Vad är bäst – att ständigt behöva släcka eldar eller att allt rullar på enligt plan? Att arbeta proaktivt kan göra både vardagen enklare att hantera och ekonomin bättre. Vi listar hur du ska göra.
Text: Johanna Paues
– Alla tjänar på att arbeta mer proaktivt.
Björn Axelsson är eftermarknadschef på Epiroc. Han menar att med mer regelbunden service av maskinerna och mer utbildning av operatörerna minskar risken för varje entreprenörs mardröm – oplanerade stopp.
– Är man restriktiv på till exempel servicetillfällen kommer riggen eller borrmaskinen förr eller senare med största sannolikhet att gå sönder, i alla fall kommer reparationen att bli mycket dyrare än om man hållit ett regelbundet underhåll, säger han.
Björn Axelsson tror att det finns en del entreprenörer som lever för dagen och inte tänker tillräckligt mycket på vad som skulle kunna hända framöver.
– Så länge rigg och borrmaskin går bra kör man på, men när det väl blir ett haveri och man blir ståendes så inser man vikten av ett väl utfört underhåll. Kanske går det inte heller att få en tid för reparation på en gång, något som säkert kan vara otroligt stressande. För att inte tala om kostnaderna, säger han och berättar att ett borrmaskinshaveri kan gå på flera hundra tusen att reparera. En ekonomisk smäll som kan undvikas om man gör daglig tillsyn och i även i övrigt följer underhållsrekommendationerna.
Målet – att undvika onödiga stopp
För att slippa hamna i ett sådant läge är det framför allt tre saker Björn Axelsson vill lyfta. Det första är att se till att riggen och borrmaskinen servas regelbundet.
– Antingen genom ett serviceavtal, regelbunden service på verkstad eller att man själv ser till att maskinen får service så ofta som det rekommenderas. Att den gås igenom ordentligt och får utslitna delar bytta blir väldigt viktigt över tid, för att undvika onödiga stopp, säger han och lägger till:
Björn Axelsson ser tillsammans med sina kunder över behovet av service och utbildning
– Många är jätteduktiga på sina egna maskiner och känner att de kan sköta servicen själv, men vår ambition är att det alltid ska löna sig i längden att låta oss sköta servicen. Även här handlar det om att i största möjliga mån undvika onödiga stopp som kan bli väldigt kostsamma när man arbetar under tidspress.
Att välja reservdelar som är av bra kvalité och anpassade för den maskin som används är också viktigt, enligt Björn Axelsson.
–Det bästa för maskinen är givetvis att använda sig av delar där vi som leverantör kan garantera att kvalité, toleranser och funktion överensstämmer med vad specifikationen kräver. Det kan kosta mer vid inköpstillfället, men de kommer också med en trygghet och säkerhet som vi står bakom. Vi ser ofta fall där man använt sig av budgetlösningar för att spara för stunden, men som sedan lett till större haverier med en hög prislapp som slutresultat och som dessutom innefattar längre produktionsstopp.
Se över utbildningsbehovet
En tredje viktig punkt i den proaktiva planeringen är att se till att de som jobbar med maskinerna har rätt utbildning för de uppdrag de ska utföra.
– Först och främst så är det viktigt med utbildning ur ett säkerhetsperspektiv. Det är stora maskiner vi arbetar med, och det är av högsta vikt att en borrare känner till de säkerhetsdetaljer som finns, men även hur man kör en rigg på ett säkert sätt, säger Björn Axelsson .
Med rätt utbildningar ökar också inte bara kunskapen hos operatörerna, utan även möjligheterna att öka produktionen.
– Tillsammans med våra kunder kan vi se över utbildningsbehoven för att se till att de både får en högre produktivitet och rätt underhåll av sina maskiner. En rigg som hanteras på fel sätt kan som sagt bli en dyr historia, säger Björn Axelsson.
Entreprenadjobb: 5 enkla tips för att hålla sig inom budget
Tumma inte på daglig tillsyn av maskinen, utför den!
Följ serviceintervallen och gör den service som leverantören rekommenderar.
Se till att personalen har rätt utbildningar – vet de vad de gör minskar risken för olyckor, stillestånd och reparationer.
Säkerställ att du har en underhållsplan för din borrigg, på så sätt har du möjlighet att planera större reparationer till när riggen inte är i drift.
Använd kvalitativa reservdelar, det lönar sig i längden både vad gäller hållbarhet och driftsäkerhet.
Det pågår mängder av spännande satsningar inom gruv- och metallindustrin – men vilka kommer att göra skillnad, på riktigt? Vi lät Jenny Greberg, programdirektör för branschens strategiska innovationsprogram SIP STRIM, sia om vad hon tror blir 20-talets viktigaste innovationer.
Text: Johanna Lindqvist
1. Större makt åt konsumenterna
För att driva efterfrågan på hållbart producerade metaller och mineral krävs certifieringssystem som visar om metallen i en produkt är hållbart producerad. En viktig komponent i ett sådant system är spårbarheten, vilket projektet TraceMet handlar om. Där framkommer metallens koldioxidavtryck och hur mycket av den som är återvunnen, vilket skulle göra det enklare för konsumenten att välja hållbart. En förstudie har visat att blockkedjor möjligen kan lösa utmaningen med spårbarhet. Det är en typ av databas där metallens resa, från berggrunden till slutprodukten, sparas. I förlängningen kan det innebära att en slutkonsument kan skanna in en produkts QR-kod och se om metallen i den är certifierad. Projektet är på innovationsprogrammet SIP STRIMs och Svemins initiativ, men görs i samarbete med IVL Svenska miljöinstitutet och det statliga forskningsinstitutet RISE. Det finansieras av SIP STRIM. Hållbar metallproduktion är nödvändig och kommer att fungera som konkurrensmedel på världsmarknaden.
Status: Förstudie gjord av Svemin 2019. Pilotprojekt pågår, avslutas januari 2021.
I avfall från gruvbrytning kan det finnas ämnen som används i solpaneler, bland annat.
2.Gruvavfall blir produkter
I det som tidigare klassats som avfall från gruvbrytning finns i vissa fall ämnen som är önskvärda att utvinna. LKAB med partners driver projektet ReeMAP där de försöker utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller genom att producera apatit från avfallssanden från järnmalmsproduktionen och sedan separera apatiten till MAP och REE. MAP är ren mono-ammoniumfosfat vilket används i jordbruk och REE är sällsynta jordartsmetaller som används i modern grön teknik, bland annat för vindkraftverk och solceller.
Idag står Kina för omkring 95 procent av världsproduktionen av REE och ingen brytning sker i Europa. Om produktionen kommer igång fullskaligt förväntas utvinningen av MAP uppgå till 500 procent av Sveriges behov och produktionen av REE till cirka 2 procent av världsproduktionen.
Status: Pilotfasen pågår. Beslut om investering i fullskalig produktion tas 2021.
Batterielektriska gruvmaskiner bidrar till en minskning av fossila utsläpp från våra gruvor.
3. Klimatsmarta transporter i gruvan
Det är klimatmässigt viktigt att ställa om från dieseldrivna till elektrifierade maskiner i gruvorna och därigenom minska på fossila utsläpp. Tillräckligt kraftfulla batterier som kan återvinnas krävs och problemen kring hur vi kan lagra energi behöver lösas. Vad gäller batteriteknik finns bland andra projektet SIMS, vilket avslutas i april i år, där Epiroc med partners testar och demonstrerar batterielektriska gruvmaskiner.
Demonstrationerna har visat på hög produktivitet, lägre driftskostnader och bättre arbetsmiljö, men även minskade ventilationskostnader och energiförbrukning för gruvan. Boliden har ett el-trolleyprojekt i Aitik och Kevista där man konverterat gruvtruckar från diesel till eldrift och på så sätt minskat dieselförbrukningen, förbättrat produktiviteten och arbetsmiljön och visat att det fungerar även i kallt klimat. Dieselbesparingen är 25 liter per 700 meters resa.
Status: Tester inleddes 2018. Utbyggnad av el-trolleybanan forsätter fram till 2021.
5G-lösningar i gruvan gör det möjligt att använda AI
4. Smartare gruvor med AI
Att digitalisera gruvorna med smarta system som kan prata med varandra kommer att effektivisera produktionen och skapa en hållbarare gruvindustri med mer exakt brytning, minskning av energi, avfall och vattenanvändning. När data kan överföras i realtid kommer det sammantagna arbetet att underlättas och effektiviseras. En viktig möjliggörare för detta är Ericssons 5G-lösningar som testats i bland annat projekten PIMM och SIMS (se Klimatsmarta transporter i gruvan). Ett projekt som tacklar utmaningen med systemintegration och interoperabilitet är SUM-projektet som drivs av LKAB med partners. Det förväntas sätta en ny världsstandard för nästa generations produktionssystem där smarta fordon som är uppkopplade i realtid nu utvecklas och testas. Aktörer som ABB, Epiroc, Volvo och Combitech samverkar i projektet.
En viktig teknik som möjliggör den smarta autonoma gruvan är AI. Vi kommer att få se fler AI-tillämpningar i gruvan vilket möjliggörs tack vare tillgången till stora datamängder och datorkraft.
Status: SUM pågår 2018–2030.
Första spadtaget till Hybrit-projektet togs i juni 2018.
5. Fossilfri ståltillverkning
Den här listan skulle inte vara komplett om man inte nämnde fossilfri tillverkning av stål. LKAB, SSAB och Vattenfall har initierat projektet HYBRIT som syftar till att utveckla en helt fossilfri ståltillverkningsprocess genom direktreduktion där vätgas, producerad av el från svenska fossilfria källor, används i processen där järnmalm blir till järn. Idag används huvudsakligen kol och koks. Restprodukten blir vanligt vatten.
LKAB:s största bidrag i HYBRIT är att utveckla koldioxidfria direktreduktionspellets. För att klara det krävs en ny värmningsteknik i pelletsprocessen. Om HYBRIT blir framgångsrikt innebär det att Sverige kan sänka sina koldioxidutsläpp med tio procent och Finland sina med sju procent.
Status: Målet är att ha en lösning på plats för fullskalig produktion av fossilfritt järn 2035.
Industriföretaget Epiroc har utsetts till top-tio, Sveriges mest attraktiva arbetsgivare 2020 bland studenter i kategorin Civilingenjörer. Karriärföretagen har via sitt studentnätverk under Mars – April 2020 genomfört en omröstning gällande deras val av framtida arbetsgivare genom att ställa frågan, vilka är de tre mest attraktiva och spännande arbetsgivarna bland företagen som utsetts till Karriärföretag 2020 I toppen när studenterna får välja inom sina respektive karriärområde återfinns välkända företag som exempelvis Samsung och IKEA.
Karriärföretagens lista rankar de mest attraktiva arbetsgivarna i Sverige bland unga talanger. Topplistan med de hundra främsta arbetsgivarna där Epiroc redan finns med och årets Karriärföretag utses av en jury.
En av Sveriges tio mest attraktiva arbetsgivare 2020
Epiroc tog sig redan i höstas in på listan över Sveriges 100 främsta karriärföretag och tar nu även steget till topp tio bland civilengenjörer. Epiroc placerar sig högt upp på listan som karriärföretag, närmare bestämt på en sjunde plats tillsammans med bland andra Veidekke och Schibsted. Enligt undersökningen är det bland annat Epirocs innovation och kompetensutveckling som värdesätts mest.
Det är väldigt roligt att Epiroc återigen blir uppmärksammade som en attraktiv arbetsgivare. Vi är fortfarande ett relativt nytt bolag men med en lång historia som världsledande svenskt industribolag. Resultatet visar också hur vårt starka fokus på innovation och hållbarhet även speglar av sig utåt, säger Nathalia Svanström, kommunikationschef för Epiroc Sverige.
Epiroc är ett relativt nytt bolagsnamn och varumärke som skapades under 2018 när Atlas Copcos gruv- och bergbrytningsdivision blev ett eget bolag.Trots den korta tiden som Epiroc är det här inte första gången som företaget placerat sig högt på listor över sveriges mest attraktiva arbetsgivare. 2019 utsågs Epiroc till ett av tio-i-topp på Randstad Employer Brand Research lista.
Karriärföretagen är en utmärkelse för arbetsgivare som erbjuder unika karriär- och utvecklingsmöjligheter både för studenter och för de som redan har jobbat i några år.
Påtio-i-topp listan för studenter finns många välrenommerade företag som Samsung, IKEA och Trafikverket. Men även Vattenfall och LKAB finns med i på topp tio.
Sveriges tio mest attraktiva arbetsgivare bland Civilingenjörerna
RICE
One Nordic
Eskilstuna kommun
Veidekke
Mycronic
Kraftringen
Epiroc
Schibstedt
Extenda Retail
Exsitec
Vill du
veta mer om hur det är att arbeta på Epiroc?
Karriärföretagen är en årlig utmärkelse som delas ut till 100 arbetsgivare i Sverige. Karriärföretagen är en svensk kvalitetsstämpel för de arbetsgivare som har högst kvalitet i sitt employer branding arbete och som kan erbjuda unika karriär- och utvecklingsmöjligheter för studenter och Young professionals.
Om karriärföretagens lista
Sveriges karriärföretag utses genom en urvalsprocess där företagen först kvalificerar sig och sedan väljs ut av en jury. Juryn består av Karriärföretagens Expertpanel bestående av specialister inom HR, Webb, Karriärrådgivning, Social Media & Marknadsföring. Juryn beslutar vilka 100 arbetsgivare som blir Karriärföretag. Tio-i-topplistan avgörs genom en omröstning i sitt studentnätverk över vilka som anses vara de mest spännande och attraktiva av de 100 Karriärföretagen.
Handen på hjärtat, kollar du oljan varje dag? Och när fettade du in växeln senast? Dagligt underhåll på din maskin kan vara helt avgörande för både plånboken och arbetsglädjen. Epirocs borrmästare Stefan Löfdahl tipsar om vad du bör göra när.
– Jag skulle gissa att ungefär två av hundra läser underhållsmanualen ordentligt.. Många kanske kollar lite här och var i den, men att gå igenom hela och följa den till punkt och pricka? Nä du..
Stefan Löfdahl har en knepig uppgift. Som borrmästare är det hans roll att se till att kunderna är medvetna om vad deras borriggar behöver för att de ska gå så bra och så länge som möjligt –men det gäller att göra det utan att skriva någon på näsan.
– Många blir lite stötta när jag ifrågasätter det dagliga underhållet. Det beror nog på att alla vet att de borde göra det, men sedan kommer vardagen med stressat schema – och så har kontrollerna skjutits upp den dagen också.
Men att ha koll på sin maskin kommer, enligt Stefan Löfdahl, att löna sig i längden.
– Och med att ha koll menar jag att operatören verkligen ska göra det dagliga underhållet varje dag. Det bästa är om man går in för att den ska vara i så bra form som det bara går. Våra maskiner är så tekniskt avancerande att de kräver lite nörderi faktiskt, säger han.
Därför ska du göra dagligt underhåll varje dag
Så, vad är det enligt Stefan Löfdahl, som bör göras och när?
– Det är ungefär tjugo punkter som ska checkas av varje dag. Bland annat ska motoroljan kollas. Att den är på rätt nivå, varken för hög eller för låg och att den har rätt färg och kvalitet. Är den svart är allt som det ska, är den lite ljusare kan det vara kondensvatten i och det är ett varningstecken. Ofta dunstar vattnet när du kört en stund, men är det kvar kommer oljans smörjeffekt att försvinna och då kan det blir motorras, säger han.
Något annat som ska kollas varje dag är kompressoroljan.
– Då är det viktigt att oljan är varm och att maskinen har varit avstängd i ungefär tio min. Är oljan kall kommer inte nivån vara helt korrekt och kollar man direkt efter att maskinen stängts av så kommer det vara kvar ett skum som inte heller gör att nivån blir rättvisande.
Koll på oljenivåerna viktigt
Även borroljan, Epiroc Cop Oil, måste vara kontrolleras varje dag. Även här gäller att den ska vara på rätt nivå och att den kommer fram till nackadaptern på borrmaskinen.
– Här är det bra att veta att på våra moderna borrmaskiner, SC-modellerna, finns en tätning i fronten som gör att det inte syns lika bra om oljan kommer fram eller ej. Då behöver man koppla loss returslangen för borroljan från borrmaskinen och kolla i det filter som sitter i returslangen om det kommer luft och olja genom det. Gör det inte det är det stopp någonstans, då finns det risk att det händer något allvarligt inuti borrmaskinen.
Det finns mycket pengar att spara genom att vara noga med dagligt underhåll menar Stefan Löfdahl, Borrmästare Epiroc
Samtidigt, lägger Stefan Löfdahl till, ska det heller inte smörjas för mycket eftersom det då finns risk att det blir ett överskott av olja mellan slagkolv och nackadapter.
– Det kan göra att ytan på slagkolven får små sprickor, vilket är en början till brottytor, säger han.
Att fetta in växeln bör göras veckovis, likaså en kontroll av glappet mellan nackadaptern och frontstyrningen.
– Det får vara ett litet glapp, men är det för stort kan det bero på att delarna är slitna – på grund av normal förslitning eller för att smörjningen är för dålig. Dålig smörjning leder till en snabbare förslitning, säger Stefan Löfdahl.
Dagligt underhåll kommer att löna sig
För den som operatör som tar hand om sin maskin enligt regelboken är vinsterna stora, menar han. Både i form av riktigt bra produktivitet – och ett bra rykte bland beställarna.
– Den här branschen är inte jättestor och många beställare vet vilka entreprenörer som har koll på sina grejer. Att göra de här kontrollerna kommer hjälpa er att undvika planerade stopp och är viktigare än man kan tro.
Operatör – det här ska du gå igenom under dagligt underhåll VARJE DAG
Titta på maskinen, är den skitig och behöver tvättas av? Finns det några sprickor någonstans?
Kontrollerna kylvätskenivån, smörjoljenivån och kompressoroljenivån. Titta även på oljans färg!
Stäm av att indikatorn på brandsläckaren är i gröna zonen.
Kontrollerna fastsättningen av vinschvajern och själva vinschen.
Se efter att inte hydraulpumparna eller själva motorn läcker.
Se till att borroljan är på rätt nivå och att den kommer fram till nackadaptern som den ska.
Fungerar nödstopp och arbetsbelysning som de ska?
Stäm av bandramarna är i gott skick.
Och det här ska du göra VARJE VECKA
Fetta in växeln.
Kontrollera glappet mellan nackadaptern och frontstyrningen.
Han är mannen bakom ett av Sveriges mer komplexa och omtalande bergarbeten just nu, bussterminalen vid Nya Slussen. 27 000 kubikmeter berg sprängs ut mitt i centrala Stockholm Men Rickard Karlzén låter sig inte stressas av det stora ansvaret.
– Att jobba med Slussenprojektet är som en berg- och dalbanetur.
Text: Linda Swartz. Foto: Fond och Fond
De 32 byggbodarna i Implenias etablering öster om Slussen står på en kraftig ställning från Stadsgårdskajen upp till Katarinavägen. Utsikten över Saltsjön, från Gamla Stan till Gröna Lund, är förmodligen landets bästa från en byggbod. Den nedersta våningen av fyra har sitt golv tio meter upp. Därunder rullar lastbilar, hjullastare och andra större maskiner, vilket säger något om hur trångt det är på arbetsplatsen. Manövrering av maskiner, människor och material liknar spelet Tetris, både ovan och under jord.
Projektchefen Rickard Karlzén tar emot vid snurrgrinden och passar på att, på djup småländska, peka ut alla synliga delar av det krångliga bygget.
Nya Slussen – ett av Sveriges mest omtalade bergprojekt
– Det här är ett ”once in a lifetime”-projekt. Volymen är inte mycket att prata om jämfört med till exempel en årsproduktion på LKAB, men det är så komplext. Vi är mitt i stan, verksamheter runtomkring ska funka och det är mycket människor och trafik, säger han.
Att det är ett omtalat projekt som många har åsikter om tänker han inte på.
– Nä, beslut är taget att det ska byggas och det känns roligt att vara med och skapa något som kommer att finnas kvar länge och användas av så många. Det kommer jag nog känna en stolthet över när jag går här om tjugo år.
Förutom att arbetsplatsen är trång innebär jobbet tekniska utmaningar. I början av 2019 började sprängningarna som ska skapa ett tredelat bergrum, cirka 300 meter långt och 100 meter brett där det bredaste spannet är drygt 23 meter, med 12 meter i takhöjd.
– Till och med våra Boomer XE3C ser små ut där, säger Rickard.
Rörgraven i den mittersta delen ligger mer än nio meter under havsytan. I den västra änden av terminalen, närmast t-banan, måste sprängningarna ske mycket försiktigt. Schaktet för rulltrappor blir ca 40 meter högt. Parallellt med bergarbetena ska 17 000 kubikmeter betong gjutas – det går att räkna upp många fler tekniska utmaningar.
Rickard Karlzén låter sig inte stressas av det stora ansvaret
Gillar fortfarande att dra av en salva
Rickard uppskattar självklart den tekniska sidan av jobbet, men när han visar den senaste powerpointen för bussterminalen dröjer han länge vid organisationsschemat. Olika team ansvarar för olika delar, som tunnel, mark, betong, mätningar och hantering av modeller. Spindeln i nätet är Rickard själv.
– När ett projekt blir så här stort är det sketaviktigt att folk i organisationen är öppna och delar med sig av sina kunskaper. Att man hjälper varandra, säger Rickard och fortsätter:
”jag kommer nog att känna en stolthet när jag går här om tjugo år”
– Att jobba med Nya Slussen är som en berg- och dalbanetur. Man tror att man har grepp om något – och så tittar man på nästa ritning, inser komplexiteten och att planen inte kommer att hålla. Då måste det kännas okej att ställa vilka frågor som helst, säger han och berättar om en av de hittills största utmaningarna.
Rickard Karlzén blickar ut över Slussenprojektet där bussgaraget kommer bli en viktig del
– Det var när vi fick vända på hela planeringen efter att ha insett att infarten till terminalen skulle försenas. Vi fick vända på taktiken och spränga det mesta inne i terminalen och sköta transporterna genom den enda arbetstunneln vi har.
En äventyrare – och pragmatiker
Han beskriver sig själv som en typisk projektperson, har alltid gillat att skapa saker, vara inblandad. På gott och ont.
– Det har väl blivit lite väl sena kvällar när jag både pistat, varit skidlärare, arrangerat tävlingar och lagat det som gått sönder i barnens skidområde. Jag ser möjligheter i de mesta och engageras lätt – och jag tycker om att ha en plan. Men också tanken på att det bara är just en plan – att allt kan ändras.
”Tänk att stå där med en borrare med 25 års kunskap, sprängtekniker, geolog och så vidare, som alla jagar den perfekta tunneln”
Ändrade förutsättningar är med andra ord inget som stressar honom. Han går igång på att bena ut problem och hitta lösningar. Är en pragmatiker ut i fingertopparna.
– Så var jag redan som liten. När mina föräldrar hotade med att jag inte skulle få någon middag om jag inte kom hem – jag var alltid mitt uppe i bygget av någon crossbana eller något hopp för att kunna göra volter med slalomskidorna – sa jag bara ”okejrå”. Jag fick ett val, tog ett beslut och stod för det. Så är jag nu också. Jag är nog en ganska trygg person i grunden. Det kan nog vara därför jag söker mig till det osäkra, till äventyret. Ett projekt är ett äventyr, helt klart, säger han.
Rickard Karlzén vill egentligen inte stå i rampljuset, han vill helst prata om teamen, människorna, det som ger jobbet mening.
Kanske är det också äventyrslustan som fick honom att välja ett jobb där sprängning av berg är vardag.
– Snacka om äventyr! Så mycket anspänning, så mycket som inte får gå fel! Som nu, när vi spränger precis vid stadsgårdsleden vid Birka Cruises-terminalen. Där gäller det att ladda och täcka rätt så att det inte flyger sten över halva Stockholm!
Nya Slussen är ett drömuppdrag
Rickards karriär började med några sprängsalvor i blekingska Ronneby. Där gjorde gymnasisten Rickard sin praktik på ett VA-jobb för kommunen, han fick hjälpa till att borra och ladda. Praktiken ledde till heltidsjobb på ABV, numera NCC, och en lång karriär med olika projektledarroller. När frågan om han ville ta sig an det stora arbetet vid Slussen dök upp tvekade han inte att tacka ja, trots att det skulle innebära flera års veckopendling hem till familjen i Oskarshamn. Dels var projektet alldeles för spännande för att avstå, dels lockade möjligheten att jobba på ett enda ställe med samma kärna av människor.
”Jag befinner mig i en guldgruva av människor”
– Jag hade varit mycket i väldigt utspridda projekt, något som gör mitt jobb mycket svårare. Här vid nya Slussen kan jag jobba med organisationen hela tiden. Få till det där kitet som får allt att snurra – det som blir till när man tar en kopp kaffe ihop, säger han och lägger till att det har varit fantastiskt att se arbetsgruppen vid Slussen utvecklas.
– Vi har lyckats skapa en kultur där alla vågar prata, är engagerade i varandras arbete och hjälper varandra. Till exempel turas vi om att leda måndagsmötet. Det ger världens möjlighet att lyfta vad man tycker är viktigt, säger han.
Han har varit med och byggt ihop Slussenorganisationen, som har vuxit successivt under projektets gång.
– Vi är ett dream team. Här finns erfarna och rutinerade tillsammans med unga som är ”hungriga”. Alla lär sig av varandra. Det är jätteroligt att se att vi är ett så tajt gäng. Vi tycker inte alltid lika, men vi är duktiga på att resonera oss fram till bra lösningar.
Människorna ger jobbet mening
Han vill gärna prata om teamen, människorna, det som ger jobbet mening. Rickard gillar att se unga medarbetare växa i större kostymer. Han trivs också med att ge sig ut på någon av projektets 13 arbetsplatser och se lösningar man valt i praktiken.
– Tänk att stå där med en borrare med 25 års kunskap, sprängtekniker, geolog och så vidare, som alla jagar den perfekta tunneln. Då kan jag tänka att jag befinner mig i en guldgruva bland människor som tillsammans har hundra års erfarenhet och kunskaper.
Pendlandet hem till Oskarshamn, berättar han, har både sina för- och nackdelar.
– Att kunna vara helt fokuserad på jobbet är jätteskönt. Samtidigt sliter det att inte kunna hjälpa till med t.ex. skjutsning till träningar och läxorna en tisdagskväll. Men jag försöker kompensera på helgerna, då är jag med på tävlingar och fotbollsturneringar, säger han.
Efter sina egna 32 år i branschen kan Rickard Karlzén ett och annat rent praktiskt, och även om han fortfarande älskar att ”dra av en raket” är han inte specialist på något sprängtekniskt.
– Min styrka är att vara projektledare och att kunna lite om allt. Att få alla specialister att lira med varandra.
Rickad Karlzén älskar oförutsägbarheten
Trots att lirandet i det här fallet styrs av 700 sidor kontrakt och styrdokument, att inget riktigt går att planera förrän bygghandlingarna trillat in, att alltihop ska vara klart om drygt ett år och att slutkostnaden väntas landa på nära en miljard, befinner sig Rickard där han trivs allra bäst: med engagerade och kunniga människor i berg- och anläggningsbranschen.
– Man vet att det kommer att hända en massa oförutsedda grejer när man ger sig ner i marken, man lär sig hela tiden något nytt. Det är kryddan i det här jobbet, att man på morgonen inte vet vad halva dagen kommer att gå ut på. ”Det blev ju inte som jag trodde i morse – idag heller.”
Ludvig Eliasson är inte utbildad mekaniker, men har fått lära sig det som behövs för att ta hand om sin arbetskompis Boris – den borrvagn som följer med honom på jobb runtom i norra Sverige.
– Jag har en förkärlek till de gula maskinerna, säger han.
Det enda som saknas är en varm hytt.
Text: Johanna Lindqvist
Vintern har knappt börjat, men det är redan tio minusgrader i Markbygden mellan Piteå och Arvidsjaur och här kan det blåsa på bra. Det är just därför Ludvig Eliasson befinner sig här, för på platsen ska Europas största vindkraftpark stå. Ludvigs uppgift är att borra i berget för sprängning så att en väg och avlastningsyta kan byggas. Oftast är det bara han på plats, som vid arbete i en täkt till exempel, men här har han arbetskamrater under sina tolvtimmarspass.
– Jag börjar 06.00, men försöker vara här lite tidigare. Det är mysigt att stå själv på berget, säger han.
Ludvig är tidigt på jobbet och gillar att stå själv på berget
Egentligen är det fel att säga att han är här själv, för Borrvagnen Boris har han alltid med sig. Boris, en Atlas Copco D7RRC, är den borrvagn Ludvig arbetar med och ansvarar för och den är döpt efter ordet borr.
– I min värld är det bättre att ha en och samma maskin, då vet jag vilka fel som uppstår och behöver åtgärdas. Jag tror att man tar bättre hand om maskinen om man alltid har samma.
Att sköta underhållet är viktigt. Ludvig är därför noga med att serva sin maskin.
Ludvig börjar med att starta upp Boris och sätter på rotation i hammaren så att den får en bra temperatur innan det är dags att borra det första hålet. Han märker upp borrmönster på marken för att få ut kvadrater ur berget. Två gånger tre meter brukar det vara.
– Jag borrar i ett visst mönster för att få raka rader till sprängningen. Det ska bli ett snyggt avslut och en rak linje när man spränger, säger han.
Hur djupt och i vilken lutning Ludvig ska borra är ibland digitalt uträknat men det finns inte alltid en färdig plan.
– Det är ganska kuperat här så då får jag borra olika djupt utifrån det.
Från Göteborg till Vilhelmina
Egentligen är Ludvig rätt ny, både inom branschen, men också som norrlänning. Han bor i Vilhelmina och eftersom hans föräldrar kommer från trakten har han spenderat mycket tid där, men det är i Göteborg han har vuxit upp.
Borrvagnen Boris är en Atlas Copco D7RRC
– När jag bodde där körde jag lastbil i sex år, men jag fick nog. En kompis pratade om att han skulle söka jobb på Norrbottens bergteknik och jag blev nyfiken. När han varit på anställningsintervju sa han ”Nu väntar de på att du ska ringa”.
Ludvig fick också komma på intervju och två veckor senare, 1 juli 2018, började han provjobba. Genom sin moster fick han hjälp att hitta en lägenhet och allt föll på plats.
– I april flyttade min sambo upp, och vi trivs jättebra.
De första sex månaderna gick han som lärling innan han fick fast jobb.
– Jag hade en handledare som lärde mig att borra och hur man ska gå med maskinen för att komma fram på ett bra sätt. När jag lärt mig det var det bara att försöka öka produktionen. Den största utmaningen var att lära mig något helt nytt. Jag hade aldrig sett en borrvagn innan jag började.
Med en förkärlek till gula maskiner
Ludvig har fått en förkärlek till Epirocs gula maskiner, de är testade av verkligheten och han har märkt vilka fördelar de besitter i jämförelse med andra.
– D7:orna är oslagbara när det kommer till att klättra på berget. Det ser jag verkligen när jag jämför med kollegor som har andra maskiner. Min är mer byggd för att gå fram där det är kuperat. Den har bra räckvidd också.
En nackdel kan vara att Ludvig måste stå utomhus hela dagarna, oavsett väder. Han har ingen hytt att kliva in i och det är dubbla långkalsonger, täckbyxor med varsel, mössa, halsduk och andra varma kläder som gäller.
– Tidigare värmde jag händerna på kompressorn som blir 70–80 grader varm, men nu har jag gjort samma uppfinning som en kollega. Han kopplade skotervärmarhandtag och tejpade fast på själva styrdosan. Jag gjorde likadant, och det värmer väldigt gott. Då kan jag stå på samma ställe och värma mig samtidigt som jag jobbar.
Vid 25 minusgrader är det köldstopp, men Ludvig menar att är det 23 minus och halvt storm så är det bara att ta skydd.
– Men jag var bara med om ett stopp förra vintern.
Intressen: Vänner, skoteråkning, vara i paradiset Klimpfjäll, renovera lägenheten.
Bäst med mitt jobb: Friheten, kollegorna och arbetsledarna.
Det gör jag om fem år: Då är jag fortfarande kvar, men förhoppningsvis har jag fått mig en hytt.
Ludvigs fem tips till dig som är ny som borrare:
Lyssna noga på den information du får så slipper du ringa onödigt många gånger för att fråga.
Se till att ta hand om borrvagnen. Det tjänar du på i längden.
Var noga med borrmönstermålningen för att det ska bli raka och fina rader.
Lyssna på hur borrmaskinen låter så att du inte kör fast. Slutar det blåsa upp stenmjöl kan du lätt köra fast. Då kan det hända att du måste stänga av och börja dra tillbaka borren.
Var noggrann om det kommer upp vatten. Stäng då av dammsugaren, annars förstör du filtren.
I samband med en upphandling stötte Kevin Linnér på ett nytt krav: Beställaren ville att all borrning genomfördes med ljuddämpning. Efter noga övervägande bestämde sig Kevin för att investera i två ljuddämpade borrvagnar – nu har han mer jobb än någonsin.
Text: Magnus Carlsson
Det är tidig morgon i de gamla arbetarkvarteren i Majorna i Göteborg. Det enda som hörs är barn på väg till skolan och det karaktäristiska plinget från 11:ans spårvagn som lämnar hållplats Mariaplan. Ett par minuters promenad därifrån ringlar sig Ärlegatan upp över Gråberget, och längs med vägen sitter avspärrningar, plank och varningsskyltar som varnar om pågående sprängningsarbete. Här ska 13 000 kubikmeter berg sprängas bort, för att ge plats för 52 bostadsrätter fördelade över två hus.
På toppen av berget som snart är förvandlat till småsten står Kevin Linnér, vd och grundare av KPJ Bergarbeten AB. Hans företag är specialister på komplicerade projekt och arbetar nästan uteslutande i den här typen av tätbebyggda områden i centrala Göteborg.
– Allt som är enkelt att bygga är redan byggt i Göteborg. Det är bara de svåra utrymmena kvar, och vi tar gärna den här typen av uppdrag med hög kravställning. Ungefär 90 procent av jobben vi gör är sådana här projekt, berättar Kevin Linnér.
Halvering av upplevd ljudnivå med ljuddämpningskit
Bortsett från den otroliga utsikten över Göteborgs hamninlopp, känns platsen vid en första anblick som vilken byggarbetsplats som helst. Men det är en detalj som markant skiljer sig mot andra byggen. KPJ:s maskinpark innehåller nämligen två Epiroc FlexiROC T30 R med ljuddämpade borrtorn, vilket gör att ljudnivån är ovanligt låg för den här typen av arbetsplats. Medan borren körs kapslas den in av hydrauliskt manövrerade aluminiumluckor, vilket minskar ljudnivån med upp till 10 dB – motsvarande en halvering av upplevd ljudnivå.
– Det är otroligt skönt att jobba med ljuddämparen, våra operatörer är överlyckliga. Och ärligt talat tycker jag att ljuddämpning borde vara ett krav som ställs på alla jobb som utförs i tätbebyggda områden, säger Kevin Linnér.
Kravet på ljuddämpning – allt vanligare
Han fattade beslutet om att investera i ljuddämpade borrtorn i samband med en större upphandling, där mark skulle beredas för att bygga 500 lägenheter och 50 småhus. Uppdraget bestod i att spränga 40 000 kubikmeter berg och borra 6 000 kvadratmeter tätsöm. Beställaren hade ett tydligt krav: man accepterade bara maskiner med ljuddämpning.
”Det är ju en konkurrensfördel som kan göra att man väljer oss framför någon annan”
– Innan det hade jag nästan aldrig stött på det kravet, men det kändes ändå intressant. Jag räknade mycket på det. Det var ett bra jobb, men jag skulle också behöva köpa två helt nya maskiner för att kunna ta det. Efter mycket övervägande vågade jag till slut satsa, och det har jag inte ångrat en sekund.
Fördelarna med att arbeta med ljuddämpade maskiner är uppenbara. Människor som bor och jobbar i närheten av projektet behöver inte störas i onödan, och för personalen som arbetar med maskinerna blir ljudvolymen avsevärt lägre. Men Kevin Linnér berättar att investeringen också lett till nya uppdrag för företaget.
– Det är ju en konkurrensfördel som kan göra att man väljer oss framför någon annan. Med den nya maskinparken har vi kunnat räkna på projekt där ljuddämpning är ett krav, vilket vi annars inte hade kunnat, säger Kevin, och fortsätter:
– Det är också ett sätt att säkra upp sin maskinpark inför framtiden. Jag tror inte det dröjer särskilt länge innan vi ser kravet på ljuddämpning på alla beställningar från kommun eller stat. En av våra återkommande kunder är också Trafikkontoret, vilket gör att det här känns helt rätt.
Glada reaktioner på ljuddämpade maskiner
En annan fördel med de nya borrvagnarna är att kunder som inte haft kravet på ljuddämpning, alltid blir positivt överraskade.
– Alla uppskattar ju att det låter mindre, så självklart är våra kunder väldigt tacksamma när vi kommer med de här maskinerna. Det har till och med hänt att förbipasserande kommit fram och berättat att de tycker det är bra att det inte låter så mycket.
Finns det några nackdelar med de ljuddämpade maskinerna?
– De innebär ju förstås en större investering. Sedan var det lite otympligt med storleken i början eftersom den här lösningen bygger lite extra volym. På trånga jobb är det lätt hänt att slå i luckorna, och eftersom de är gjorda i aluminium tar de lätt stryk. Men det är också lite av en vanesak, och på det stora hela inget som direkt gör någonting. Jag kommer aldrig att köpa en borrvagn utan ljuddämpare igen.
Coronaviruset Covid-19 har fått världen att stanna upp – och stora delar av ekonomin. Vad tänker Sveriges borrföretagare om det som händer just nu? Hur går det med affärerna och är de oroliga för hur det ska bli framöver? Vi har pratat med några av dem.
Typiska uppdrag: Allt möjligt från gruvor till vind- och vattenkraft.
Har ni påverkats av krisen än så länge?
– Dels har det frusit in någon beställning från gruvsidan, de verkar vara extra återhållsamma just nu, och så har vi varit tvungna att avveckla en etablering på Färöarna. Vi hade kört där i sex veckor, men när de stängde flygplatsen blev det stopp. Våra killar som var där och jobbade ville förstås komma hem och eftersom vi inte vet när de kan åka tillbaka fick vi ta hem maskinerna och lägga allt på is. Det ger förstås en stor påverkan på vår ekonomi.
”Vi har varit tvungna att avveckla en etablering på Färöarna. Vi hade kört där i sex veckor, men när de stängde flygplatsen blev det stopp.”
Är du orolig för hur det blir framöver?
– Vi har fullt med jobb fram till semestern men inte så mycket inbokat till hösten, så lite oroligt är det allt. Vad gäller vår personal känns det bra att våra operatörer jobbar utomhus och för det mesta är ensamma, smittorisken är ju väldigt liten på så sätt.
Har ni förberett er på något sätt med tanke på Coronakrisen och den lågkonjunktur som många befarar kommer nu?
– Ja, vi har köpt på oss ett lite större lager med reservdelar än normalt. Inget extremt, men så att vi har lite extra ifall produktionen på den sidan skulle gå ned. Samtidigt vill vi inte göra för stora inköp just nu eftersom det påverkar vår likviditet.
Typiska uppdrag: Borr- och spränguppdrag för anläggning och gruvor
Har ni märkt av krisen i er verksamhet?
– Jo, de har helt klart blivit en produktionstapp på grund av att vår personal är mer hemma nu. Även våra kunder och leverantörer är mer hemma, det påverkar också. Vi har en sänkning på runt 15 procent jämfört med i fjol.
Hur ser du på framtiden?
– Än så länge är vi ändå relativt lite påverkade, inte minst i jämförelse med andra branscher. Men jag tror att det kan bli ett större tapp längre fram. Kanske att några projekt skjuts upp eller inte blir av alls. Men vi känner oss inte så oroade, förhoppningsvis blir det inte så farligt.
Gör ni något särskilt nu för att förbereda er för en eventuell lågkonjunktur?
– Som alla andra försöker vi tänka ut olika scenarier så att vi kan vara så förberedda som möjligt. Vi försöker vara mer aktiva på marknaden också, bevaka vilka jobb som finns och höra med våra kunder om vad de tror om sina beställningar framöver. Vi är mer på alerten, helt enkelt.
Typiska uppdrag: Borrning och sprängning för husgrunder, vägar, vatten och avlopp
Har du märkt av någon påverkan av krisen?
– Jobb finns det fortfarande, men det har tagit längre tid att få betalt på sistone. Jag gissar att det beror på hela kedjan, att den högst upp inte fått loss pengar av någon anledning. Den här fördröjningen har inte varit någon större fara för mig än så länge, mer än att det är lite drygt när det tar tid.
Det känns som att jag är i rätt bransch. Vi brukar ju klara oss ganska bra även i lågkonjunkturer.
Känner du dig orolig för hur det ska bli framöver?
– Nej, jag är inte orolig. Det känns som att jag är i rätt bransch. Vi brukar ju klara oss ganska bra även i lågkonjunkturer. Jag har jobbat med det här i tretton år nu och aldrig varit hemma på grund av sämre tider.
Har du förändrat ditt arbete på något sätt på grund av Coronakrisen?
– Jag avvaktar lite med inköp för att se hur det blir med allting först. Känns onödigt att dra på mig alltför stora kostnader just nu.
Typiska uppdrag: Främst brunnsborrning och bergvärmeborrning
Har ni påverkats av krisen?
– Precis innan Coronan kom började vi fundera på hur vi ska expandera eftersom efterfrågan är så hög – och vi har faktiskt inte sett att det trappats av nu, tvärtom. Orderboken är full! Byggen som redan är igång rullar ju vidare och folk behöver fortsatt investera i bergvärme. Vad gäller vattenbrunnar har vi fått enormt mycket förfrågningar nu från privatpersoner som isolerat sig på sitt landställe och vill säkra upp sin självförsörjning av vatten där. Rent virusmässigt är det inte heller så farligt för vår del. Vi är ett familjeföretag som i princip bara träffar varandra just nu, och att hålla avstånd till kunderna är ju inga problem. Jag är väldigt tacksam för att vi har ett utomhusjobb…
”Vi har fått enormt mycket förfrågningar nu från privatpersoner som isolerat sig på sitt landställe och vill säkra upp sin självförsörjning av vatten där”
Hur tänker du om framtiden?
– Jag tror att om vi kommer märka av krisen, så är det först till hösten. När det visat sig hur illa det är. För vår del sitter vi just nu i valet och kvalet om vi ska ta in underentreprenörer för de uppdrag vi har, eller anställa fler operatörer.
Förbereder ni er på något sätt inför en lågkonjunktur?
– Vi har varit rätt förberedda de senaste två, tre åren på att det förr eller senare kommer att komma en dipp. Det brukar ju gå upp och ner och nu har vi tio bra år bakom oss. Samtidigt har jag svårt att se att folk skulle sluta investera i bergvärme och vattenbrunnar. Kris eller ej, det måste byggas energisnålt och alla behöver rent vatten…
Det snackas mycket om en ökad digitalisering, automation och AI i våra gruvor. Men utan nätverk som håller för den nya tekniken kommer ingenting att hända. Nu har Epiroc, tillsammans med Ericsson, bevisat att jodå – det går att skapa nätverk som klarar kraven med 5G i gruvan.
– Det handlar i grund och botten om att göra gruvmiljön mer säker och miljömässigt hållbar. Få bort människan från de farliga momenten och använda batteridrivna maskiner istället för sådana som drivs av diesel och släpper ut avgaser.
Jan Gustafsson på Epiroc är huvudprojektledare för SIMS, Sustainable Intelligent Mining Systems, som är en del av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. SIMS består av ett konsortium av flera företag med det övergripande syftet att utveckla teknik som ska göra en hållbar gruvproduktion möjlig. Att utveckla ett 5G-nätverk är en satsningarna inom ramen för SIMS och är ett samarbete mellan Epiroc och Ericsson. Det kom igång 2017 och avslutas i april 2020.
– För den nya tekniken med automation och AI som kommer nu behövs en kommunikationslösning som gör det möjligt att föra över bilder, filmer och data med hög hastighet och med så liten fördröjning det bara går. Det är extra svårt att få till i en gruva där det på ett smart sätt måste finnas täckning för 5G i gruvan överallt, inte minst på svårtillgängliga och farliga ställen, säger Jan Gustafsson.
5G i gruvan istället för wifi
Att det blev en satsning på just telekomnät i gruvan handlar om att sådana, till skillnad från wifi, från början är byggda för att hantera många enheter som rör sig obehindrat över ett helt radionät.
– Oavsett hur bra man satt upp wifi-nätverket är det inte särskilt tillförlitligt vid hög belastning där man har många basstationer, många mobiler och en blandning av olika applikationer samtidigt. Det brukar bli ganska många avbrott varje dag. Med 5G i gruvan tror vi att tillförlitligheten kommer att bli mycket bättre. Nu har vi utforskat om det går att få våra maskiner att fungera genom ett telekomnät istället, något som inte var självklart, säger Wesley Santos på Epiroc, som är en av de ingenjörer som arbetat med testerna.
”Oavsett hur bra man satt upp wifi-nätverket är det inte särskilt tillförlitligt vid hög belastning”
Han berättar att de ganska snabbt i projektet märkte att en övergång till 5G var möjlig, men för att det skulle fungera fullt ut krävdes en hel del arbete.
– Till exempel behövde vi ta fram komponenter som klarade av att översätta våra fjärrstyrningssystem så att de skulle kunna kommunicera via 5G i gruvan. Det visade sig innebära flera oförutsedda utmaningar, men vi lyckades, säger Wesley Santos.
Samarbete på riktigtmed 5G i gruvan
Nästa steg var att optimera, få systemet att fungera i tidskritiska situationer.
– I en gruva krävs att kommunikationen fungerar ner till millisekundnivå. Dataöverföringen måste vara snabb och blir det hög belastning av nätet gäller det att det finns en rangordning för vad som ska prioriteras. Till exempel vill ju ingen att en maskin blir stående under osäkrat berg, säger Wesley Santos.
”I en gruva krävs att kommunikationen fungerar ner till millisekundnivå.”
Han tycker att det har varit spännande att låta två världar, telekom och maskiner, mötas. Något som hans samarbetspartner i projektet, Tomas Jönsson på Ericsson, håller med om.
– Många gånger i samarbeten är parterna inte särskilt intresserade av att, på riktigt, sätta sig in i hur det fungerar hos den andra – det är mest två företagsloggor på samma papper. Så har det inte varit nu, säger han.
LÄS MER: En av världens modernaste gruvor drivs med grönt hjärta
Eftersom 5G-tekniken kom ungefär samtidigt som gruvindustrin började digitaliseras alltmer såg Ericsson, enligt Tomas Jönsson, en möjlighet att kunna hjälpa till med att skapa en infrastruktur som håller för framtiden.
– Men för att vi ska kunna göra det är vi tvungna att förstå deras värld, det har vi gjort genom det här projektet, säger han.
Redo för nästa steg
Även om de sista 5G-testerna inom ramen för SIMS nu är slutförda, de har utvecklat ett nätverk med hög prestanda och alla parter är mer än nöjda är de samtidigt överens om att de inte är klara ännu.
– Nej, nu vill vi ta det ytterligare ett steg och använda nätverket i skarp i produktion. Vi har ju kunnat visa att det är möjligt i Epirocs testgruva i Kvarntorp, men det är ändå inte samma sak som när det är helt på riktigt, säger Tomas Jönsson.
När 5G-nätet väl är igång i gruvorna, hur kommer det att påverka operatörernas vardag?
– De kommer att ha ett stabilt och snabbt nätverk som de kan lita på, vilket kommer att möjliggöra en rad förbättringar som till exempel ökad bildkvalitet utan att man behöver kompromissa med tillgängligheten eller systemets körbarhet, säger Wesley Santos.
Att känna till alla kostnader för din borrvagn är en viktigt del av att ha kontroll över företagets ekonomi. Räkna ut din totalkostnad, eller TCO, total cost of ownership, och bli medveten om vad som gör skillnad på riktigt.
– Alla vill ju borra så många meter som möjligt för så liten kostnad som möjligt. Då gäller det att välja rätt borrigg för rätt uppdrag, rätt serviceupplägg och rätt borrstål.
Marcus Österberg ser många fördelar med att räkna ut sin TCO.
Marcus Österberg är försäljningschef och Business Line Manager för Epirocs ovanjordsutrustningar. Att räkna ut den totala kostnaden, TCO för borrvagnar han och hans team tillhandahåller är en viktig del av hans arbete.
– Att räkna ut den totala ägarkostnaden tillsammans med kunden skapar transparens och hjälper oss att stödja kunden att få ut så mycket som möjligt av sin utrustning, säger Marcus Österberg.
Han fortsätter:
– Vi erbjuder våra kunder produkter av hög kvalitet och teknik som ligger i framkant, med tanke på det blir TCO ett jättebra diskussionsunderlag. Med den som grund kan vi till exempel åskådliggöra vad kunden skulle tjäna på inför ett uppdrag – kanske byta borrstål, välja en annan borrigg eller om det vore bra med ett serviceavtal.
Mycket som vägs in i en TCO-uträkning
En TCO-uträkning innehåller flera delar. Den första handlar om vilken typ av uppdrag som ska utföras där håldimension, borrmönster och hårdhet på berget är faktorer som vägs in. I den andra delen är det investeringskostnader som inköpspris och avskrivningstid som ska läggas till. Därefter tittar man på borriggens tillgänglighet. Den mekaniska tillgängligheten – hur ofta den måste stå still på grund av reparationer och underhåll – och sedan operatörens tillgänglighet, alltså hur stor del av tiden operatören har möjlighet att arbeta med borriggen.
”Uträkningen kan visa att det lönar sig att teckna ett serviceavtal, att vara proaktiv när det gäller underhåll istället för reaktiv”
– Här kan uträkningen visa att det lönar sig att teckna ett serviceavtal, att vara proaktiv när det gäller underhåll istället för reaktiv och hjälpa operatörerna att fokusera på att producera borrmeter, säger Marcus Österberg.
Driftskostnader är en nyckelkostnad till TCOför borrvagnar
Andra delar att se över är borrsjunk och fördelningen mellan slagsverkstimmar och motortimmar – ju fler slagsverkstimmar desto fler borrmeter produceras.
I den tredje delen av TCO-uträkningen är det driftkostnader som ska vägas in, som operatörens lön, dieselförbrukning och kostnad för underhåll av utrustningen.
– Sist men inte minst tittar vi på borrstålskostnaderna. Alltså sådant som slits vid borrningen, som borrstänger och borrkronor, säger Marcus Österberg och poängterar i samma veva att utfallet av TCO-uträkningen aldrig blir bättre än den data som stoppas in.
– Använd till exempel Certiq eller Surface Manager för att sammanställa din borrutrustnings data, detta ger dig ett bra underlag!
Går det att räkna ut sin TCO själv, eller krävs ett avancerat dataprogram?
– Nja, det är både lätt och svårt att göra själv. Många har kunder har bra förståelse för sin applikation, hur lång tid ett uppdrag tar – men det att sätta parametrarna i relation till varandra på ett lättöverskådligt sätt är ändå en komplicerad historia och det är just det som påvisar vilka delar som går att utveckla.
På Epiroc har vi ett program för TCO-uträkningar som vi tillsammans med kunden gärna använder. Vill man göra en uträkning ska man vända sig till sin försäljningsingenjör på Epiroc, säger Marcus Österberg.
Samtidigt, lägger han till, måste man komma ihåg att även om TCO ger tydliga data att gå efter, är det människor som står bakom spakarna.
– TCO kan hjälpa entreprenörer att med sina operatörer se hur man tillsammans kan utvecklas, man kan till exempel se vilket utbildningsbehov som finns. De flesta vill ju bli bättre på det de gör, det gäller bara att de får möjligheten.
5 anledningar att räkna ut TCO för borrvagnar innan du investerar
Det är grunden till ett genomtänkt val av borrigg, borrstål och service
Visar tydligt och och översiktlig vad som driver kostnaderna i en verksamhet
TCO ger en bra förståelse för var pengar pengar kan tjänas och borrmeter ökas
Utbildning, TCO:n visar vilken utbildning som vore bäst för ert företag
TCO är roligt! Bättre information hjälper ert team och vårt team att bli ännu bättre!
Plötsliga driftstopp på maskiner kan leda till stora kostnader för gruvorna. Nu har forskaren Magnus Löfstrand vid Örebro Universitet förhoppningsvis hittat en lösning på problemet. Kan digitala tvillingar vara slutet på driftstoppen i gruvorna?
Färre driftstopp och en högre produktivitet på maskinerna står högt på agendan hos alla gruvföretag. Magnus Löfstrand, professor i Maskinteknik vid Örebro Universitet, leder ett projekt som ska hitta lösningar till just detta.
En digital tvilling kan simulera olika händelser för att se hur borriggen kommer påverkas i verkligheten.
Det handlar om digitala tvillingar, kopior av riktig utrustning som skapas i datormiljö. Den digitala tvilligen matas med stora mängder data från maskiner som används på riktigt. Datasimuleringen gör det sedan möjligt att se in i framtiden. Vad händer med riggen när den utsätts för olika påfrestningar?
Robotar och automatisering kan minska det tunga och farliga arbetet och med digitala tvillingar i gruvorna kan man förutsäga driftstopp innan de händer. På så sätt kan man planera in service och underhåll när det passar produktionen. På så sätt undviker man oplanerade dyra och tidskrävande driftstopp.
Digitala tvillingar minskar risken för driftstopp
I projektet som nu är igång samarbetar Magnus Löfstrand med Epiroc.
– Ett av målen är att kunna göra simuleringar som ger beslutsunderlag för förebyggande underhåll. Något som i sin tur kommer att bidra till en bättre tillgänglighet, tack vare att man undviker oplanerade akutstopp, säger Magnus Löfstrand.
Det handlar alltså om att studera hårdvaran i produktionsprocessen, förklarar han.
– Man behöver titta på hur ofta maskinen går sönder och vad det är som händer vid olika tillfällen; är det en axel som går av, en slang som lossnar eller blir maskinen överhettad? Ju mer relevant data vi samlar och analyserar, desto bättre simuleringar kommer vi att kunna göra och därmed förutse allt fler av problemen.
Mer kostnadseffektivt att simulera
Tanken är att kunna uppdatera systemet kontinuerligt med realtidsdata och direkt återkoppla med optimeringsåtgärder i en verksamhet med många olika sorters utrustning i bruk samtidigt.
Magnus Löfstrand leder projektet med digitala tvillingar.
”Ju mer relevant data vi samlar och analyserar, desto bättre simuleringar kommer vi att kunna göra och därmed förutse allt fler av problemen”
– När man normalt modellerar och simulerar tillgänglighet kanske man når fram till 99 procents tillgänglighet, där de fel som inträffar på grund av den sista procenten inte går att förutspå över tid utan andra indata. Eftersom vi har löpande input av maskindata kommer vi så småningom täppa till den luckan också, säger Magnus Löfstrand.
Han förklarar att de ser sin modell som en helhet av i första hand tillgänglighet och verkningsgrad, men där också kostnaden kommer in på ett naturligt sätt.
– Det blir en mer kostnadseffektiv produktion, och det är ju något som är ytterst betydelsefullt för alla industriföretag idag.
En annan positiv effekt är ökad hållbarhet ur ett miljöperspektiv, konstaterar han.
– Lyckas man driva maskinen med en högre verkningsgrad så medför det förstås en minskad energianvändning i slutändan. Eller annorlunda uttryckt: man kan uppnå samma resultat, men använda mindre resurser.
Koll på utrustningen ger bättre lönsamhet per borrmeter
Genom att ha bättre koll på utrustningen blir det dessutom lättare att närma sig det som kallas tjänstefiering, det vill säga att en produktleverantör som Epiroc istället för att sälja själva borriggar kan låta kunden att betala exempelvis per borrad meter.
– För att på sälja produktivitet på det sättet krävs det förstås mycket goda möjligheter att övervaka utrustningen och skapa förutsättningar för optimalt utfall. Det blir möjlighet med den här typen av lösning som vi utvecklar nu.
Det behöver förvisso inte enbart handla om ett tydligt byte från produkt- till tjänsteerbjudande, utan kan också innebära att man tar fram kompletterande tjänster till befintliga produkter, menar han.
– Jag kan tänka mig att Epiroc kommer att kunna ligga bra till när det gäller att utveckla den typen av erbjudanden, genom att de kommer att få bra koll på sina komponenter med hjälp av det här projektet.
Digitala tvillingar – En av årets 100 mest betydelsefulla forskningsprojekt
Projektet pågår fram till 2022, då målet är att det ska finnas en klar testmodell, för digitala tvillingar i gruvmiljö. I dagsläget har de kopplat upp en borrigg från Epiroc och börjat utbyta data med systemet som är under utveckling.
– Vi vill göra en rad olika operationer och testcykler, för att få en allt bättre bild av vilka värden som är normala respektive onormala. De individuella delarna i systemet är redan utvecklade till stor del, och nu gäller det att få in driftdata för att förfina dem ytterligare.
Vinnova har bidragit med finansiering till samarbetsprojektet, som ingår i deras strategiska innovationsprogram Produktion2030.
Projektet har också uppmärksammats av Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien, IVA för möjligheten att bidra till ökad hållbarhet. Digitala tvillingar finns i år med på IVAs 100-lista för 2020 där man lyfter fram årets 100 viktigaste forskningsprojekt.
– Jag uppskattar verkligen att IVA har tagit med vårt projekt på den listan. Det är alltid skönt att få bekräftelse från andra aktörer om att vi är inne på rätt spår, säger Magnus Löfstrand.
Vad händer om halva personalstyrkan plötsligt är hemma och sjuk? Finns det risk för att leveransen av reservdelar blir försenad – och kan beställare ställa in hela jobb med anledning av Coronakrisen?
Flera miljarder i karantän världen över. Transporter som inte kommer fram, personal som inte kan utföra sitt arbete. Världen har i mångt och mycket stannat och inget vet hur länge krisen kommer att pågå och hur stora effekterna av den blir på sikt. Det är minst sagt oroliga tider.
– Men i vår bransch rullar det än så länge på här i Sverige, säger Jan Johansson, ordförande för branschorganisationen BEF, Bergsprängnings Entreprenörernas Förening.
– De flesta av våra medlemmar verkar fortfarande ha fullt upp och jobbar på som vanligt, fortsätter han.
Rätt att begära förlängning av projekt
Trots att branschen i jämförelse med många andra hittills är relativt förskonad från krisens effekter har han ändå märkt att det finns några orosmoln bland BEFs medlemmar.
– Många funderar över vad som händer om flera i personalen blir sjuka samtidigt. Våra medlemsföretag har i snitt en personalstyrka på 5-8 personer. Är tre av dem hemma blir det förstås svårt att hålla sig till arbetsplanen, säger han och berättar att han därför, tillsammans med föreningens jurist, nyligen sett över vilka rättigheter man som entreprenör har i sådana lägen.
– I det regelverk vi har i branschen finns det en klausul, kapitel fyra och paragraf tre, som säger att man i den här typen av situationer vid behov har rätt att begära förlängning för ett projekt. Det är viktigt att veta, säger han och lägger till att han hoppas och tror på att beställare generellt kommer att ha stor förståelse för om man som underentreprenör använder sig av klausulen.
– Beställarna sitter ju i samma båt själva, de vet att har man inte personal så är det bara så – det går ju inte går att trolla.
Risk för brist på dynamit på grund av coronakrisen
Något annat många funderar över just nu, säger Jan Johansson, är om produktionen och leveranserna av reservdelar och dynamit kan komma att påverkas. Är allt igång som vanligt och går transporterna enligt plan?
– Just dynamit är ju lite vanskligt, faktiskt. Vi har ju ingen egen produktion av det här i Sverige och inget stort lager heller, det mesta kommer från Finland och Polen. Men det är inget problem nu och att det skulle kunna bli bekymmer med det är bara spekulation än så länge, säger han.
Lågkonjunkturer är i vår bransch ofta rejält förskjutna. De kommer långt efter och är inte heller så djup som i andra branscher.
Att krisen kan leda till en djup lågkonjunktur är något det pratas mycket om ute i samhället i stort, men det är inget som borr- och sprängbranschen behöver oroa sig för i nuläget, tycker Jan Johansson.
– Lågkonjunkturer är i vår bransch ofta rejält förskjutna. De kommer långt efter och är inte heller så djup som i andra branscher. Sjukhus, vägar och annan infrastruktur måste fortsätta byggas oavsett. Det kan vara en betryggande tanke för den som känner sig oroad.
Rent ekonomiskt, vad är det värsta som skulle hända branschens entreprenörer nu?
– Det vore väl att projekt som är färdiga att sättas igång skjuts fram eller avbeställs helt på grund av allt som händer. Rent juridiskt skulle det nog kunna bli så och det kan vara ett riktigt hårt slag mot ett litet företag. Men som sagt – på det stora hela är den här branschen ett relativt säkert kort i dessa tider.
Behåll kontrollen i coronakrisen – Jan Johanssons 5 tips till borrentreprenörer
Prata med dina beställare, få en känsla för hur det ligger till hos dem. Då har du chans att vara bättre förberedd om de drar i nödbromsen.
Läs på regelverket AB04. Det är alltid bra att ha koll på, men kanske extra mycket nu. Titta extra på kapitel 4, paragraf 3.
Stäm av med din leverantör av reservdelar så du vet att allt är ok vad gäller leverans.
Har du frågor kring dina rättigheter och möjligheter – ring till oss på BEF så hjälper vi dig.
Sitt lugnt i båten, historiskt sett brukar vår bransch klara sig bra genom kriser.
Vi använder cookies för att vissa funktioner på vår webbplats ska fungera korrekt, liksom för marknadsföringsändamål: samlar in analysdata för att förstå och förbättra användarupplevelsen och för att anpassa reklam. Du kan acceptera alla cookies, avvisa marknadsföringscookies eller finjustera dina preferenser på sidan cookie inställningra.
This website uses cookies to improve your experience while you navigate through the website. Out of these, the cookies that are categorized as necessary are stored on your browser as they are essential for the working of basic functionalities of the website. We also use third-party cookies that help us analyze and understand how you use this website. These cookies will be stored in your browser only with your consent. You also have the option to opt-out of these cookies. But opting out of some of these cookies may affect your browsing experience.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Cookie
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-analytics
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Analytics".
cookielawinfo-checkbox-functional
11 months
The cookie is set by GDPR cookie consent to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookies is used to store the user consent for the cookies in the category "Necessary".
cookielawinfo-checkbox-others
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Other.
cookielawinfo-checkbox-performance
11 months
This cookie is set by GDPR Cookie Consent plugin. The cookie is used to store the user consent for the cookies in the category "Performance".
viewed_cookie_policy
11 months
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin and is used to store whether or not user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Performance cookies are used to understand and analyze the key performance indexes of the website which helps in delivering a better user experience for the visitors.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
