tisdag, 18 juni, 2024
spot_img
HemSkarpt lägeSå är det att vara Pit Viper-operatör på distans

Så är det att vara Pit Viper-operatör på distans

I Bolidens Aitikgruva kan nu alla borriggar Pit Viper 351 efter flera års arbete köras via fjärrstyrning. För operatörerna innebär det en enorm förändring. 

I kontrollrummet på Bolidens kontor i Aitik sitter operatören Felicia Vappling och övervakar en borrning. Klockan är strax över tre på eftermiddagen och hon har precis dragit i gång kvällens arbete. Det är lugnt i rummet där hon sitter. Inga vibrationer, inga högljudda borrljud, inget damm i luften. Sådant slipper hon och hennes kollegor nu när alla gruvans Pit Vipers kan fjärrstyras. 

– Det är väldigt stor skillnad nu jämfört med tidigare, och i början var det ovant. Att gå från att sitta i en hytt på plats till ett tyst rum med en massa skärmar … Men jag vande mig snabbt, säger Felicia, som jobbat i Aitik sedan 2018. 

LÄS MER: Kvinnliga borrare – så är vardagen i en mansdominerad bransch

Kollegorna Niklas Johansson och Julia Sannelind håller med. 

– Första tanken när vi fick höra att vi skulle börja köra fjärrstyrt var att det skulle bli svårt när man varken hör eller känner maskinen. Men det har gått bra, säger Julia. 

Färre förflyttningar sparar tid

I rummet som borrningen styrs från finns i dag tre stationer. De operatörer som inte sitter där under passet ordnar med annat som rör riggarna – kontrollerar oljor, är ute med pinnar. Ett tredje gäng laddar hål, tar prover och gör borrservice. 

– Vi har mycket mindre förflyttningar nu. Bara det att vi som borrar inte behöver åka en kvart med bil för att komma till riggen gör stor skillnad i tid, säger Felicia. 

Men den allra största förändringen i arbetsvardagen, tycker alla tre, handlar om det sociala. Från att ha haft ett ganska ensamt arbete jobbar de nu i stort sett alltid vid sidan av sina kollegor.

– Nu kan vi sitta och småprata under passen och hjälpa varandra om det uppstår något problem. Det blev verkligen som ett helt annat jobb när vi flyttade upp hit, säger Niklas.  

Utnyttja raster till borrning

Arbetet med att göra riggarna redo för fjärrstyrning och automation började 2016, när Epiroc blev ombedda att ta fram ett ”business case” åt Boliden Aitik. 

– De såg att de skulle öka sin produktion de nästkommande åren och stod i valet mellan att utöka riggflottan eller börja utnyttja den befintliga till dess fulla kapacitet. Valet föll på det senare, säger Fredrik Lindström, som har titeln Produktchef Automation för Sverige och Finland på Epiroc. 

LÄS MER: Efter 15 år i branschen har Daniel hittat lugnet med sin SmartROC T40

Det första man gjorde var att undersöka hur fjärrstyrningen skulle påverka produktionen. 

– Vi såg att det fanns stor potential att öka produktionstiden. Genom att låta riggen arbeta fjärrstyrt över raster och skiftskarvar samt i vissa fall även under sprängningar – vilket vanligtvis inte är tillåtet av säkerhetsskäl – kunde vi snabbt se en ökning på runt 20 procent i produktiv tid, berättar Fredrik Lindström.

Rejäl uppgång i produktion

I slutet av 2018 kunde alla fem riggarna börja köras via fjärrstyrning, och i början av 2019 påbörjades projektet att göra riggarna autonoma. 

– Vi började med en rigg för att först bekräfta att uppsatta nyckeltal uppnåddes rörande säkerhet, produktivitet och tillgänglighet på systemet i de hårda väderförhållanden som uppstår i Aitik. Och det gjorde de! Produktiviteten ökade med 30 procent jämfört med de bemannade riggarna under acceptansperioden. Sedan har en efter en av de övriga fyra riggarna också gjorts automationsredo, säger Fredrik Lindström. 

Fjärrstyrr Pit Viper 351 på distans
Niklas Johansson, Felicia Vappling och Julia Sannelind trivs bra med att vara operatör från en kontor.

Produktionsökningen är självklart inte oviktig men det viktigaste skälet till att Boliden ville automatisera sina riggar var att öka säkerheten och förbättra arbetsmiljön för sina medarbetare. 

– Att operatörerna slipper vara i gruvan nu, i en dammig och potentiellt farlig miljö, är den allra största vinsten. Kostnadsbesparingarna och produktionsökningen är bara ett plus i kanten, säger Fredrik Lindström. 

Handlar om människor

Men att göra en så stor förändring har förstås inte varit helt enkelt, berättar han. Dels på grund av covid-19, som tvingat fram en hel del kreativa lösningar, men kanske framför allt för att förändringen i grund och botten handlar om människor som plötsligt måste förhålla sig till en helt annan vardag, med nya arbetsstrukturer och i en helt annan miljö än tidigare. 

– Att en operatör, som varit duktig på att lyssna och känna hur riggen mår, plötsligt blir tvungen att helt lita på systemet är en process i sig. Men sen när allt väl är på plats blir fördelarna tydliga, säger Fredrik Lindström. 

Även om själva automatiseringen av riggarna nu är klar återstår fortfarande mycket arbete. 

– Nu ska vi följa upp det hela och fortsätta utveckla system och arbetsprocesser tillsammans med kunden. 

Operatör – på kontoret

På skrivborden framför Felicia, Niklas och Julia visar fem skärmar allt de behöver veta för att kunna övervaka borrandet och förflytta riggarna. När de behöver ta en paus, gå på toaletten eller hämta en kopp kaffe är det ofta inga problem att låta en kollega ta över deras station en stund. 

– Det är ett väldigt fritt arbete nu, säger Felicia. 

För Julia, som är gravid, har fjärrstyrningen inneburit att hon inte behövt byta tjänst under graviditeten, något hon annars blivit tvungen till. 

– Som gravid får man inte vara nere i gruvan, så jag hade blivit omplacerad. Men det behövs inte nu, när jag är som vilken kontorsperson som helst! 

Senaste artiklarna