Jan Kläre vann Bergteknikpriset

Bergteknikpriset 2018 delades ut på Epirocs luciaseminarium. Vinnaren Jan Kläre prisades för sin förmåga att driva utvecklingen av bergteknik framåt genom ett aktivt och deltagande ledarskap. Epirocs Bergteknikpris instiftades år 2003, då som Atlas Copcos Bergteknikpris, med syftet att främja utvecklingen av svenskt bergtekniskt kunnande och befästa Sveriges världsledande roll inom bergbrytning. Jan Kläre som är gruvchef för Garpenbergsgruvan, och tidigare gruvchef för Zinkgruvan, är årets vinnare. Priset ska gå till en person som starkt bidragit till att stimulera bergtekniskt kunnande och forskning. Genom att kombinera ett aktivt ledarskap och deltagande i en av Sveriges största gruvor har Jan Kläre bidragit till att driva utvecklingen framåt, lyder juryns motivering.

”Jan Kläre engagerar sina medarbetare”

Lars Senf, vd för Epiroc i Sverige och Danmark, delade ut priset under företagets årliga luciaseminarium. – Jan har på ett enastående sätt och under många år bidragit till att utveckla svensk gruvindustri och bergteknisk forskning. Han har genom ett aktivt ledarskap och aktivt deltagande hjälpt till att driva utvecklingen framåt, säger Lars Senf och fortsätter: – Detta har resulterat i att Zinkgruvan, åren då Jan varit verksam i gruvan, har blivit en produktivare och kostnadseffektivare gruva trots sina många utmaningar med exempelvis stora djup, långa avstånd samt delvis svåra bergförhållanden. Hans ledarskap bygger mycket på att stimulera och engagera sina medarbetare och därigenom skapa ett team som jobbar i samma riktning.

100 000 kronor i prissumma

Priset består av 100 000 kronor och utgörs av två delar. Ena delen är en donation på 80 000 kronor till ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik. Projekten ska bedrivas på svensk högskola, universitet eller företagsoberoende institution och resultaten ska vara offentliga. Den andra delen av priset är ett resestipendium på 20 000 kronor som disponeras fritt av vinnaren. – Jag blev så klart hedrad och berörd över utnämningen men framförallt glad över att Zinkgruvans positiva utveckling uppmärksammas. Jag vill betona att det är ingen enskilds förtjänst, utan ett teamarbete som ligger bakom, säger Jan Kläre.

Fakta / Luciaseminariet

Priset delades ut under Epirocs årliga branschseminarium fredagen den sjunde december 2018, som i år hade temat ”Mångfald och automation”. Medverkade gjorde bland annat gruvalliansen (SUM), ett unikt partnerskap mellan fem industribolag, för att skapa framtidens gruva – som är koldioxidfri, digitaliserad och autonom. Deltog gjorde även Thomas Dalmalm, Senior specialist, Trafikverket, som diskuterade möjligheter och mångfaldsutmaningarna inom infrastrukturbranschen. Andra deltagare var Peter Carlsson, VD för Northvolt, Camilla Goldbeck-Löwe, Vice president CSR, Epiroc samt Franck Boudrealut, Product Manager Electrification, Epiroc Rock Drills AB som pratade om varför batteridrift är så bra ur ett hållbarhetsperspektiv samt vilken utveckling vi kan vänta oss framöver. Lars Senf, VD för Epiroc Sweden och Ola Kinnander, Presschef för Epiroc, pratade om årets viktiga händelser med förvärv och framväxt av batteridrivna maskiner och gav en framtidsblick för nästkommande år. Luciaseminariet sändes live på Facebook och du kan se hela sändningen här.

Per Lindberg – Epirocs nya vd återvänder till rötterna

0
Per Lindberg tar över som vd och koncernchef för Epiroc. Oavsett om han bygger hus eller organisationer är målet detsamma: en harmonisk och fungerande helhet som får människor att trivas.  Huset i Djursholm var om inte fallfärdigt, så i stort behov av renovering. Det avskräckte inte. Tvärtom. Per Lindberg och hans sambo slog till och han fick möjlighet att ägna sig åt ett av sina största intressen – att renovera hus. – Jag tycker om att renovera, bygga och se hur något nytt växer fram. Jag gillar att göra det grundligt, från början till slut, säger Per Lindberg, som snart kliver in som vd och koncernchef för Epiroc, det nya bolag som bildas när Atlas Copco delas i två delar i början av nästa år. Det finns beröringspunkter mellan jobbet och husintresset. I båda fallen handlar det om att bygga något och skapa en helhet som inte bara fungerar utan också gör att människor trivs, säger han. – Det är nödvändigt även när du bygger verksamheter och organisationer. Om du inte trivs på jobbet kommer du inte att prestera särskilt bra. Då ger inte heller helheten något bra resultat.

Per Lindberg kommer från Billerud-Korsnäs

Per Lindberg var den främsta kraften bakom sammanslagningen av Billerud och Korsnäs 2012, då som vd för Billerud och senare för det sammanslagna bolaget. Det samgåendet spelar faktiskt också en roll i att han tackade ja till erbjudandet om vd-rollen i Epiroc. – Man behöver ta ett antal beslut inom BillerudKorsnäs, bland annat kring sådant som rör organisationen – som till stor del är ett resultat av mitt arbete med sammanslagningen. Det är beslut som andra än jag måste ta. Jobbytet innebär inte minst för honom själv att en era tar slut. En era som inleddes för 16 år sedan med en jobbförfrågan från Jan Stenbeck.

”Jag kan bara göra mitt bästa”

Frågan var oväntad och det var inte heller alldeles självklart att Per Lindberg skulle tacka ja. Fram till den tidpunkten hade han arbetat som konsult inom främst fordonsbranschen, det erbjudna jobbet som vd för Korsnäs var något helt annat. Men han accepterade. Beslutet kom att forma honom både som person och som ledare. – Jag blev tvungen att förstå vem jag ville vara i rollen som vd och jag kom fram till tre saker: jag kan bara göra mitt bästa, jag måste vara mig själv och jag ska alltid tala sanning, berättar han. När Per Lindberg nu tar ytterligare ett steg i sin karriär gör han det med en nyfikenhet och hunger som inte går att ta miste på. Kanske har det att göra med att han får komma närmare sina rötter.

Per Lindberg: ”Epiroc har stora möjligheter”

Han är maskiningenjör från Chalmers och har ett stort intresse för verkstadsindustrin. Men främst handlar det om att han ser att det nya bolaget Epiroc har stora möjligheter att utvecklas i hög takt och utifrån egna villkor. – Med gruvverksamheten i eget bolag kommer ledningen och hela verksamheten att kunna fokusera hårdare för att kunna fatta snabbare och inte minst bättre beslut kring bolagets utveckling. En av de centrala delarna i utvecklingen handlar om digitalisering och automatisering. Per Lindberg beskriver hur gruvnäringen har upplevt att mineralkvaliteten har minskat gradvis under det senaste tiotalet år, och hur det har pressat produktiviteten och också tvingat ner allt fler aktörer under jord. – Inte minst i den utvecklingen är digitalisering och automatisering nödvändig för att öka produktiviteten, få upp tillgängligheten på utrustningen och samtidigt öka säkerheten i gruvorna. Även hållbarhetsfrågor är något som driver detta, säger han.

Nya affärsmodeller och samarbeten

Hur kunnig är han egentligen inom digitalisering och automatisering, efter 12 år som vd för en koncern som utvecklar och tillverkar förpackningsmaterial? – Det är ju inte jag som ska bidra konkret med tekniken. Jag ska se till att vi riktar in vår utveckling mot rätt typ av affärsmodell, se till att vi har de resurser som krävs och att vi skapar samarbeten med rätt aktörer på marknaden. Han förklarar att digitalisering inte bara handlar om teknik, att somliga delar av den utvecklingen också kräver nya affärsmodeller och nya typer av samarbeten. Samtidigt understryker han att det också under lång tid ”kommer att finnas en basaffär som rullar på och som vi måste ta hand om”. Huset i Djursholm är färdigrenoverat sedan flera år. Men intresset för att bygga och se det nya ta form och bilda en funktionell och stabil helhet finns kvar. Det intresset lär han få utlopp för i sin nya roll hos Epiroc.

Innovatör på LKAB fick Bergteknikpriset 2017

Anders Nordqvist, specialist inom gruvteknik vid LKAB, vann Bergteknikpriset 2017 som delades ut på Atlas Copcos luciaseminarium. Anders Nordqvist prisas för sin förmåga att kombinera kunskaper inom sprängteknik och digitalisering. ”Genom att kombinera djup kunskap inom sprängteknisk utveckling med intresset för det digitala landskapet har vinnaren kopplat ihop dessa två världar och utvecklat digitala applikationer för sprängteknik, vibrationsövervakning och mätning av markdeformationer.” Så löd första delen av den motivering som Lars Senf, vd för Mining and Rock Excavation Technique Sweden och för Atlas Copco Welltech, läste upp på scenen under företagets traditionella luciaseminarium i testgruvan under företagets kontor i Nacka.

Anders Nordqvist har jobbat på LKAB sedan 1988

När Anders Nordvist gjorde honom sällskap på scenen, var det en rörd pristagare som tog till orda. – Jag är stolt som en tupp, det här känns väldigt bra. Jag blev först väldigt förvånad när jag fick samtalet, men den känslan gick ganska snabbt över i ren glädje. Det här är en stor dag för mig. Anders Nordqvist har jobbat med forskning och utveckling i stort sett hela sitt yrkesliv, han började inom LKAB-koncernen 1988. Bland de applikationer han varit med att utveckla finns en programvara som hanterar grafiska presentationer av gruvbrytning, och en annan som hanterar data från markdeformationsmätningar. Bergteknikpriset instiftades 2003 och delas ut årligen. Prissumman är 100 000 kronor och den består av två delar.

Donerar vinstpengarna till Swebrec vid LTU

Ena delen är en donation på 80 000 kronor till ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik. Projekten ska bedrivas på svensk högskola, universitet eller företagsoberoende institution och resultaten ska vara offentliga. Den andra delen av priset är ett resestipendium på 20 000 kronor som får användas fritt av vinnaren. Anders Nordqvist kommer att stödja projekt vid Swebrec på Luleå Tekniska Universitet, LTU, men vilket eller vilka är inte klart. – Det lär handla om sprängteknik, men vi har inte bestämt oss helt än. Jag har tagit kontakt med Swebrec, men vi måste fundera lite. Eventuellt kan det bli aktuellt att stödja examensarbeten, säger Anders Nordqvist. Resan, den ska gå till Island. – Jag och min fru har väldigt länge velat besöka Island, men det har aldrig blivit av. Nu är det hög tid att göra slag i saken. Där finns mycket intressant geologi och spännande natur att titta på – och jag har hört att fisket ska vara bra, säger Anders Nordqvist med ett skratt.
 

Motiveringen för Bergteknikpriset 2017 lyder

Genom att kombinera djup kunskap inom sprängteknisk utveckling med intresset för det digitala landskapet har vinnaren kopplat ihop dessa två världar och utvecklat digitala applikationer för sprängteknik, vibrationsövervakning och mätning av markdeformationer. Många av applikationerna som vinnaren utvecklat används i dag i den dagliga driften, och har med tydliga visualiseringar och förståelse av dataanalys lett till ökade insikter och kunskaper inom området. Vinnaren har med sina projekt bidragit till förbättrat underlag för Forskning och Utveckling inom laddning & sprängning men på senare tid även brytningsteknik och skivrasbrytning.
 

Agne Ahlenius på Zinkgruvan: ”Jag har gruvan i blodet”

0
Som ny vd för Zinkgruvan Mining har Agne Ahlenius ett stort fokus på människor. Både i företaget och i samhället kring gruvan. Agne Ahlenius gillar att vara nära. Han gillar människor. Och han har gruvan i blodet. När han tog över vd-stolen på Zinkgruvan Mining AB i september var det självklart för honom att också byta bostadsort. – Det är sån jag är helt enkelt. Jag vill bo nära jobbet och jag vill bo i samhället som gruvan är en del av. Det är viktigt för mig, berättar han. Han kommer till ett välmående bolag. Under 2015 producerade man mer malm och zink än någonsin och utvecklingen visar inga tecken på avmattning. Men, påpekar han, det sker inte av sig självt. – Det är ju ett resultat av att Lundin Mining, som äger gruvan, satsat på utveckling i olika former och visat ett stort förtroende genom att göra investeringar. Nu ska vi fortsätta det arbetet, konstaterar Agne Ahlenius.

Behov av nya prospekteringar

För att kunna behålla konkurrenskraften i framtiden ser han ett särskilt stort behov av att göra ytterligare prospekteringar. Den malm som bryts idag ligger förhållandevis djupt, ner mot 1300 meter och när man går allt djupare ökar förstås både komplexiteten i verksamheten och kostnaden för att driva den. – När vi kan säkerställa ett större tonnage kan vi också göra investeringar som höjer produktiviteten ytterligare i hela verksamheten, säger han och tillägger att det förvisso redan pågår ett stort projekt som höjer produktionen med tio procent och beräknas vara klart i mitten av 2017. Förändringsprojekt är något annat som Agne Ahlenius tycker om. Under sina 30 år i gruvbranschen har han blivit bra på att driva sådana. Han understryker att även om Zinkgruvan inte står inför några stora omdaningar måste man hela tiden leva med ett öppet sinne och följa med i utvecklingen, ibland driva den. – Det handlar ju inte om att underkänna det som har varit tidigare utan om att ta tillvara på ny teknik och anpassa sig efter nya förutsättningar som råder på marknaden. Gör vi inte det kommer vi inte att kunna vara konkurrenskraftiga på längre sikt, säger han. När han beskriver sig själv som en öppen, tillgänglig ledare är det lätt att tro honom. Han ter sig inte som typen som fattar beslut i stängda rum. Han gillar att prata, han gillar att lyssna. Det är också en av nycklarna till varför han är bra på att få med sig folk i förändringar.

”Behöver ta vara på erfarenhet”

– Jag vill få folk att se möjligheterna i det nya och då krävs det också att vi är ute och pratar med människor. Där finns också mycket erfarenhet som är värdefull för oss och som vi behöver ta vara på, säger han och tillägger att han själv försöker vara ute i verksamheten så mycket som möjligt. – Genom att vara ute i organisationen mycket kan jag förhoppningsvis bli sedd som en förebild för andra så att vi kan behålla och kanske ännu mer utveckla en öppen och transparent stämning i företaget. Han har inga särskild knep för att nå ut till de ca 370 anställda. Men intranätet används flitigt och han är också med på så många möten och träffar som möjligt med olika grupper inom företaget, där man går igenom status för verksamheten och olika projekt. Just detta, att hålla alla informerade om vad som händer inom företaget är alldeles väsentligt för att kunna driva utveckling, påpekar han. – Vi människor är ju normalt ett vanedjur och tycker i grunden inte alltid om förändringar. Därför behöver man förklara varför de behövs och sedan hålla folk informerade om vad som sker. Att människan inte gillar förändringar gäller knappast Agne Ahlenius själv. Han har bytt bostad många gånger under sin karriär. När han lämnade rollen som platschef på Björkdalsgruvan utanför Skellefteå och flyttade med sin hustru Carmen till Zinkgruvan – som orten där gruvan ligger också heter – gjorde han det inte bara för att komma nära arbetsplatsen. Han vill som sagt också vara en del av samhället. – Gruvan påverkar ju oss som bor här, på både gott och ont. För mig är det viktigt att verkligen förstå hur det är att bo här, säger han. – Vi driver också flera projekt som stöd för det sociala livet i samhället och då särskilt i närområdet kring gruvan och i Askersunds kommun. Vi är ju beroende av människorna och vill att de ska trivas.

Fakta / Agne Ahlenius

Ålder: 53 Bor: Med hustrun Carmen i ett hus i orten Zinkgruvan Karriär: Utbildad bergsingenjör från Luleå Universitet. Jobbat ca 30 år inom gruvbranschen. Har haft ledande positioner inom Boliden under ca 15 år och även arbetat i Spanien och Mexiko. Närmast kommer han från rollen som vd för Björkdalsgruvan. På fritiden: Tycker om att vara ute i naturen och uppskattar särskilt ”trollskogarna”, som han kallar dem, kring Zinkgruvan.