Räkna på spängjobbet och undvik strul med avtal som inte håller – så gör du.

Låt inte ivriga kunder locka dig att slarva med avtal eller offerter. Dåliga avtal kan kosta dig dyrt. Genom att lägga lite extra tid på ”pappersarbetet” och räkna på sprängjobbet inför ett uppdrag kan du spara mycket besvär och pengar! för både dig och din kund.

Det kan många gånger kännas lätt att lämna ett pris på ett standardjobb med borrning, sprängning och eventuellt skutslagning. När kunden hör av sig och vill få det gjort nu, eller helst igår, är det lockande att snabbt komma överens och dra igång på direkten. Men slarviga avtal kan stå dig dyrt.

Jan Johansson

– Det är helt naturligt, alla vill ju vara hjälpa sin kund på bästa sätt, och det är i grund och botten en bra inställning. Men det är ändå viktigt att inte dras med och lockas börja jobba utan ett ordentligt avtal på plats, säger Jan Johansson, ordförande i Bergsprängningsentreprenörernas Förening (BEF).

Inget avtal = Risk för ekonomiska tvister

Med tanke på att det finns mycket att ta höjd för i ett spränguppdrag, gäller det att ha ett ordentligt avtal på plats, konstaterar han.

– Även om det går bra i 99 fall av 100, kan det bli väldigt mycket problem i onödan i det där hundrade fallet när något oförväntat problem uppstår. Det kan ju vara allt från dolor till att de geologiska förutsättningarna gör berget svårarbetat.

Har man då inget avtal så kan det lätt uppstå ekonomiska tvister som tar tid och energi – och som kan svida i plånboken.

“Även om det går bra i 99 fall av 100, kan det bli väldigt mycket problem i onödan i det där hundrade fallet”

– De stora uppdragsgivarna brukar vara noga med att det finns korrekta avtal på plats, det är de tvungna att se till. Och som regel har de också bra framförhållning. Risken är helt klart större med mindre entreprenörer som själva arbetar under en stark tidspress, säger Jan Johansson.

Något annat som kan ställa till det när det gäller själva ”ramarna” för att räkna på spängjobb är att förfrågningsunderlagen inte är tillräckligt bra, menar han.

– Det är inte ovanligt att man gör några svepande hänvisningar till AMA, Allmän Material- och Arbetsbeskrivning , men då blir det lätt en del föreskrifter som inte är relevanta för jobbet. 

Räkna på sprängjobbet och undvik copy-paste

Resultatet kan bli att den som räknar på jobbet rakt av utifrån underlaget hamnar onödigt högt i pris.

– Den som istället räknar på ”rätt sätt”, det vill säga utifrån de förutsättningar som borde gälla, blir då billigare. Det är ingen bra situation, alla måste kunna utgå från att förfrågningsunderlagen är vad man ska utgå från.

Anledningen till att underlagen i vissa fall inte håller måttet är enligt Jan Johansson att många beställare av sprängjobb anlitar konsultföretag för att göra förfrågningsunderlag – och att dessa företag inte alltid har tillräcklig kompetens.

– Visst skulle man kunna kontakta beställaren och påpeka att underlaget verkar ha brister, men det kan ta tid och man riskerar definitivt att uppfattas som jobbig. Vi arbetar med frågan och ser till att göra olika insatser för att höja kompetensen kring detta. I dagens läge är det alldeles för mycket ”copy-paste” i underlagen för att det ska fungera bra, säger han.

Tre punkter som alltid måste finnas med i ett förfrågningsunderlag 

  • Riskanalys. 
  • Tydliga sektions- och översiktsritningar. 
  • Teknisk beskrivning.