fredag, 1 mars, 2024
spot_img
HemSkarpt lägeSofia tunnelbanestation – näst djupast i världen

Sofia tunnelbanestation – näst djupast i världen

Just nu byggs världens näst djupaste tunnelbanestation på Södermalm i Stockholm. Det är en utmaning på hög nivå, som pågår 100 meter ner i underjorden. 

Vi har besökt byggplatsen. 

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto Kristina Sahlén

Om man vill kan man uttrycka Sofia tunnelbanestation i siffror. 100 meter under markytan. 8 snabbgående hissar. 30 sekunder från marken till plattformen som är 200 meter lång och har 18 meter till tak. 30 personer får plats i varje hiss. 35 000 av- och påstigningar varje dygn. 

Kalle Pellinen bultar för fullt. Foto: Kristina Sahlén

Eller så kan man helt enkelt beskriva bygget i och under Stigbergsparken som ett unikt projekt som beräknas vara klart för trafik senast 2030. 

Det finns flera utmaningar med det här arbetet.

Vi visste att vi var tvungna att kärnborra, men vi visste inte alls vad resultatet skulle bli.

– Att vara så djupt under jorden innebär en hel del logistik. Vi ska frakta ut en stor mängd berg, samtidigt som vi jobbar med att driva tunnel och efterföljande arbeten som betong och inklädnad, säger Mikael Knutsson, produktionschef på Implenia för anläggningsentreprenad Sofia.

Utmanande

Anläggningsentreprenaden, som utförs av Implenia på uppdrag av Region Stockholms förvaltning, kommer att resultera i Station Sofia. En förlängning av tunnelbanans blåa linje från Kungsträdgården till Södermalm och vidare ut mot Nacka och Söderort. 

Implenias Mikael Knutsson visar Joacim Israelsson, Epiroc, hur arbetet fortskrider. Foto: Kristina Sahlén

Området ligger nämligen mitt på befolkningstäta Södermalm. Och Folkkungagatan som är den närmaste gatan får inte trafikeras med för tung trafik. 

Läs mer: Ny tunnelbanetunnel under Grand Hotel: ”Det är omöjligt att inte störa”https://bitzmagasin.se/ny-tunnelbanetunnel-under-grand-hotel-det-ar-omojligt-att-inte-stora/

– Det visade sig vara ett problem när vi ska frakta bort berget vi sprängt från Stigbergsparken. Som det är nu får vi bara ta tolv ton. Det blir ganska futtiga lass…

Meter för meter jobbar sig arbetslaget fram genom berget. Snart kommer det att finnas en tunnelbana här. Foto: Kristina Sahlén

Mikael tystnar en stund och visar sedan på kartan hur problemet kommer att lösas genom att chaufförerna istället fraktar berget i 34-tonslass via arbetstunneln förbi Londonviadukten. 

Som det är nu får vi bara ta tolv ton. Det blir ganska futtiga lass…

Men det finns fler utmaningar att ta sig an. När borrarna kärnborrade vid kajkanten ner mot Saltsjön visade det sig att berget hade omfattande kärnförluster. Eftersom delar av tunnelbanelinjen ska gå under Saltsjön fanns det risk för läckage och sämre berg. 

Joacim Israelsson besöker bygget regelbundet. Här, vid Stigbergsparken, ska det hundra meter djupa hisschaktet placeras. Foto: Kristina Sahlén

Saltsjön är också orsaken till att tunnelbanan ligger så djupt. Det krävs av naturliga skäl en hel del berg mellan tunnlarna och vattnet. 

Tidskrävande förstärkningsarbete

– Berget är inte homogent och då gäller andra förstärkningskrav. Därför har arbetet med att förstärka blivit mer tidskrävande än vad vi räknat med, säger Mikael Knutsson och visar på en ritning hur bygget ska se ut när det är klart. 

Två spår ska gå mot Nacka. Två spår ska gå söderut mot Gullmarsplan. 

Den 800 meter långa arbetstunneln som leder ner mot själva bygget är brant. Här nere jobbar borrarna, sprängarna och förstärkarna för högtryck. Och arbetet pågår i princip dygnet runt. 

Arbetet med Sofia pågår dygnet runt. Foto: Kristina Sahlén

Mikael Knutsson fortsätter sin berättelse. 

– Vi visste att vi var tvungna att kärnborra, men vi visste inte alls vad resultatet skulle bli.

Resultatet kom precis efter sommarsemestern. Mellan augusti och februari jobbade Mikael Knutsson och kollegerna för högtryck för att hitta en lösning. 

Nu är problemet löst, och deadline närmar sig med stormsteg. 

– Den här delen av tunneln kallar vi för spaghettin, säger Mikael och stänger av motorn. 

Han lyser med lampan och förklarar att det just här finns mängder av tunnlar både över och under oss. 

– Vissa är hemliga förstås. Men vi vet ju att Stockholms underjord är som en herrgårdsost.

Hundra meter högt höghus under jord

Vi sätter oss i bilen igen. Fortsätter djupare in i berget. I en del av tunneln står Kalle Pellinen och bultar. 

Han är något av en passionerad bultare, och är nöjd med produktionen så här långt.  

Lukten från föregående kvälls sprängningar hänger kvar i luften. Foto: Kristina Sahlén

Det finns fler utmaningar förklarar Mikael när vi kör tillbaka genom tunneln mot Stigbergsparken. 

– Eftersom det finns många boende i området har det även varit en del utmaningar med buller och omgivningspåverkan. Vi gör vibrationsanalyser efter varje sprängning, och än så länge har vi bara haft ett enda övertramp. Så det har gått över förväntan. 

Vi gör vibrationsanalyser efter varje sprängning, och än så länge har vi bara haft ett enda övertramp.

På markplan arbetar ett gäng med det som ska bli hissarna. Här ska ett 20 gånger 20 meter stort schakt tas upp där de åtta hissarna ska installeras. Rulltrappa är ett för långsamt alternativ.  Hiss är den enda vägen sättet att ta sig till och från perrongen, om man bortser från utrymningstrapporna. 

Mikael Knutsson visar tunnelsystemet på en ritning. Foto: Kristina Sahlén

Enklast kan man beskriva hisschaktet som ett hundra meter högt höghus under jord. Ett höghus som börjar i Stigbergsparken och går hundra meter ner till själva perrongen. 

Sekantpålar i backen håller undan såväl grundvatten som jordmassor. 

Läs mer: 35 år som borrare: ”När jag började lyfte vi stängerna för hand” https://bitzmagasin.se/35-ar-som-borrare-nar-jag-borjade-lyfte-vi-stangerna-for-hand/

– Vi borrar och pumpar in cement genom betongpålarna för att täta underliggande berg och sedan borras och injekteras förankringar in i stödkonstruktionerna, allt för att det ska bli högsta förankringsnivå, säger Mikael. 

Oscar Hoffman veckopendlar från Dalarna och har varit med från start. Foto: Kristina Sahlén

Han ser lugn ut. Förklarar att de jobbar sig fram genom berget, några meter i taget. 

Men när jag frågar om han är stressad skrattar han och svarar sedan, utan att tveka:

– Som fan. 

Senaste artiklarna