har också gjorts insatser för att försöka få bort fördomar och stereotypa idéer om kvinnor och män. Som exempelvis negativa ”grabbiga” attityder på arbetsplatserna. Man har också infört nolltolerans mot sexuella trakasserier.

Manlighet i gruvarbetet måste förändras

Mycket av detta är bra och är sådana saker som företagen måste fortsätta att jobba med. Men det räcker inte. Om man verkligen vill förändra arbetsplatskulturerna måste man även jobba med de grupper som gör och bär kulturen, ”majoriteten” på arbetsplatserna, det vill säga männen.

De måste prata om hur männen gör manlighet i gruvarbetet och hur det kanske kan förändras. De senaste åren har gruvföretagen börjat intressera sig för ett sådant perspektiv, men det är givetvis lättare sagt än gjort.

Parallellt med detta måste gruvföretagen arbeta med att utforma tekniken, verktygen, maskinerna, arbetsmiljöerna, arbetsplatserna och organisationerna så att de passar både kvinnor och män av alla olika sorter. Detta glöms tyvärr ofta bort.

Vilka tips har du till kvinnor som är intresserade av gruvindustrin?

– Att arbeta i gruvindustrin innebär ofta ett modernt, intressant och utvecklande arbete i en ganska bra miljö och dessutom med relativt bra betalt.

LÄS MER: Fler kvinnor i gruvbranschen

S Geobor – så lyckas du med provborrningar

Urban Johansson
-
0
S Geobor – så lyckas du med provborrningar

Luke Chapman, från Sweco Civil kommer till Grundläggningsdagen för att tillsammans med Morgan Axelsson från Trafikverket prata om triaxförsök med S Geobor. Han kommer dela med sig av erfarenheter från provborrningarna de gjorde i samband med planeringen av den nya höghastighetsjärnvägen, Ostlänken.

Ni är först ut på Grundläggningsdagen – berätta, vad kan vi se fram emot att höra?

Vi ska prata om provtagningen vi gjorde i samband med planeringen för Ostlänken och hur vi tack vare S Geobor kunde vi ta kontinuerliga prover av en bottenmorän trots besvärlig jordlagerföljd med sten, block och mycket hög lagringstäthet.

Vi kommer också att visa många bilder av proverna samt även resultat från några triaxförsök på proverna som vi gjorde hos NGI i Oslo.

För Trafikverkets del, vad var det som de ville ha ut av den här provborrningen?

För Trafikverket var det här en mycket viktigt provborrning. Man hade ett behov av att göra kompletterande provtagningar eftersom det kvarstod många teknikfrågor efter den första undersökningsomgången som gjorts med vanliga konventionella svenska undersökningsmetoder.

Vad är det viktigaste ni har ni lärt er från era provborrningar?

Det är svårt att särskilja bara en sak! Tack vare provtagningen har vi kunnat säkerställa bergytan och jordlagerföljden. Det har också gett oss möjlighet att göra säkrare tolkning av de olika moränlagren samt bergnivån utifrån Jb-sonderingar.

Provtagningen har också gjort det möjligt för oss att med säkerhet skilja block och stenskikt från ett uppsprucket berg, något som annars inte är möjligt med Jb-sondering.

En annan viktig frågeställning har varit att undersöka om materialet är siltigt för att kunna bedöma och förutspå beteendet i byggskedet i samband med schakter och grundvatten.

Vi har tydligt kunnat verifiera förekomst av siltigt material även på stort djup genom djupprovtagningen i kombination med labförsök. Detta är en viktig förutsättning för fortsatta analyser inför byggskedet.

Vilka egenskaper är det som gör S Geobor så bra/lämpligt som verktyg vid provtagning?

Anledningen till att vi valde att utföra provtagningen med S Geobor var att de konventionella svenska undersökningsmetoderna inte klarade av att komma ner till de djup där järnvägen ska anläggas. Detta dels på grund av skärningens stora djup, max 21 m under den omgivande markytan, och dels på grund av moränens höga lagringstäthet.

Med erfaren personal kan man ta kontinuerliga prover av hög kvalitét på stora djup med S Geobor.

Vilka problem stötte ni på under vägen och hur löste ni dem?

Vi stötte på många problem. Givet att provtagningen utfördes i februari 2018 så var vädret ett problem. Det var kallt!

De besvärliga borrningsförhållandena var en annan stor utmaning men våra duktiga och erfarna kollegor från Sweco Danmark som var med och utförde provtagningarna löste problemen!

Vad har ni för råd till andra som är intresserade av S Geobor?

Vid den här typen av djupprovtagning har det visat sig avgörande att geotekniker närvarar på plats och kontinuerligt följer och dokumenterar borrningen. Detta är praxis vid utförande av motsvarande undersökningar utomlands.

Anlita också en borrningsentreprenör med erfarenhet av S Geobor. Gärna en med erfarenhet av svenska förhållanden. Om det senare inte är möjligt är det viktigt att kommunicera vilka förhållanden de kan förvänta sig.

Slutligen, om det finns någon som har frågor angående provtagningar, är de välkomna att kontakta oss.

Läs hela programmet för grundläggningsdagen här. 

LÄS MER: Fem höjdpunkter på Grundläggningsdagen 2019

How a Brazilian gold mine saves energy and improves air quality with a simple system

Urban Johansson
-
0
How a Brazilian gold mine saves energy and improves air quality with a simple system

Two main sustainability topics for the mining industry is air quality and energy efficiency. Someone who has given both topics a lot of thought is Diana Baldeon. She is a product manager for ventilation on demand and has recently completed a study on air quality improvements in a Brazilian gold mine.

Last but not least, Diana Baldeon is a speaker together with Johannes Hansson at Bergdagarna 2019 in Stockholm.

We had a few questions for them, to warm up for the event.

With the perspective of your topic – What do you see are the main challenges facing the industry?

Diana: I think that environmental controls and energy conservation is something that is getting more and more attention across all industries – not only mining and construction Whichever industry you are in – I think that the challenge is to see the whole perspective. Reducing costs has little value if people doesn’t have a good working environment. The challenge is to address both costs and people.

Johannes: From a technical perspective – the way to achieve this is to create a flexible ventilation system where you can increase or reduce the ventilation in a controlled way without sacrifice the air quality.

What is it that we can look forward to learn from your presentation?

Johannes: You will learn how you can improve both energy savings and air quality by adapting fan speed through measuring the air quality underground.

Diana: We will also shed some light into the changing role in how suppliers, specifically within technology need to answer to customer needs faster than ever before. We also need to do this with high quality while at the same time maximizing the care of people, safety, and the environment.

During our talk we will show an example on how Epiroc developed a customized on-demand ventilation system – a simple system that provide good results.

What are the differences between here and Brazil when it comes to these challenges?

Diana: Taking in consideration that we are talking of world class companies, the challenges are the same. First of all take care of the people and then start saving costs. The main difference may be only in terms of regulations.

Johannes: From a technical standpoint – the big difference is the air temperature making refrigeration a much bigger issue in Brazil compared to here.

Finally, what are your recommendations to people interested in learning more?

Diana: First of all, you should come and listen to our presentation. Afterwards you can meet both me and Johannes will be in the Epiroc stand at the exhibition. We will be happy to see how we could find solutions together.

Johannes: My recommendation would be to study your own ventilation. How is it functioning and what improvements could you be making?

Thank you Diana and Johannes for this interview and the information!

Diana and Johannes presentation is on Wednesday, march 20th during Bergdagarna 2019 in Stockholm.

Be sure to see the full program including the presentation with Diana Baldeon and Johannes Hansson here. 

Fem höjdpunkter du inte får missa på Grundläggningsdagen 14 mars

Urban Johansson
-
0
Fem höjdpunkter du inte får missa på Grundläggningsdagen 14 mars

Luke Chapman, Linn Ödlund Eriksson, Mats Svensson och Torbjörn Edstam. Det är bara några av alla de fantastiska personer du inte får missa att lyssna till på 40-års jubilerande Grundläggningsdagen i Stockholm den 14 mars.

I år firar grundläggningsdagen 40-år – och vi har mycket att se fram emot. Branschen samlas, geologer, leverantörer, kunder, experter och myndigheter – alla kommer vi för att lyssna, lära, diskutera eller bara träffas. Det är det jag ser fram emot på Grundläggningsdagen som äger rum på Stockholmsmässan den 14 mars.

Andy Cowan ger fem skäl till varför man ska besöka Grundläggningsdagen.

Luke Chapman och Morgan Axelsson

En av höjdpunkterna i år du inte får missa är Luke Chapman från Sweco, som är geotekniker. Han är geotekniker hos Sweco och kommer berätta om de triaxförsök med S Geobor som de gjort i samband med byggandet av höghastighetsjärnvägen Ostlänken.

SGFs pris för bästa examensarbete 2018

Något att se fram emot är utdelningen av priset för bästa examensarbete. Den här typen av pris är viktiga då vi alla vill se att nya talanger hittar till ”vår” bransch.

Torbjörn Edstam

Det är alltid spännande med ny teknik. Därför blir jag nyfiken att se vad som döljer sig bakom rubriken ”Alla goda ting är (D)”. Torbjörn är … på Skanska så det bådar för en intressant presentation.

Tara Wood

Tara är teknisk doktor i geologi. Hon arbetar med affärsutveckling med inriktning på avancerad grundläggning samt forskning och innovation på Ramböll. Tara har gjort sig ett namn på att tänka nytt kring grundläggning och har bland annat tilldelats Sigge Thernwalls stora byggpris.

Middag & möten på Grundläggningsdagen

Slutligen det bästa av allt. Att få chansen att träffa och möta gamla och nya vänner från branschen.

Missa heller inte:

  • Framtidens riskhantering, Lars Olsson, Geostatistik, Johan Spross, KTH
  • Soft clay inside out, Georgios Birmpilis, Chalmers
  • Johan Edin, Trafikverket
  • Geoteknik och hydrogeologi. Linn Ödlund Eriksson, Sweco

Och mycket mer: Se hela programmet för Grundläggningsdagen 2019.

 LÄS MER: Så lyckas du med provborrning med S Geobor

Hybrit – Så ska Sverige bli först med fossilfri ståltillverkning

Redaktionen
-
0
Hybrit – Så ska Sverige bli först med fossilfri ståltillverkning

Lägg Hybrit på minnet. Projektet som ska ta fram världens första fossilfria och malmbaserade ståltillverkning är i full gång. I pelletstillverkningen kommer utsläppen inte att innehålla koldioxid – utan vatten.

”Det är så här Sverige fungerar när det är som allra bäst”, konstaterade statsminister Stefan Löfven när han deltog i första spadtaget till Hybrits pilotanläggning för fossilfritt stål i Luleå.

Hybrit står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology. Projektet är ett joint venture-bolag som ägs av LKAB, SSAB och Vattenfall. Tillsammans med Energimyndigheten investerar de 1,4 miljarder kronor i den nya pilotanläggningen. Byggstart var i juni och anläggningen ska stå klar under 2020.

Grundprincipen är att utveckla processer för att producera stål med vätgas istället för kol och koks i så kallad direktreduktion.

Dagens produktion bygger på en process där järnmalm (järnoxid) reduceras till järn genom att kol ”plockar bort” syret. Restprodukterna består bland annat av stora mängder av koldioxid. I kommande processer ersätts koldioxidutsläppen av vatten.

Fossilfri gruva i drift 2035

Bakgrunden till projektet är att regeringen startade plattformen Fossilfritt Sverige inför klimatmötet i Paris 2015, med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Nu har nio olika branscher lämnat över var sin färdplan för hur just deras verksamhet ska bli fossilfri.

Gruv- och mineralbranschens mål är att ha världens första fossilfria gruva i drift år 2035.

– Vi är övertygade om att klimatfrågan är den absolut största samhällsutmaningen för närvarande. Och vi vill givetvis bidra på bästa tänkbara sätt till att bygga ett fossilfritt samhälle, säger Susanne Rostmark, avdelningschef för process- och produktutveckling på LKAB och adjungerad i styrelsen i Hybrit.

Samtidigt finns det en tydlig kommersiell aspekt på den här enorma satsningen, konstaterar hon.
– För att kunna vara konkurrenskraftig i framtiden gäller det att ha en verksamhet som inte genererar några koldioxidutsläpp. Det gäller alla branscher.

Kan sänka Sveriges koldioxidutsläpp med tio procent

Hybritprojektet startade våren 2016 och kommer att vara en mycket viktig pusselbit i arbetet med att nå en minskad klimatpåverkan. Enligt beräkningar har Hybrit potential att få ner Sveriges totala koldioxidutsläpp med tio procent och Finlands med sju procent

– Projektet har mycket goda förutsättningar, bland annat tack vare att vi har med hela värdekedjan i konsortiet i ägargruppen bakom Hybrit. Dessutom har vi en bra sits tack vare att vi kan förse produktionen med tillräckligt mycket förnyelsebar el, något som annars är en svårighet när det gäller den här typen av teknikskifte, säger Susanne Rostmark.

Hon konstaterar att vindkraft är en av nycklarna i det sammanhanget.

– I vårt glest befolkade land finns det utrymme för ett antal nya vindkraftparker, och tack vare Vattenfalls expertis inom området kan vi känna oss trygga med att vi kommer att kunna producera den el vi behöver under större delen av året.

För att inte riskera att vara hänvisade till att köpa ”ful-el” – kolproducerad el – under några perioder ingår stora vätgaslager i planen.

– Det kanske rör sig om några veckor om året, och då ska vi kunna ha produktionen i full drift tack vare lagren. De blir som framtidens vattenkraftdammar.

Totalt sett blir den här nordliga regionen alltså mycket stark med tillgång till råvara, ståltillverkning och förnyelsebar el.

Hybrit startar i gruvan

En koldioxidfri stålproduktion startar i gruvan och LKAB arbetar intensivt med hur nästa generations pelletsverk ska utformas. LKAB:s utmaning och bidrag i HYBRIT är att utveckla koldioxidfria direktreduktionspellets. För LKAB:s del handlar det stora teknikskiftet om att byta värmningsteknik i förädlingsverken för att i slutändan få en koldioxidfri pelletsproduktion.

– Det blir som att byta hjärta i ett pelletsverk, med allt vad det innebär i form av både tänkbara komplikationer och nya möjligheter, säger Susanne Rostmark.

I projektet ingår också att hitta den optimala strukturen i stålproduktionen som helhet.

– En av de frågor som vi kommer att undersöka noga är var produktionen bör ske. Ska det vara i anslutning till pelletsverket eller vid stålverket? Förstudierna har visat att det finns fördelar med båda alternativen.

Hon konstaterar att det kommer att dyka upp behov av att granska ett stort antal detaljer i den långa kedja som stålproduktionen innebär.

– Det är en enorm komplexitet, vilket är en stor utmaning i sig. Det finns risker för störningsmoment och fallgropar i alla moment och det gäller att ha förmågan att behålla det övergripande perspektivet. Dyker man ner i alltför många detaljer kommer det att bli svårt att hålla tidplanen.

”Stolthet att kunna bidra till utvecklingen”

Apropå perspektiv så visar det sig att det går att lyfta blicken ännu högre och se bortom själva stålproduktionen i effekterna av den nya tekniken.

– Vi har samarbeten med de institut som har intressen kring detta, och även flera universitet har lockats att vara med i någon form. Förutom Luleå Tekniska Universitet, som av geografiska skäl kan kännas som en given samarbetspartner, har vi även med KTH och Lunds Universitet. I Lund är man framför allt intresserad av att se vilken påverkan detta har i ett makroperspektiv.

Fossilfri verksamhet är dock inget nytt för LKAB som redan före Hybritprojektet undersökte olika möjligheter att ställa om själva gruvdriften.

Där kan det röra sig om sådant som ökad elektrifiering av verksamheten, effektiviserade transporter och att använda biobränsle i maskinerna.

– Vi hade redan tidigare börjat reducera utsläppen gradvis, men nu kan vi sikta mot att kunna leverera koldioxidfria pellets under 2020. Det är en väldigt viktig milstolpe i hållbarhetsarbetet, säger Susanne Rostmark.

Hon beskriver det som att starten av Hybrit innebar att bolaget höjde sin ambitionsnivå till en ansenligt högre nivå.

– Man skulle kunna säga att vi gick från ”good enough” – att göra det som krävs – till att ta en ledarroll i utvecklingen. Det är så klart oerhört stimulerande för oss som har förmånen att arbeta med det. Det finns en stark och tydlig stolthet hos hela personalstyrkan tack vare att vi kan bidra till denna utveckling.

 

Fakta / Hybrit

  • Ett joint venture-bolag som ägs av SSAB, LKAB och Vattenfall som initierades 2016. Bolaget bildades 2017.
  • Målsättningen är att ta fram världens första fossilfria och malmbaserade ståltillverkning.
  • Under 2020 ska en pilotanläggning i Luleå stå klar.
  • Tillsammans med Energimyndigheten investerar de tre bolagen 1,4 miljarder i pilotanläggningen.
  • En fullskalig industriell process ska vara utvecklad 2035.
  • Namnet Hybrit står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology.

Guldläge för automatisering

Redaktionen
-
0
Guldläge för automatisering

Automatiserad och fjärrstyrd drift hjälper Barrick Gold Corporation att nå djupare i Hemlogruvan i Kanada. Att Scooptram ST14-lastare från Epiroc kan styras från ytan förbättrar säkerheten och ökar produktiviteten.

Operatören Wayne Locht styr underjordslastaren Scooptram ST14 till automatiseringsområdet. På vägen dit passeras vita, väggmonterade wifiboxar.

Han stannar strax före den första så kallade ”ljusgardinen”, en laseraktiverad barriär som markerar gränsen till den automatiserade zonen.
Om barriären passeras aktiveras en nedstängning av nivån och larmet går uppe på ytan.

Maskinerna i Hemlogruvan är taggade med Mobilaris system för realtidsspårning för att visa var de befinner sig. Samma teknik ska användas även för att spåra personalen i gruvan.

– Än så länge kontrollerar vi området på plats, för att försäkra oss om att ingen befinner sig i automatiseringszonen, säger Wayne Locht när han klättrar ur styrhytten.

När han kontrollerat att området är tomt, tar han en elektronisk nyckel från ett säkerhetsskåp i närheten av ljusgardinen.

– Nyckeln ger lastaren tillåtelse att ge sig in. Den kopplar fordonet till automatiseringszonen så att säkerhetssystemet vet att det finns där.

Han sticker in nyckeln i ett uttag under sin operatörsplats och röda statuslampor byts mot blinkande gula. Locht kan fortsätta att köra till nästa ljusgardin.

Kontrollrummet tar över

Han parkerar maskinen mellan den första och den andra barriären, kopplar in bromsarna och växlar från manuell styrning till fjärrstyrning på operatörskonsolen.

Därefter lämnar han hytten en andra gång och tar ut nyckeln ur uttaget under sätet. När han sätter tillbaka nyckeln i säkerhetsskåpet aktiveras den första barriären och den andra deaktiveras. Statuslampan ändrar färg till grönt.

Locht anropar operatören som väntar i kontrollrummet på marknivå, 1400 meter ovanför honom. Lastaren styrs nu från ytan – och Wayne Locht kan påbörja den 40 minuter långa färden dit upp.

Självkörande fordon och fjärrstyrning är några av inslagen i automatiseringsprogrammet i Barrick Gold Corporations Hemlogruva, nära Marathon i Ontario, Kanada. De första stegen togs 2007 med bana för självkörande truckar.

Epirocs erbjudande passade bäst

Nu har företaget tagit fram en femårsplan som ska skynda på arbetet med automatisering. Planen togs fram efter att man lagt ner ett år på att undersöka vilken lösning som ger lägst kostnad, snabbast implementering och bästa produktsupport.

– Vi studerade all tillgänglig teknik. Vi hade möten med tillverkare. Vi reste till platser där utrustning användes i daglig drift, säger Patrick Marshall som är chef för automatiseringsprojekt inom Barrick Gold Corporation.

– Vi kom fram till att Epirocs erbjudande hade den starkaste supporten, främsta integrationsmöjligheterna, rätta prismodellen och överlag passade våra behov på bästa sätt.

Barrick föredrog att använda Cisco som leverantör av gruvans trådlösa infrastruktur och den integrationen fungerade utan problem.

– Epirocs system är enkelt att anpassa till trådlösa lösningar från andra parter, säger Patrick Marshall.

Säkrare och effektivare drift i Hemlogruvan

För Hemlogruvan är säkerheten den största vinsten med att ha tagit Scooptram ST14 i drift. Men kombinationen av autonom körning och fjärrstyrning har också gett produktivitetsvinster.

– Automatisering och fjärrstyrning tar operatörerna bort från gruvmiljön och in i kontrollrum på marknivå – det är den perfekta lösningen ur en säkerhetsaspekt, säger gruvchefen Jon Laird och fortsätter:

– Eftersom maskinen kontinuerligt gör sitt jobb, betyder det att vi inte behöver byta operatör nere i gruvan varje skift.

Jon Laird säger att 14-tonslastaren är så effektiv att den riskerar att göra jobbet mycket snabbare än vad krossningen av guldmalmen hinner med.

– Överproduktion kan vara ett trevligt problem att ha, säger han med ett brett leende.

En lösning som är under diskussion är att öppna ytterligare schakt, så att krossningen hinner med mellan gångerna lastaren lämnar av malmen. Scooptram ST14 kan enkelt lära sig flera rutter och växla mellan dem

– Med den här maskinen kör du bara rutten en gång för att lära den, sedan är den redo att arbeta, säger Graham Hanson som är chef för innovation och teknik på Barrick Gold Corporation.

För andra, motsvarande, system kan det ta ett helt skift att lära maskinerna en ny rutt.

Målet är en helt automatiserad gruva

Wayne Locht återvänder till markytan för att avsluta sitt arbetspass i det man kallar ”Automation Room”. Till storlek och inredning påminner det om ett klassrum. Genom fönstren har man panoramavyer över landskapet i Ontario.

Locht stämmer av med operatören som tog över kontrollen av lastaren han lämnade i gruvan. Sedan går han till omklädningsrummet. Tar av sig gruvutrustningen, duschar och återvänder i sina egna kläder.

Han sätter sig i kontorsstolen och studerar direktbilderna från Scooptram-lastaren nere i gruvan.

Nästa steg för gruvan är att bygga klar den trådlösa infrastrukturen, skapa fler automatiserade zoner och köpa in fler lastare.

En operatör ska kunna kontrollera flera maskiner från sin plats, fler kontrollrum ska byggas och operatörerna i de olika rummen ska kunna styra vilken maskin som helst, var som helst i gruvan.

– Idag är vi uppkopplade, imorgon handlar det om att optimera fordonsflottan och i en nära framtid når vi vårt mål. Målet är att bli en helt automatiserad underjordsgruva som styrs av operatörer på marknivå, säger Patrick Marshall.

 

Fakta / Hemlogruvan

  • Utforskades redan 1535, men guldfyndigheten upptäckes 1981.
  • Gruvan öppnade 1987 och har ägts av Barrick Gold Corporation sedan 2009.
  • Förra året utvann man cirka 5,5 ton guld ur gruvan.
  • Gruvan har cirka 700 anställda.
  • Läs mer på gruvans webbplats

1...10111213Sida 11 av 13