Uppa ditt underhåll – tipsen som får din rigg att hålla ännu längre

Bitz Magasin
-
0
Uppa ditt underhåll – tipsen som får din rigg att hålla ännu längre

Har du högre ambitioner än att bara göra det nödvändigaste på din borrigg? Här är deluxe-underhållet för dig som älskar din rigg extra mycket.

Självklart behöver du inte stanna vid att bara göra de vanliga kontrollerna när du sköter om din rigg. På bara några minuter extra kan du uppa ditt underhåll väsentligt – och få en rigg som presterar på topp. År efter år. Patrik Goliats är produktspecialist för Epirocs ovanjordriggar och älskar att grotta ner sig i riggens allra minsta beståndsdelar. På så sätt har han samlat på sig mängder av kunskap om vad du som operatör bör ha extra koll på för att din rigg ska hålla så länge som möjligt.
– Om vi börjar med FlexiROC T15 och något som många missar så är det att fetta tillräckligt mycket. Både borrstöd och det nedre brythjulet för kedjan är mitt i borrkaxuppsamlingen. Fettar man inte ordentligt där så har man snabbt ett väldigt slitet borrstöd och i värsta fall ett lagerhaveri på brythjulet.

Självklart beror det på hur mycket borriggen arbetar, många med T15 varvar borrandet med annat. Men en tumregel är att ju mer riggen går, desto oftare måste den fettas.
– Det går inte att fetta för mycket, så går riggen mycket – fetta, fetta, fetta! Minst tre gånger om dagen, säger Patrik Goliats.

Att hålla koll på att T15:s kedja är tillräckligt sträckt, men inte för sträckt, får också gärna vara en del av det dagliga underhållet, fortsätter Patrik Goliats. Börjar kedjan ta slut, alltså att den blir för utsträckt när du spänner den, finns risken att kedjan börjar klättra upp på kugghjulet.
– Det här räcker att man gör någon gång i veckan. Märker man att den börjar bli för utsträckt är det dags att byta kedjan, säger han.

”Det går inte att fetta för mycket, så går riggen mycket – fetta, fetta, fetta! Minst tre gånger om dagen.”

Vajerkoll viktigt

När det gäller FlexiROC T30 är det mataren Patrik Goliats vill fokusera på – och att hålla koll på vajrarna.
–Det är viktigare än folk tror att kontrollera vajrarna regelbundet. Om det slackar väldigt mycket på antingen drag- eller returvajern är det inte bra. Man måste också kontrollera båda här, säger han och förklarar:
– Det är lätt att bara justera dragvajern för att den är enklare att komma åt, men till slut kommer slangarna att påverkas och börja slacka. De är ju flexibla och dras ut, till slut kan de till och med hoppa av slangtrumman.
Viktigt att tänka på är också att aldrig får gå ihop vid justeringen.
– Börjar slangarna bli riktigt slacka får du ta dit någon slangfirma som kapar dem några centimeter, eller så får du köpa ett nytt slangpaket, säger Patrik Goliats.
– Glöm inte att fetta slangtrumman när du ändå är och där och kollar. Det finns en pil på utsidan av trumman som visat var fettnippeln är.

Patrik Goliats har varit gäst i Epirocs podd Borrmästarpodden.

Lönar sig att byta nippel direkt

Centralsmörjningsnipplarna vid borrstödet lönar det sig också att kasta ett extra öga på, tycker Patrik Goliats.
– Och byt nippeln direkt om du slår av den. Väntar du är risken stor att den fastnar ihop med all skit som åker upp där. Då får du ta till storsläggan för att få ut den. Eller smälta ut den, det har jag också varit med om, säger han.
Överlag är det av största vikt att hålla borrstöden på FlexiROC T30 fräscha. Glappar de kommer du att få problem.
– Då kommer du inte att kunna göra raka påhugg, till exempel. De är utsatta där de sitter, det är mycket vibrationer där.

LÄS MER: Lyssna på Patrik Goliats i Borrmästarpodden!

I SmartROC T40 tänker Patrik Goliats i första hand på att man som borrare inte ska glömma att ändra längd i datorn efter borrningen med förstastålet. Om det skiljer sig från de övriga stålen, vill säga. En detalj som är lätt att missa.
– Det händer ofta att borrare ringer in och undrar varför deras målhöjd blir fel. Svaret på det är nästan alltid att de glömt att ändra i datorn.

Vajerspänning och fett viktigt

Annars handlar ett extra noggrant underhåll även i T40 om att checka av vajerspänningen, slangar och kedjor samt att hålla maskinen ordentligt infettad – inte minst vid trummorna, som är två stycken i T40, som slangarna går över.
– Och i T40 är det själva trummorna som ska vara infettade, inte slangarna, som i de andra riggarna säger Patrik Goliats.
Beroende på vilken borrmaskin du har i din T40 kan du också behöva hålla koll på den.
– I en SE25HF, en högfrekvent borrmaskin som är fettsmord, måste du fylla i mycket fett – och ofta! Exakt hur mycket beror på vilken typ av berg du borrar i, vad du har för krondiameter och så vidare. Men du kan behöva fylla i så mycket som en hel fettub på en gång, säger Patrik Goliats.
Viktigt här är att ta ut den lilla pluggen i maskinen innan du fyller fett.
– Annars har du sönder packningarna i växeln. Och du: köp på dig ett gäng extrapluggar. Du kommer att tappa dem både en och två gånger i kaxhögen utan att kunna hitta dem igen. Har du inga extra står du där – inte kul!

Uppa ditt underhåll – Patrik Goliats supertips

FlexiROC T15

  • Fetta, fetta, fetta! Flera gånger om dagen, du kan inte fetta för mycket!
  • Se till att kedjan är tillräckligt sträckt, men inte för utsträckt. Utsträckt är lika med sliten och dags att byta.
  • Justera borrmaskinssläden så att den inte glappar för mycket. Den ska ha 1–2 mm spel. Fladdrar den runt för mycket blir det svårare att få bra påhugg.

FlexiROC T30 – T35 – T40

  • Har vajrarna rätt spänning? Slackar de är det hög tid att justera.
  • Fetta slangtrumman.
  • Byt centralsmörjningsnippeln direkt om du råkar slå av den, annars kommer den att fastna – i värsta fall så att du måste smälta bort den. Ha alltid nipplar till hands.
  • Håll koll på slangarna över slangtrumman så att de inte blir för slacka. Börjar de bli för långa är det oftast dags att byta.

SmartROC T35 – T40

  • Glöm inte att ändra i datorn om förstastålet har en annan längd än övriga stål.
  • Fetta in slangtrummorna ordentligt, inte själva slangarna.
  • Har du borrmaskinen SE25HF måste du fetta ordentligt. Glöm inte bort att ta bort luftningspluggen innan du fyller på fett.

Alla maskiner

  • Kolla alla oljenivåer före start.

Västlänken: De borrar 800 hål för en enda salva

Bitz Magasin
-
0
Västlänken: De borrar 800 hål för en enda salva

Tio meter under ett av Göteborgs äldsta hus ska tågtunneln Västlänken gå. Bohus Bergsprängning har det delikata uppdraget att spränga tunneln utan minsta skada på det 370 år gamla byggnadsminnesmärkta huset.

Text: Maja Larsson Foto: Jacob Karström


Residenset på Södra Hamngatan i Göteborg byggdes 1648 åt greve Lennart Torstensson och har sedan dess byggts ut och om i flera omgångar. Numera är det bostads- och representationslokaler för landshövdingen i Västra Götalands län.
– Jag har hört att kungen har ett eget sovrum där. Och jag har sett bilder på vackra takmålningar, säger Roger Johansson, som grundade Bohus Bergsprängning och driver det sedan 30 år tillbaka.

Roger Johansson tog sig gärna an en av Västlänkens känsligaste etapper, bara tio meter under Residenset i Göteborg.

Ändå tvekade han inte när AGN Haga AB hörde av sig och undrade om Bohus Bergsprängning, som underentreprenör, kunde ta sig an en av Västlänkens allra känsligaste etapper: de 60 meter där tunneln löper bara tio meter under det byggnadsminnesmärkta huset. När Västlänken är klar om några år ska tågen rusa fram här på sin väg mellan Centralstationen och station Haga.
– Visst, det är lite komplicerat. Men jag är trygg med att vi har kunskapen, säger Roger Johansson.

Skönt under jord

I rejäla skor och varselkläder och med hjälm på huvudet vandrar han ner i arbetstunneln som leder till borrplatsen. Det luktar lite svagt av spränggaser; en annan entreprenör sprängde i samma tunnelsystem tidigare under dagen. Roger och hans medarbetare har jobbat under jord sedan maj månad och ska vara klara före jul. Det är blött nere i tunneln, stövlarna klafsar i geggan, och ljudet från borrningen är öronbedövande. Men inne i borriggen sitter Gabriel Sjögren och Anders Revell och lyssnar på hårdrock medan de borrar sig genom uråldrig gnejs.

LÄS MER: ”Vi spränger bara tio meter under golvet på Varbergs stadshotell!”

800 hål för en enda salva. Allt för att kunna spränga så försiktigt som möjligt.


– Det är härligt att vara under jord. Det är varmt och gott, man slipper snö och regn, säger Gabriel Sjögren.
Tunneln ska bli elva meter hög och femton meter bred. Byggnaden ovanför ställer extremt höga krav på finkänslighet. Roger Johansson visar borrplanen: för en enda salva borrar man 800 hål, vart och ett 180 centimeter långt.
– I vanliga fall hade hålen varit fem, sex meter långa och mycket färre, kanske hundra. Men nu behöver vi vara mycket försiktigare. Vi mäter också vibrationerna hela tiden och justerar borrplanen om det är några som helst tveksamheter, säger han.

”I vanliga fall hade hålen varit fem, sex meter långa och mycket färre, kanske hundra. Men nu behöver vi vara mycket försiktigare.”

Nöjda med riggen

Bohus Bergsprängnings specialitet var länge att spränga för motorvägar, och företaget har också stor erfarenhet av dagbrott och bergtäkter. De senaste tio åren har firman bara haft mindre tunnelprojekt, men nu är man inblandad i tre stora tunnelprojekt samtidigt.

Att spränga så nära marknivå kräver sin planering.

– Och vi hade bara en underjordsrigg, så vi har skaffat en ny nu, säger Roger Johansson.
Valet föll på en Boomer XE3. Roger Johansson sitter ofta och borrar själv, och det är oftast han som kör den fram och tillbaka till borrplatsen. Han är helnöjd med sin nya maskin.
– Det är mycket som är annorlunda jämfört med en ovanjordsrigg. Det uppenbara, förstås, att man borrar rakt fram och inte rakt ned. Men också att den drivs på el eftersom man inte kan ha dieselavgaser nere i tunneln. I det här projektet, som handlar så mycket om precision och försiktighet, har vi stor nytta av att skärmarna och elektroniken i XE3 är så mycket bättre än i vår gamla rigg. Det går till och med att ställa in automatisk borrning om man vill, säger han.
Arbetslaget har döpt sin nya rigg till Madeleine.
– Vår gamla hette Silvia, förklarar Gabriel Sjögren, som har tagit på sig lite extra ansvar för att hålla den nya riggen ren och fräsch.

”En gång drog vi över med en minut och då ringde en arg granne med en gång.”

En minut per hål

Riggens tre armar jobbar för fullt. Vattnet sprutar om borrarna: för en enda salva går det åt 120 kubikmeter vatten, som pumpas i väg till reningsverk. Klockan är tre på eftermiddagen och senast klockan sju i kväll behöver salvan vara färdigborrad. Varje hål tar en minut att borra och det är några hundra kvar innan arbetsdagen kan rundas av.
– En gång drog vi över med en minut och då ringde en arg granne med en gång. I övrigt har de boende här omkring varit väldigt förstående. Borrningen låter lika mycket som vanligt men sprängningen är försiktigare, säger Roger Johansson.

Hittills har projektet gått bra och varit lärorikt för Roger och hans medarbetare på Bohus Bergsprängning.

Lärorikt projekt

När Bohus Bergsprängning är klara med arbetet under Residenset kommer en annan entreprenör och tar vid. Då är det dags att dra tunneln under Stora hamnkanalen. Med 90 procent av arbetet gjort kan Roger Johansson konstatera att det känsliga huset är helt intakt och att han och hans medarbetare har lärt sig mycket under projektets gång.
– Hur man får ut berget på bästa sätt, hur vi ska tända salvan för att få så lite vibrationer som möjligt … Det har varit väldigt lärorikt.
Som bonus har Bohus Bergsprängning slagit sig in på ett nytt fält.
– En trevlig sak med Västlänken är att det krävs så många entreprenörer att även ett mindre företag som vårt får vara med. Att spränga tunnlar har hittills mest varit för de stora aktörerna. Nu har även vi lärt oss detta, säger Roger Johansson.

Fakta: Västlänken

  • Västlänken är en tågtunnel som ska gå under Göteborg. Den får tre stationer: Haga, Korsvägen och Centralstationen.
  • Byggstarten skedde 2018 och allt ska vara klart 2026.
  • Bohus Bergsprängning är underentreprenör åt AGN Haga AB och ansvarar för en etapp som är 60 meter lång. Den följer i princip byggnaden Residenset, som ligger på Södra Hamngatan i Göteborg. Tunneln där blir 11 meter hög och 15 meter bred. Arbetet pågår från maj 2021 till december 2021.

”Att jobba med FlexiROC T15 har utvecklat mig som person”

Bitz Magasin
-
0
”Att jobba med FlexiROC T15 har utvecklat mig som person”

Hon är något så ovanligt som en borrare som började under jord, men som letat sig upp i dagsljuset. För Frida Eriksson var det en mer balanserad vardag som lockade henne att ta steget från gruvan till Berg och Byggteknik i Norberg.  

 – Nu kan vi prata! De håller ändå på att bygga en väg åt mig där borta så jag har en stund över. 

Frida Eriksson har bara jobbat i ett knappt halvår med sin FlexiROC T15, men verkar redan vara varm i kläderna. En enorm grop breder ut sig där riggen står parkerad i väntan på att vägen upp på en liten bergknalle ska bli färdig. Hon befinner sig för dagen på ett bygge i Solna utanför Stockholm. När allt är klart ska det bli ett stort kontorskomplex, Frida har varit här i en vecka. 

– Hur länge jag är på ett ställe kan skifta väldigt mycket. Ibland byter jag från dag till dag.  Men jag tycker det är roligt att byta arbetsplats så ofta. Hur länge jag är på en plats beror på uppdragets storlek. Det tar den tid det tar, säger hon. 

Hade tur under praktiken

Det var en syokonsulent på Komvux som tipsade Frida om att utbilda sig till bergarbetare. Dannemora gruva var nystartad och sökte folk, och syokonsulenten tipsade henne om den dåvarande bergarbetarutbildningen i Hedemora, för att sedan söka jobb i Dannemora. 

”Jag har alltid varit mer praktiskt lagd än ett läshuvud, men att det var så här kul med maskiner visste jag inte!” 

– Jag visste ingenting om underjord när jag började på utbildningen. Inte ens hur en underjordsrigg såg ut! Men under praktiken i Dannemora hade jag supertur och fick gå med bergteamet. Det var personer med mängder av erfarenhet och jag fick vara med på alla moment, hela salvcykeln. Det var så kul, säger Frida och berättar att hon förvisso alltid gillat maskiner, men att det var under den här tiden med hon förstod hur maskinintresserad hon faktiskt är. 

Det var en mer balanserad vardag som lockade Frida upp ur gruvan.

– Jag har alltid varit mer praktiskt lagd än ett läshuvud och gillade mer att leka med bilar än dockor som barn, men att det var så här kul med maskiner visste jag inte! 

LÄS MER: Simon trivs i familjeföretaget Stens Bergborrning: ”Målet är att bli bättre än brorsan!”

Allt gick enligt planerna. Frida fick snabbt jobb i Dannemora gruva efter att utbildningen var avslutad. Framför allt borrade hon ort där, men fick även hoppa in på mycket annat. Hon stannade i Dannemora hela vägen fram till konkursen 2015. 

– Jag ville fortsätta på samma bana, men eftersom jag inte längre kunde jobba i Dannemora, som låg nära mitt hem, ville jag söka mig till ett jobb med skiftgång. 

Sju-sju skift i Garpenberg

Det ledde henne till gruvan Boliden Garpenberg, på avdelningen produktion skivpall och arbete med till en början borrning, senare laddning och skuthantering. I Garpenberg blev hon kvar i fem och ett halvt år, jobbade sju–sju-skift med en husvagnsvardag under jobbveckorna. 

– Det blev som att ha två liv. Ett där jag jobbade och ett där jag var hemma med barnen. Det märktes på dem att de inte mådde bra av upplägget, och jag tyckte också att det var tufft att vara borta från dem så mycket. Dessutom trivdes jag inte under mina ledigveckor hemma heller, blev rastlös av all ledig tid och visste inte vad jag skulle hitta på, säger Frida. 

Till slut höll det inte längre och hon beslutade sig för att söka sig till något annat, hur kul själva jobbet i gruvan än var. Hon hamnade till slut på Berg och Byggteknik i Norberg, med en FlexiROC T15 som närmaste arbetskamrat. 

”Ingen annan kan tala om hur jag vill ha det för att jag ska kunna ta mig fram och utföra uppdraget. Det har gjort mig mer resolut, även i privatlivet faktiskt.”

– Jag trivs jättebra och har mer energi nu än när jag var ledig så mycket. Och jag gillar verkligen min FlexiROC T15. Den är så smidig, kommer fram fint där det är trångt och passar bra för små jobb där det ska bort bara lite berg. Och så är den lättmanövrerad och har bra räckvidd! 

Utvecklats som person

Första tiden gick hon bredvid en annan borrare, men ganska snabbt fick hon sköta uppdragen mer eller mindre efter eget huvud – även om hjälpen fanns bara ett telefonsamtal bort. Något som var lärorikt. 

– Bästa sättet att lära sig det här yrket är att jobba självständigt, säger Frida. 

Frida trivs bra med att byta arbetsplats ofta, ibland flera gånger i veckan. Här är hon på ett bygge i Solna.

Hon är också övertygad om att självständigheten och ansvaret jobbet innebär har utvecklat henne som person. 

– Ingen annan kan tala om hur jag vill ha det för att jag ska kunna ta mig fram och utföra uppdraget. Det har gjort mig mer resolut, även i privatlivet faktiskt. Jag vet vad jag vill och är mer konsekvent mot barnen. Pekar oftare med hela handen, haha! 

Hon fortsätter gärna jobba med T15 i många år till, men skulle inte ha något emot att spränga lite också. 

– Jag kan ju lite sprängning sedan tiden i gruvan, men det skulle vara kul att prova på det ovanjord också! 

Fakta Frida Eriksson: 

Ålder: 36 år 

Gör: Borrare för Berg och byggteknik i Norberg 

Familj: Två barn, 14 och 12 år 

Bor: Alunda

Bästa lärdomen hittills: Övertänk inte, lita på din magkänsla. Och dra lärdom av dina misstag! 

Operatören Pierre kör sin borrigg via BenchREMOTE

Bitz Magasin
-
0
Operatören Pierre kör sin borrigg via BenchREMOTE

Att kunna vara på plats ute på berget – men i en betydligt säkrare och mer bekväm miljö än i borriggen. Operatören Pierre Medfors ser många fördelar med att styra sin SmartROC D65 på distans. Eller BenchREMOTE, som det heter på branschspråk.

Att fjärrstyrda riggar är på uppgång råder det ingen tvekan om. Under jord har de använts länge och i Aitik körs de allra största ovanjordsmaskinerna redan nu från ett kontor i stället för från hytterna. Men hur är det att köra de lite mindre ovanjordsriggarna på distans? Pierre Medfors, operatör för Norrbottens Bergteknik som arbetar vid Boliden Aitik, vet.
– Vi jobbar inte alltid med BenchREMOTEN, bara vid vissa tillfällen. Om det är plant och passar för salvorna vi jobbar på, säger han.

Pentry, toalett och värme

Är förutsättningarna för att köra BenchREMOTE bra byter han och kollegorna riggarnas hytter mot ett litet ”hus” uppbyggt på en gammal militärlastbil. Lastbilen flyttar de runt på området beroende på var de ska borra och från det lilla huset har de fin utsikt över salvan och riggarna.
– Därinne sitter vi i operatörsstolar och kör som vanligt, men med riggarna 100 meter bort ungefär. Det är ganska mysigt. Varmt och skönt, och vi har pentry och toalett också, berättar han.

”Det är ganska mysigt. Varmt och skönt, och vi har pentry och toalett också”

Svårt i början med BenchREMOTE

I början var det ovant att köra på distans. Att bara ha kameran att jobba med utan någon som helst kontroll över borrljud eller vibrationer.
– Centreringen var absolut svårast. Vi har ju bara en kamera att se genom. Det gick bättre och bättre men det är nog bra att bara låta de mer erfarna borrarna köra på fjärr. Att man fått lära sig att borra från hytten ordentligt innan man börjar köra BenchREMOTE.

LÄS MER: De köpte nya generationen Epiroc SmartROC D65 – så blev det

Pierre Medfors och kollegan Janne Lantto tar en fika i BenchREMOTEN.

En fördel med fjärrstyrningen är att det går att köra flera maskiner på en gång. Det gör att produktionstakten inte behöver ta skada om en operatör till exempel är sjuk en dag – även om det blir väldigt mycket spring på berget för den som kör två maskiner på en gång.
– Eftersom vi inte har samma känsla och kontakt med riggen så måste vi sköta underhållet väldigt ordentligt. Ansvarar man för två maskiner måste man ofta ut för att byta borrkronor, skruva och kontrollera. När vi är två turas vi om, säger Pierre.

”Att kunna köra närmare bergväggar, komma nära farorna som finns ute på berget – det är enormt mycket värt”

Säkerheten främsta fördelen

Stefan Löfdahl, som under många år var borrmästare på Epiroc men nu har titeln försäljningsingenjör har själv provat att köra på fjärr vid några tillfällen. Han är övertygad om att det är framtiden inom ovanjordsborrning. Framför allt för att säkerheten ökar avsevärt när operatörerna inte längre sitter i hytten.
– Det här kommer att drivas framåt av branschen. Att kunna köra närmare bergväggar, komma nära farorna som finns ute på berget – det är enormt mycket värt.

LÄS MER: Så är det att köra jättemaskinen Pit Viper på distans

Att operatörerna sitter i en mer bekväm miljö är också viktigt, ur ett hälsoperspektiv.
– Det är klart att det sliter att sitta i en bullrig och skakig miljö under ett helt arbetsliv. Att köra på distans gör yrket mindre utsatt.
Kanske, funderar Stefan Löfdahl, kommer också möjligheten att köra på distans locka fler till borroperatörsyrket i framtiden.
– Det är ju lite likt det många ungdomar ägnar sig åt i dag – att sitta med joysticks och styra gubbar och maskiner i dataspel. Vem vet?

Pierre Medfors trivs med att köra BenchREMOTE.

Kul och socialt

Pierre Medfors gillar att köra BenchREMOTE och skulle inte vilja sluta. Och i dag tycker han inte att det är svårare än att köra från hytten – så länge underlaget är bra.
– Alla gillar ju att köra radiostyrda saker, det här är som en jättestor sådan! Jag tycker det är enormt fint. Dessutom är det socialt. Man blir väldigt populär ute på berget när man sitter i BenchREMOTE, det kommer ofta in mekaniker och tar en fika med oss.

Nu startar Botnia Exploration sin guldgruva

Bitz Magasin
-
0
Nu startar Botnia Exploration sin guldgruva

Efter en flera år lång väntan på miljötillstånd kan Botnia Exploration nu göra verklighet av Bengt och Thomas Ljungs passionsprojekt – att starta en gruva från ax till limpa.

Hallå där, Thomas Ljung på Botnia Exploration! Du är i full färd med att starta Sveriges nästa renodlade guldgruva – hur känns det?

– Det känns fantastiskt kul och jag tänker förstås mycket på Bengt Ljung, min pappa, som gick bort 2021 i covid-19. Det hade varit så kul för honom att få ta första spadtaget. Nu blir det inte så, men han hann i alla fall glädjas när vi fick miljötillståndet.

Ni är ju från början ett prospekteringsbolag, varför startar ni gruva nu?

– Vi hade egentligen inte för avsikt att starta någon guldgruva, men när vi hittade fyndigheterna i Fäbodtjärn 2012 tyckte både jag och Bengt att det skulle vara ett roligt projekt att starta en gruva. Att vara med om hela processen, från ax till limpa.

Ni har väntat på beskedet om att få starta gruvan i flera år, vad var det som dröjde?

– Vi lämnade in vår ansökan 2018. Sedan tog det ett år tills den kungjordes och sedan ytterligare ett år innan det blev förhandling. Efter huvudförhandlingen tog det bara någon månad innan vi fick vårt miljötillstånd i december 2020 – som överklagades. Därefter tog det ytterligare nio månader innan vårt tillstånd vann laga kraft. Så tre år totalt har det tagit.

”Det är galet att myndigheter har sådan makt på det här sättet. Jag tror tyvärr att det hämmar entreprenörsandan i branschen”

Hur har den långa väntetiden påverkat er som bolag?

– Det har varit tufft förstås. Vi är ju ett litet bolag som lagt alla ägg i samma korg och inte haft några andra ben att stå på. Mycket tid under de här tre åren har gått åt till att hitta finansiering bara till att klara av väntan. Vissa saker förstår jag tar tid – utredningar som måste göras till exempel – och jag har inga problem med att det ska vara tuffa villkor och höga krav på hållbarhet. Sverige ligger ju redan i framkant på det här området och ska fortsätta vara ett föredöme. Men det är galet att myndigheter har sådan makt på det här sättet. Jag tror tyvärr att det hämmar entreprenörsandan i branschen. Det går ju inte alls att planera sin verksamhet.

Resan mot guldgruvan har varit lång och full av väntan. Här en bild från 2017 då Botnia Exploration bytte lista till Nasdaq First North och Bengt och Thomas Ljung fick ringa i klockan.

Vad var det som gjorde att ni fick tillstånd till slut, tror du?

– Jag tror att småskaligheten varit viktig. Större gruvor skapar större påverkan på marken och miljön. Vi har en bra relation med de samebyar som påverkas och har stort fokus på hållbarhet. Vi kommer också att arbeta med så hållbara produkter och maskiner som bara är möjligt.

LÄS MER: Så vill Svemins Maria Sunér förändra gruvpolitiken

Vad händer nu?

– Nu ska vi verkställa allt det vi har planerat under de här åren som vi väntat på miljötillståndet! Få alla avtal klara, färdigställa industriområdet omkring gruvan – och sedan påbörja brytningen.

Var hoppas du att Botnia Exploration är om tio år?

– Det vore ju väldigt kul om vi är nere på 500 meters djup då … Att vi har vuxit ytterligare och blivit ett etablerat bolag inom det här området. Sedan vore det fint om vi är med på den gröna omställningen, att vi prospekterat och kanske börjat ta upp innovationskritiska metaller också. Nu när vi fått vårt tillstånd kan vi ju äntligen börja tänka lite framåt, lägga upp en strategi och ha en vision!

De köpte nya generationen Epiroc SmartROC D65 – så blev det

Bitz Magasin
-
0
De köpte nya generationen Epiroc SmartROC D65 – så blev det

Det har gått ett och ett halvt år sedan Norrbottens Bergteknik blev först i världen med att köpa fyra riggar av den nya generationen SmartROC D65 för produktion åt Boliden i Aitik. Hur har det gått? 

Text: Johanna Paues Darlington Foto: Hans-Olof Utsi och Fredric Alm

Kenneth Lindberg, Norrbottens Bergtekniks platschef i Aitik-gruvan – hur kom det sig att ni köpte in fyra SmartROC D65:or på ett bräde?

– Vi tog över efter en annan entreprenör och valde riggarna av flera anledningar. En var att palldjupen i Aitik är 15,5 meter. Den nya generationens D65:or har rör på åtta meter, vilket gör att vi klarar oss på ett stångbyte per borrning. Ett stångbyte tar i runda slängar 20 sekunder. Slår man ut det på fyra riggar och ett år blir det en hel del tid som kan produceras extra på. En annan viktig anledning var att vi visste att det fanns en bra struktur för service av Epiroc-riggar runt Gällivare och Kiruna. 

På det stora hela, hur känns köpet så här 18 månader in i produktionen? 

– Vi hade en hel del problem under de första månaderna med programvara som inte fungerade som den skulle. Mycket gällde automatiken, och vi fick göra flera uppdateringar. Det var förstås stressigt, men Epiroc tog det på största allvar och sedan vi väl kom i gång har det gått väldigt bra. Serviceteknikerna från Epiroc som jobbar med oss är väldigt kunniga och Aitik är nöjda. Sedan finns det alltid saker man kan förbättra, men så är det inom alla områden. Vi strävar hela tiden efter att bli bättre för att ha så nöjda kunder som möjligt.

LÄS MER: Operatören Pierre kör sin borrigg via BenchREMOTE

Foto: Fredric Alm

Ni har ett serviceavtal med Epiroc, berätta om det! 

– I samband med köpet skrev vi ett avtal på tre servicetekniker. En går varje vecka dagtid och så har vi två som går sjudagarsveckor mot varandra. De är guld värda. Otroligt duktiga! Det har varit väldigt lyckat. 

”En stor fördel med BenchREMOTE är att vi inte behöver tappa i produktion om en operatör är sjuk någon dag, det funkar fint att sköta två riggar på en person”

Vilka är de största fördelarna med riggarna? 

– Den största fördelen med våra D65:or är just åttametersrören. Att vi bara skarvar en gång per borrning. Sedan är det helt klart att Epiroc har så duktiga servicetekniker. Går något sönder är vi ofta snabbt i drift igen. 

Ni kan också köra riggarna via BenchREMOTE – hur har det gått med det? 

– Aitik är ju en speciell gruva, med vatten och – när vi går efter PitViper-riggarna – mycket sylta, alltså sprängt berg. I sådana områden är det förstås svårt att köra via BenchREMOTE, men när förutsättningarna är bra har det funkat fint. Vi låter två operatörer sitta i kojan, men i stället för att de kör varsin rigg turas de om att köra två samtidigt. Den som inte kör får springa in och ut på berget i stället. En stor fördel med det systemet är att vi inte behöver tappa i produktion om en operatör är sjuk någon dag, det funkar fint att sköta två riggar på en person.

LÄS MER: 6 säkra sätt att sänka dina borrkostnader

Vad tycker borroperatörerna om att köra BenchREMOTE? 

– Vissa tycker att det är jättebra. Andra är lite mer skeptiska – men så är det ju alltid med nymodigheter. På det stora hela verkar de vara nöjda. De sitter skyddade i kojan, det är mindre buller och vibrationer och de kan ta sin rast på plats i den i stället för att behöva åka till fikarummet, som ibland ligger en halvtimmes bilresa bort. 

Foto: Fredric Alm

Ni har nyligen också börjat använda en ny pekskärm i riggarna, hur fungerar den? 

– Bra! Alla borrare jag har pratat med tycker att den är lätt att arbeta med jämfört med hur det var tidigare. Det är lätt att hitta i menysystemet och att lägga in kommentarer, som till exempel att man ska göra en uppföljning av en viss borrhammare och eller krona om det är något som sticker ut. Sådant är viktigt. Borrverktygen är ju en jättestor kostnad och vi vill ha full koll på hur de fungerar och hur länge de håller.

Har ni sett någon förändring i produktivitet sedan ni började köra riggarna? 

– Vi har helt klart ökat produktionen mot hur den varit tidigare. Det beror framför allt på att vi kör med fyra riggar nu i stället för tre, men även på att riggarna fungerar så bra. 

Så vinner du upphandlingen – veteranens bästa tips

Bitz Magasin
-
0
Så vinner du upphandlingen – veteranens bästa tips

Vad är det som avgör vilka som tar hem jobbet i upphandlingen? Är det bara priset som påverkar? Veteranen Lisa Nilsson reder ut.

Lisa Nilsson har under trettio år drivit företaget Lisas Bergsprängning. Hon har under sin karriär både vunnit och förlorat många upphandlingar. Sedan ett par år tillbaka har hon pausat de egna sprängjobben för att istället, som konsult, hjälpa andra att räkna på uppdrag. En klurig uppgift i en bransch där pengarna har kommit att styra allt mer.

– Tidigare hade varken den som låg högst eller lägst någon chans att vinna upphandlingen. Ganska vettigt, tycker jag. Men i dag är min erfarenhet att det nästan alltid är den som lägger sig lägst som vinner tyvärr, säger Lisa Nilsson. 

Kraven sätter prisbilden

Med det sagt är det desto viktigare att vid upphandlingen ha koll på vilka krav som ställs på entreprenören och i offerten sedan visa det – så att uppdragsgivaren ser vilka kostnader deras krav medför.

LÄS MER: Fyra tips – så minskar du risken att störa omgivningen när du borrar

– Kravspecifikationen sätter ju förutsättningarna för hela prisbilden. Är det Trafikverket eller en kommun som är beställare kan det vara digra krav på allt från kurser som operatörerna måste ha gått, till vilka oljor som ska användas i maskinerna, säger Lisa Nilsson innan hon lägger till: . 

– Sedan att det finns uppdragsgivare som ställer krav men ändå väljer entreprenörer som inte uppfyller dem – det är en annan, och jäkligt sorglig, historia…

Ha koll på AMA

Många uppdragsgivare hänvisar till referensverket AMA i sina kravspecifikationer. Där står det detaljerat hur uppdragen bör utföras, och den som skriver under ett avtal där AMA ska gälla har förbundit sig att utföra arbetet precis som referensverket anvisar.

”Sedan att det finns uppdragsgivare som ställer krav men ändå väljer entreprenörer som inte uppfyller dem – det är en annan, och jäkligt sorglig, historia…”

– Om du då räknat med att göra på ett annat sätt kan det innebära merkostnader som spräcker budgeten totalt – så det gäller att vara påläst, säger Lisa Nilsson. 

Men att ha koll på AMA är oftare lättare sagt än gjort. Mycket i referensverket är, enligt Lisa Nilsson, både tvetydigt och krångligt formulerat. 

Lisa Nilsson har många år i branschen, nu på sistone som konsult där hon hjälper andra att räkna på uppdrag.

– Dessutom ändras det ofta, ibland vartannat år. Och i olika kravspecifikationer kan det hänvisas till olika versioner. Så du måste inte bara ha koll på den senaste, utan även tidigare versioner, säger hon. 

Ökade maskinkrav

Att kraven som rör maskinerna på senare år har ökat är tydligt, inte minst i storstadsregionerna.   Därför passar många entreprenörer på att se över sin maskinpark inför en ny, stor upphandling. 

– Vi ser framför allt en ökning av krav på bioolja och ljuddämpning i maskinerna, säger Peter Beckman som är säljingenjör på Epiroc och har mycket kontakt med entreprenörer som vill räkna på investeringar som kan hjälpa dem att vinna en upphandling.

LÄS MER: Räkna på sprängjobbet och undvik strul med avtal som inte håller

– Har man chans på ett jobb med tydlig kravspecifikation kan det absolut vara läge att göra en investering. Det kan löna sig även för framtiden – kraven lär ju inte minska, säger han. 

”Självklart är det så att har en kund förtroende till dig så ökar ju chanserna markant att vinna jobbet”

Ryktet också viktigt

Men att man har maskiner som möter kraven, att operatörerna har gått rätt utbildningar och att du förbinder dig till att utföra arbetet enligt AMA är förstås inte de enda faktorerna som påverkar chanserna att vinna upphandlingen. Ditt rykte som entreprenör är också viktigt. Väldigt viktigt. Även om, som Lisa Nilsson lite syrligt påpekar, ”det är förvånansvärt många firmor som notorisk spränger dåligt men ändå kammar hem nya jobb”. Något som tydligt visar på branschens brist på bergarbetare. 

– Men självklart är det så att har en kund förtroende till dig så ökar ju chanserna markant att vinna jobbet. Du kan vara andra eller till och med tredje billigast i upphandlingen och ändå var den som får utföra uppdraget, säger Lisa Nilsson. 

Fyra punkter som ökar chanser att vinna upphandlingen 

  • Var påläst om vad som gäller och var tydlig med det i din offert. 
  • Billigast vinner oftast, men lägg dig inte så lågt att du inte kommer kunna göra jobbet professionellt, enligt reglerna och kraven. Är kraven oklara, se till att du har marginal i din budget. Även om det ökar risken att jobbet går till någon annan. 
  • Se över din maskinpark, har du det som krävs enligt kravspecifikationerna?
  • Att ha ett gott rykte i branschen hjälper. Med andra ord, agera alltid proffsigt och seriöst. 

Här är funktionen som gör det lättare att borra rakt

Bitz Magasin
-
0
Här är funktionen som gör det lättare att borra rakt

Ett för högt tryck ökar risk för hålavvikelser. Ett för lågt och du kommer troligen få ett och annat tomslag och slita onödigt mycket på stålet. Nu finns en funktion som gör att maskinen håller ett så jämnt rotationsmoment mot berget som möjligt.

Rotation, matning, slagverk och någon slags media som spolar bort det krossade berget – fyra funktioner som är grunden till allt när vi borrar i berg.

–  I våra riggar har vi något som vi kallar RPCF, Rotation Pressure Control Feed. Där används två av de här funktionerna, rotation och matning. I praktiken fungerar det så här: om borrkronans tryck mot berget, alltså rotationstrycket, ökar över den nivå du som operatör ställt in, sänks matningen för att undvika en fastborrning, säger Stefan Löfdahl, Epirocs Borrmästare. 

Enklare att förstå maskinen

Om trycket blir för lågt, däremot, har operatörerna hittills själva behövt hålla koll på. Något som kan vara lättare sagt än gjort. Det har lett till att många råkat ut för tomslag och ett onödigt slitage på borrstålet. Nu, i och med den uppdatering Epiroc släppt, kommer maskinen själv att reglera matningen så att rotationstrycket även ökar vid behov. 

LÄS MER: Minska dammet vid borrning – här är tipsen

– På så sätt blir det enklare att förstå och ställa in maskinen – och justera trycket när det inte fungerar optimalt. Om operatören bestämmer sig för att hålla ett rotationstryck på låt säga 50 bar, kommer maskinen hela tiden att justera matningstrycket så att det stannar där. Det blir mindre att tänka på, med andra ord. 

Fler kommer att briljera med raka hål

Resultatet kommer, enligt Stefan Löfdahl, blir något alla operatörer strävar efter: 

– Riktigt raka hål! Hur raka hålen är är ju lite en måttstock på hur bra du är som operatör. Tillsammans med hur lite borrstål du gör av med och hur många borrmeter du producerar förstås, säger han. 

Uppdateringen finns redan på de maskiner som levereras nu. I maskiner med datorer som har max ett par år på nacken går det bra att kontakta Epiroc för att få ta del av den nya funktionen. 

– Våra riggar är komplicerade och har man inte koll på funktionerna är det lätt att tro att de inte gör jobbet som de ska. Självklart ligger det på oss som leverantörer att göra det enklare att vara operatör på våra riggar. Det har vi gjort nu, säger Stefan Löfdahl. 

Så fungerar funktionen Konstantmoment RPCF efter uppdateringen 

  1. Börja med att känna av tomgångsrotationen (det rotationstryck som krävs för att få allt att snurra)
  2. Lägg sedan på hur mycket extra tryck som krävs för att hålla ihop skarvar. Börja med cirka 20 bar och se hur det fungerar.
  3. Beroende på bergets struktur kommer riggen automatiskt att både sänka och höja matningstrycket för att hålla ett konstant rotationsmoment. 

Historien bakom nya Boomer M20: ”I princip allt är nytt på riggen – ner till minsta komponent”

Bitz Magasin
-
0
Historien bakom nya Boomer M20: ”I princip allt är nytt på riggen – ner till minsta komponent”

Det är världens första ortdrivningsrigg med intern hydraulik och ett av Epirocs största projekt någonsin. Vägen till att släppa nya Boomer M20 har varit långt ifrån enkel – men spännande från dag ett. 

Att det oftast är hydraulikslangarna på bommen som går sönder först när ett berg ska öppnas upp är ett välkänt faktum. Risken är stor att de krockar med stenar och väggar, eller blir klämda. Hydrauliken är kort sagt den mest utsatta punkten på ortdrivningsriggar – och den största orsaken till driftstopp. 

– Det här ville vi lösa. Och det var med bas i våra kunders dagliga utmaningar som projektet med att skapa Boomer M20 började för åtta, nio år sedan, säger Niklas Berggren. 

LÄS MER: Epiroc lanserar världens första ortdrivningsrigg med intern hydraulik

Han är global produktchef för Epiroc Boomer och har varit med från början i utvecklingen av M20:an. Världens första ortdrivningsrigg med där hydrauliken, sensorer och kablar är inbyggda. 

”Målet blev att den i allt väsentligt ska vara anpassad för riktigt hård gruvdrift – och vi har verkligen tittat på allt”

Total optimering

Även om det var problemet med slangarna som satte i gång tankarna på den nya riggen, växte snart projektet till att även innebära fler förbättringar. Filosofin var att om en ny rigg skulle skapas så skulle den bli så optimerad det bara var möjligt. 

– Målet blev att den i allt väsentligt ska vara anpassad för riktigt hård gruvdrift – och vi har verkligen tittat på allt, säger Martin Skagerlund. Han är teknisk projektledare för Boomer M20.  

Första steget var att göra ett antal för- och konceptstudier. Vad ville kunderna ha? Var stötte de, bortsett från hydrauliken, oftast på problem med sina riggar? 

– Vi får ju hela tiden input från och lyssnar in våra kunder. Det gjorde att vi hade rätt bra koll. Men eftersom det är en sådan enorm satsning att skapa en helt ny rigg ville vi ändå verifiera att vi tänkte rätt innan vi satte i gång på riktigt, säger Niklas Berggren.  

Styrhytten till Boomer M20 byggdes först som Mock-up
I princip allt är nytt på nya Boomer M20.

Sagt och gjort. Han och Martin Skagerlund tog med sig idéerna till den nya riggen till Australien, där några av Epirocs nyckelkunder finns.

 – Vi fick väldigt positiv respons. Men i och med att våra tekniska ambitioner var så höga fick vi lägga in en brasklapp om att det inte var säkert att vi skulle nå hela vägen. Alla var ändå eniga om att vår väg var helt rätt för framtiden. Det gav oss modet att fortsätta, säger Niklas Berggren.  

Mock up-hytt visade vägen

Förutom att hydrauliken nu är inbyggd i bommen, något som aldrig tidigare gjorts i en ortdrivningsrigg, har också riggens alla borrörelser optimerats. Det går till exempel betydligt snabbare att gå från ett hål till ett annat nu än med tidigare Boomer-riggar. Täckarean vid bultning har också förbättrats, vibrationerna minskat och spaksystemet uppdaterats. Och i och med att hela slangpaketet invid bommen är borta har sikten förbättrats avsevärt. 

– Under utvecklingsarbetet byggde vi en ”mock up-hytt” av trä som vi knöt an till en VR-modell. Då kunde vi ”stå i hytten” och känna hur allt fungerade. Det var otroligt bra, och ledde faktiskt till ytterligare förbättringar, berättar Martin Skagerlund. 

LÄS MER: Här är alla nyheterna med uppdaterade FlexiROC T15

Även säkerheten har fått ett lyft. Numera är ett säkerhetssystem som Epiroc själva utvecklat installerat. 

– Det sitter en rörelsesensor på var sida av riggen som fungerar som barriärgivare, ett slags osynlig ridå. Kommer du innanför den ”ridån”, in i arbetsområdet, kommer alla funktioner att stängas av. Säkerheten tummar vi aldrig på, säger Niklas Berggren.

Rekordlåg bullernivå 

Men den förändring operatörerna kommer att märka allra först är troligen den minskade bullernivån i hytten. Niklas Berggren berättar att de tidigt satte upp ett mål för att ytterligare förbättra operatörernas arbetsmiljö: bullret inne i hytten skulle inte överstiga 65 dBA. 

– Det är extremt lågt, ingen annan tillverkare kan uppvisa så låga bullernivåer. Det innebar att vi var tvungna att titta på helt nya lösningar. Till exempel minimerade vi hydrauliken i hytten för att få bort störande ljud. 

Boomer M20 Battery
Många av de komponenter som används i riggen fanns inte på marknaden tidigare.

Utvecklarna har också jobbat mycket med AC:n så att den inte ska släppa in för mycket buller utifrån. Istället för hydraulik har de infört elektriskt reglerad styrning och broms. Detta gör tekniken i riggen mer komplicerad, enligt Camilla Ågren, som är huvudprojektledare för skapandet av Boomer M20. 

”Operatörerna kommer att vara mindre trötta när de går hem från jobbet efter en dag i M20:an”

– Vi använder oss av helt ny teknologi. Många av de komponenter som vi använder i riggen fanns inte på marknaden när vi började. I stället har vi fått designa dem tillsammans med våra leverantörer. Samtidigt är det en utveckling som bäddar för framtiden. Med elektroniken på plats redan blir det enklare att i framtiden fjärrstyra riggarna, säger hon. 

Ökad produktivitet och piggare operatörer

Boomer M20 är med andra ord inte vilken maskin som helst. Det är en helt ny rigg, som krävt en från grunden ny design – och en hängiven skara människor som brinner för att hitta innovativa lösningar. Att Camilla Ågren, Niklas Berggren och Martin Skagerlund ser fram emot att riggen ska komma ut i fält hos Epirocs kunder förvånar ingen.

– Förutom att produktiviteten lär åka upp rejält tror jag operatörerna kommer att vara mindre trötta när de går hem från jobbet efter en dag i M20:an. Det är generellt en trevligare upplevelse att sitta i den här jämfört med tidigare variante. Det är tystare, stabilare och med färre oplanerade avbrott, säger Martin Skagerlund. 

Så är det att vara Pit Viper-operatör på distans

Bitz Magasin
-
0
Så är det att vara Pit Viper-operatör på distans

I Bolidens Aitikgruva kan nu alla borriggar Pit Viper 351 efter flera års arbete köras via fjärrstyrning. För operatörerna innebär det en enorm förändring. 

I kontrollrummet på Bolidens kontor i Aitik sitter operatören Felicia Vappling och övervakar en borrning. Klockan är strax över tre på eftermiddagen och hon har precis dragit i gång kvällens arbete. Det är lugnt i rummet där hon sitter. Inga vibrationer, inga högljudda borrljud, inget damm i luften. Sådant slipper hon och hennes kollegor nu när alla gruvans Pit Vipers kan fjärrstyras. 

– Det är väldigt stor skillnad nu jämfört med tidigare, och i början var det ovant. Att gå från att sitta i en hytt på plats till ett tyst rum med en massa skärmar … Men jag vande mig snabbt, säger Felicia, som jobbat i Aitik sedan 2018. 

LÄS MER: Kvinnliga borrare – så är vardagen i en mansdominerad bransch

Kollegorna Niklas Johansson och Julia Sannelind håller med. 

– Första tanken när vi fick höra att vi skulle börja köra fjärrstyrt var att det skulle bli svårt när man varken hör eller känner maskinen. Men det har gått bra, säger Julia. 

Färre förflyttningar sparar tid

I rummet som borrningen styrs från finns i dag tre stationer. De operatörer som inte sitter där under passet ordnar med annat som rör riggarna – kontrollerar oljor, är ute med pinnar. Ett tredje gäng laddar hål, tar prover och gör borrservice. 

– Vi har mycket mindre förflyttningar nu. Bara det att vi som borrar inte behöver åka en kvart med bil för att komma till riggen gör stor skillnad i tid, säger Felicia. 

Men den allra största förändringen i arbetsvardagen, tycker alla tre, handlar om det sociala. Från att ha haft ett ganska ensamt arbete jobbar de nu i stort sett alltid vid sidan av sina kollegor.

– Nu kan vi sitta och småprata under passen och hjälpa varandra om det uppstår något problem. Det blev verkligen som ett helt annat jobb när vi flyttade upp hit, säger Niklas.  

Utnyttja raster till borrning

Arbetet med att göra riggarna redo för fjärrstyrning och automation började 2016, när Epiroc blev ombedda att ta fram ett ”business case” åt Boliden Aitik. 

– De såg att de skulle öka sin produktion de nästkommande åren och stod i valet mellan att utöka riggflottan eller börja utnyttja den befintliga till dess fulla kapacitet. Valet föll på det senare, säger Fredrik Lindström, som har titeln Produktchef Automation för Sverige och Finland på Epiroc. 

LÄS MER: Efter 15 år i branschen har Daniel hittat lugnet med sin SmartROC T40

Det första man gjorde var att undersöka hur fjärrstyrningen skulle påverka produktionen. 

– Vi såg att det fanns stor potential att öka produktionstiden. Genom att låta riggen arbeta fjärrstyrt över raster och skiftskarvar samt i vissa fall även under sprängningar – vilket vanligtvis inte är tillåtet av säkerhetsskäl – kunde vi snabbt se en ökning på runt 20 procent i produktiv tid, berättar Fredrik Lindström.

Rejäl uppgång i produktion

I slutet av 2018 kunde alla fem riggarna börja köras via fjärrstyrning, och i början av 2019 påbörjades projektet att göra riggarna autonoma. 

– Vi började med en rigg för att först bekräfta att uppsatta nyckeltal uppnåddes rörande säkerhet, produktivitet och tillgänglighet på systemet i de hårda väderförhållanden som uppstår i Aitik. Och det gjorde de! Produktiviteten ökade med 30 procent jämfört med de bemannade riggarna under acceptansperioden. Sedan har en efter en av de övriga fyra riggarna också gjorts automationsredo, säger Fredrik Lindström. 

Fjärrstyrr Pit Viper 351 på distans
Niklas Johansson, Felicia Vappling och Julia Sannelind trivs bra med att vara operatör från en kontor.

Produktionsökningen är självklart inte oviktig men det viktigaste skälet till att Boliden ville automatisera sina riggar var att öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön för sina medarbetare. 

– Att operatörerna slipper vara i gruvan nu, i en dammig och potentiellt farlig miljö, är den allra största vinsten. Kostnadsbesparingarna och produktionsökningen är bara ett plus i kanten, säger Fredrik Lindström. 

Handlar om människor

Men att göra en så stor förändring har förstås inte varit helt enkelt, berättar han. Dels på grund av covid-19, som tvingat fram en hel del kreativa lösningar, men kanske framför allt för att förändringen i grund och botten handlar om människor som plötsligt måste förhålla sig till en helt annan vardag, med nya arbetsstrukturer och i en helt annan miljö än tidigare. 

– Att en operatör, som varit duktig på att lyssna och känna hur riggen mår, plötsligt blir tvungen att helt lita på systemet är en process i sig. Men sen när allt väl är på plats blir fördelarna tydliga, säger Fredrik Lindström. 

Även om själva automatiseringen av riggarna nu är klar återstår fortfarande mycket arbete. 

– Nu ska vi följa upp det hela och fortsätta utveckla system och arbetsprocesser tillsammans med kunden. 

Operatör – på kontoret

På skrivborden framför Felicia, Niklas och Julia visar fem skärmar allt de behöver veta för att kunna övervaka borrandet och förflytta riggarna. När de behöver ta en paus, gå på toaletten eller hämta en kopp kaffe är det ofta inga problem att låta en kollega ta över deras station en stund. 

– Det är ett väldigt fritt arbete nu, säger Felicia. 

För Julia, som är gravid, har fjärrstyrningen inneburit att hon inte behövt byta tjänst under graviditeten, något hon annars blivit tvungen till. 

– Som gravid får man inte vara nere i gruvan, så jag hade blivit omplacerad. Men det behövs inte nu, när jag är som vilken kontorsperson som helst! 

Joakim på Uppländska Berg – ”Efter femton år i branschen hade jag skämts om jag inte varit duktig!”

Bitz Magasin
-
0
Joakim på Uppländska Berg – ”Efter femton år i branschen hade jag skämts om jag inte varit duktig!”

När han var liten var bergsprängare och borrare det coolaste han visste och han ville hellre hänga med pappa till jobbet än att gå till skolan. Ingen är med andra ord förvånad över Joakim Gunnarssons yrkesval. 

Text: Johanna Paues Darlington Foto: Kristina Sahlén

Det är ovanligt lugnt på jobbet i dag. Joakim befinner sig mitt i skogen en bit utanför Norrtälje för att borra i en bergtäkt – ett uppdrag som är ganska annorlunda mot sådant han oftast får göra.

Joakim Gunnarsson, Uppländska Berg
Joakim Gunnarson har aldrig velat jobba med något annat än berg.

– Jag gör allt möjligt, men det blir ganska mycket jobb i tätbebyggda områden. Allt från stora infrastrukturprojekt till villatomter. Då är det ju alltid mycket folk omkring. Här är det lugnt och skönt, ingen som kommer och stör! 

Alltid siktet mot berget

Joakim fyller snart 34 år och har jobbat med berg i hela sitt vuxna liv. Det har aldrig varit någon tvekan om att det var bergborrning han skulle ägna sig åt – inte ens när han gick snickarprogrammet under gymnasiet 

”I skolan skröt jag om att pappa var bergsprängare, det var ju så coolt!”

– Nä, det var bara det bästa jag kunde hitta när det inte fanns någon utbildning inom berg, säger han. 

Precis som många andra bergarbetare har han en pappa i yrket, Michael Gunnarsson. Och en farbror – som faktiskt var den som startade det företag, Uppländska Bergborrning (numera Uppländska Berg), som Joakim har varit anställd hos sedan starten. 

LÄS MER: Oscar gillar det omväxlande arbetet som servicetekniker

– Som liten fick jag vara med och köra lite borrigg, sedan dess hade jag en längtan efter att en dag få köra en egen maskin. I skolan skröt jag om att pappa var bergsprängare, det var ju så coolt! 

Trivs med FlexiROC T35

Joakims första maskin var en SandvikTamrock, därefter gick han över till en Atlas Copco 542 och så småningom en Atlas D3.

– I dag har jag en FlexiROC T35 med ljuddämpare utan hytt. Jag fick den 2020 efter att ha kört en likadan i sju år, berättar han. 

Joakim Gunnarsson, Uppländska Berg
Joakim kör i dag en FlexiROC T35 med ljuddämpare utan hytt.

Något namn har den inte. Men eftersom Joakim kallas för Gäddan av kollegorna, har han två gäddor som dekaler på riggen. På så sätt ser alla vilken maskin som är hans.

– Smeknamnet kommer från min pappa, som också kallades för Gäddan när han jobbade. Han har gått i pension nu. Vi är rätt lika, jag och han. Kan väl båda ha lite kort stubin och hugger direkt när det är något vi inte gillar, haha!

Mindre trött med ljuddämpning

Att pappa Michael också har varit borrare är viktigt, säger Joakim. Även om de inte alltid jobbat ihop har han funnits på berget som en trygghet och förebild. 

– Jag brukar be honom om råd, han har ju ändå gjort det här hela livet och varit med om mycket. Och jag hade ju inte varit här alls om det inte vore för honom. 

”Min pappa kallades också för Gäddan när han jobbade. Vi är rätt lika, jag och han. Kan väl båda ha lite kort stubin och hugger direkt när det är något vi inte gillar, haha!”

Joakim, som kört i princip alla Epiroc-riggar utan hytt, gillar att T35:an kommer åt så bra och är så smidig. 

Joakim Gunnarsson, Uppländska Berg
Roligast är när han får se sina praktikanter borra helt självständigt, tycker Joakim.  

– Sedan är ljuddämpningen verkligen super – när jag fick den blev det på en gång en jäkla skillnad för mig. Jag blev inte lika trött om dagarna. Nu är det bara en ljuddämpare på motorn också som jag saknar! 

LÄS MER: Wilma visste inte ens vad en borrigg var när hon började

En annan fördel med FlexiROC T35 är att den inte har någon fördröjning, tycker Joakim. 

– Så fort jag tar på joysticken så svarar maskinen. 

Visst skulle han vilja testa att ha en hytt någon gång också – fast helst utan att behöva vara borta från familjen i veckorna. Med en större maskin skulle han jobba mer på bergtäkter runt om i landet, tror han. 

– Och i och med att T35:an är så bra i många olika situationer kan jag ta alla möjliga uppdrag runt Stockholm och Uppsala, där jag bor. Att kunna åka hem till frun och barnen varje dag är väldigt mycket värt. 

Tajt team ett måste vid svårare jobb

Han har vid det här laget, med över 15 års erfarenhet, varit med om många spännande projekt. Men ett av de galnaste är när berget invid Skurubron skulle göras i ordning för ytterligare en bro invid den gamla. 

– Det var så mycket där som skulle klaffa. Hade något gått fel hade vi kunnat ha hela berget ute på bilvägen. Men det gick kanonbra. Mycket tack vare att vi var ett så tajt gäng där, med så många duktiga sprängare och borrare. Att vara tajt som arbetslag tror jag är ett måste på ett sådant jobb, säger Joakim innan han ursäktar sig för att byta några ord med sin praktikant, som gör honom sällskap på bergtäkten. 

Tar hand om praktikanterna

Han får ofta lära upp de nya på företaget, något han inte har något emot. 

– Efter att ha pysslat med det här i femton år är jag väl duktig på det, antar jag. Annars hade jag fått skämmas! Jag gillar att ta hand om de nya, lära dem varför det är viktigt med påhugg och kunna förklara vad som hänt när det går fel på något sätt. Visa dem hur man ska slipa borrkronorna och hur man måste sköta om sin maskin för att den ska fungera bra, säger han. 

Roligast av allt är att få se sina praktikanter borra helt självständigt, och när de tackar honom för allt de lärt sig. 

– Det är en häftig känsla! 

Några planer på att någon gång i framtiden göra något annat finns inte, Joakim är nöjd med sin tillvaro som borrare på Uppländska berg. Det är framför allt han friheten jobbet innebär som han älskar. 

– Och att få lösa problem. Antingen ensam eller med ett team. Det är riktigt kul! 

Fakta Joakim Gunnarsson: 

Ålder: 34 år

Gör: Bergborrare för Uppländska Berg

Bor: I Uppsala

Familj: Fru och två barn

Gör på fritiden: Umgås med familjen och fiskar

Talang: Att dela med mig av min kunskap

Bästa lärdomen hittills: Tro på dig själv! 

Minska dammet vid borrning – här är tipsen som gör skillnad

Bitz Magasin
-
0
Minska dammet vid borrning – här är tipsen som gör skillnad

Att borra i berg innebär damm. Det är svårt att komma ifrån. Damm som är dåligt för lungorna och gör allt runt omkring skitigt. Men det finns effektiva sätt att minska dammet. Stefan Löfdahl berättar hur.

– Alla ovanjord-riggar är utrustade med dammsugare. Det går också att sätta på en vattendimma som binder dammet och för den som vill, eller kanske måste på grund av krav från beställaren, påsar som kan samla upp dammet, säger Stefan Löfdahl, som under många år jobbat som borrmästare på Epiroc.
Han menar att de flesta borrare gör vad de kan för att hålla dammandet nere men att det finns de som skulle behöva vara lite mer damm-medvetna.
– Jag har sett så många operatörer som står och jobbar mitt i världens dammoln. Gör inte det! Stendamm är inget du vill ha i dina lungor.

Håll riggen i gott skick

Förutom dammsugare, vattendimma och uppsamlarpåsar finns även en luftrenare som du kan sätta på hytten. Den gör att det blir ett övertryck inne i hytten som i sin tur gör att dammet inte kommer in.
– Nu krävs det förstås att hyttdörren är stängd för att den ska vara riktigt effektiv, vilket kan vara svårt när man måste gå in och ut hela tiden. Men det kan vara bra att tänka på att hålla dörren stängd så mycket det bara går, säger Stefan Löfdahl.

”Jag har sett så många operatörer som står och jobbar mitt i världens dammoln. Gör inte det! Stendamm är inget du vill ha i dina lungor”


Men att hantera dammet handlar lika mycket om att hålla riggen i gott skick. Inte minst tätningar och filter.
– Vi har en tätning som sitter mellan borrstålet och sugkåpan. Den måste vara fräsch och hel. Många kör upp borrkronan lite för högt och då kan den här tätningen gå sönder, det har nog alla gjort någon gång. När den inte är okej får du upp damm över hela maskinen.

Sug inte in vatten

Du behöver även inspektera dammsugarens filter då och då. Om ett sådant blir igensatt suger det mycket sämre, och skulle det vara så att det kommit lite för mycket vatten i borrkaxet blir det nästan som cement runt filtren.
– Då kan det bli svårt för den reningsluftpuff som kommer efter att man sugit med dammsugaren att göra rent. Så fort du stöter på vatten i borrhålet måste du vara med och stänga av dammsugaren så att den inte suger in vattnet.

LÄS MER: Han är Sveriges yngsta borr- och sprängentreprenör

Det händer också att dammsugarens filter går sönder.
– Då blir det som en skorsten av damm från maskinen, så det märker man snabbt! Då är det bara att byta filter på en gång. Det som är utmaningen med det är att det blir väldigt mycket damm, så se till att ha andningsskydd när du gör det. Det är inte någon bra miljö att jobba i.

Boxkax slipar inifrån

Det är också viktigt att se till att dammsugarslangen som går från sugkåpan hela vägen bak till dammsugaren är fräsch.
– Det kommer ju borrkax i den med hög hastighet, så den slipas liksom ner inifrån, vilket gör att det går hål så småningom. Det är heller inte helt ovanligt att den kläms till och på det sättet går sönder. Så håll koll på den, låt det ingå i din dagliga rutin att titta till den.

5 tips – så minskar du dammet när du borrar i sten

  1. Använd dammsugaren när du borrar. Dammsug även då och då inne i hytten!
  2. Stäng av dammsugaren direkt om du stöter på vatten i borrhålet. Vatten och borrkax kan bli som cement som täpper igen dina filter – och ökar dammandet.
  3. Se till att tätningen mellan borrstålet och sugkåpan är hel och fräsch.
  4. Inspektera dammsugarslangen och påsarna varje dag -de utsätts för mycket slitningar.
  5. Har du hytt – håll dörren stängd så ofta det är möjligt.

9 punkter som gör dig säkrare på säkerheten

Bitz Magasin
-
0
9 punkter som gör dig säkrare på säkerheten

Säkerheten. Den ligger högst upp på priolistan hos i stort sett alla seriösa företag i bergbranschen. Men vad innebär egentligen ”att vara säker på berget” – och finns det något många operatörer ofta missar? 

Det regnar. Trafiken på väg till jobbet var seg och du är trött efter en dålig natt. Det som skulle bli din mest produktiva dag på hela veckan har börjat riktigt dåligt och du är irriterad. 

– Det mentala tillståndet är också enormt viktigt för säkerheten. Att vara stressad, irriterad eller trött kan vara farligt för en operatör. 

Det säger Stefan Löfdahl, sedan många år borrmästare på Epiroc. Han brukar tipsa de operatörer han träffar om att låta den dagliga genomgången av riggen före start också bli en mental förberedelse inför dagen. 

”Det mentala tillståndet är också enormt viktigt för säkerheten. Att vara stressad, irriterad eller trött kan vara farligt för en operatör”

– Medan du går och skruvar och känner på riggen, ha som rutin att också landa i din roll som operatör. Lugna ner dig, bli medveten om och fokuserad på vad du ska göra under dagen. 

Utsatt yrke

Men säkerhet handlar förstås även om mer konkreta saker än att vara lugn och fokuserad på jobbet. Borriggar är tunga och har roterande delar, berget är ofta halt och operatörer handskas dagligen med både knivar och andra verktyg som kan orsaka skador. Hur många olyckor som sker varje år är oklart, men att de sker – det vet vi. 

LÄS MER: Säker på jobbet – ”jag var nära att dö den dagen.”

– Det vanligaste är förstås skärsår, vrickningar och halkskador. Inte så allvarliga saker, men de kan vara nog så jobbiga att råka ut för för en egenföretagare som jobbar under tidspress. 

Precis som i många andra tunga yrken sker tyvärr också olyckor där det går riktigt illa. 

– Borroperatörsyrket är en utsatt bransch och hos oss på Epiroc har säkerheten alltid högsta prioritet, säger Stefan Löfdahl. 

Personliga säkerheten först

Han delar in säkerhetsbegreppet i tre delar:  

– Det första är den personliga säkerheten. Att se till att du som operatör inte utsätter dig för någon fara. Det kan till exempel innebära att den skyddsutrustning som behövs finns på plats – varselkläder, skor med stålhätta, munskydd … 

Den andra delen, menar Stefan Löfdahl, är att hålla koll på vad som pågår runt omkring dig och riggen. Att inte kollegor kommer för nära eller utsätter er för några faror. 

– Det tredje handlar om riggen. Att du vet vad våra riggar faktiskt är utrustade med för att göra vardagen mer säker för dig som operatör. Det kan vara skyddsburen runt mataren, eller funktioner som gör att det inte går att arbeta om inte operatören sitter ordentligt i sin stol, säger han. 

Om riggen välter

Då och då händer det som är varje operatörs mardröm – att riggen välter. Varje år kommer det in ett par, tre riggar som vält till Epirocs verkstäder. 

– Är underlaget ojämnt, se först och främst till att inte sitta i riggen när du kör. Måste du sitta i riggen – använd säkerhetsbältet! Det är det inte många som gör, det vet jag, men det finns där av en anledning. 

Det är också viktigt att säkra att det inte finns en massa lösa saker i hytten, saker som kan knocka dig som operatör om riggen skulle välta. 

”Använd säkerhetsbältet! Det är det inte många som gör, det vet jag, men det finns där av en anledning.”

– Här vet jag att många operatörer har såväl lösa radiolådor som borrkronor och termosar i hytten. Ha inte det! Det är inte nyttigt att få en radiolåda i huvudet, tro mig, säger Stefan Löfdahl. 

Arbeta fokuserat

Men det allra farligaste, och det tillfälle då flest olyckor sker – det är när operatören ”ska bara”. 

– Tankesättet ”ska bara” är ett big no no. Du ska aldrig klämma in någon uppgift som operatör, även om det du ska göra kan verka obetydligt eller enkelt. Det är när du ”ska bara”, och inte riktigt är fokuserad på det du ska, som du halkar på den där isfläcken, slinter med kniven eller fastnar någonstans. 

9 punkter som ökar säkerheten på berget 

  1. Var medveten om ditt mentala tillstånd, det påverkar säkerheten! Är du arg, upprörd, ofokuserad – ta en paus. Vila. Börja om. 
  2. Låt den dagliga genomgången vid arbetets start också bli en mental förberedelse på din uppgift som operatör. 
  3. Se till att din personliga säkerhetsutrustning finns på plats och är hel. 
  4. Håll koll på din omgivning!
  5. Lär dig vilka funktioner riggen har för att öka din säkerhet. 
  6. Kör du på ojämnt underlag, stå utanför hytten och kör. 
  7. Måste du sitta i riggen vid ojämnt underlag, använd säkerhetsbältet. 
  8. Ha inga lösa föremål i riggen. Du kan få dem i huvudet! 
  9. Skippa tankesättet ”ska bara”. Det är oftast då olyckorna sker. 

Mekaniserad sprängladdning – Avatel är en game changer för gruvindustrin

Bitz Magasin
-
0
Mekaniserad sprängladdning – Avatel är en game changer för gruvindustrin

Många har försökt tidigare, och misslyckats. Men nu har Orica, leverantör av kommersiella sprängmedel och innovativa sprängsystem, tillsammans med Epiroc gjort det möjligt att från en säker hytt ladda sprängmedel in i borrhålen. Genom Avatel förändras förutsättningarna för hela gruvindustrin.

Att ladda de borrade hålen med sprängmedel är ett av de mest riskfyllda momenten i en gruva, eftersom uppgiften har varit svår att lösa mekaniskt. Tändtrådar ska dras och kopplas ihop på ett visst sätt, vilket fram till nu utförts av en människa.

Avatel innebär att hela gruvprocessen nu kan effektiviseras, säger Camilla Spångberg.

– Gruvor blir allt djupare och sämre bergförhållanden kräver att många gruvor måste bergförstärka gaveln innan de kan skicka in personal i dessa områden. Bult, nät och betong som sedan sprängs bort direkt och hamnar i efterföljande processer. Det spenderas många timmar på dessa moment som i stället skulle kunna nyttjas till att effektivisera cykeln, säger Camilla Spångberg, Global Product Manager och Epirocs projektägare för samarbetet med Orica.

”Sprängningen kommer att kunna optimeras och effektiviseras, och gruvorna kommer dessutom att komma åt områden de normalt inte når”

Trådlöst system 

Lösningen, kallad Avatel, är en kombination av teknik och system från både Orica och Epiroc. Enkelt beskrivet har man utgått från Epirocs väletablerade Boomer M2 och modifierat den för att passa till Oricas system. Epirocs robusta bärare och intelligenta styrsystem RCS 5 arbetar tillsammans med Oricas trådlösa WebGen och deras LOADPlus som styr själva laddningen.

Att få till en mekaniserad laddning av sprängmedel har länge varit en utmaning.

–  Idén till det här systemet kom från industrin själva. Vi har en enorm kundbas och vet att det här är något de velat ha länge – helt enkelt för att det fortfarande sker olyckor i just det här momentet i gruvprocessen. Vi har funderat mycket på olika lösningar, men att hantera sprängsystem med fysiska kopplingar har alltid varit ett stort hinder. Så vi fokuserade på att utveckla en trådlös teknologi för initiering av sprängsalvor, WebGen. Den ger oss möjlighet att lösa komplicerade problem genom mekanik och automation, säger Ben Taylor, Underground Automation Manager på Orica.

LÄS MER: Epiroc storsatsar på automation med nytt innovationscenter

Förutom själva sprängmedlet skjuter systemet även in trådlösa så kallade ”primers” i borrhålen.

– ”Primern” består av en trådlös mottagare, en detonator och en högexplosiv ”booster”, berättar Ben Taylor. 

”Avatel förändrar förutsättningarna i gruvorna i grunden”

Inga sladdar som behöver kopplas och borroperatören kan slutföra hela borrcykeln utan att gå ut ur hytten, som är konstruerad för att klara bergras.

Ben Taylor på Orica är stolt och glad över att kunna erbjuda Avatel till sina kunder.

– I Avatel-riggens hytt finns två operatörspaneler, en för riggen och en för Oricas laddningssystem LOADPlus. När man har ställt upp riggen, navigerat och positionerat bommarna till hålen som ska laddas behöver operatören bara trycka på en knapp för att låta LOADPlus ta över själva laddningsprocessen, säger Camilla Spångberg.

Säkrare och mer effektivt

Att Orica tillsammans med Epiroc nu sett till att laddningen kan skötas av en maskin innebär att gruvorna inte bara kommer att kunna erbjuda sina medarbetare en säkrare arbetsmiljö – hela gruvprocessen kommer nu att gå betydligt snabbare.

– Sprängningen kommer att kunna optimeras och effektiviseras, och gruvorna kommer dessutom att komma åt områden de normalt inte når, säger Camilla Spångberg.

Avatel kommer inte att säljas till slutkunden initialt utan man kommer att erbjuda en full service som inkluderar rigg, sprängkomponenter, underhåll samt operatör.

– Vi planerar att ha den första Avatel-riggen ute hos kund våren 2022. Det känns fantastiskt, det här är en revolution för hela gruvbranschen, säger Camilla Spångberg.

Både hon och Ben Taylor är märkbart glada och stolta över att ha tagit fram en lösning som det funnits ett så stort behov av, och att de lyckats med något ingen annan klarat tidigare. 

– Det är fantastiskt. Avatel förändrar förutsättningarna i gruvorna i grunden. När vi väl har de första maskinerna ute hos kund och kan visa hur bra det fungerar så är jag övertygad om att det kommer att gå fort för Avatel, säger Ben Taylor.

Det här är Avatel:

  • Ett system som för första gången gör det möjligt att ladda borrhål för sprängning på mekanisk väg.
  • Systemet sitter på Epirocs rigg Boomer M2, som till delar designats om, och riggens operatör kommer att ansvara även för laddningen av hålen hen borrat.
  • Epiroc har byggt det mekaniska som sitter på bommen, och Orica har utvecklat själva laddningssystemet. Tillsammans har de fått de olika delarna att kommunicera och samarbeta.
  • Epiroc kommer inte att sälja Avatel utan erbjuda en tjänst där rigg, operatör och underhåll ingår.

Bergentreprenör – så rekryterar du fler kvinnor till branschen

Bitz Magasin
-
0
Bergentreprenör – så rekryterar du fler kvinnor till branschen

Fler kvinnor behövs i bergbranschen – den saken står klar. Men hur ska du som bergentreprenör göra för att locka dem till ditt företag? Här är några konkreta tips. 

Det saknas operatörer där ute. Brist på utbildningar och att yrket inte är så känt av allmänheten är ett par av anledningarna. Men även att bergarbetare historisk sett nästan alltid varit män och att yrket ansetts vara typiskt ”manligt”. Något som bidragit till att hälften av rekryteringsbasen, kvinnorna, fallit bort. 

– Vi vet att det tekniskt intresserade tjejer vill ha i dag när de söker jobb är bra lön, intressanta arbetsuppgifter och modern teknik. De vill också, precis som männen, gärna jobba med konkreta saker.

Det säger Lena Abrahamsson, som är professor i arbetsvetenskap och har forskat om arbetsmiljöer bland industriföretag. 

”Vi vet att det tekniskt intresserade tjejer vill ha i dag när de söker jobb är bra lön, intressanta arbetsuppgifter och modern teknik.”

Hon tror att det finns goda chanser att locka fler kvinnor till bergbranschen. Inte minst för att arbetsmiljön blivit betydligt bättre. Att arbeta med berg har tidigare varit ett tungt kroppsarbete, med skyddsutrustning och maskiner som inte passat kvinnors kroppar. 

– Men det blir sakta bättre och bättre. I gruvorna kan många operatörer numera arbeta i kontrollrum i stället, säger Lena Abrahamsson. 

Vill bidra och göra nytta

En annan aspekt är att den digitala utvecklingen kräver allt högre utbildning hos såväl operatörer som arbetsledare och tekniker. Detta kommer troligen att locka fler kvinnor till yrket, eftersom de generellt har högre utbildning än män. 

Fler kvinnor behövs i bergbranschen.

 – Gemensamt för dagens tjejer är också att de vill göra nytta och bidra till samhället. Om du som arbetsgivare skapar ett erbjudande utifrån det, har du goda chanser att hitta kompetenta kvinnor till din arbetsplats, säger Lena Abrahamsson. 

LÄS MER: Därför behövs fler kvinnor i bergbranschen 

Se inåt och var självkritisk

Spännande arbetsuppgifter och arbetskläder som passar – check! Men om det ändå inte är några kvinnor som söker operatörsjobben? Vad ska du som entreprenör göra då? 

– Då är det läge att se över den interna kulturen på företaget. Väldigt många arbetsgivare gör misstaget att bara satsa på uppsökande verksamhet för att locka tjejer – de besöker skolor, mässor och gör reklam för sig. Det kan man ju göra, men det gäller att också se inåt. Säkra att ni har en organisation som är medveten om vilka problem som kan komma i och med att fler tjejer kommer in i den. Var självkritiska och ställ er frågor som Vad har vi för jargong på jobbet? Hur jobbar vi? Har vi några fördomar här? säger Lena Abrahamsson och tar ett exempel från skogsbranschen, som aktivt tittat på hur kvinnor som läser till jägmästare blir bemötta av skogsägare. 

”Väldigt många arbetsgivare gör misstaget att bara satsa på uppsökande verksamhet för att locka tjejer”

– Lärarna på utbildningarna till jägmästare hade under en tid extra koll på att tjejerna inte blev osynliggjorda, blev kallade ”lilla vän” eller blev sexuellt trakasserade på något sätt. Det är sådant den som är ansvarig måste vara uppmärksam på, säger Lena Abrahamsson. 

Det är också viktigt, lägger hon till, att rent praktiskt kunna ta emot tjejerna på ett bra sätt. 

– Det kan handla om att se till att det finns arbetskläder som passar, att maskinerna fungerar även för kvinnors kroppar och att det är en säker verksamhet för alla storlekar på människor. 

Fokusera på killarna

Lena Abrahamsson brukar säga till företag som vill öka andelen kvinnor bland sina anställda att de måste vara beredda på att hantera negativa reaktioner från kvinnorna. 

– Kräv inte att de ensamma ska ta hand om en sexistisk jargong, en förminskande retorik eller något annat, utan gå in och ta ditt ansvar om arbetsgivare. Men fokusera inte för mycket på kvinnorna i ditt förändringsarbete, utan mer på killarna. Ifrågasätt deras beteende. Och kom ihåg: det här är något som ofta sker slentrianmässigt, sällan för att folk vill vara elaka.

5 tips: Så lockar du fler tjejer till bergbranschen

  1. När du rekryterar, se till att du erbjuder det som studier visat att många unga kvinnor vill ha när de söker jobb. En bra lön, intressanta arbetsuppgifter och en möjlighet att bidra till samhället och göra nytta. 
  2. Se till att det, rent praktiskt, kommer att fungera för kvinnor att jobba hos er. Har ni till exempel arbetskläder och säkerhetsutrustning som passar en kortare person?
  3. Fundera över vilken intern kultur ni har på företaget. Hur är er jargong? Bli medveten om vilka problem som kan komma att uppstå om ni lyckas locka fler kvinnor.
  4. Om problem uppstår – lägg inte ansvaret för att hantera dem på kvinnorna själva. Fokusera heller inte för mycket på kvinnorna när du tar tag i problemen som berör jämställdhet, utan arbeta främst med männen och deras beteende.   
  5. Kom ihåg: kulturell jämställdhet är viktigare att uppnå än numerär jämställdhet. Som företag har ni mycket att vinna på en jämställd företagskultur. 

Simon trivs i familjeföretaget Stens Bergborrning: ”Målet är att bli bättre än brorsan!”

Bitz Magasin
-
0
Simon trivs i familjeföretaget Stens Bergborrning: ”Målet är att bli bättre än brorsan!”

Han tänkte att han skulle gå sin egen väg och utbildade sig till kock. Men det var bara en tidsfråga innan Simon Åkesson gav efter för drömmen om att även han jobba med berg. I dag är han, tillsammans med både pappa och brorsorna, en del av familjeföretaget Stens Bergborrning. 

Klockan är halv sex. Simon Åkesson börjar egentligen klockan sex, men är gärna på plats en halvtimme tidigare för att ha gott om tid för sin morgonrutin. Gå runt maskinen, en ljuddämpad SmartROC T35 med hytt, kolla alla oljor, starta den och dra i gång ”morgongympan”. 

Simon Åkesson ångrar inte att han valde att gå i pappas och storebrorsornas fotspår. Foto: Mats Andersson.

– Den innebär att jag kör alla funktioner i maskinen som går att köra där jag står, för att få in varm hydraulolja överallt. Då kan jag vara säker på att maskinen är varm och smörjd innan jag drar i gång med borrningen, säger han. 

Inte självklart att kliva in som borrare i Stens Bergborrning

Simon och kollegorna befinner sig några mil utanför den lilla orten Ånge i Västernorrland för att bereda marken för en ny vindkraftpark. Det är ett stort uppdrag. Stens Bergborrning ska göra i ordning för totalt 37 av de 72 vindsnurrorna som ska stå här när allt är klart. 

LÄS MER: Säker på jobbet – ”jag var nära att dö den dagen”

– Det är ett svintrevligt uppdrag. Nästan allihop från vårt företag är här och jobbar, men även de på sajten som är utanför företaget är hur trevliga som helst. Under jobbveckorna bor vi i stugor i Ramsjö någon halvtimme härifrån. 

Trots att Simon är son till Stens bergborrnings grundare, Sten Åkesson själv, och två av hans tre bröder också jobbar i firman var det inte självklart att Simon skulle bli bergarbetare. 

Målet är att bli en bättre borrare än brorsan Viktor Åkesson. Foto Mats Andersson

– När jag var liten sa jag alltid att jag skulle jobba åt pappa när jag blev stor. Jag älskade maskinerna och tyckte det såg så häftigt ut. Men sedan när jag blev äldre vågade jag inte fråga pappa. Jag vet inte varför, kanske för att jag var rädd att få ett nej, berättar han. 

Övergav kockyrket för att bli borrare

Han valde i stället att gå restaurang- och livsmedelsprogrammet på gymnasiet och jobbade sedan i några år som kock. 

– Men det är en sådan galen hierarki i yrket. Jag förstod rätt snabbt att om jag inte skulle satsa hundra procent så skulle jag aldrig komma någon vart. Jag var ju beredd på att satsa, men inte så mycket som det skulle krävas. 

”Pappa var inte beredd på att jag skulle fråga om jag fick borra. Han trodde att jag var nöjd med kockandet.”

I stället tog han mod till sig och frågade pappa Sten om det fanns någon möjlighet för honom att bli bergarbetare i stället. 

Simon har lämnat kockyrket bakom sig och satsar nu helhjärtat på bergborrningen. Foto Mats Andersson

– Han var inte beredd på det alls utan tappade verkligen hakan. Han trodde att jag var nöjd med kockandet. Men jag tror han blev glad. Även om han aldrig sagt det rent så skulle han nog gärna se att hela syskonskaran jobbade i firman.

Positivt att jobba med familjen

Med Simon jobbar nu tre av fyra bröder på Stens bergborrning. Storebror Victor är borrmästare och Daniel, även han äldre, jobbar som sprängare. Lillebror Jimmy däremot vill hellre bli konditor. 

LÄS MER: Norrbottens Bergteknik startar lärlingsprogram

– Han har aldrig varit intresserad av maskiner, så han kommer nog att fortsätta gå sin egen väg, tror Simon. 

Simon känner en press att vara duktig på jobbet – han vill inte göra familjen besviken. Foto Mats Andersson

Att jobba ihop med familjen – även Stens bror Anders Åkesson är anställd i företaget – tycker han bara är positivt.

– Det är skitkul. Och det känns fint att det är Victor, som jag vet är så fantastiskt duktig, som har lärt mig att borra. Nackdelen med att jobba med familjen är att jag känner en ganska stor press att leverera. Jag vill inte göra dem besvikna. Nu tror jag väl att det inte skulle vara någon stor grej om jag tabbade mig. Men jag skulle ändå känna att jag hade gjort bort mig. Om jag hade varit på ett annat företag hade jag kanske skitit i det mer. Nu är det mycket känslor inblandade också, säger han. 

Bäst med riggen är ljuddämpningen

Just nu kör Simon sin storebror Victors rigg, men han kommer när som helst att få sin egen. Även den en ljuddämpad SmartROC T35:a med hytt. 

– Det är så mycket som är bra med T35:an, men det bästa är nog ljuddämpningen. Visst kan det vara lite bökigt att man behöver skruva bort luckor för att komma åt ibland. Men det är inget större problem, tycker jag. Jag är van. 

Han älskar jobbet, och stortrivs att jobba med familjen. Foto Mats Andersson

Han stortrivs med sitt arbete och har aldrig ångrat att han tog steget in i familjeföretaget. Inte ens när det är 25 minus och blåst. 

”Det är det bästa som finns, att klura och spåna inför ett jobb!”

– I vintras körde jag en kollegas rigg utan hytt och fick stå ute och borra. Så fort jag kom ut fick jag en rejäl huvudvärk för att det blåste så kallt. Då tänkte jag ”fy fan vad vidrigt det här är”. Men på det stora hela älskar jag jobbet. 

Allra bäst är det när han har en helt ny salva framför sig och diskuterar med sin kollega, de borrar alltid i par, hur de ska göra. 

– Det är det bästa som finns, att klura och spåna inför ett jobb! 

För Simon är framtiden given, han ska fortsätta borra och gärna inom familjeföretaget. 

– Om tio år sitter jag i en borrvagn på något trevligt berg någonstans. Och eftersom mitt mål är att bli bättre än Victor på att borra så är det jag som guidar honom då i stället för tvärtom, haha! 

Faktaruta Simon Åkesson från Stens Bergborrning

Ålder: 23 år

Bor: Hudiksvall

Gör: Borrare för Stens Bergborrning

Familj: Sambon Sigrid, mamma Marlene, pappa Sten och bröderna Daniel, Victor och Jimmy. 

Händelse han minns från berget: ”Jag stod ute på berget i Göteborg och precis när jag skulle serva maskinen började det att spöregna. Jag klagade på vädret – tills Victor kom fram till mig och sa ”du, det kunde ha varit 20 minus..”

Motto: ”Det kunde varit 20 minus.”

”Jag var nära att dö den där dagen”

Bitz Magasin
-
0
”Jag var nära att dö den där dagen”

Det gick på bara någon sekund. Plötsligt hade skopan klämt fast henne som i ett skruvstäd. Bröstkorgen knakade och hon hann tänka: ”Nu dör jag.” Här är berättelsen om operatören Saras arbetsplatsolycka.

Det var mulet den dagen. Uppdraget på bergtäkten var slutfört och borroperatören Sara och hennes kollega höll på att packa ihop utrustningen. 

– Planen var att lasta på bränsletanken på trailern och sedan få på borrvagnen också, berättar hon. 

Kollegan hoppade in i hjullastaren och åkte fram med den till tanken. Sara var utanför men följde med för att hjälpa till. 

– Så att han skulle slippa gå ut för att haka på kättingen i tanken. 

När skopan på hjullastaren befann sig någon dryg meter framför tanken bad Sara kollegan att stanna så att hon skulle kunna gå framför för att få tag i kättingen och haka på den. Han svarade ”okej” och stannade. Hon gick fram, tog tag i kättingen, tittade upp – och såg skopan komma emot henne.

– Plötsligt satt jag fast som i ett skruvstäd mellan hjullastarens skopa och bränsletanken. I brösthöjd, någon decimeter nedanför halsen. 

”Jag tänkte att om jag hade skopan över halsen i stället skulle jag kanske dö snabbare, slippa lida så mycket.” 

Eftersom skopan klämde henne hårt fick hon svårt att andas. Hon hade dessutom armarna låsta nedåt och kunde därför varken vifta på hjälp eller skrika. Saras tankar fokuserades mot en enda mening. 

– Nu dör jag, nu dör jag, nu dör jag. 

Trycket mot bröstkorgen ökade hela tiden, det gjorde fruktansvärt ont och när Sara kände hur bröstbenet knäcktes formades en ny tanke. 

LÄS MER: Så tog sig Fredrik tillbaka efter den svåra olyckan

– Jag tänkte att om jag hade skopan över halsen i stället skulle jag kanske dö snabbare, slippa lida så mycket.

På sekunden

Hon började därför pressa sig nedåt, åt sidan var helt omöjligt, och lyckades till slut få skopan i halshöjd i stället. När hon nu kände att det fanns ett litet mellanrum mellan henne och skopan kom hoppet tillbaka. 

– Det var värt att testa om jag kunde få igenom huvudet också, och det gick. 

Väl ute hoppade hon på en gång åt sidan, och precis då gick skopan ihop med bränsletanken. Det var på sekunden att Sara klarade sig. 

– Det handlar om så många ton att det inte hade spelat någon roll att jag stod där. Jag hade blivit helt krossad om jag varit kvar, säger hon.

I chock fortsatte hon göra det hon varit i färd med innan hon klämdes – att haka på kättingen i bränsletanken. 

– Jag fattade inte att jag hade gjort mig illa, så jag hoppade upp på tanken och fick på kättingen därifrån. Men när jag hoppade ner igen kände jag hur det högg till i bröstet.

Blöt av kallsvett

När kättingen var fast åkte kollegan i väg för att lasta tanken på trailern. Sara, fortfarande full av adrenalin och förvirrad över vad som hade hänt, följde efter för att haka av den. Det var först en stund senare som insikten om hur nära det hade varit landade. 

”Ibland tänker jag på vad som hade hänt om jag hade kört till sjukhuset som låg längre bort i stället. Då hade jag förmodligen kört ihjäl mig.”

– Då frågade jag min kollega rätt ut om han visste att han varit nära att klämma ihjäl mig nyss. Jag tror inte han förstod vad jag menade utan svarade bara: ”Vad är det du säger?”. 

Hon beskrev hela förloppet och kollegan propsade på att hon skulle åka till närmaste sjukhus för att kolla sig. 

– Så jag satte mig i bilen för att köra i väg, men när jag började ratta kände jag hur ont jag hade. Jag kunde inte andas ordentligt och minns att jag kollade mig själv i backspegeln. Jag var helt vit i ansiktet och blöt av kallsvett. Tankarna på att jag var på väg att dö kom tillbaka, berättar hon. 

Hon stannade bilen och ringde till sin arbetsledare. När han svarade kunde hon inte hålla tårarna tillbaka. Han tyckte att det var ren galenskap att hon skulle köra själv till sjukhuset, som låg flera mil bort. Men Sara propsade på att hon kunde köra. 

– Hade han sett mig hade han helt säkert ringt efter en ambulans, men nu hade han bara min röst att gå på. Och jag upprepade gång på gång genom tårarna att ”nej, nej, jag klarar mig”. Helt sjukt att jag sa så, jag fattar inte varför jag envisades med att försöka vara så duktig, säger Sara. 

Arbetsledaren gav med sig men hjälpte henne att åtminstone hitta ett närsjukhus som inte låg lika långt bort.  

– Jag höll på att svimma under hela färden dit, var tvungen att stanna flera gånger. Ibland tänker jag på vad som hade hänt om jag hade kört till sjukhuset som låg längre bort i stället. Då hade jag förmodligen kört ihjäl mig, säger hon. 

Eftersom Sara sällan får blåmärken tyckte läkaren först att det inte såg så farligt ut. Men smärtan var outhärdlig och hon krävde av få bli röntgad.

– Det visade sig att bröstbenet var helt av, säger hon. 

Läkaren, som haft fel, försökte skämta till det när han gav beskedet. 

– Han sa: ”Du ska vara glad att du i alla fall inte är i två delar!” Det var lite väl magstarkt, tycker jag. Jag var fortfarande i chock. 

Smärtor i mer än ett halvår

Hon blev sjukskriven i fyra veckor och blev bättre, men långt ifrån bra. Hon tror själv att hon hade behövt vara sjukskriven betydligt längre tid än så. 

– Jag fick höra att tre veckor var det normala för den här typen av skada om man har ett kontorsjobb, därför fick jag fyra. Men jag lyfter ju flera hundra kilo varje dag – räcker det då med bara en vecka till?

Tillbaka på jobbet hade hon ont, men eftersom hennes läkare förvarnat henne om att det troligen skulle göra ont ett bra tag framöver tänkte hon att det var helt normalt och något hon helt enkelt fick leva med. 

– Men efter ett halvår fick jag en jobbig förkylning och smärtan varje gång jag hostade var fruktansvärd, så då blev jag röntgad igen. Det visade sig att bröstbenet inte hade läkt alls efter olyckan, det var fortfarande helt av. 

Fortfarande mardrömmar

Ytterligare en månads sjukskrivning följde och efter den har det långsamt blivit bättre, men det är först nu – två år efter olyckan som hon känner sig mer eller mindre återställd. Fysiskt. De psykiska såren som olyckan orsakade är fortfarande kvar.

– Första året tryckte jag bort olyckan. Jag kunde berätta om det, men det kändes som att jag pratade om någon annan. Nu senaste året har det börjat komma i kapp. Det har varit jobbigt. Jag har haft mardrömmar om att jag sitter fast. Det kommer otäcka tankar när jag minst anar det. Och när jag ser saker som skulle kunna hända på jobbet triggar det i gång mig och jag kastas tillbaka till det som hände, säger Sara. 

Gjorde allt rätt

Olyckan har förändrat henne, på flera sätt. Aktiviteter hon tidigare kastade sig in i utan någon rädsla är hon mer försiktig med i dag. 

– Men det är väl bra också, att jag är mer rädd om mig. 

Även på jobbet har hon blivit mer försiktig, och ängslig. Hon går inte nära en stor maskin utan att ha bekräftat ordentligt att den som kör har koll på den. Hon ogillar att lägga sprängmattor, ser faror överallt. Och så har hon blivit betydligt mer bestämd, vägrar att göra något som känns osäkert.

”Jag hade en bra dialog med killen som körde, jag bekräftade att det var okej innan jag gick framför skopan. Ändå hände det.”

Hon har många gånger funderat över om hon hade kunnat göra något annorlunda den där dagen för att undvika olyckan. Men hon kommer alltid fram till samma sak. 

– Nä, jag gjorde allt rätt. Jag hade en bra dialog med killen som körde, jag bekräftade att det var okej innan jag gick framför skopan. Ändå hände olyckan. Jag vet inte vad det var som fick honom att släppa på bromsen, vi har inte pratat om det. 

Sara vet att olyckan är anmäld som en arbetsplatsolycka och hoppas att hennes historia kommer att få fler att inse att en arbetsplatsolycka kan hända vem som helst, och att man måste vara medveten om vilka risker som finns, hela tiden.  

– Man ska inte behöva dö eller vara nära att dö på jobbet. Att sådant här fortfarande händer är förfärligt. Man är ingenting mot en maskin.

Sara heter egentligen något annat. 

Nytt innovationscenter ska göra branschen mer hållbar och produktiv

Bitz Magasin
-
0
Nytt innovationscenter ska göra branschen mer hållbar och produktiv

Rekryteringen är klar och lokalerna står i princip redo. Invigningen av Epirocs nya innovationscenter i Luleå närmar sig med stormsteg – men vad ska det egentligen göra?

Hallå där Lars Senf, vd Epiroc Sverige! Hur kommer det sig att ni öppnar det här centret?

– För att vi vill kunna stötta våra kunder på ett mer effektivt sätt än tidigare. Maskinerna har blivit mer komplexa och tekniken för automation och eldrift är på väg ut i gruvorna – men vi har identifierat ett kompetensglapp när det gäller integreringen av den nya teknologin. Det här glappet ska innovationscentret överbrygga.

Varför just nu?

– För att det är nu teknikskiftet sker. Gruvorna har tagit till sig teknologin och börjat utföra förändringarna. En viktig ingrediens i arbetet med att driftsätta ny teknik är att man som leverantör är närvarande, kan svara på frågor, lösa problem när de uppstår och identifiera utvecklingspotentialen hos kunderna. Använda datan som den nya teknologin genererar. Innovationscentret blir en kompetens-hub som kommer att göra både våra kunder och oss som leverantör vassare.

Vad kommer ni att kunna göra på innovationscentret?

– Vi kommer att ha all teknik som behövs för att kunna ställa om till automation och eldrivet där. I praktiken kommer vi att kunna köra våra kunders maskiner från centret, felsöka och lösa upp mjukvaruknutar – förutsatt att gruvan ger oss access förstås. Vi kommer också att kunna testa ny mjukvara och utveckla nya idéer, inte minst i centrets automationslabb!

Ni arbetar ju sedan länge nära era kunder vad gäller den tekniska utvecklingen – behöver ni verkligen ett innovationscenter?

– Innovationscentret blir en trygghet både för våra kunder och för oss på Epiroc. Att både kunderna och våra egna servicetekniker kan vända sig till innovationscentret direkt för allt som gäller den nya tekniken kommer att göra arbetet med att integrera tekniken mer direkt och tydligt.

”En viktig ingrediens i arbetet med att driftsätta ny teknik är att man som leverantör är närvarande, kan svara på frågor och lösa problem när de uppstår.”

Det här blir ert första innovationscenter i Europa – varför valde ni att lägga det i Luleå?

– Vi har ju gruvor i Mellansverige, två stora och två små – men det är i norr de flesta ligger. Det gäller även de kunder vi har på den finska sidan. Där finns också Luleå tekniska universitet, vilket vi tror ger oss stora möjligheter vad gäller både rekrytering och samarbeten. Luleå är dessutom en attraktiv stad att bo i. Jag hoppas att innovationscentret ska vara ett ställe som bara suger till sig folk – både i form av våra kunder och fantastisk kompetens!

LÄS MER: 5 innovationer som kommer att förändra gruv- och metallindustrin

Hur kommer det att fungera rent praktiskt?

– Våra kunder kommer troligtvis att få en kontaktperson på innovationscentret som är involverad från att vi tar fram en offert till kunden, under hela resan med att ta fram produkten till leverans och sedan driftsättning.

Hur går det med rekryteringen till centret?

– Hela besättningen är på plats, så det går alldeles utmärkt.

Vad hoppas du att innovationscentret har bidragit till om fem-tio år?

– Ett ännu mer dynamiskt samarbete med våra kunder som kommer att leda till en mer produktiv och hållbar gruvdrift. Jag tror att det här kommer att ha visat sig vara otroligt gynnsamt om några år. Vi vet att vi är på väg framåt på bred front vad gäller automation och elektrifiering – och tekniken vi tar fram nu kommer att leda till innovationer vi inte ens kan föreställa oss i dag. Att få sjösätta innovationscentret känns otroligt bra!

5 skäl till att fler kvinnor behövs i branschen

Bitz Magasin
-
0
5 skäl till att fler kvinnor behövs i branschen

Bergbranschen har länge varit kraftigt mansdominerad. Nu jobbas det på många håll stenhårt för att få in fler kvinnor i yrket. Varför är det så viktigt? Här är 5 starka anledningar. 

Det är tisdag eftermiddag och Tilde Adolfsson har precis kommit hem till sin etta i Filipstad. Hon är nyinflyttad och går den första terminen av sex på Bergsskolans utbildning ”Bergskoleingenjör berg- och anläggningsteknik”.  

– Jag hade hört talas om den här skolan och fick tips från flera håll om att gå här om jag skulle tröttna på att bara borra och spränga, säger hon. 

Hon är 22 år, kommer från Edsbyn och har flera år som bergarbetare bakom sig. Ofta har hon varit ensam tjej på arbetsplatserna, men tycker att det på det stora hela har gått bra – förutom några trista händelser. 

Tilde Adolfsson har efter flera år i bergbranschen valt att plugga vidare på Bergsskolan i Filipstad.

– Det var ett jobb där uppdragsgivaren sa att de inte ville ha någon ung tjej. Företaget jag jobbade på fick skicka en äldre man i stället. Men det slutade med att jag fick åka dit och instruera honom om hur han skulle göra. Man får hoppas att de som anlitade oss lärde sig något av det! 

Många killar positiva

Hon tycker definitivt att det vore positivt med fler kvinnor i yrket, på fler sätt än att fördomarna mot vad kvinnor klarar och inte skulle suddas ut. 

”Det var ett jobb där uppdragsgivaren sa att de inte ville ha någon ung tjej. Så företaget jag jobbade på fick skicka en äldre man i stället. Men det slutade med att jag fick åka dit och instruera honom om hur han skulle göra”

– Det har till exempel flera gånger hänt att killar kommit fram till mig efter fikan och sagt att ”gud vad bra att du är här”. Sedan har de förklarat att stämningen förändrats så fort jag som tjej kommit in i gänget. Att det blivit lugnare direkt, att styrkemätningarna försvunnit och sådant. Då blir man glad! 

Jämställdhet ger flera vinster

Just den effekten är något som Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap, gärna lyfter fram när hon pratar om fördelarna med mer jämställda arbetsplatser. Hon har forskat om arbetsmiljöer bland industriföretag och sett vilken effekt fler kvinnor på mansdominerade arbetsplatser ger för företagskulturen och organisationen i stort. 

Lena Abrahamsson, Luleå Tekniska Universitet
Lena Abrahamsson (t.v.) menar att företag förlorar på att inte vara jämställda.

– Naturligtvis finns det en demokrati- och rättviseaspekt på varför jämställdhet är viktigt. Att alla yrken ska vara öppna för alla, att vi inte ska bli styrda in i vissa fållor och sådant. Men det handlar också om att företagen förlorar på att inte vara jämställda, säger hon. 

LÄS MER: Så måste vi göra för att råda bot på operatörsbristen

Lena Abrahamsson förklarar att om det råder en förutfattad idé om att det ”bara är en viss typ av män som passar att jobba här” blir det svårt för dem som inte passar in i den mallen att komma in i gruppen och få kompetens i yrket.

– Majoriteten på arbetsplatsen kommer dessutom att omedvetet överdriva det som de uppfattar gör att de passar bra där, fortsätter hon. 

Finns det en idé om att exempelvis borrare ska ”vara orädda och starka” kommer de flesta i gruppen att göra allt för att leva upp till det. Och ju starkare kulturen blir, desto svårare blir det att stå emot den. Det kan resultera i att borrarna tar onödiga risker, inte vågar säga till när de är osäkra på något eller säga ifrån när en kollega beter sig illa. 

– Det som händer är att man låter kulturen styra i stället för att göra ett bra jobb. 

Olikhet gör nytta

Att fler kvinnor i branschen ger en större förståelse för säkerhetskulturen finns det studier som visar, berättar Lena Abrahamsson. 

– Både LKAB och Boliden har sett effekter av det. Naturligtvis har kvinnor bättre förutsättningar att jobba säkert för att de inte är belastade med gamla machonormer. Men effekten beror nog inte bara på att tjejer tar mindre risker än killar. Det beror nog lika mycket på att det jämställdhetsarbete som LKAB och Boliden gjort har fått medarbetarna att öppna upp sig och bli mer förändringsbenägna i allmänhet. Med fler olika typer av människor i gruppen blir det svårt att hålla kvar i de gamla föreställningarna. Machokulturen lossnar och slutar vara den styrande, säger hon. 

”Tjejer blir ofta tilldelade rollen som ”morsa” i arbetsgruppen, den omhändertagande. Eller så får de ta hand om det sociala”

En annan nackdel med ojämställda branscher är att minoritetsgrupperna, som förstås även kan vara andra grupper än kvinnor, hamnar i speciella fack. Man förväntar sig att de ska vara på ett visst sätt bara för att de är vilka de är. 

– Tjejer blir ofta tilldelade rollen som ”morsa” i arbetsgruppen, den omhändertagande. Eller så får de ta hand om det sociala. Men de kanske inte alls är omhändertagande som personer eller gillar att fixa med fika och firmafester, säger Lena Abrahamsson. 

Större rekryteringsbas

Att få in fler kvinnor i branschen är något många arbetsgivare arbetar aktivt med i dag, Epiroc inkluderat. Företaget har i sina hållbarhetsmål från 2020 bestämt sig för att till 2030 dubbla antalet kvinnor i företagets operativa roller. 

LÄS MER: Norrbottens Bergteknik startar eget lärlingsprogram

– Om vi ska fortsätta ligga i framkant som företag måste vi få med oss de mest kompetenta medarbetarna. Eftersom hälften av talangerna där ute är kvinnor behöver vi lyckas rekrytera även dem, sa Helena Hedblom, global vd på Epiroc, på Svemins digitala event ”Så skapar och upprätthåller vi jämställda arbetsplatser” förra året. 

Hon tryckte också på hur viktigt det är med mångfald bland företagens ledare för att åstadkomma förändring. 

– Sedan gäller det att varje ledare inom företaget är engagerad i att lyckas med det här. Att vi aktivt jobbar med det, skapar en företagskultur som främjar mångfald och att alla verkligen förstår varför det är viktigt. Vi har mycket kvar att jobba på inom Epiroc, men vi rör oss i rätt riktning, fortsatte hon. 

”Jag tror att stressen i yrket minskar om det blir fler tjejer. En lugnare stämning generellt, mindre hetsande kollegor emellan”

Tilde Adolfsson trivs bra i bergbranschen och vill gärna fortsätta arbeta inom den – att hon flyttat till Filipstad och påbörjat utbildningen på Bergsskolan är ett tydligt kvitto på det. Hon håller tummarna för att andelen tjejer i branschen ska öka under åren hon pluggar. 

– Inte för att det varit jättedåligt tidigare, men jag tror att stressen i yrket minskar om det blir fler tjejer. En lugnare stämning generellt, mindre hetsande kollegor emellan. Och färre olyckor. Om jag blir någon typ av chef någon gång kommer säkerheten att ligga högst på min priolista. 

5 skäl till att fler kvinnor behövs i branschen: 

  1. En kulturellt jämställd organisation mår bättre, är mer effektiv och har nöjdare medarbetare. Det har studier visat. 
  2. Eftersom kvinnor ofta har ett större kontaktnät än män kommer yrket att bli mer känt i samhället – vilket i sin tur kan leda till att rekryteringsbasen blir större. Helt enkelt för att fler kommer att känna till att yrket finns. 
  3. När andra människor än de som många anser vara typiska kommer in branschen, gamla och ofta negativa föreställningar och kulturer att försvinna – i alla fall kombinerat med ett aktivt jämställdhetsarbete. Medarbetarna slipper leva upp till föreställningar om hur man ”ska vara” och kan i stället koncentrera sig på att göra ett bra jobb. 
  4. Fler kvinnor ger säkrare arbetsplatser – mycket på grund av att machokulturen försvinner.
  5. Det finns även, enligt Lena Abrahamsson, studier som visat att maskiner som körs av kvinnor kräver mindre underhåll. Troligen inte för att de kör bättre, däremot mer försiktigt – för att de inte har någon oförsiktig machoroll att leva upp till.

Röster från branschen: Så måste vi göra för att råda bot på operatörsbristen

Bitz Magasin
-
0
Röster från branschen: Så måste vi göra för att råda bot på operatörsbristen

Jobben finns – men inte operatörerna. Problemet med bristen på yrkeskunniga borrare har puttrat länge, men nu börjar läget bli akut. Hur går snacket i branschen om operatörsbristen? Vi gjorde en rundringning.

Fotnot från redaktionen: Vi har inför den här artikeln sökt kvinnor att medverka i vår rundringning men har tyvärr inte lyckats innan pressläggningen. Har du tips på någon kvinna som vill medverka i liknande sammanhang? Maila då redaktion@bitzmagasin.se

Kenneth Svensson på RG Bergkonsult (12 anställda)

Hur märker du av operatörsbristen? 
– Genom att det är otroligt svårt att rekrytera! Det är tragiskt att se att det inte finns några ungdomar i branschen. De senaste åren har det kommit tre elever varje år från gymnasieutbildningarna, som jag rekryterat mycket ifrån, men nu är ju de nedlagda också. Jag lär gärna upp dem jag rekryterar, men jag ser ju gärna att de har någon form av branschnära utbildning bakom sig. På så sätt vet jag att de är intresserade och vill satsa. Jag tror tyvärr att våra politiker gjorde ett misstag när de satsade fullt ut på att så många som möjligt skulle utbilda sig akademiskt. Då förlorade vår bransch mängder av ungdomar som egentligen var ämnade för mer praktiska arbeten.

Hur upplever du att bristen påverkar branschen?
– Det är tragiskt när vi entreprenörer börjar ringa till varandras anställda för att locka över dem, för att återväxten av nya borrare är så dålig. Det är inget som gynnar branschen på sikt.

Har du någon idé på lösning?
– Nja, det känns ärligt talat lite hopplöst just nu.

Jan Johansson, vd BEF

Vad beror bristen på, skulle du säga? 
– Ett grundproblem är att borroperatörsyrket inte varit någon attraktiv syssla. Det har ju tidigare inte funnits så många utvecklingsmöjligheter – en gång borrare, alltid borrare. Här tror jag att maskinleverantörerna har ett stort ansvar för att informera om att det inte ser ut så i dag. Att borra i berg kräver numera stort tekniskt kunnande, inte minst med tanke på att borriggarna blivit mer datoriserade med olika maskinstyrningar. Ytterligare en anledning är att det inte finns någon utbildning värd namnet. Då blir det upp till entreprenörerna att själva ordna lärlingsutbildningar. Det kanske funkar för de större företagen, men för de mindre kan det vara en stor belastning och kostnad. Här krävs det att staten går in med något slags lärlingsstöd. Det är en politisk historia, helt enkelt. 

Vad gör ni på BEF för att försöka lösa problemet? 
– Vi har bland annat gjort ett upprop på sociala medier där vi sökt efter folk. De som varit intresserade har erbjudits att provjobba under några veckor ute hos våra medlemsföretag. Många där ute har ju ingen aning om att yrket ens finns, än mindre vad det innebär. Vi har också varit på olika gymnasiemässor. Vi är dessutom med i olika sammanhang, exempelvis BYN, Byggbranschens Yrkesnämnd, som verkar för att det ska finnas välutbildade och kompetenta yrkesarbetare. Att påverka våra politiker är givetvis något som vi skulle vilja göra. Bergarbetare är ju en hörnsten i hela samhällsbygget, så det är en viktig fråga. 

Alf Westerlund, utbildningsledare för högskoleutbildningen för Berg- och anläggningsteknik på Bergsskolan (har precis gjorts om till en YH-skola)

Hur kommer det sig att det inte finns fler utbildningar för borroperatörer?
– Just sådana här specifika yrkesutbildningar är svåra att få att fungera inom svenskt utbildningsväsende. De tenderar att bli väldigt akademiska och teoretiska eftersom mer praktiska utbildningar kräver mycket praktik – som är dyrt att erbjuda. Jag tror att det måste till fler lärlingsprogram ute hos företagen, men där staten skjuter till pengar också för att även de lite mindre företagen ska ha råd att ha lärlingar.

LÄS MER: Så startade Norrbottens Bergteknik ett eget lärlingsprogram

Vad kan ni på Bergsskolan göra för att bidra till en lösning?
– Vi har ju nyligen gått från att vara en högskola till att bli en yrkeshögskola. Det innebär att vår utbildning berg- och anläggningsteknik kommer att bli något mer praktisk än tidigare, med praktik ute hos företag. Men för att bli en fullfjädrad borrare kommer det att krävas mer praktik än vad vi kan erbjuda. Har man däremot siktet på att bli en arbetsledare eller entreprenör inom borr- och spräng kan det absolut passa att gå hos oss, och därefter själv samla ihop mer praktisk erfarenhet.

Lars Senf, vd Epiroc Sverige

SONY DSC

Hur märker ni på Epiroc av det här problemet?
– Vi vet ju att operatörerna har mycket att säga till om när det gäller val av rigg, därför väljer vissa entreprenörer att vänta med att investera i en ny rigg tills de har rekryterat en operatör.  
 
Hur påverkar bristen branschen i stort? 
– Än så länge upplever vi inte att projekt blir försenade. Man verkar kunna lösa det – genom att betala högre löner. Det kommer ju i sin tur att driva upp kostnaderna för entreprenörerna … Jag tror att problemet eskalerar nu när det är så många olika projekt som pågår. Både tunnelbranschen och ovanjordsentreprenörerna dammsuger marknaden efter operatörer.
 
Vad är lösningen? 
– Jag tror att hela branschen måste bli bättre på att diversifiera sig och locka till sig fler tjejer, helt enkelt för att få ett större urval. Samtidigt vet vi att fler kvinnor också skapar en bättre dynamik. Inom området som gått i bräschen för att rekrytera kvinnor, som kvinnliga truckförare i gruvorna till exempel, har det visat sig att underhållskostnaderna blir mindre med kvinnliga förare. Det kan man nog förvänta sig även inom borryrket. Sedan tror jag att många företag skulle kunna dra nytta av att implementera ett lärlingsprogram riktat mot operatörer, ett bra sätt att få in både tjejer och killar i branschen till en rimlig kostnad!

LÄS MER: Han är Sveriges yngsta borroperatör

Jiri Englén, vd och affärsområdeschef Tunnel & Stora projekt, Implenia Sverige

Jiri Englen från Implenia

Ni har ju expanderat ordentligt på kort tid, hur har ni gjort för att få in borroperatörer i företaget? 
– Först dammsög vi marknaden efter de bergarbetare vi kände. Därmed spred sig ryktet att vi sökte folk och så dök några till upp. Sedan började vi söka operatörer från gruvorna – vi har ju en annan lönenivå på anläggningssidan och kunde locka med bättre löner. Därefter introducerade vi ett slags instegsprogram. Ingen regelrätt lärlingsutbildning, det har vi inte resurser till, men med en lönestege baserad på erfarenhet och centralt stöd från företaget så har detta fungerat bra. På så sätt har vi haft tillräckligt med folk i princip hela tiden. 
 
Vad beror operatörsbristen på, skulle du säga? 
– För oss på anläggningssidan är det främst det mycket ojämna flödet av tunnelprojekt över tid med de ketchupeffekter som då uppstår. Vi ser ju en riktigt kraftig uppgång av antalet tunnelentreprenader de senaste åren från en tid då det egentligen inte fanns några projekt alls i Sverige. Det leder till att arbetskraften måste tas in utifrån för att möta dessa enorma toppar och det i sin tur gör att vi sakta men säkert förlorar det kunnande och den yrkesstolthet som tidigare fanns här. Det är synd, inte minst med tanke på att det ändå inte lönar sig att använda sig av utländsk, tillfällig, arbetskraft i längden om man har en långsiktighet i sin strategi.
 
Vad skulle du vilja att man gjorde för att det skulle bli bättre? 
– Man måste höja statusen på jobbet. Synliggöra vad yrket innebär. Men också skapa förutsättningar för en möjlig långsiktighet. Det är de stora arbetsgivarna, leverantörerna, facken, beställarna och staten som tillsammans måste göra det.

Operatörsbristen: Norrbottens Bergteknik startar eget lärlingsprogram för borrare

Bitz Magasin
-
0
Operatörsbristen: Norrbottens Bergteknik startar eget lärlingsprogram för borrare

Uppdragen finns – men inte operatörerna. Norrbottens Bergteknik bestämde sig för att själva göra något åt den allt mer akuta bristen på operatörer. 

– Tillgången på borrare har ju varit dålig länge. Det finns inte så många att välja mellan och det blir färre och färre som börjar i den här branschen.

Klas Adolfsson är bekymrad. Han jobbar som bergansvarig för Mellansverige på Norrbottens Bergteknik och har under sina många år i branschen sett hur bristen på operatörer gått från att vara ett problem till att bli en kris. 

– Det här bromsar utvecklingen för de företag som vill växa och utvecklas. Borrvagnar är ju inga problem att få tag på, men har vi inte operatörer som kör dem blir inga jobb gjorda, säger han och berättar att han och hans kollegor på Norrbottens Bergteknik länge pratat om hur de ska lyckas locka fler ungdomar in i branschen. 

– Att komma ut i skolor vore ju ett sätt, till exempel. Vi har varit en del på Bergsskolan i Filipstad, men de som går där är ju redan intresserade av branschen. Vi behöver nå alla dem som inte ens vet att yrket finns, säger Klas Adolfsson. 

Strukturen på plats

Ett annat sätt att locka fler, kom han och kollegorna fram till, skulle vara att utforma ett eget lärlingsprogram. Eftersom de redan hade rekryterat flera unga borrare som behövde läras upp fanns redan en viss grund för programmet – som de nu utvecklat. 

– Nu har vi en utbildningsstruktur som ser till att våra nya och oerfarna medarbetare från grunden får lära sig det de behöver. De får prova på många olika delar av yrket och vi går igenom service, säkerhet och hur man ska sköta om maskinerna så att de håller. Vi har också fått godkänt av BEF att utfärda borrkort. 

Första lärlingarna – två tjejer

I våras började de första borrarna som ska utbildas enligt det nya lärlingsprogrammet, två tjejer som Klas Adolfsson hittade genom att kontakta sin brorsdotter, som också är i branschen, och be henne tipsa sina vänner om lärlingsprogrammet. En av dem är Lynn Rensbo. 

– Jag hade precis sagt upp mig från ett jobb som kock och bartender och var sugen på något nytt. När Tilde, min kompis, tipsade om det här blev jag nyfiken. Om det inte varit för henne hade jag inte haft en aning om att yrket ens fanns, berättar hon. 

Någon tidigare erfarenhet av maskiner hade hon inte, och även om det var lite uppförsbacke de första veckorna känner hon att det har gått snabbt att komma i in i yrket. 

– När jag såg vad jobbet handlade om tänkte jag: ”Hjälp, det här kommer ju att gå åt helvete!” Jag hade inte ens bytt lampa själv på min bil … Men nu har det gått en månad och jag känner att jag förstår grunderna. 

Ska både borra och spränga

Tanken är att Lynn både ska borra och spränga för Norrbottens Bergteknik i framtiden och hon får just nu testa allt från att jobba med snigeldynamit till att borra. Hon tycker att strukturen på programmet är bra. 

– Det märks att det finns en tanke bakom allt vi får göra, det är bra. Samtidigt är det tydligt att det är första gången de kör programmet. De frågar ofta mig vad jag tycker och tänker, för att kunna utveckla det ännu mer.  

Att erbjuda en bra struktur är viktigt, enligt Klas Adolfsson. Det är då lärlingstiden går från att bara ”gå bredvid” till att bli en riktig utbildning. 

– Sedan är det förstås viktigt för oss att vi kan lära upp nybörjarna i vår ”anda”. Vi vill till exempel att alla våra borrare och sprängare har säkerhetstänket i ryggmärgen. Det är lättare att få till om vi redan från första dagen lär dem att det alltid är viktigast, säger han. 

Borde ha börjat tidigare

Att lärlingsprogrammet kostar både tid och resurser är självklart, men Klas Adolfsson och hans kollegor på Norrbottens Bergteknik ser det som en investering som måste göras. Utan operatörer stannar branschen. 

– Vi borde ha börjat jobba med det här för tio år sedan, i hela branschen. Det är inte bara ovanjord, överallt saknas det folk. Det är hög tid att väcka frågan mer, det är kris redan nu – men ingen tar tag i det! De är ju en trevlig bransch, inte alls så skitig och hård som många tror. 

Lynn Rensbo håller med om att branschen är trevlig – trevligare än hon hade förväntat sig, till och med.

– Jag trodde att det skulle vara hårt och macho och att man skulle känna sig utanför för att man är tjej, men så är det absolut inte. Alla är så gulliga och trevliga!

Är du intresserad av att bli borroperatör? Här är 3 sätt att komma in i borrbranschen: 

  1. Hitta ett företag som är beredda att lära upp dig i yrket som ”vanlig nyanställd”. 
  2. Sök till Bergsskolan i Filipstad och deras program för berg och anläggningsteknik. Det är dock en bredare utbildning med mer fokus på att förbereda för arbetsledarroller än på det praktiska bergarbetet. 
  3. Gå ett lärlingsprogram. 

Oskar gillar det omväxlande jobbet som servicetekniker på Epiroc: ”Ett lugnt arbetspass är ett bra betyg”

Bitz Magasin
-
0
Oskar gillar det omväxlande jobbet som servicetekniker på Epiroc: ”Ett lugnt arbetspass är ett bra betyg”

Tidiga morgnar eller sena kvällar och massor av ledig tid däremellan. För Oskar Mattson innebär jobbet som servicetekniker på Epiroc i Kaunisvaara att han kan kombinera ett riktigt roligt jobb med det han älskar allra mest – jakt och fiske. 

Text: Johanna Paues Darlington Foto: Hans-Olof Utsi

Kaunisjokis älvlandskap prunkar av grönska. Utanför bilfönstret svischar blommande slåtterängar och övergivna lador förbi. Solen skiner, det är 25 grader varmt och förtrollande vackert. 

– Det är riktigt härligt nu! Men sommaren är kort häruppe så det gäller att njuta fullt ut. Jag har varit ute och åkt rullskidor en stund under förmiddagen, säger Oskar Mattson. 

Han är på väg mellan hemmet i Pajala och kvällspasset i Kaunis Irons dagbrott i Kaunisvaara. Där jobbar han som servicetekniker, anställd av Epiroc för att ta hand om gruvans fem SmartROC D65. 

Oskar tankar servicebilen inför skiftet – det kan bli många turer beroende på vad som händer under dagen.

– Jag jobbar varannan vecka. Sju dagar i sträck och antingen morgon och förmiddag eller eftermiddag och kväll. De veckor jag är ledig kan jag ägna mig åt mina intressen – jakt och fiske, eller att åka skoter under vintern. Det är väldigt behagligt.

Kommer aldrig bli fullärd

Oskar är 22 år gammal. Han gick industriprogrammet på gymnasiet och är utbildad svetsare, men fick efter skolan jobb som mekaniker på ett lastbilsföretag.

– Håller man på med skoteråkning blir det ju lite haverier titt som tätt, så jag har väl alltid skruvat egentligen. 

På Epiroc har han varit i ett halvår – och stortrivs. 

”Håller man på med skoteråkning blir det ju lite haverier titt som tätt, så jag har väl alltid skruvat egentligen”

– Det finns så många utvecklingsmöjligheter här! Riggarna kan man ju grotta ner sig i hur mycket som helst, och det kommer dessutom ofta nytt på maskinerna som man behöver lära sig. Jag insåg rätt snabbt att jag aldrig kommer att bli fullärd som servicetekniker, det gillar jag. 

Olika uppgifter beroende på skift

Vid halv tre på eftermiddagen parkerar han vid Kaunis Irons manskapsbod. Där byter han om till arbetskläder – efter en dag i gruvan blir man rejält skitig – och åker sedan vidare till verkstaden. 

Vid skiftskarven passar Oskar på att prata med några kollegor

– Där har vi ett skiftskarvsmöte där vi som ska jobba kväll får höra hur morgonen och dagen har varit. Verkstaden är vår bas i gruvan, kan man säga. Där har vi också ett stort fikarum som vi delar med borroperatörerna. I alla fall när det inte är coronatider. 

Jobbet som servicetekniker handlar i stort om att ta hand om underhållet på riggarna. Byta slitdelar och göra felsökningar om det är något som inte går som det ska. Hur Oskars arbetsdagar ser ut beror på vilket skift han jobbar. Under förmiddagspasset, som startar redan klockan fem på morgonen, börjar dagen med att han stämmer av hur nattens borrning har gått och om det är något som behöver åtgärdas innan operatörerna som ska jobba dag tar över riggarna. Efter det är det dags att se om det är någon service inplanerad. 

Oskar stannar till hos en av borrarna för rutinunderhåll och en uppdatering om hur riggen går.

LÄS MER: Uppstarten av en ny borrigg – därför är den så viktig

– På eftermiddagspasset brukar jag, efter skiftskarvsmötet, åka ner till borrarna för att höra om de har några funderingar på något som kan behöva göras. Sedan handlar det mest om att vara en backup hela tiden. Vid 18-tiden är det skiftbyte för borrarna, så medan riggarna ändå står passar vi på att jobba på dem när det behövs. 

Haveri roligast

Även om Oskar hade erfarenhet som mekaniker sedan tidigare är en borrigg något helt annat än både en skoter och en lastbil. Det svåraste, tycker han, har varit att förstå hur alla komponenter i riggen samspelar med varandra. 

Moderna borriggar har flera digitala borrsystem som också behöver ses över – det är ett varierande jobb

– Hela riggen är ju hopkopplad. Om en ventil tjorvar kan problemet mycket väl ligga i någon annan ventil längre fram eller bak i maskinen. Men nu, när jag kommit in i det, tycker jag att det är som roligast när det är ett rejält haveri. När hela hjärnkontoret måste arbeta för att komma på var felet ligger, säger han. 

”Nu, när jag kommit in i det, tycker jag att det är som roligast när det är ett rejält haveri”

Samtidigt tycker han att den vardagliga servicen också är rolig. Han har sedan starten i vintras utmanat sig själv i att arbeta mer effektivt. 

Vardagsunderhåll är också roligt menar Oskar som vant dyker ner i maskinen

– Det handlar om att jag både vill vara bättre förberedd och kunna skruva snabbare. Få jobbet gjort fort, men riktigt bra. Det är skönt också att riggarna är så servicevänliga. Det är som att de är gjorda för att göra service på, det är lätt att komma åt.  

Borrar gärna lite själv

Kvällen visar sig bli lugn. Inget oväntat händer, förutom att ett ac-aggregat behöver bytas ut. Sommarvärmen gör det tydligt när aggregaten i hytterna inte fungerar som de ska. 

SmartROC D65 är en av de mest avancerade riggarna på marknaden – Kaunis Iron har flera och fler är på väg.

– Vi brukar säga att när vi har som minst att göra går Kaunis Iron som bäst. Så ett lugnt arbetspass är ett bra betyg, även om det kan bli lite långsamt förstås. 

Vid åttatiden kör Oskar in en av riggarna i verkstaden för att göra i ordning den inför den 1000-milaservice som det enligt intervallschemat är dags för under morgondagen. Vid ett tillfälle under kvällen dyker ett tillfälle upp att få borra lite med en av riggarna. 

LÄS MER: ”Jag har alltid tyckt om att kolla hur saker fungerar”

– Det är jättebra att kunna göra det ibland, när det är läge. Det finns inget som ger bättre förståelse för maskinen än att arbeta med den själv. 

När Oskar kör hem mot Pajala igen vid halv två på natten – skiftet slutade redan vid halv ett men han dröjde sig kvar för att ta en kaffe med nattoperatörerna – har solen redan börjat ta sig upp på himlavalvet igen. Mörkt har det aldrig blivit. Han är nöjd med arbetspasset, även om det inte bjöd på så mycket action. 

– Men dagen innan var det fullt upp hela dagen. Man vet aldrig i förväg hur det blir! 

Vill du jobba som Servicetekniker på Epiroc?

Här hittar du aktuella jobb som Servicetekniker på Epiroc:

Jobba som servicetekniker på Epiroc.

Krister maxar effektiviteten med hydraulhammare EC 140

Bitz Magasin
-
0
Krister maxar effektiviteten med hydraulhammare EC 140

När Krister Teikari blev ombedd att komma ner till Stockholm och arbeta i det stora Förbifarts-projektet skaffade han en Epiroc EC 140 hydraulhammare. Ett bra drag – både han och kollegorna är riktigt nöjda med hur effektivt det går att jobba med den.

Text: Peter Wiklund Foto: Kristina Sahlén

En smal grusväg leder in i ett litet skogsparti i Vårby, söder om Kungens Kurva utanför Stockholm. Där grusvägen slutar tar ett av Sveriges absolut största byggprojekt vid: Förbifart Stockholm. Vägen planeras kunna öppnas 2030, och kommer då att binda ihop de norra och södra delarna i länet för att avlasta framför allt Essingeleden, som redan i dag lätt kan bli en flaskhals till och förbi staden.

Krister Teikari kör hydraulhammare i Årsta backe.

Av vägens totalt 21 kilometer kommer 18 att gå i tunnlar, vilket gör att Förbifart Stockholm blir en av världens längsta motorvägstunnlar. Det är alltså ett mastodontprojekt som beräknas sysselsätta omkring 5 000 personer när byggandet är som mest intensivt.

Kan användas med snabbfäste

Det är en vardagsförmiddag, precis i skarven mellan vår och sommar, och solen lyser stundtals upp den hög med bortsprängt berg där Krister Teikari har placerat sin grävare. Han har varit på plats och arbetat i projektet sedan i mars.
– Jag blev erbjuden att komma ner och hjälpa till här. Och det passar mig bra, det är sånt här jag är inriktad på, även om jag annars mest är hemmavid i Hälsingland och jobbar, säger han.

Krister har ökat sin effektivitet med den nya hammaren – liten och smidig med en stor slagkraft

Inför uppdraget kompletterade han sin utrustning med en EC 140 hydraulhammare från Epiroc.
– En viktig anledning till att jag valde den var att den kunde användas med snabbfäste från Engcon. Jag förstod att det skulle vara användbart i det här uppdraget.

Liten hydraulhammare med stor slagkraft

När han nu har hunnit använda sin hydraulhammare i skarpt läge ett tag kan han konstatera att den är ett mycket effektivt arbetsredskap:
– Jag är otroligt nöjd med den. Den är liten och smidig och har riktigt stor slagkraft, säger han nöjt.

LÄS MER: Alexander Vorheese satsar på bergspräckning

Lars Vernersson på ABT är den som lockade ner Krister Teikari till Stockholmsuppdraget. Han vänder sig och pekar norrut, där arbetsområdet sträcker sig längs den hårt trafikerade vägen så långt ögat når.

Projektet kräver gedigen samordning och de måste samtidigt samsas med trafiken på E4:an som ligger intill

– I hela det här partiet ska E4:an breddas så att det blir tre körfält i vardera riktningen, i stället för två som det är i dag. Det har blivit massor med sprängberg under det första skedet, och nu vill vi knacka ner det i mindre delar. De ska återanvändas som ett första lager över de nya dagvattenledningarna, berättar han.

Måste samsas med trafiken

ABT ansvarar för maskinerna i den här delen av projektet, och de arbetar i sin tur åt infrastrukturbolaget Hochtief. Giancarlo Monteverde, arbetsledare mark/anläggning på Hochtief, konstaterar att det är ett uppdrag med tydliga krav på att undvika olika slags störningar på omgivningen.
– För det första måste vi samsas med trafiken, den får absolut inte påverkas av vårt arbete trots att vi befinner oss alldeles intill vägbanan, säger han.

”Jag kan bara sitta kvar och lyfta av hammaren och sätta på ett annat redskap, jag står aldrig med några slangar och håller på”

Flera bostadsområden ligger också nära den utsträckta arbetsplatsen.
– Sammantaget innebär det att vi har en utmaning vad gäller att inte förorsaka några sättningar eller störande vibrationer och ljud, säger Giancarlo.

Byter ofta arbetsuppgift

Att arbetsredskapen har god prestanda och låga ljud- och vibrationsnivåer är alltså betydelsefullt för Krister Teikari. Men han lyfter även på nytt fram fördelarna med att kunna använda sin hydraulhammare tillsammans med snabbfästet.

Att hammaren fungerar med sbabbfästet från Engcon gör att Krister snabbt kan växla mellan arbetsuppgifter

– Jag kan bara sitta kvar och lyfta av hammaren och sätta på ett annat redskap, jag står aldrig med några slangar och håller på. Ska jag göra ett vanligt byte, utan snabbfäste, kan jag bli stående en halvtimme och greja innan det är klart. Nu går det på ett par minuter. Det är fantastiskt, säger han.

Krister Teikari kör hydraulhammare i Årsta backe.

Det här är något som han har stor nytta av i det här projektet, eftersom Krister kan behöva växla arbetsuppgift flera gånger under en arbetsdag, konstaterar Lars Vernersson:
– Behoven varierar, så det är verkligen värdefullt att kunna knacka, gräva och lasta om vartannat. Och då kan Krister lätt byta mellan uppgifterna själv. Han behöver till exempel inte stå och vänta på att någon kommer med en traktor när det behövs en sån. Det är tydligt att det här sparar tid för oss i projektet.

”I alla projekt där det grävs eller sprängs kommer det att vara mer intressant att ta hand om den skut som blir, i stället för att köra bort den”

Större krav på ökad hållbarhet

Krister Teikari är övertygad om att han kommer att ha användning av sin hydraulhammare EC 140 i andra uppdrag framöver.
– I alla projekt där det grävs eller sprängs kommer det att vara mer intressant att ta hand om den skut som blir, i stället för att köra bort den, säger han.
Giancarlo Monteverde nickar instämmande:

– Jag tror absolut att vi kommer att se mer av det, eftersom det är en fråga om både kostnad och hållbarhet. I branschen finns det tydliga krav på ökad hållbarhet i alla led, och då är en given åtgärd att se till att få bort onödiga tungtransporter.

Krister Teikari kör hydraulhammare i Årsta backe.

LÄS MER: ”Hammaren jobbar snabbare än jag trodde”

Arbetet längs vägsträckan i Vårby har pågått sedan 2018 och beräknas vara i gång till 2023, eventuellt till och med längre än så. Krister Teikari ser fram emot att få jobba vidare i projektet.

– Ja, jag lär vara med tills projektet tar slut. Eller i alla fall så länge jag får vara kvar förstås, säger han och sneglar glatt mot de båda andra.

Avsnitt 10: Så får du koll på borrstålet

Bitz Magasin
-
0
Avsnitt 10: Så får du koll på borrstålet

Fler produktionstimmar, färre skador på riggen och lägre totalkostnad. Det finns mycket att vinna på att ha koll på ditt borrstål.Så häng med när vi gästas av borrstålsspecialisten och även kollega Vladimir Polic och diskuterar allt som har med borrstål att göra.

1...567...13Sida 6 av 13