söndag, 6 oktober, 2024
spot_img
HemAktuelltSamarbete på berget – så löser du det

Samarbete på berget – så löser du det

Kollegor som beter sig som att de är världsmästare på allt, inte tar till sig kritik eller ständigt gör klumpiga misstag. Något du varit med om? Här är knepen som gör livet på berget både smidigare och mer säkert, även när det ser riktigt mörkt ut. 

Av Johanna Paues Darlington

Micke Jelséus har mer än 25 års erfarenhet i byggbranschen. Tillsammans med sin son driver han Rasbo Bergsprängningar. De tar alla möjliga typer av uppdrag, även om borr- och spräng utgör kärnan i deras verksamhet.
Under sina år i branschen har han stött på en rad olika medarbetare. 
– Något av det värsta jag varit med om var en grävmaskinist som själv tyckte att han var jätteduktig och inte behövde några tips. Redan första dagen lyfte han fulla skopor med stenbumlingar rakt över våra huvuden. Dessutom körde han bort alla backspeglar på maskinen, minns Micke Jelséus. 
Den gången ringde han till grävmaskinistens chef och undrade om det fanns någon annan. Chefen blev sur och hävdade att han minsann hade anställt en både bra och erfaren grävmaskinist.

Micke Jelenius. Foto: Krisitna Sahlén

Viktigt att vara tydlig

Med ständigt nya uppdrag och nya kollegor är Micke Jelséus van vid att snabbt läsa av vilken typ av person han har att göra med. 
– Alltså… Rent generellt skulle jag nog säga att ju yngre personen man jobbar med är, desto större är risken för problem. Många yngre sitter där barfota i sina glassiga hytter med julgransbelysning och betraktar sig själva som mästare när det kommer till att köra maskin. Och så kommer jag, en skitig borrare, och visar hur det ska gå till, säger han.

Rent generellt skulle jag nog säga att ju yngre personen man jobbar med är, desto större är risken för problem.

Micke Jelséus berättar att han genom åren fått en hel del kritik för att han kan vara lite väl hård. 
– Jag är känd för att säga till på skarpen direkt. Men man måste ha mycket skinn på näsan som egenföretagare. Blir inte jobbet bra eller om det inte görs i rätt tid är det mitt ansikte som dras i skiten. Jag måste vara tydlig med hur jag vill ha det. Samtidigt måste jag förstås kunna lyssna på andra också, säger han. 

Erik Matton.

Våga utnyttja den samlade kompetensen

Erik Matton är VD och organisationspsykolog på företaget Behaviour Design Group, ett företag som hjälper företag att utveckla ledarskap och säkra beteenden. Han menar att man måste våga ställa frågor och säga ifrån när något inte känns bra. 
– En grundkomponent i ett gott samarbete är bra kommunikation och en hög grad av psykologisk trygghet. 
Han jobbar mycket mot industrin och byggsektorn och har sett många exempel på hur olyckor och misstag sker när medarbetare inte vågar ifrågasätta en kollega eller inte vågar visa att man är osäker och behöver hjälp. 
– Psykologiskt trygghet är en förutsättning för nästa superkraft i de här sammanhangen. Dessutom är det viktigt att kunna lyssna aktivt på varandra. 

 En grundkomponent i ett gott samarbete är bra kommunikation och en hög grad av psykologisk trygghet.

Det gäller både de yngre och äldre, mer erfarna. Det finns studier som visat att en grupp i princip alltid blir smartare än den enskilda individen om man lyckas utnyttja den samlade kompetensen. Det handlar om att låta alla komma till tals och nyfiket utforska vad de andra menar, istället för att döda varandras argument. 

LÄS MER: Entreprenören tipsar: Så lyckas du med ditt bergsföretag


– Men det här kan vara svårt! Inte minst om man jobbar under tidspress, eller om vinden slår och det haglar på berget och man bara vill hem. Men tar man sig tid till det här blir samarbetet ofta både mer effektivt och säkert i slutänden, säger han.

Nya kollegor klurigt

För David Franzén, som jobbar som den enda sprängaren och borraren på en ganska liten entreprenadfirma, Nybro Gräv och Schakt, innebär ett bra samarbete att han får hjälp av sina kollegor, trots att de inte är anställda för att exempelvis proppa grus. 
– När vi jobbar under tidspress, till exempel för att man bara får skjuta vissa tider, måste samarbetet fungera. Då är det bra om grävmaskinisterna kan släppa Facebook och komma ut och proppa grus, istället för att jag ska göra allt själv. 
Det är inte alltid helt lätt, konstaterar han, eftersom en del inte tycker inte att det är deras jobb. 
Det gäller framför allt när kollegorna kommer från andra företag. 

När vi jobbar under tidspress, till exempel för att man bara får skjuta vissa tider, måste samarbetet fungera.

– Jag behöver inte gapa på våra killar, men får påpeka för andra ibland att de kan ta och hjälpa till lite, säger David Franzén.  
Även Erik Matton konstaterar att det är en utmaning att ständigt byta kollegor och behöva jobba med människor man inte känner. När det gäller beteenden som rör säkerheten, vilket kan innebära att hjälpa varandra i stressiga situationer där det dessutom handskas med farliga saker, menar han att en stor del av ansvaret ligger på beställarna.
Där kan en nyckel vara att beställarna i sina avtal kräver att alla som jobbar i projektet ska agera på ett visst sätt för att stärka säkerheten. Det kan handla om att exempelvis göra samarbetsövningar, och sedan följa upp och ge positiv feedback när de ser att entreprenörerna verkligen gör som det är sagt.

LÄS MER: 5 tillfällen då mänskliga faktorn kan riskera ditt liv på berget


– Att bara skriva in kraven i avtalen, utan någon uppföljning, kommer inte att hjälpa, säger han och fortsätter: 
– Beteenden som följs av positiv feedback ökar. Beteenden som följs av negativa konsekvenser minskar, så fungerar alla människor – det är en naturlag.

Positiv feedback boostar

Att ge positiv feedback är något som Micke Jelséus haft mycket glädje av genom åren. Det har till och med hänt att han ljugit, eftersom han av erfarenhet vet att det har en positiv inverkan.
– Man får vara lite amatörpsykolog! Jag har flera gånger, på möten där arbetsledaren är med, till exempel låtsats att en grävmaskinist gjort något bra – trots att han egentligen varit rätt dålig. Men det brukar få dem att bli bättre! De sträcker lite på sig, känner sig sedda och blir bättre på att lyssna och ta ansvar då, säger han. 
Både Micke Jelséus och David Franzén menar att ödmjukhet, och att man gillar att möta nya människor, är en viktig egenskap för att för att man ska fungera i bergbranschen i längden. 
– Man måste kunna lyssna, vara öppen för att lära sig nytt och kunna ta åt sig kritik utan att bli sur.  Det finns många sätt att göra köttbullar på, mammas recept måste inte alltid vara det bästa, säger David Franzén.

Gå till chefen

Men hur ska man göra då när kollegan konstant verkar missförstå, eller struntar i, dina instruktioner eller förslag på förbättringar? 
Erik Matton menar man först och främst ska prova att prata på ett schysst sätt, utan kritik och genuint försöka att förstå den andres perspektiv som startpunkt. En trevlig ton och att lyssna klart på varandra brukar kunna avväpna även de mest hårdnackade personerna. Men har man gjort ärliga försök med detta utan att nå fram kan det vara läge att gå till en högre instans. 
– Troligen har den som inte gör ett bra jobb fått en dålig introduktion av sin chef, inte fattat vad som gäller i branschen och vad en teaminsats innebär. Det är ju chefens ansvar att dennes personal agerar professionellt och schysst på berget, säger han.

Troligen har den som inte gör ett bra jobb fått en dålig introduktion av sin chef.


Hur gick det då med grävmaskinisten Micke Jelséus var tvungen att samarbeta med, trots att det gick mer fel än rätt när han körde maskinen? 
Micke Jelséus berättar att grävmaskinistens chef till slut gick med på att komma ut till arbetsplatsen för att själv se hur personen i fråga fungerade. 
Då visade det sig att grävmaskinisten råkat köra över lasermätaren som låg begravd i leran. 
– Det slutade med att maskinisten fick komma ut vid halv sju varje morgon under resten av uppdraget. Han fick värma upp maskinen och sen sitta i bilen medan jag gjorde hans jobb. Sen fick han mocka lera ur larvbanden och skura rutor så att maskinen var redo för nästa dag. Jag tror att han började jobba med något annat sen…

5 tips för ett bättre samarbete 

– Var vänliga mot varandra, om medarbetarna känner sig psykologiskt trygga med sina kollegor ökar chansen till säkra beteenden.

– Investera lite tid i att låta alla komma till tals, den samlade kompetensen i en grupp är i princip alltid vassare än en enskild individs. 

– Ge positiv feedback till varandra, det förstärker bra beteenden och gör både samarbetet och säkerheten bättre.

– Var en aktiv lyssnare, ställ följdfrågor tills du har förstått vad den andra personen menar. 

– När det verkligen inte fungerar med en person, gå till personens chef. Det är hans eller hennes jobb att se till att medarbetaren förstår vad ett bra samarbete innebär. 

Senaste artiklarna