Simon trivs i familjeföretaget Stens Bergborrning: ”Målet är att bli bättre än brorsan!”

Simon Åkesson är en del av familjeföretaget Stens Bergborrning. Foto: Mats Andersson

Han tänkte att han skulle gå sin egen väg och utbildade sig till kock. Men det var bara en tidsfråga innan Simon Åkesson gav efter för drömmen om att även han jobba med berg. I dag är han, tillsammans med både pappa och brorsorna, en del av familjeföretaget Stens Bergborrning. 

Klockan är halv sex. Simon Åkesson börjar egentligen klockan sex, men är gärna på plats en halvtimme tidigare för att ha gott om tid för sin morgonrutin. Gå runt maskinen, en ljuddämpad SmartROC T35 med hytt, kolla alla oljor, starta den och dra i gång ”morgongympan”. 

Simon Åkesson ångrar inte att han valde att gå i pappas och storebrorsornas fotspår. Foto: Mats Andersson.

– Den innebär att jag kör alla funktioner i maskinen som går att köra där jag står, för att få in varm hydraulolja överallt. Då kan jag vara säker på att maskinen är varm och smörjd innan jag drar i gång med borrningen, säger han. 

Inte självklart att kliva in som borrare i Stens Bergborrning

Simon och kollegorna befinner sig några mil utanför den lilla orten Ånge i Västernorrland för att bereda marken för en ny vindkraftpark. Det är ett stort uppdrag. Stens Bergborrning ska göra i ordning för totalt 37 av de 72 vindsnurrorna som ska stå här när allt är klart. 

LÄS MER: Säker på jobbet – ”jag var nära att dö den dagen”

– Det är ett svintrevligt uppdrag. Nästan allihop från vårt företag är här och jobbar, men även de på sajten som är utanför företaget är hur trevliga som helst. Under jobbveckorna bor vi i stugor i Ramsjö någon halvtimme härifrån. 

Trots att Simon är son till Stens bergborrnings grundare, Sten Åkesson själv, och två av hans tre bröder också jobbar i firman var det inte självklart att Simon skulle bli bergarbetare. 

Målet är att bli en bättre borrare än brorsan Viktor Åkesson. Foto Mats Andersson

– När jag var liten sa jag alltid att jag skulle jobba åt pappa när jag blev stor. Jag älskade maskinerna och tyckte det såg så häftigt ut. Men sedan när jag blev äldre vågade jag inte fråga pappa. Jag vet inte varför, kanske för att jag var rädd att få ett nej, berättar han. 

Övergav kockyrket för att bli borrare

Han valde i stället att gå restaurang- och livsmedelsprogrammet på gymnasiet och jobbade sedan i några år som kock. 

– Men det är en sådan galen hierarki i yrket. Jag förstod rätt snabbt att om jag inte skulle satsa hundra procent så skulle jag aldrig komma någon vart. Jag var ju beredd på att satsa, men inte så mycket som det skulle krävas. 

”Pappa var inte beredd på att jag skulle fråga om jag fick borra. Han trodde att jag var nöjd med kockandet.”

I stället tog han mod till sig och frågade pappa Sten om det fanns någon möjlighet för honom att bli bergarbetare i stället. 

Simon har lämnat kockyrket bakom sig och satsar nu helhjärtat på bergborrningen. Foto Mats Andersson

– Han var inte beredd på det alls utan tappade verkligen hakan. Han trodde att jag var nöjd med kockandet. Men jag tror han blev glad. Även om han aldrig sagt det rent så skulle han nog gärna se att hela syskonskaran jobbade i firman.

Positivt att jobba med familjen

Med Simon jobbar nu tre av fyra bröder på Stens bergborrning. Storebror Victor är borrmästare och Daniel, även han äldre, jobbar som sprängare. Lillebror Jimmy däremot vill hellre bli konditor. 

LÄS MER: Norrbottens Bergteknik startar lärlingsprogram

– Han har aldrig varit intresserad av maskiner, så han kommer nog att fortsätta gå sin egen väg, tror Simon. 

Simon känner en press att vara duktig på jobbet – han vill inte göra familjen besviken. Foto Mats Andersson

Att jobba ihop med familjen – även Stens bror Anders Åkesson är anställd i företaget – tycker han bara är positivt.

– Det är skitkul. Och det känns fint att det är Victor, som jag vet är så fantastiskt duktig, som har lärt mig att borra. Nackdelen med att jobba med familjen är att jag känner en ganska stor press att leverera. Jag vill inte göra dem besvikna. Nu tror jag väl att det inte skulle vara någon stor grej om jag tabbade mig. Men jag skulle ändå känna att jag hade gjort bort mig. Om jag hade varit på ett annat företag hade jag kanske skitit i det mer. Nu är det mycket känslor inblandade också, säger han. 

Bäst med riggen är ljuddämpningen

Just nu kör Simon sin storebror Victors rigg, men han kommer när som helst att få sin egen. Även den en ljuddämpad SmartROC T35:a med hytt. 

– Det är så mycket som är bra med T35:an, men det bästa är nog ljuddämpningen. Visst kan det vara lite bökigt att man behöver skruva bort luckor för att komma åt ibland. Men det är inget större problem, tycker jag. Jag är van. 

Han älskar jobbet, och stortrivs att jobba med familjen. Foto Mats Andersson

Han stortrivs med sitt arbete och har aldrig ångrat att han tog steget in i familjeföretaget. Inte ens när det är 25 minus och blåst. 

”Det är det bästa som finns, att klura och spåna inför ett jobb!”

– I vintras körde jag en kollegas rigg utan hytt och fick stå ute och borra. Så fort jag kom ut fick jag en rejäl huvudvärk för att det blåste så kallt. Då tänkte jag ”fy fan vad vidrigt det här är”. Men på det stora hela älskar jag jobbet. 

Allra bäst är det när han har en helt ny salva framför sig och diskuterar med sin kollega, de borrar alltid i par, hur de ska göra. 

– Det är det bästa som finns, att klura och spåna inför ett jobb! 

För Simon är framtiden given, han ska fortsätta borra och gärna inom familjeföretaget. 

– Om tio år sitter jag i en borrvagn på något trevligt berg någonstans. Och eftersom mitt mål är att bli bättre än Victor på att borra så är det jag som guidar honom då i stället för tvärtom, haha! 

Faktaruta Simon Åkesson från Stens Bergborrning

Ålder: 23 år

Bor: Hudiksvall

Gör: Borrare för Stens Bergborrning

Familj: Sambon Sigrid, mamma Marlene, pappa Sten och bröderna Daniel, Victor och Jimmy. 

Händelse han minns från berget: ”Jag stod ute på berget i Göteborg och precis när jag skulle serva maskinen började det att spöregna. Jag klagade på vädret – tills Victor kom fram till mig och sa ”du, det kunde ha varit 20 minus..”

Motto: ”Det kunde varit 20 minus.”