lördag, 13 juli, 2024
spot_img
HemBakom kulissernaAutomation och smarta maskiner – snart även inom infrastruktur? 

Automation och smarta maskiner – snart även inom infrastruktur? 

I gruvorna är digitaliseringen av riggarna igång sedan länge – där jobbar många maskiner redan eldrivet och autonomt. Men inom infrastruktur och på bergtäkter är läget ett helt annat. Varför är det så?

Text: Johanna Paues Darlington

I kontrollrummet på Bolidens kontor i Aitik sitter en operatör och övervakar borrningen. Flera kilometer bort från vibrationerna, de högljudda borrljuden och dammet styr hon vant riggen, en Pit Viper. Genom att låta riggen arbeta fjärrstyrt över raster och skiftskarvar och i vissa fall även under sprängningar, har Boliden ökat Pit Viperns produktiva tid med 20 procent. Det hade inte varit tillåtet av säkerhetsskäl, om det suttit en människa i riggen.

Säkerheten driver på, gruvorna behöver kunna komma längre ner under jorden utan att människor riskerar att komma till skada. Men det handlar också om att spara pengar och öka produktiviteten.

– Inom gruvor har vi kommit långt i utvecklingen mot eldrivet och autonomi. Fjärrstyrning har ju till exempel varit med i matchen väldigt länge, säger Fredrik Lindström, som jobbar som Digital business manager och Regional Application Center Manager på Epiroc.

Till vänster: Automatiskt byte av stål. Till höger: Fredrik Lindström. Foto: Epiroc, Disa Hein

Det innebär att han ansvarar för Epirocs digitala portfölj, med produkter som My Epiroc och Certiq. Men han leder också en grupp specialister inom elektrifiering, automation och digitalisering – som i sin tur hjälper Epirocs kunder att implementera de nya teknologierna. 

LÄS MER: Så är det att vara Pit Viper-operatör på distans

– Säkerheten driver på, gruvorna behöver kunna komma längre ner under jorden utan att människor riskerar att komma till skada. Men det handlar också om att spara pengar och öka produktiviteten. Maskiner tröttnar inte på att göra repetitiva uppgifter, behöver inga raster, säger Fredrik Lindström. 

Sämre förutsättningar

Att öka säkerheten och produktiviteten och sänka både kostnader och utsläpp skulle förstås även ovanjord och infrastruktur ha glädje av. Trots det har de delarna av branschen inte kommit i närheten så långt som gruvnäringen när det gäller nya lösningar. 

– Visst är det många som använder sig av automatiskt byte av stål eller enhålsautomatik även ovanjord och inom infrastruktur. Däremot är det inte så många som tagit sig till steg två, att maskinerna kan göra större delar av arbetsprocessen själva, eller att de kör på el, säger Fredrik Lindström. 

Vi brukar skoja om att en bergtäkt ska vara lika platt som ett biljardbord för att det ska funka att köra helt autonomt där.

Han menar att det till viss del kan förklaras av att förutsättningarna för automation och eldrivet är sämre på till exempel en bergtäkt. 

– Vi brukar skoja om att en bergtäkt ska vara lika platt som ett biljardbord för att det ska funka att köra helt autonomt där. Så ser ju sällan naturen ut, säger Fredrik Lindström. 

My Epiroc. Foto: Epiroc

Men, fortsätter han, det handlar också om att infrastrukturen inte finns på plats på bergtäkter eller i tunnelprojekt. 

– Till exempel att det inte finns el framdragen för att kunna ladda batterier, eller ett nätverk som gör det möjligt att kommunicera med maskinerna, eller att maskinerna kommunicerar med varandra, säger Fredrik Lindström. 

Högre krav att vänta

Och medan gruvhusen sedan länge haft mål och krav på nollutsläpp och att säkert kunna ta sig längre ner i gruvorna har bergtäkt- och infrastrukturföretagen mer eller mindre kunnat jobba på som de alltid gjort. Men kraven kommer att ställas även på dem framöver, det är Fredrik Lindström säker på. Han tycker att det vore intressant att bygga ett användarfall på en bergtäkt där man testar hur det skulle vara att jobba elektrifierat och autonomt även där. 

– Vi har våra smarta, eldrivna maskiner och vi har leverantörer som kan erbjuda en digitaliserad infrastruktur. Vi har även lösningar för att fjärrstyra riggarna från en plats nära sajt eller från en helt annat ort. Så teknologin finns ju redan, men det gäller att någon vågar vara den första att testa, säger han och fortsätter:  

– Jag tror att vi kommer gå mer och mer mot faktiska borr-robotar även ovanjord och i infrastrukturtunnlar. 

Det, lägger han till, innebär inte att borryrket kommer att försvinna, bara att det kommer att förändras. 

– Det kommer bli ett mer övervakande jobb framöver. Sedan kommer ju maskinerna fortfarande behöva sitt underhåll, det kommer vi inte ifrån, säger Fredrik Lindström. 

Fakta

Så kan ovanjord jobba i framtiden

– Riggarna kommer att kunna borra sin hål helt autonomt, medan operatörerna övervakar dem antingen från en plats nära sajten, eller från en helt annan ort. 

– Lokala nätverk sätts upp på bergtäkter och i tunnlar, vilket gör det möjligt för riggarna att fjärrstyras och kunna kommunicera med varandra – och därmed inte komma i varandras vägar. 

– I och med att riggarna kan jobba utan pauser finns stora möjligheter att öka produktiviteten. 

Senaste artiklarna