Det är Sveriges genom tidernas största muddringsprojekt, där enorma mängder berg under havsytan måste sprängas bort. Snart går startskottet för arbetet med nya Luleå Hamn. Men hur går borrningen till när berget ligger många meter under vattenytan – och ibland långt ut till havs? 

Av Johanna Paues Darlington

Närmare 21 miljoner kubikmeter massa ska bort från havsbotten, varav drygt en miljon kubikmeter berg. Eller, om vi ska vara helt korrekta: 21 miljoner teoretiska kubikmeter. Den faktiska volymen som schaktas upp ur farlederna in till Luleå kommer högst sannolikt att bli betydligt större, eftersom massa under vatten har en tendens att svälla. 

”Närmare 21 miljoner kubikmeter massa ska bort från havsbotten, varav drygt en miljon kubikmeter berg.”

– Vi räknar med att använda ungefär hälften till Luleå Hamns byggnation av en ny kaj. Innanför kajen kommer vi sedan att fylla ut en stor landyta med uppmuddrad sand, berättar Max Bjurström, projektledare för Projekt Malmporten, den nya infarten från havet mot nya Luleå Hamn som ska möjliggöra större och fler transporter av bland annat järnmalm från gruvorna i norr. Ett enormt projekt, som kantas av många stora utmaningar.

Börjar där det är djupast

För att lyckas med ett projekt i den här storleken anlitas ofta ett borrföretag specialiserat på att borra i hav, med borriggar specialbyggda för att klara uppgiften. Riggarna står på flytande pråmar som stabiliseras med hjälp av stödben på havsbotten. När en rad är borrad tar hela pråmen ”ett steg framåt”, genom att tre av fyra stödben dras upp och det fjärde sedan vrids så att hela pråmen hamnar en bit fram. Sedan sätts de andra benen ner igen och borrningen av en ny rad kan starta. Oftast dras borrningen igång på den djupaste platsen, för att sedan sakta men säkert ”gå” mot de grundare delarna. Inför ett uppdrag under vatten krävs en hel del förberedelse. Mätningar av havsbotten för borrföretaget ska veta vad har att jobba med förstås, men också en noggrann tidsplanering. Inte sällan är tiden att utföra borrningen begränsad på grund av isläggning och hårt väder som gör det omöjligt att fortsätta borra. En annan utmaning är att bergkvalitén under vatten ofta är dålig och att det blir svårt att hålla hålen öppna.

Inte alltid stora jobb

När projektet är lite mindre, och det inte finns tillgång till enorma riggar som kan flyttas i sidled på stora pråmar? Johan Nordin på Hälsingesprängarna var sprängarbas och sprängarbetsledare när Sundsvalls Logistikpark skulle byggas för några år sedan – ett uppdrag som på många sätt gjorde utmaningarna med att spränga på djupt vatten tydliga. – Det var några ”taggar” på havsbotten 17,5 meter ner som behövde sprängas bort. PEAB, som var vår uppdragsgivare, försökte först med dykare som tog ner handhållna borrar. Men det fungerade inte alls, efter fyra timmar hade de bara kommit ner 30 centimeter i berget. På sådant djupt behövde de något betydligt tyngre. Dessutom var sikten på botten bara några decimeter,  berättar han. 

”efter fyra timmar hade de bara kommit ner 30 centimeter i berget.”

Lösningen blev att ställa upp en FlexiROC T35 på en mindre pråm som fanns tillgänglig, montera bort borrfoten och istället sätta dit en hemsnickrad, ledad, borrfot. Leden gjorde det möjligt att montera ett 18m långt foderrör med motsvarande fästen och släppa ner till hängande läge på plats. På så sätt kunde de kontrollerat skarva borrstål och med stöd av röret, som en förlängd borrfot, borra på havsbottnen.
– Sedan hade vi en dykare som gick ner och höll koll på att vi kom precis rätt mot berget. När det var klart simmade han bort ett bit för att inte vara i närheten av borren och gav klartecken. Vi hade ett enormt säkerhetstänk, ingenting får gå fel när det handlar om människor sjutton meter under ytan, men allt gick väldigt smidigt och bra, säger Johan Nordin. 

Extrem samordning 

I skrivande stund är det ännu inte klart vilket bolag som ska få utföra uppdraget inom Projekt Malmporten i Luleå, men i augusti 2024 är arbetet tänkt att komma igång. 
– Vår största utmaning är att den isfria perioden bara är runt sex månader, och att vi ska borra och spränga samtidigt som hamnen expanderar och trafiken ökar i farlederna som vi muddrar. Det kommer att krävas en otroligt bra samordning för att arbeta så effektivt som möjligt – samtidigt som vi inte vill begränsa fartygstrafiken mer än vad som absolut är nödvändigt, säger Max Bjurström. 

LÄS MER: Så spränger du inne i en byggnad

När allt är klart kommer fartyg som går femton meter djupt och har en maxlast på 160 000 ton att kunna färdas där. Efter flera års planering ser Max Bjurström emot att komma igång med arbetet. 
– Det blir ju inte mycket större än såhär! Det känns otroligt spännande, även om tanken på själva genomförandet ger ett visst stresspåslag. Det är många kritiska moment och extremt väderberoende. Men vi försöker förbereda oss så mycket vi bara kan för att det ska gå bra!

Det är uppenbart att kroppen tar stryk av för mycket stillasittande. Men möjligheterna till mikroträning finns överallt. 
Varsågod. Här delar träningsprofilen och proffsboxaren Mikaela Laurén med sig av sina bästa tips för att kroppen ska hålla länge på berget.  

Av Anna-Maria Stawreberg

Mikaela Laurén är den första att skriva under på allt det positiva som träning faktiskt ger. Och hon, om någon, borde veta. Redan som liten flicka fann hon ett lugn i simbassängerna, där hon matade längd efter längd. Något som så småningom ledde till en framgångsrik simmarkarriär där hon under många år var en av Sveriges bästa. 
Efter att hon som 29-åring dömdes till fängelse tog livet en ny vändning och de dagliga löprundorna i rastgården och de långa träningspassen i gymmet blev det som gjorde att hon inte brakade igenom. Väl ute i friheten igen bytte hon idrottskarriär. Hon började tävla i boxning, och blev flerfaldig världsmästare. 

Coachar andra

Idag arbetar hon med att hjälpa andra att hitta den träningsglädje hon själv upplevt hela sitt liv. 
– Jag är utbildad personlig tränare och gruppträningsinstruktör. Nu arbetar jag framför allt med onlinecoachning, säger Mikaela Laurén. 
Enligt henne är för mycket stillasittande i kombination och för mycket mat den vanligaste orsaken till övervikt. Lägg där till plötsliga tunga lyft utan att kroppen blivit uppvärmd, och skadorna är ett faktum. 
En vanlig vardag för många på berget med andra ord. 
– Jag brukar tipsa om vikten av att hela tiden göra smarta val. Små beslut som påverkar livet och hälsan i längden, säger Mikaela Laurén.
För arbetsuppgifterna ser ut som de gör. Arbetsdagen har en viss längd. Och att ägna den värdefulla fritid man har åt att träna, det kanske inte funkar. Det är alltså där de smarta valen kommer in. 

Finlira i vardagen

– Du har så klart hört det förr, men att justera livet lite grann, att ta trapporna istället för hissen, gå till pendeltåget, hänga på ungarna och spela pingis på kvällen efter jobbet, sådant påverkar mer än vad man kan tro, säger Mikaela Laurén. 
Och det där går att justera ytterligare. För när du beslutat dig för att ta trapporna kan nästa beslut bli att ta vart tredje trappsteg, för att på så sätt träna lår- och rumpmuskulatur lite extra. Eller att ta promenaden till pendeltåget så snabbt så att pulsen går upp. Eller att faktiskt se till att vinna över ungarna vid pingisbordet. 
– Du har så klart hört det förr, men att justera livet lite grann, att ta trapporna istället för hissen, gå till pendeltåget, hänga på ungarna och spela pingis på kvällen efter jobbet, sådant påverkar mer än vad man kan tro, säger Mikaela Laurén. 

”Att justera livet lite grann påverkar mer än vad man kan tro”

Och det där går att justera ytterligare. För när du beslutat dig för att ta trapporna kan nästa beslut bli att ta vart tredje trappsteg, för att på så sätt träna lår- och rumpmuskulatur lite extra. Eller att ta promenaden till pendeltåget så snabbt så att pulsen går upp. Eller att faktiskt se till att vinna över ungarna vid pingisbordet. 

Många bäckar små

På sitt instagramkonto @mikaelalauren76 delar Mikaela Laurén regelbundet med sig av olika övningar som går att göra hemma eller på jobbet. 
Ett annat tips hon har är att göra ett kort träningspass på morgonen. Några utfall, situps, armhävningar och benböj tar inte ens en kvart att utföra. 
– Jag vill att fler ska hitta den där rörelseglädjen som jag själv känner. Vi är gjorda för att röra på oss. Det gäller bara att komma igång.
När hon coachar sina kunder pratar hon mycket i termer av ”många bäckar små”. Att i slutet av dagen ha gjort så många små val att det sammantaget blivit nästan som ett helt träningspass. 

”Jag vill att fler ska hitta den där rörelseglädjen som jag själv känner”

I början kan det vara svårt att få till och kräva en del planering. Men efter bara några dagar är sannolikheten stor att det går av bara farten. Då har din kropp också vant sig, och undermedvetet märker du av att det faktiskt är skönt att röra på sig. 
– Jag brukar också rekommendera att man inte ska ge upp. Det finns en sport och aktivitet för alla. Det gäller bara att hitta den. Oavsett om det handlar om padel, långa promenader, simning, cykling, bergsklättring. För all rörelse är bra!

Ät ofta

I sin roll som coach arbetar Mikaela Laurén också med kostrådgivning. 
– Många äter lite för mycket i kombination med det stillasittande liv de lever. Då behöver man reglera, säger Mikaela Laurén. 
Här är ett trick att istället för att utesluta måltider, stoppa in fler måltider. För genom att äta mellanmål regelbundet undviker du att bli vrålhungrig när det väl är dags för huvudmålen. 
– Det kan räcka med lite proteinpulver utblandat i vatten och en banan för att du ska få i dig viktig näring. Eller ett kokt ägg och lite morotsstavar. 

Hon fick idén efter att ha stött ihop med några andra kvinnor i bergbranschen och slagits av tanken att ”fasen, vi kanske inte är så få ändå?”. I dag driver Sujo Backelin det framgångsrika instagramkontot kvinnliga_bergarbetare – för att visa upp att hon och hennes kvinnliga kollegor finns, och för att locka fler tjejer till branschen. 

Text: Johanna Paues Darlington 
Foto Emelie Asplund

Beskriv ditt konto! 

– Jag lägger upp bilder och videor från tjejer som dragit av en snygg salva eller kanske stått och borrat i pissregn en hel dag. Kvinnliga bergarbetares vardag helt enkelt. Jag hade ingen aning om hur jag skulle lägga upp kontot när jag drog igång. Det enda jag visste var att jag ville visa upp de tjejer som finns i branschen. Jag vill visa att vi finns! För oss är det ju bara vardag, men för den som inte är insatt och kanske lite intresserad av att börja i branschen är det ju guld att få se.

Varför behövs det här kontot? 

– Jag tror att det finns många kvinnor som är nyfikna på bergarbete, men inte känner sig så bekväma med att söka sig till branschen för att det är så mycket män i den. Men om vi, till exempel genom mitt konto, visar att ”jodå, det finns kvinnor här också” så är nog chansen större att fler vågar söka. 

Hur skulle fler kvinnor påverka branschen? 

– Om vi får en större mångfald tror jag att allas förutsättningar att trivas och göra ett bra jobb blir bättre, även männens. Med olika synvinklar, erfarenheter och åsikter kommer dynamiken i bergbranschen att förändras. Det blir en fräschare och bättre arbetsplats på alla sätt och vis! 

”Med olika synvinklar, erfarenheter och åsikter kommer dynamiken i bergbranschen att förändras. Det blir en fräschare och bättre arbetsplats på alla sätt och vis!”

Vad har du själv för erfarenheter av att vara kvinna på berget? 

– Det är väldigt blandat förstås. Men jag har kommit till ställen där gruppdynamiken har varit väldigt hård, och där jag har känt att jag måste prestera på 150 procent för att få samma acceptans som killarna. Och det har jag även hört många andra tjejer säga, att tjejer i branschen ofta upplever att de måste bevisa sig mycket mer än killarna. Inte minst när killarna markerar att man minsann inte ska få något serverat på silverfat bara för att man är tjej. Jag förstår att man inte vill särbehandla, men det bli skevt när det går åt andra hållet. Att man kör slut på tjejerna bara för att göra en poäng. När det snarare borde vara så att alla hjälps åt på arbetsplats, oavsett styrka och förutsättningar. Sen har jag ofta hört av tjejer att de inte känner sig tagna på allvar av sina kollegor. Att mekaniker och andra i branschen inte litar på att de har koll på riggarna och kan sitt jobb, bara för att de är kvinnor. 

Hur hoppas du kvinnornas villkor i branschen ska förändras framöver?

– Om jag hoppar framåt tio år hoppas jag att vi som bransch når ut till både män och kvinnor, så att fler vet om att vi finns, att vi är lika många tjejer som killar i bergbranschen och att den här hårda kulturen inte finns kvar. Jag vet att man lyckats bra med det i andra branscher, som till exempel lastbilsbranschen – där har man både fått in fler tjejer och skapat en riktigt fin kultur. Bergbranschen borde ta lärdom av hur de har gjort för att nå dit! 

”jag har kommit till ställen där gruppdynamiken har varit väldigt hård, och där jag har känt att jag måste prestera på 150 procent för att få samma acceptans som killarna.”

Vilka är dina ambitioner med instagramkontot? 

– Med tanke på att branschen är liten och kontot bara har varit igång i några månader så har det snabbt vuxit sig stort. Det är mycket tack vare att flera företag gillat det jag gör och visat upp kontot i sina kanaler. Nu har det nästan blivit som en liten tävling för företagen att visa upp sina tjejer på kontot, det är jättekul! Drömmen vore att det växer ännu mer, och att jag kan åka runt till olika ställen och intervjua tjejer, kanske vara med dem en hel dag och filma deras vardag. Och att det blir en kanal på Youtube och kanske en podd också, vem vet! 

Ni hittar instagramkontot på:  kvinnliga_bergarbetare

Med en bra podd i lurarna är man aldrig ensam på berget. Men ibland är det svårt att hitta de där oväntade poddarna. Istället kör man mest på i gamla fotspår.
Varsågod. Vi har tagit fram tio knasiga, roliga, fasansfulla, otippade poddar för alla smaker.

Av Anna-Maria Stawreberg

Agenterna – En sovande terrorcell

Utåt såg Salma och Foad ut som ett helt vanligt skötsamt par som 2015 flytt från Afghanistan. I Sverige får hon jobb som personlig assistent. Han på en skola. 
I själva verket var de iranska agenter med uppdrag att mörda svenska judar. 

Agenterna, i fyra delar.
Länk till Spotify: Agenterna – En sovande terrorcell I del 1/4

Läckberg om spökskrivande, varumärke och framgångsrecept

Hon kan vara Sveriges kaxigaste – och roligaste – författare, Camilla Läckberg. Sticker ut åt alla håll och har redan från debuten odlat sitt varumärke. 
Men hur är det nu? Har verkligen Pascal Engman skrivit hennes senaste böcker? Och vad hände med den privata vårdcentralen hon blev delägare i?

Camilla Läckberg och deckardrottning, varumärket och fejderna
Länk till Spotify: Camilla Läckberg och deckardrottning, varumärket och fejderna

Från musikjournalistik till sexförsäljning

Ingen kan väl ha undgått den tidigare musikjournalisten Linda Skugges comeback i rampljuset? Men den här gången är det en helt annan form av uppmärksamhet hon får: Som BDSM-profil i Onlyfans. 
I poddserien Skugge berättar hon om vägen från kulturtant till sexinfluencer. 

Skugge
Länk till Spotify: Från musikjournalistik till sexförsäljning

Verkligheten överträffar dikten i Sekter

När jag tackade ja till att ingå i redaktionen för poddserien Sekter trodde jag inte att det skulle bli över 100 avsnitt. Men sekter finns det gott om – och att ämnet fascinerar råder ingen tvekan om.
I 116 avsnitt kan du förfäras och roas över osannolika sekter. Allt från den fasansfulla historien om hur medlemmarna i Ant Hill Kids isolerade sig och gick med på att lemlästas i den kanadensiska vildmarken till hur Brotherhood of Eternal Love ville frälsa världen med LSD. 

Sekter
Länk till Spotify: Sekter

Det du inte visste att du ville veta om korpar

Tänkte du att en korp bara är en svart fågel som kraxar? Efter att ha lyssnat på forskaren Mathias Osvath kommer du garanterat att ändra uppfattning. Han är en av världens främsta forskare på just korpar, och hemma på gården utanför Lund har han och hustrun byggt upp Lunds universitets forskningsstation. Fascinerande och fullt av aha-upplevelser om en klok fågel med mytologiskt rykte. 

Att komma nära en korp
Länk till Spotify: Att komma nära en korp

Paradis, sekt – eller sexualbrott mot minderåriga?

Ridläraren dömdes för en rad sexualbrott mot sina unga ridskoleelever. Trots det kunde han efter avtjänat fängelsestraff återigen börja jobba som ridlärare och därmed också fortsätta begå brott. 
Och visst gick rykten om hästgården han verkade på. Ett paradis, sa vissa. En sekt, sa andra. Eller helt enkelt ett helvete som förstört livet för unga människor?

Hästgården
Länk till Spotify: Del 1/5. Hästgården

Om världens ensammaste val och ett olöst historiskt mysterium

I många år jobbade Bea Uusma som besatt med att försöka få fram vad som egentligen hände under Andréexpeditionen 1897. Hon utbildade sig till läkare för att förstå vad spåren hon hittade betydde. 
I sitt sommarprat berättar hon – och vi får också höra den sorgliga historien om världens ensammaste val. Ett livsöde som berör. För tänk att simma runt och ropa efter sällskap, men på fel frekvens …

Bea Uusma, Sommarprat
Sveriges Radio P1, Länk till avsnitt: Bea Uusma, Sommarprat

Experimentkirurgen

Han lovade guld, gröna skogar – och liv. När kirurgen Macchiarini gör entré på Karolinska sjukhuset gör han det som en rockstjärna. Han övertygar alla i sin närhet om att han hittat en lösning där han genom att operera in konstgjorda luftstrupar på patienter kan få dem att fortsätta leva. 
I själva verket är det en serie grymma experiment han utför, med en plågsam och långsam död som följd. 

Skandalkirurgen Macchiarini och de dödliga experimenten
Länk till Spotify: Skandalkirurgen Macchiarini och de dödliga experimenten

Vetenskapligt om korkade människor

I Sveriges kanske roligaste och mest lättillgängliga vetenskapspodd går psykologen Björn Hedensjö och journalisten Lina Thomsgård igenom varför vi människor är så urbota korkade.

Dumma människor
Länk till Spotify: Dumma människor

Med förruttnelse som specialintresse

För rättsantropologen Rebecka Teglind, rättsläkaren Brita Zilg och kriminalteknikern och tafonomen Kelda Stagg finns det inget mer fascinerande än döda kroppar. 
Och tur är väl det, för tack vare att det finns människor som jobbar med just lik, kan många brott lösas. Trions instagramkonto Liket efter döden har mängder av följare. I samtalsserien med samma namn, ledd av Ika Johannesson, får lyssnaren djupare förståelse för förruttnelse, rigor mortis och body farms. 

Liket efter döden
Storytel

Ökad livslängd och produktivitet för maskinerna som går ovan jord – till en betydligt lägre kostnad jämfört med en nyinvestering. Och att dessutom bidra till mindre CO2-utsläpp. Det låter som en dröm. Men tack vare Epirocs satsning på Midlife har det blivit verklighet. 

Av Anna-Maria Stawreberg
Foto Margareta Bloom Sandebäck

Det skramlar och smäller. Den karaktäristiska doften av olja och verkstad svävar genom luften och trots att det är fredag, eller snarare framför allt för att det är fredag, är aktiviteten i den stora hangaren frenetisk. 
Överallt skymtar medarbetare i jackor försedda med Epirocs logga på ryggen. Alla med fullt fokus på just sin uppgift. 

Först i världen

Så också i den del av hallen där Midlife håller till. Midlife är Epirocs nya satsning där man är först i världen att på constructionsidan, ovan jord, renovera maskiner så att de blir som nya. 
– Operatören sa att vi till och med lyckats göra maskinen ännu bättre än vad den var som ny. Detta tack vare att vi har gedigen erfarenhet på rigginställningarna,, säger Kim Sörman, product manager på Midlife, och ser nöjd ut. 
Det har han orsak att vara. För när den första maskinen rullade ut från Midlife kunde han och de andra i projektet konstatera att satsningen blivit något av en succé. 
De tre teknikerna, Seifu Bernanelidet, som är förste tekniker, Tord Hermansson, andre tekniker, och Teo Avér, tredje tekniker, står fullt sysselsatta runt en SMARTROC T35 som plockats isär i väntan på sitt nya liv. 
Eller rättare sagt, konstaterar Teo Avér, just nu väntar de på de reservdelar som är på ingång. 
– Vi har rivit isär den för att byta ut mot delar som renoverats från grunden eller ersätta med helt nya komponenter, säger Teo Avér. 

Föryngring

T35:an som ligger isärplockad är åtta år gammal och har gått 12 000 timmar. Den har alltså levererat god produktivitet i många år, och nu är det dags för en föryngring. Tack vare de tre teknikerna på Midlife och deras arbete, kommer den att kunna gå minst lika länge till. 
– När vi är färdiga med maskinen får kunden en garanti som är likvärdig en ny rigg, säger Kim Sörman. Och allt detta till ett attraktivt pris. Därefter går det naturligtvis också att göra en rad tillval och uppdateringar enligt kundens önskemål.

”När vi är färdiga med maskinen får kunden en garanti som är likvärdig en ny rigg.”

– Vi grovrenoverar och byter ut komponenter i motorn. Hydraulpumpar, kompressorsteg, bandramar, kablage, slangar, lagringar och bussningar byts alltid ut mot nya komponenter. Därefter renoveras övriga delar, förklarar Kim Sörman. 
Den T35:a som står isärplockad är den andra maskinen som renoveras i Midlife. Den första blev färdig i höstas. Målet är att klara renoveringen på sju, max åtta veckor, men Kim Sörman har högre mål än så. Om man kan ha redan färdiga moduler som bara byts ut, borde det gå att kapa tiden ytterligare. Då kan teknikerna utföra sitt arbete på sex veckor. 

Cirkulärt tänk

– Planen är också att vi ska kunna erbjuda kunden en så kallad bryggrigg under renoveringen. På så sätt kan kunden fortsätta att arbeta som vanligt, säger Kim Sörman. 
Jyri Lönnström, nationell strategi- och produktchef på Epiroc, ser Midilfe som en viktig nyckel för Epirocs produktportfölj för att förstärka kundupplevelsen med cirkulär ekonomi och en lägre totalkostnad över tid.   

”Tänk hur mycket energi det går åt att tillverka de fyra, fem ton järn som används bara i riggen vid nyproduktion av en maskin.” 

– Vi vill ju vara en produktivitetspartner för våra kunder. Jag är övertygad om att framtiden handlar om att arbeta långsiktigt och cirkulärt på det här sättet. Genom att låta renovera sina maskiner sparar kunden flera ton CO2-utsläpp. 
Han får medhåll av Kim Sörman:
– Tänk hur mycket energi det går åt att tillverka de fyra, fem ton järn som används bara i riggen vid nyproduktion av en maskin.   
Att renovera maskiner underjord är inget nytt. Men att även renovera maskiner som går ovanjord är alltså något av en världsnyhet. Och intresset från kunderna är stort. 
– Tack vare att vi kan lämna garantier vid leverans och att vi säkrar med originaldelar från Epiroc, ser vi en enorm potential, säger Kim Sörman. 
Än så länge har Midlife levererat över förväntan. Och att det finns ett stort intresse från kunder är tydligt. Flera offerter finns ute och när T35:an i hallen är färdigrenoverad råder det ingen tvekan om att Midlifes tekniker direkt kommer att gå vidare med nästa projekt.  

Kollegor som beter sig som att de är världsmästare på allt, inte tar till sig kritik eller ständigt gör klumpiga misstag. Något du varit med om? Här är knepen som gör livet på berget både smidigare och mer säkert, även när det ser riktigt mörkt ut. 

Av Johanna Paues Darlington

Micke Jelséus har mer än 25 års erfarenhet i byggbranschen. Tillsammans med sin son driver han Rasbo Bergsprängningar. De tar alla möjliga typer av uppdrag, även om borr- och spräng utgör kärnan i deras verksamhet.
Under sina år i branschen har han stött på en rad olika medarbetare. 
– Något av det värsta jag varit med om var en grävmaskinist som själv tyckte att han var jätteduktig och inte behövde några tips. Redan första dagen lyfte han fulla skopor med stenbumlingar rakt över våra huvuden. Dessutom körde han bort alla backspeglar på maskinen, minns Micke Jelséus. 
Den gången ringde han till grävmaskinistens chef och undrade om det fanns någon annan. Chefen blev sur och hävdade att han minsann hade anställt en både bra och erfaren grävmaskinist.

Viktigt att vara tydlig

Med ständigt nya uppdrag och nya kollegor är Micke Jelséus van vid att snabbt läsa av vilken typ av person han har att göra med. 
– Alltså… Rent generellt skulle jag nog säga att ju yngre personen man jobbar med är, desto större är risken för problem. Många yngre sitter där barfota i sina glassiga hytter med julgransbelysning och betraktar sig själva som mästare när det kommer till att köra maskin. Och så kommer jag, en skitig borrare, och visar hur det ska gå till, säger han.

”Rent generellt skulle jag nog säga att ju yngre personen man jobbar med är, desto större är risken för problem.”

Micke Jelséus berättar att han genom åren fått en hel del kritik för att han kan vara lite väl hård. 
– Jag är känd för att säga till på skarpen direkt. Men man måste ha mycket skinn på näsan som egenföretagare. Blir inte jobbet bra eller om det inte görs i rätt tid är det mitt ansikte som dras i skiten. Jag måste vara tydlig med hur jag vill ha det. Samtidigt måste jag förstås kunna lyssna på andra också, säger han. 

Våga utnyttja den samlade kompetensen

Erik Matton är VD och organisationspsykolog på företaget Behaviour Design Group, ett företag som hjälper företag att utveckla ledarskap och säkra beteenden. Han menar att man måste våga ställa frågor och säga ifrån när något inte känns bra. 
– En grundkomponent i ett gott samarbete är bra kommunikation och en hög grad av psykologisk trygghet. 
Han jobbar mycket mot industrin och byggsektorn och har sett många exempel på hur olyckor och misstag sker när medarbetare inte vågar ifrågasätta en kollega eller inte vågar visa att man är osäker och behöver hjälp. 
– Psykologiskt trygghet är en förutsättning för nästa superkraft i de här sammanhangen. Dessutom är det viktigt att kunna lyssna aktivt på varandra. 

 ”En grundkomponent i ett gott samarbete är bra kommunikation och en hög grad av psykologisk trygghet.”

Det gäller både de yngre och äldre, mer erfarna. Det finns studier som visat att en grupp i princip alltid blir smartare än den enskilda individen om man lyckas utnyttja den samlade kompetensen. Det handlar om att låta alla komma till tals och nyfiket utforska vad de andra menar, istället för att döda varandras argument. 

LÄS MER: Entreprenören tipsar: Så lyckas du med ditt bergsföretag

– Men det här kan vara svårt! Inte minst om man jobbar under tidspress, eller om vinden slår och det haglar på berget och man bara vill hem. Men tar man sig tid till det här blir samarbetet ofta både mer effektivt och säkert i slutänden, säger han.

Nya kollegor klurigt

För David Franzén, som jobbar som den enda sprängaren och borraren på en ganska liten entreprenadfirma, Nybro Gräv och Schakt, innebär ett bra samarbete att han får hjälp av sina kollegor, trots att de inte är anställda för att exempelvis proppa grus. 
– När vi jobbar under tidspress, till exempel för att man bara får skjuta vissa tider, måste samarbetet fungera. Då är det bra om grävmaskinisterna kan släppa Facebook och komma ut och proppa grus, istället för att jag ska göra allt själv. 
Det är inte alltid helt lätt, konstaterar han, eftersom en del inte tycker inte att det är deras jobb. 
Det gäller framför allt när kollegorna kommer från andra företag. 

”När vi jobbar under tidspress, till exempel för att man bara får skjuta vissa tider, måste samarbetet fungera.”

– Jag behöver inte gapa på våra killar, men får påpeka för andra ibland att de kan ta och hjälpa till lite, säger David Franzén.  
Även Erik Matton konstaterar att det är en utmaning att ständigt byta kollegor och behöva jobba med människor man inte känner. När det gäller beteenden som rör säkerheten, vilket kan innebära att hjälpa varandra i stressiga situationer där det dessutom handskas med farliga saker, menar han att en stor del av ansvaret ligger på beställarna.
Där kan en nyckel vara att beställarna i sina avtal kräver att alla som jobbar i projektet ska agera på ett visst sätt för att stärka säkerheten. Det kan handla om att exempelvis göra samarbetsövningar, och sedan följa upp och ge positiv feedback när de ser att entreprenörerna verkligen gör som det är sagt.

LÄS MER: 5 tillfällen då mänskliga faktorn kan riskera ditt liv på berget

– Att bara skriva in kraven i avtalen, utan någon uppföljning, kommer inte att hjälpa, säger han och fortsätter: 
– Beteenden som följs av positiv feedback ökar. Beteenden som följs av negativa konsekvenser minskar, så fungerar alla människor – det är en naturlag.

Positiv feedback boostar

Att ge positiv feedback är något som Micke Jelséus haft mycket glädje av genom åren. Det har till och med hänt att han ljugit, eftersom han av erfarenhet vet att det har en positiv inverkan.
– Man får vara lite amatörpsykolog! Jag har flera gånger, på möten där arbetsledaren är med, till exempel låtsats att en grävmaskinist gjort något bra – trots att han egentligen varit rätt dålig. Men det brukar få dem att bli bättre! De sträcker lite på sig, känner sig sedda och blir bättre på att lyssna och ta ansvar då, säger han. 
Både Micke Jelséus och David Franzén menar att ödmjukhet, och att man gillar att möta nya människor, är en viktig egenskap för att för att man ska fungera i bergbranschen i längden. 
– Man måste kunna lyssna, vara öppen för att lära sig nytt och kunna ta åt sig kritik utan att bli sur.  Det finns många sätt att göra köttbullar på, mammas recept måste inte alltid vara det bästa, säger David Franzén.

Gå till chefen

Men hur ska man göra då när kollegan konstant verkar missförstå, eller struntar i, dina instruktioner eller förslag på förbättringar? 
Erik Matton menar man först och främst ska prova att prata på ett schysst sätt, utan kritik och genuint försöka att förstå den andres perspektiv som startpunkt. En trevlig ton och att lyssna klart på varandra brukar kunna avväpna även de mest hårdnackade personerna. Men har man gjort ärliga försök med detta utan att nå fram kan det vara läge att gå till en högre instans. 
– Troligen har den som inte gör ett bra jobb fått en dålig introduktion av sin chef, inte fattat vad som gäller i branschen och vad en teaminsats innebär. Det är ju chefens ansvar att dennes personal agerar professionellt och schysst på berget, säger han.

”Troligen har den som inte gör ett bra jobb fått en dålig introduktion av sin chef.”

Hur gick det då med grävmaskinisten Micke Jelséus var tvungen att samarbeta med, trots att det gick mer fel än rätt när han körde maskinen? 
Micke Jelséus berättar att grävmaskinistens chef till slut gick med på att komma ut till arbetsplatsen för att själv se hur personen i fråga fungerade. 
Då visade det sig att grävmaskinisten råkat köra över lasermätaren som låg begravd i leran. 
– Det slutade med att maskinisten fick komma ut vid halv sju varje morgon under resten av uppdraget. Han fick värma upp maskinen och sen sitta i bilen medan jag gjorde hans jobb. Sen fick han mocka lera ur larvbanden och skura rutor så att maskinen var redo för nästa dag. Jag tror att han började jobba med något annat sen…

5 tips för ett bättre samarbete 

– Var vänliga mot varandra, om medarbetarna känner sig psykologiskt trygga med sina kollegor ökar chansen till säkra beteenden.

– Investera lite tid i att låta alla komma till tals, den samlade kompetensen i en grupp är i princip alltid vassare än en enskild individs. 

– Ge positiv feedback till varandra, det förstärker bra beteenden och gör både samarbetet och säkerheten bättre.

– Var en aktiv lyssnare, ställ följdfrågor tills du har förstått vad den andra personen menar. 

– När det verkligen inte fungerar med en person, gå till personens chef. Det är hans eller hennes jobb att se till att medarbetaren förstår vad ett bra samarbete innebär.