“Vi spränger bara tio meter under golvet på stadshotellet!”

I Varberg pågår just nu ett enormt byggprojekt. Förutom en ny station för både tåg och bussar ska järnvägen som passerar genom centrum bli dubbelspårig och ledas ner under jord – i en tunnel rakt under centrum. Bitz magasin följde med ner i underjorden tillsammans med tunnelborrarna.

Text: Marko T Wramén Foto: Jonas Arneson

Det kommer att bli tystare i Varberg i framtiden. När jätteprojektet är klart kommer mycket av tågbullret som finns i dag att försvinna. Dessutom kommer fler tåg att få plats på spåren, och säkerheten att öka. Och när järnvägsspåren läggs i tunnel och hamnen flyttas norrut kan Varberg växa ut mot havet i den nya stadsdelen Västerport.

– Det här är det största uppdraget vi har i dag i Sverige, det är verkligen ett jättejobb, förklarar projektchefen Nils Ahlfors på företaget Implenia Sverige som fått entreprenaden för det nio kilometer långa järnvägsprojektet, värd 3,5 miljarder kronor. 

“Det här är det största uppdraget vi har i dag i Sverige, det är verkligen ett jättejobb”

– Det är roligt att arbeta med helheten, vi gör ju inte bara en del utan hela rasket, det är spännande! Och när vi är klara kommer det att bli ett fantastiskt lyft för Varberg, fortsätter Nils Ahlfors entusiastiskt.

– Svårast blir att koordinera det nya stationshuset och stationsområdet. Där måste allt klaffa i tid även med Jernhusen (som har stationsbyggnaden), kommunen, Trafikverket och regionen med bussarna i Hallandstrafiken, det blir en utmaning. Den nya stationen blir ju hjärtat i det nya Varberg. Det ska bli både vackert och smidigt att ta tåg och buss och byta däremellan, och att ta sig till och från stationen. 

LÄS MER: Nya Boomer M20 – världens första ortdrivningsrigg med intern hydraulik

Från sex olika fronter

Just nu arbetar cirka 400 personer med projektet i Varberg, de blir ytterligare 50–100 när betongarbetena kommit i gång fullt ut. Ett 50-tal av dem arbetar med själva tunnelbygget och här är Johan Asplund chef, blockchef bergtunnel som det heter.

– Vi jobbar dygnet runt med fyra dagskift och två nattskift och från totalt sex olika fronter. Det är väldigt speciellt att borra och spränga mitt i en stad. Vi passerar till exempel bara tio meter under golvet på stadshotellet, det ställer extra höga krav på dämpning av vibrationer och buller. Det är en kul utmaning.

Vi passerar bara tio meter under golvet på stadshotellet, det ställer extra höga krav på dämpning av vibrationer och buller. Det är en kul utmaning.

I centrum för arbetet står fyra gigantiska borriggar, som alla har fått sina egna namn. I norra tunnelöppningen används Therése, en Boomer WE3 som är döpt efter en tjej på kontoret i Stockholm, och Ingeborg, en Boomer XE3 som fått sitt namn efter en hertiginna av Varberg på 1300-talet. Vid södra tunnelöppningen har man också en av varje av Boomer WE3 och XE3, här heter maskinerna Birgitta, också döpt efter en anställd, och Solveig, som fick ett klassiskt fornnordiskt namn. Boomer XE3:orna har en teleskopmatare på mittbommen för att det ska gå att borra där det är trångt.

Kan borra 30 meter djupa hål

Vi träffar Johan Asplund på ytan där vi får rejäla stövlar, hjälmar, västar, hjälmlampa, hörselskydd och en spårsändare. Sedan går vi ner under jorden i den norra tunnelöppningen. Det doftar vått berg och droppar vatten från taket, och längre fram dånar en borrmaskin i servicetunneln. Men vi svänger vänster och kommer in i den stora huvudtunneln. Här möts vi av den enorma Therése. 

– Den här borren har tre borrarmar, på varje sitter ett sex meter långt borrstål med en borrkrona längst fram. Sedan har vi också skarvmagasin på varje borrarm med åtta stycken tre meter långa skarvstål så att vi kan borra 30 meter djupa hål, berättar Johan Asplund.

– Just nu borrar vi in spilingbultar i en båge i taket, det är sex meter långa och 32 millimeter tjocka armeringsstänger. När vi sedan spränger nästa gång stabiliserar de taket ovanför.

– Vi är glada att vi jobbar med Cop 4038. Det är den kraftigaste maskinen med 40 kilowatts kraft i varje borr, så det går snabbt att arbeta. 

Nöjd med borren

I förarhytten högt ovanpå sitter borrare Johan Pirsech från Askersund med utmärkt översikt över arbetet. Härifrån styr han varje borr med en joystick och har två bildskärmar som visar exakt var borrkronorna är i förhållande till ritningen.

– Det går kanonbra att borra med den här. Den gör vad den ska. Det är en otroligt bra borr, och den håller bra med tanke på vilka påfrestningar den utsätts för. 

LÄS MER: De bygger nya flygplatser på Grönland med maskiner från Epiroc

Johan Pirsech berättar att han alltid kör Therése.

– Det finns ju individuella skillnader mellan maskinerna, de har sina egenheter och personligheter. Och så är de förstås olika konfigurerade. Ingeborg har till exempel en teleskopmatare som gör att vi kan komma åt och borra i trängre utrymmen. Den använder vi i servicetunneln. Den vanliga borrarmen är åtta meter lång, det hade inte gått där, servicetunneln är ju bara sex meter bred. 

– De är också förvånansvärt enkla att flytta på. Det tar bara ett par minuter för oss att köra riggen till en annan plats i tunneln för att borra där.

Johan Pirsech började i yrket i Zinkgruvan där han fick gå vid sidan om och lära sig arbeta med E2, en mindre borrmaskin från Epiroc.

Apropå hållbarhet så har Implenia en egen serviceverkstad på plats med egna tekniker och mekaniker. Att jobba mycket med förebyggande underhåll är en förutsättning för att kunna hålla arbetstempot högt och utan avbrott nere i tunneln.

– Vi har också ett fullserviceavtal med Epiroc som fungerar väldigt bra, tycker tunnelchef Johan Asplund. Då får vi så hög kapacitet som möjligt i berget, precis vad vi behöver.

Fina berg för borrning

Hela den 2,7 kilometer långa tunneln kommer att ligga under grundvattennivån så det gäller att täta ordentligt.

– Efter sprängningen injekteringsborrar vi, då sprutar vi in betong i borrhålen för tätning. Och så borrar vi in bultar som vi sedan fäster armeringsnät i, därefter sprutar vi mer förstärkningsbetong ovanpå. Totalt blir det ett 300 millimeter tjockt armerat valv på insidan av tunneln. Här arbetar vi mest i svenskt urberg med granit och gnejs, men det finns också charnockit, som är ännu hårdare. Det här är riktigt berg, bra berg, som är fint att jobba i, förklarar Johan Asplund.

De fyra borrarna använder totalt 1 800 liter vatten i minuten. För att göra arbetet mer miljövänligt har man därför ett eget reningsverk som filtrerar och återanvänder samma vatten. Förra året kunde de spara 4 000 kubikmeter på det här sättet.

Innan vi skiljs åt frågar vi Johan Asplund vad som är mest spännande med arbetet.

– Ingen annan människa på jorden har varit på den här platsen före oss. Det är skoj! Och ständiga förändringar i bergkvalitet ger omväxling och utmaningar som vi löser tillsammans, det är spännande och ger stor omväxling. 

Vanliga frågor om Varbergstunneln

Hur stort är projektet med Varbergstunneln?

Hela projektet omfattar nio kilometer dubbelspår mellan Varberg och Hamra. Själva tunneln blir 2,7 kilometer lång och består av en 13,6 meter bred spårtunnel samt en sex meter bred servicetunnel. 

Hur mycket berg sprängs ut för att bygga Varbergstunneln?

Totalt spränger och borrar man loss 430 000 kubikmeter berg. Det blir 1,3 miljoner ton som ska bli bortfraktat. Lastbilarna körs på natten för att minimera trafikstörningarna. Det mesta av det bortsprängda berget krossas och återanvänds i bygget samt till andra stadsutvecklingsprojekt i Varberg. 

När kommer Varbergstunneln att vara klar?

Den första sprängningen i tunneln skedde våren 2020. Man räknar med att göra den sista sprängningen i mitten av 2023. 

Hur mycket sprängmedel används vid en sprängning?

Vid en sprängning används uppemot 1 000 kilo sprängmedel. Detonationerna pågår i upp till tio sekunder och lossar cirka 500 ton bergmassor. Vid varje sprängning når man tre till sex meter längre in.

Vad är ett genomslag när man borrar en tunnel?

När tunnlarna möts på mitten kallas det genomslag, då blir det genomslagsfest! Kring lucia 2024 ska trafiken öppnas i tunneln, sedan arbetar man ytterligare ett år med projektet – färdigställer, river gamla spår och annat.

Hur många tvärtunnlar byggs för Varbergstunneln?

Nio korta tvärtunnlar utspridda med 300 meters mellanrum förbinder spårtunnel och servicetunnel. Tvärtunnlarna har slussar för brandskydd.