Räkna på sprängjobbet och undvik strul med avtal som inte håller – så gör du.

Peter Wiklund
-
0
Räkna på sprängjobbet och undvik strul med avtal som inte håller – så gör du.

Låt inte ivriga kunder locka dig att slarva med avtal eller offerter. Dåliga avtal kan kosta dig dyrt. Genom att lägga lite extra tid på ”pappersarbetet” och räkna på sprängjobbet inför ett uppdrag kan du spara mycket besvär och pengar! för både dig och din kund.

Det kan många gånger kännas lätt att lämna ett pris på ett standardjobb med borrning, sprängning och eventuellt skutslagning. När kunden hör av sig och vill få det gjort nu, eller helst igår, är det lockande att snabbt komma överens och dra igång på direkten. Men slarviga avtal kan stå dig dyrt.

Jan Johansson

– Det är helt naturligt, alla vill ju vara hjälpa sin kund på bästa sätt, och det är i grund och botten en bra inställning. Men det är ändå viktigt att inte dras med och lockas börja jobba utan ett ordentligt avtal på plats, säger Jan Johansson, ordförande i Bergsprängningsentreprenörernas Förening (BEF).

Inget avtal = Risk för ekonomiska tvister

Med tanke på att det finns mycket att ta höjd för i ett spränguppdrag, gäller det att ha ett ordentligt avtal på plats, konstaterar han.

– Även om det går bra i 99 fall av 100, kan det bli väldigt mycket problem i onödan i det där hundrade fallet när något oförväntat problem uppstår. Det kan ju vara allt från dolor till att de geologiska förutsättningarna gör berget svårarbetat.

Har man då inget avtal så kan det lätt uppstå ekonomiska tvister som tar tid och energi – och som kan svida i plånboken.

”Även om det går bra i 99 fall av 100, kan det bli väldigt mycket problem i onödan i det där hundrade fallet”

– De stora uppdragsgivarna brukar vara noga med att det finns korrekta avtal på plats, det är de tvungna att se till. Och som regel har de också bra framförhållning. Risken är helt klart större med mindre entreprenörer som själva arbetar under en stark tidspress, säger Jan Johansson.

Något annat som kan ställa till det när det gäller själva ”ramarna” för att räkna på spängjobb är att förfrågningsunderlagen inte är tillräckligt bra, menar han.

– Det är inte ovanligt att man gör några svepande hänvisningar till AMA, Allmän Material- och Arbetsbeskrivning , men då blir det lätt en del föreskrifter som inte är relevanta för jobbet. 

Räkna på sprängjobbet och undvik copy-paste

Resultatet kan bli att den som räknar på jobbet rakt av utifrån underlaget hamnar onödigt högt i pris.

– Den som istället räknar på ”rätt sätt”, det vill säga utifrån de förutsättningar som borde gälla, blir då billigare. Det är ingen bra situation, alla måste kunna utgå från att förfrågningsunderlagen är vad man ska utgå från.

Anledningen till att underlagen i vissa fall inte håller måttet är enligt Jan Johansson att många beställare av sprängjobb anlitar konsultföretag för att göra förfrågningsunderlag – och att dessa företag inte alltid har tillräcklig kompetens.

– Visst skulle man kunna kontakta beställaren och påpeka att underlaget verkar ha brister, men det kan ta tid och man riskerar definitivt att uppfattas som jobbig. Vi arbetar med frågan och ser till att göra olika insatser för att höja kompetensen kring detta. I dagens läge är det alldeles för mycket ”copy-paste” i underlagen för att det ska fungera bra, säger han.

Tre punkter som alltid måste finnas med i ett förfrågningsunderlag 

  1. Riskanalys.
  2. Tydliga sektions- och översiktsritningar
  3. Teknisk beskrivning 

Så vill Epirocs nya vd Helena Hedblom sätta fart på gruvbranschen

Bitz Magasin
-
0
Så vill Epirocs nya vd Helena Hedblom sätta fart på gruvbranschen

Den första mars tillträder Epirocs nya vd Helena Hedblom sin nya roll på verkstadsbolaget Epiroc. I en tid av teknikskiften och stora utmaningar tror Helena på hastighet. Och på förmågan att agera som ett litet företag, oavsett storlek.

Helena Hedblom avskyr när det går långsamt. Hon är otåligt lagd, vill omsätta teorier till praktik så snabbt det bara går.

– Jag blir frustrerad när något blir för teoretiskt och tungrott. Jag vill se saker hända, allra helst med egna ögon. Det handlar inte om något kontrollbehov – snarare om nyfikenhet. Jag vill verkligen förstå, få en helhet. Först då känner jag att jag kan fatta balanserade och välgrundade beslut framåt.

Helena Hedblom ser fram emot att ta över VD-posten över verkstadsföretaget Epiroc
Helena Hedblom ser fram emot att ta över som ny vd för Epiroc.

Hon är uppvuxen i Härnösand, en vacker liten stad vid Höga kustens klippor i Ångermanland. Att det var ingenjör hon ville bli visste hon tidigt. Med matematik, fysik och kemi som favoritämnen i skolan och med lärare som både uppmuntrande och lyfte fram hennes talang var valet enkelt. Direkt efter gymnasiet flyttade hon till Stockholm för att börja på KTH:s bergsingenjörsutbildning.

”Jag tror på hastighet. Att det är där det sitter. Det är inte den som är störst som vinner långsiktigt, utan den är som är snabbast.”

– Jag gillade kopplingen mellan teori och praktik, att man snabbt kan se om det man räknat ut fungerar i praktiken, säger hon och lägger till att hon också tycker om att det är så tekniskt komplext att jobba med berg. Svårt är lika med roligt, för Helena Hedblom.
– Det är utmanande applikationer och det är tuffa miljöer. Vi brukar säga här på Epiroc att ”ju knivigare något är, desto bättre presterar vi som organisation”. Det ligger något i det!

Innovation i fokus för Epirocs nya vd

Förutom en sväng på stålbolaget Avesta Sheffield (numera Avesta Polarit red. anm.) efter examen från KTH har Helena Hedblom tillbringat hela sin karriär inom Atlas Copco och sedermera Epiroc. Senast kommer hon från jobbet som gruv- och infrastrukturchef på Epiroc, men under de senaste tio åren har hon haft flera olika chefsroller inom koncernen. Bland annat som ansvarig för Rock Drilling Tools och för den divisionens forskning och utveckling. Det senare är ett område hon kommer att ha fullt fokus på även i sin nya roll.

”Automation och elektrifiering kommer förändra gruvdriften i grunden i hela världen”

– Att satsa på innovation är en självklarhet. Det finns så många möjligheter nu där vi kan hjälpa våra kunder att bli mer produktiva och göra gruv- och infrastrukturvärlden både mer säker och hållbar ur ett klimatperspektiv. Att fortsätta investera i produktutvecklingen är det som kommer att göra skillnad för våra kunder långsiktigt och stärka vår position som ledande inom våra nischer, säger hon.

Epirocs nya vd och styrelseordförande Helena Hedblom i styrelserummet på huvudkontoret i Sickla.
Helena Hedblom har haft en rad ledande chefsroller inom bolaget.

Att branschen står inför ett stort teknikskifte gör att jobbet känns extra roligt.

– Automation och elektrifiering kommer att förändra gruvdriften i grunden i hela världen. Inte bara genom att den kommer göra ett mindre klimatavtryck – produktiviteten kommer att kunna öka markant också, säger hon och berättar att maskinerna i gruvor i dag i snitt utnyttjas ungefär 30 procent av tiden. 70 procent försvinner vid skiftbyten och när både maskiner och människor måste ut ur gruvorna för att det ska sprängas.

”Ju knivigare något är, desto bättre presterar vi som organisation”

– I och med digitaliseringen kan vi nu se vad som pågår överallt i realtid. Den överblicken är ett första steg i att förstå var de stora förlusterna sitter och är en nyckel till att öka produktiviteten.

Ny teknik öppnar upp för nya affärsmodeller

Den digitala tekniken öppnar också upp för helt nya affärsmodeller. Epirocs tjänst Batteries as a service är ett exempel på det. Istället för att köpa batterierna till sina eldrivna maskiner kommer kunderna att kunna hyra dem av Epiroc – som då också sköter dem fullt ut vad gäller uppdateringar, byten och återvinning.

– Vi går mer och mer mot en affär som inte bara är en transaktion, maskin mot pengar. Snarare handlar det om en samverkan med oss under hela maskinens livslängd. Det gör att vi som företag på ett helt annat sätt kommer att kunna hjälpa våra kunder att nå den produktivitetspotential som finns.

Helena Hedblom är Epirocs nya vd
Epirocs nya vd Helena Hedblom ser fram emot att ta över rodret

Ett annat fokusområde för Epiroc med Helena Hedblom vid rodret kommer att vara eftermarknad. För att det är en verksamhet som alltid går att förbättra, men även för att det så stabilt. Alla kunder behöver service och reservdelar, lågkonjunktur eller ej.

– Det är på eftermarknaden som kunderna är beroende av att vi presterar 24 timmar om dygnet. Där bygger vi upp de långsiktiga relationerna och förtroendet, säger hon.
Hon brinner för svensk basindustri och tror på Sverige som produktionsland, inte minst vad gäller gruvindustrin.

Sverige – en liten men viktig marknad för Epiroc

– Sverige är en liten marknad för oss, men den är viktig. De svenska gruvorna är absolut världsledande vad gäller teknik, hållbarhet och produktivitet med kunder som vill göra de här stora förändringarna vi står inför. Att vara nära våra kunder här tror jag är en del av vår framgångssaga – det gör oss ännu mer triggade att fokusera på innovation och leverera de lösningar som efterfrågas.

Epirocs nya vd Helena Hedblom i Sickla gruva
Helena Hedblom räds inte utmaningen att ta över verkstadsbolaget Epiroc.

Den där otåligheten då? Hur kommer den att märkas under hennes tid som VD? Epirocs nya vd Helena Hedblom svarar utan att tveka.

– Jag tror på hastighet. Att det är där det sitter. Det är inte den som är störst som vinner långsiktigt, utan den är som är snabbast. Jag vill att vi här på Epiroc ska uppfattas som snabba – trots att vi är stora. Att vi har en nyfikenhet och vågar testa nya sätt, nya typer av partnerskap och inte är så rädda för att misslyckas. Ska vi fortsätta vara i ledningen kan vi inte gå runt i samma spår, vi måste våga tänka nytt.

Om Epirocs nya vd Helena Hedblom

Ålder: 46

Bor: Avesta

Familj: Man och 2 söner i tonåren

Bakgrund: Utbildad bergsingenjör. Har arbetat för Atlas Copco och Epiroc under i princip hela sin karriär. Kommer senast från jobbet som gruv- och infrastrukturchef på Epiroc.  

Motto: Allt är möjligt!

Bästa lärdom i livet: Att vara sig själv i alla lägen

Oväntad talang: Yoga

Sveriges krisande brist på maskinoperatörer: Kan lösningen finnas i Norge?

Bitz Magasin
-
0
Sveriges krisande brist på maskinoperatörer: Kan lösningen finnas i Norge?

Ungdomar i Sverige väljer bort en karriär som maskinoperatörer och bristen på kompetens blir alltmer akut. I Norge däremot är utbildningsplatserna för få i relation till söktrycket. Har Sverige något att lära av sitt grannland? Bitz undersöker.

En förlegad bild av vad jobbet innebär. Små möjligheter att utvecklas i yrkesrollen. En utbredd machokultur. Är det sådana uppfattningar som gör att så få verkar drömma om att bli maskinoperatörer i Sverige? Delvis, tror Hampe Mobärg, tidigare VD för branschorganisationen Maskinentreprenörerna, numera rådgivare inom samma organisation.

Vilken bild och image vill gruv- och infrastrukturbranschen visa upp? Exempel från Epirocs marknadsföring.

– Branscherna som har behov av maskinoperatörer har inte jobbat tillräckligt på sin image. Både gruvbranschen och inom infrastruktur visas det till exempel fortfarande ofta upp en skitig man i kommunikationen utåt. Inte någon som sitter och styr en avancerad maskin på distans, säger han. 

Vi har massor av medlemmar som började som maskinoperatörer men som i dag är entreprenörer med flera hundra anställda. 

De som söker sig till branschen har ofta förebilder inom familjen, berättar Hampe Mobärg, de har med egna ögon sett vad jobbet handlar om och att det finns möjlighet att avancera. 

– Jag tror att många utan förebilder tänker att yrket är en ändhållplats. Det stämmer ju inte alls i dag. Vi har massor av medlemmar som började som maskinoperatörer men som i dag är entreprenörer med flera hundra anställda. 

För få praktikantplatser för operatörer i det Svenska systemet

En annan del av problemet handlar om att det i det svenska systemet finns så lite plats för praktikanter, menar Hampe Mobärg. 

– Entreprenörerna har ofta så tidspressade jobb att det helt enkelt inte finns utrymme att ta in en praktikant som kanske drar ner arbetstempot med femton procent. 

”Vi har en lång tradition i Norge av att ta in lärlingar, även om de tar tid i anspråk så upplever de flesta entreprenörer att de framför allt har glädje av dem”

Det råder med andra ord en ovilja både hos ungdomarna, som inte ser någon framtid i yrket, och hos företagen som inte tycker sig ha tid och råd att ta hand om praktikanter – och kvar finns en ekande tom källa att hämta kompetens från.

Hampe Morbärg, maskinoperatörerna på Epiroc Luciaseminariet 2019
Hampe Morberg på Luciaseminariet 2019. i bakgrunden Maria Sunér Fleming, Svemin

I vårt grannland västerut däremot är problemet det omvända. Där överstiger antalet sökande med råge antalet utbildningsplatser. Maskinoperatör anses vara ett tryggt och bra yrke, med stor utvecklingspotential, schysst lön och många möjligheter. Och entreprenörerna skriker efter praktikanter.

– Vi har en lång tradition i Norge av att ta in lärlingar, även om de tar tid i anspråk så upplever de flesta entreprenörer att de framför allt har glädje av dem. Det finns dessutom en regel här att vid kontrakt på över en miljon kronor så måste entreprenörerna ta in praktikanter. Lägg till att det också finns ett ekonomisk lärlingsstöd från staten att få, säger Håvard Almås, kommunikationschef på norska Maskinentreprenørenes Forbund.  

Organisation stöttar lärlingssystemet

Trots att det, enligt Håvard Almås, fortfarande dyker upp en och annan skitig man i kommunikation även i Norge, verkar bilden av yrket hos de norska ungdomarna vara en helt annan än hos de svenska. Något som till stor del skett med hjälp av Okab. En organisation skapad av branschen med syfte att informera ungdomar om vad yrket handlar om och underlätta för entreprenörerna. 

– Okab stöttar företagen med att följa upp praktikanterna, checka av att de lärt sig det de ska. Framför allt små och medelstora företag som inte har möjlighet att själva ta ett helhetsansvar för sina lärlingar har stor glädje av det här systemet, säger Håvard Almås. 

En organisation som tar ansvar för både praktik- och informationsfrågan, krav på att ta in praktikanter vid större uppdrag och statliga lärlingsbidrag – är det initiativ som även Sverige skulle kunna ta? Kanske. Hampe Mobärg har framför allt funderat på om en lagstiftning att vid stora offentliga projekt ta in en viss andel praktikanter skulle kunna vara en lösning. 

– Men jag är lite halvt emot det. Det vore så mycket bättre om motivationen kom inifrån, säger han. 

Svenska entreprenörer måste börja se praktikanter som en tillgång

Håvard Almås är försiktig med att uttala sig om vad han tror skulle kunna fungera för att lösa den svenska kompetensbristen –  han menar att den starka lärlingstradition som finns i Norge troligen är en stor del av svaret på varför det går lättare för att locka ungdomar till yrket där än i Sverige. Istället vill han uppmuntra svenska entreprenörer inom borr- och sprängbranschen att börja se praktikanter som en tillgång. 

– Att ta in lärlingar är ett väldigt bra sätt att rekrytera på. Att få forma arbetstagaren från start, lära dem just det de behöver vara bra på hos dem – det är värdefullt. Men det kan nog vara svårt att se för ett företag som aldrig tagit in ung arbetskraft på det sättet tidigare.

Fyra enkla tips – så minskar du risken att störa omgivningen när du borrar i berg

Bitz Magasin
-
0
Fyra enkla tips – så minskar du risken att störa omgivningen när du borrar i berg

Text: Peter Wiklund

Byggprojekt med borrning och sprängning kan vara en högljudd historia och allt fler klagar på buller. Men vad som är normalt bakgrundsljud för en person kan vara obehagligt buller för en annan. Att investera i en ljuddämpad borrigg är förstås ett säkert sätt att störande ljud för omgivningen. Men finns det också enklare sätt att minska risken för klagomål? Vi frågade en akustikexpert om råd.

– Vad som uppfattas som buller är mer komplicerat än vad många tror. Det går inte att sätta en nivå vid ett visst antal decibel och slå fast att allt som låter mer än så är buller, konstaterar akustikern Pontus Paulsson.

Pontus Paulsson jobbar som akustikexpert på Bergsäker som hjälper byggaktörer att kunna fokusera på sina byggprojekt. I sitt jobb som akustiker hjälper han entreprenörer att bevaka och förhindra buller under byggprojekt men också att bistå vid klagomål.

Buller handlar om både teknik och människor. Eller annorlunda uttryckt: det går att mäta olika typer av ljud med mycket god noggrannhet, samtidigt som det handlar om hur vi människor tar in ljudet, förklarar han.

Den som bullrar har ansvaret för att inte störa

Den som håller i ett byggprojekt har inte bara ansvar för att genomföra projektet. nsvarsfrågan har förändrats, något som gör det ännu mer nödvändigt att hålla koll på och minimerar bullernivåerna. Den som bidrar till bullret har idag ett större ansvar oavsett vem som var först. Tidigare fick nya verksamheter och nyinflyttade anpassa sig till det befintliga. Idag är ansvaret strikt.

– Man kan säga att ansvaret har flera olika delar. För det första finns det ett kunskapskrav som står i miljöbalken, med syfte att öka medvetenheten och det preventiva arbetet. 

För det andra handlar det om vilket buller som genereras av bygget, alltså den mätbara ljudnivån.

– En byggherre ska veta i förväg vilka moment som riskerar att få höga nivåer och sedan under bygget följa upp med mätningar. Ligger man över riktlinjerna ska man agera i tid. Annars riskerar man att drabbas av överraskande klagomål.

Mycket att vinna på att förebygga byggbuller

Det finns vissa aktörer i branschen som inte har koll på de här frågorna, konstaterar Pontus Paulsson.

– Men det är skönt att se att i alla fall en del gör sitt bästa. Och om man gör en undersökning av omgivningspåverkan innan man drar igång bygget finns det mycket att vinna – ingen vill ju behöva ägna tid och pengar åt åtgärder som hade kunnat förebyggas med rätt kunskaper.

Det finns en koppling mellan bullrig miljö och negativ påverkan på människors hälsa. Men det betyder inte att allt ljud är skadligt. För det handlar samtidigt bland annat om vilken typ av ljud det är.

”Ett vattenfall kan låta otroligt mycket, men folk uppfattar ändå inte att det är ett störande ljud”

– Ett vattenfall kan låta otroligt mycket, men folk uppfattar ändå inte att det är ett störande ljud. Miljön upplevs antagligen snarare som rogivande, trots den höga ljudnivån, säger Pontus Paulsson som arbetar som konsult inom akustik på företaget Bergsäker. De fokuserar på så kallad omgivningspåverkan, det vill säga att hålla koll på bland annat risk för vibrationer och buller vid bygg- och infrastrukturprojekt.

Buller eller inte beror på omgivningen

– Det finns en uppenbar risk att det kommer klagomål på buller vid ett byggprojekt i en stad. Många moment under en byggnation är högljudda, och det är ofta folk arbetar eller bor i närheten av platsen när städer ska förtätas.

Men återigen: det är inte så enkelt. Det är nämligen så att ”ljud maskerar ljud”, som Pontus Paulsson uttrycker det.

”Jag är förvånad över att ingen stor aktör i branschen har tagit möjligheten att profilera sig med Sänkta ljudnivåer. det är helt klart något som ligger i tiden”

– I en miljö där det redan är ganska bullrigt gäller det till att börja med att byggarbetet överröstar bakgrunden. Skulle samma arbete utföras i ett område där det är väldigt tyst kommer ljudet att upplevas på ett helt annat sätt. Det står hela tiden i relation till omgivningen, säger han.

Viktigt att informera de som bor och jobbar i närheten

Ytterligare en faktor som ska tas med i beräkningen är vilken inställning personerna i närheten har till byggprojektet.

– Det är så enkelt att om man är negativt inställd, så är man mer benägen att klaga. Det ligger mycket psykologi i detta.

Den insikten kan du som byggherre dra nytta av, konstaterar han.

– För att minska risken för klagomål kan du se till att vara noggrann med informationsspridningen inför och under ett projekt. Både för att folk ska veta vad som pågår, och för att de förhoppningsvis ska tycka att det är ett bra projekt som bidrar till området.

Det finns också en hel del att vinna på att lyfta fram att ni använder bästa tänkbara utrustning när det gäller ljudnivå, menar Pontus Paulsson.

– Jag är förvånad över att ingen stor aktör i branschen har tagit möjligheten att profilera sig med det. Sänkta ljudnivåer är något som kan kopplas till hållbarhet, så det är helt klart något som ligger i tiden – och som skulle kunna gynna varumärket, säger han.

Pontus fyra tips: Så minskar du risken för klagomål på byggbuller när du borrar

  1. Visa att ni anstränger er. Eftersom buller till stor del handlar om upplevelse – och inte enbart faktiska uppmätta ljudnivåer – kan mycket vara vunnet av att i förväg visa de som bor eller arbetar i omgivningen att ni anstränger er för att försöka begränsa ljudnivåerna, till exempel genom att använda ljuddämpad utrustning och bästa tillgängliga teknik.
  2. Var noga med att informera tydligt om projektet och olika moment. Om man vet att det kommer att bullra under en begränsad period av exempelvis pålning är det lättare att acceptera det, än om man blir överraskad av det.
  3. Gör en bullerutredning – tidigt. Då framgår det tydligt vilka moment och områden som är kritiska. Dessutom får du en kontrollplan som används för löpande bullerbevakning under projektet.
  4. Mät buller och samla data så att era kunskaper om ljudnivåer och risker för buller ökar snabbt, så att det går allt lättare att förutse och planera kommande projekt. 

Källa: Pontus Paulsson, Bergsäker

Så väljer du rätt borrvagn för berg- och anläggning

Bitz Magasin
-
0
Så väljer du rätt borrvagn för berg- och anläggning

Att välja vilken typ av borrvagn du behöver är en sak, vilka tillbehör den ska ha något annat. Epirocs försäljningsingenjör Daniel Fihlén tipsar om hur du ska tänka inför nästa stora borrvagnsinvestering. 

–  En av de viktigaste frågorna man kan ställa till sig själv in för ett köp av en borrigg är vilken marknad man befinner sig på och vilka typer av jobb som kan bli aktuella. Har man klätt upp sin maskin så att den kan göra flera olika saker är chansen till fler typer av uppdrag förstås större. 

Daniel Fihlén är van vid att lotsa entreprenörer genom köpet av en ny borrvagn, något som kan vara en komplicerad historia där flera svåra avvägningar måste göras. 

– Det är alltid bäst att arbetet med tillval är klart under offert- eller order stadiet. Montage eller ändringar av tillval i efterhand kan fodra mer arbete och kostnader och kanske avvika från en ofta redan klar finansiering, säger han.

Epiroc säljer framför allt två sorters borriggar, SmartROC som är byggd för bergtäkter, och FlexiROC med ett koncept som fungerar bäst för anläggningsarbeten. Båda riggtyper finns i flera modeller. 

– Siffrorna i modellnamnen talar om vilket rekommenderat hålområde i tum som gäller. Riggens hålområde är en faktor att ta med i beräkningar vid investering. De flesta av våra borrmaskiner har ett stort hålområde tack vare en frekvensomvandlare. Men det där har de flesta kunder bra koll på. Det är vid tillvalen som vi behöver tänka till tillsammans, säger Daniel Fihlén. 

Rätt borrvagn för uppdragen

Svårigheterna handlar framför om att det gäller att förutse vilka jobb som dyka upp och vilka funktioner maskinen kommer att behöva för att kunna utföra dem. För att göra det lättare brukar Daniel Fihlén be kunden göra en bedömning av sin firma. 

– Jag brukar ställa frågor som ”har ni några ramavtal?” och ”har ni återkommande jobb av samma karaktär?”. Om det finns en stabilitet kring en viss typ av uppdrag kan det vara läge att välja en maskin som passar för det firman vanligtvis gör. Med mer spretiga uppdrag är det ofta smartare att satsa på en mer flexibel maskin. 

Något han upplever att många inte värderar tillräckligt är de arbetsmiljömässiga och ergonomiska fördelarna vissa tillval ger för framförallt operatörer och sprängare som jobbar nära maskinen. Det kan till exempel handla om ljuddämpning och dammbindning.

– Diskussionen hamnar ofta åt vilka utmaningar vissa tillval skapar istället för vinsterna de ger. Det är förstås också nödvändigt att gå igenom, men det blir ändå olyckligt när fokus hamnar där, tycker jag. Har vi vårt fokus på de positiva utfall som tillvalen ger istället – bättre arbetsmiljö för operatör och sprängare likväl som affärsmässiga vinster – finns det flera bra argument att bestycka sin vagn väl, säger han och lägger till: 

– Eftersom det ofta är så höga krav vad gäller både dammbindning och buller kan tillval av den här karaktären vara helt avgörande för om man får uppdragen eller inte. 

Daniel Fihléns 5 bästa tips inför borrvagnsköpet 

  • Ta en funderare med oss vad som passar bäst och bestycka vagnen efter din kärnverksamhet och marknadens potential där ditt företag befinner sig. 
  • Ta hjälp av oss säljare så läser vi på och fördjupar oss tillsammans om de valmöjligheter som finns inför affären – och jobbar fram en TCO kalkyl. (Total cost of ownership).
  • Värdera arbetsmiljö och ergonomi för operatören.
  • Reflektera över din firma ur ett bredare perspektiv än borrvagnen och bolla med oss om hur vi kan göra något mer tillsammans. Vi är en organisation med många produkter såsom borrstål och kronor, drift och underhåll, finansiering, serviceavtal och skräddarsydda borrvagnsutbildningar. Vi är öppna för diskussion efter dina behov.
  • Glöm inte, när du väl investerar i en ny borrvagn sitter du på stora möjligheter att få till en bra deal. Utnyttja det! 

Robotarna tar över i gruvan!? Så tror experterna

Bitz Magasin
-
0
Robotarna tar över i gruvan!? Så tror experterna

Att automation och robotisering är nyckelspelare i framtidens gruvor står klart. Men hur kommer robotar i gruvan att påverka vardagen, rent konkret? Vi har låtit två experter som dagligen arbetar med robotiseringens möjligheter spana in i framtiden. 

– Många pratar om att gruvor utan människor snart kommer att vara en verklighet, men det tror inte jag. Däremot kommer robotar i gruvan och automation att förflytta människorna till en support-roll, med fokus på att hålla igång maskinerna.

Olav Kvist jobbar som affärsutvecklare med fokus på automation på Epiroc. För honom handlar utvecklingen nu framför allt om att minska mängden farligt arbete. 

Olav Kvist tror att robotar kan komma att ändra människors arbete i gruvorna

– Det vi i första hand strävar mot är att få bort operatörerna från det tunga och farliga arbetet – som att till exempel ladda inför en sprängning. Så fort du står under osäkrat berg kan det ramla sten över dig. Ändå måste någon fram och ladda för att kunna spränga vidare. Det här skulle kunna skötas av robotar istället och det tittar industrin på nu, säger han och lägger till att det är ett typiskt exempel på hur den nya gruvtekniken tas fram: vi hittar lösningar på de problem vi står inför i dag. Ju större och ju vanligare problemet är, desto mer fokus blir det på att lösa det.

Robotar i gruvan
Robotar, en vanlig syn i framtidens gruvor – det tror experterna

– Det innebär att vi människor kommer att fortsätta utföra de uppgifter vi inte måste göra så ofta ett bra tag till, som till exempel att laga trasiga maskiner. Och när vi väl tar in robotar i lagningsprocessen kommer robotar i gruvan troligen först att hjälpa oss med de tunga och farliga momenten, som att lyfta bort ett hjul för att komma in bakom, säger han. 

Röststyrda robotar i gruvorna – en nära framtid

Fredrik Löfgren är robotutvecklare, men föreläser även om robotiseringens frammarsch i världen och vilken betydelse det har för oss. Han tror att lösningarna i gruvorna framöver kommer att utformas mycket efter hur vi människor fungerar som bäst.  

”Vi är inte skapta för att jobba med knappar och skärmar!”

– Vi är inte skapta för att jobba med knappar och skärmar! Att prata är mycket mer naturligt för oss och jag tror att operatörerna i framtiden kommer att jobba mer med sin röst när de styr sina maskiner. Vi kommer att ringa ner till traktorn i gruvschaktet och fråga ”kan du åka dit?”, varpå traktorn kommer att svara ”nej, det går inte, det är en stenbumling i vägen”. 

Även AI och bildigenkänning kommer att bli betydande i gruvorna, tror Fredrik Löfgren. 

Fredrik Löfgren framtidsspanar om robotar under Luciaseminariet 2019

– Redan idag har vi mjukvara inom sjukvården som kan analysera till exempel röntgenplåtar. Varför skulle inte gruvorna kunna få fram information om material på samma sätt? Kanske kommer vi inte alls själva behöva analysera var det är bra att borra och gräva, maskinerna kommer att räkna ut det åt oss. 

Med robotar i gruvorna kommer nya utmaningar

Men fler autonoma maskiner och robotar i gruvorna kommer också med vissa faror, menar både Olav Kvist och Fredrik Löfgren. 

”Komplexiteten ökar bit för bit. Men det är en del av resan och sådant man löser allt eftersom”

– Personsäkerheten kring de förarlösa fordonen är en. När man väl måste ner i gruvan – hur ska man veta om de förarlösa fordonen där har uppfattat att man är där? säger Fredrik Löfgren och fortsätter: 

– Sedan har vi hela biten med it-säkerhet, att all den här datan vi samlar in med den digitala tekniken måste vara krypterad och säker. Ingen ska kunna hacka våra fordon i gruvorna. 

Olav Kvist lägger till: 

– Ingen kedja är starkare än den svagaste länken. När man inför nya saker innebär det nya faror. Komplexiteten ökar bit för bit. Men det är en del av resan och sådant man löser allt eftersom, säger han. 

5 konkreta sätt som robotar i gruvan kommer förändra hur vi jobbar

  • Analyserna om var det är bäst att borra kommer framför allt att göras med hjälp av bildigenkänning och AI. 
  • Operatörerna kommer att, på distans, prata med maskinerna istället för att styra dem manuellt. 
  • Robotar i gruvan kommer successivt att ta över flera av människornas arbetsuppgifter, men i första hand det som är tungt och farligt. 
  • Produktionen kommer att ske med autonoma maskiner och operatörerna får en ny roll att stötta maskinen och därmed en väsentligt förbättrad arbetsmiljö.
  • Logistiska flöden för både produktion och transport kommer helt att skötas av digitala system och AI.  

Svenska gruvindustrins klimatdilemma: Går det ens att vara hållbar och konkurrenskraftig?

Bitz Magasin
-
0
Svenska gruvindustrins klimatdilemma: Går det ens att vara hållbar och konkurrenskraftig?

Hållbara gruvor, ett måste för framtiden. Men inget som sker av sig självt. Vad krävs för att det ska vara lönsamt att driva en hållbar gruva – och räcker hög produktivitet och en hållbar produktion som konkurrensmedel på världsmarknaden? Bitz undersöker den svenska gruvindustrins klimatdilemma: går det ens  kombinera klimattänk med lönsamhet?

De svenska gruvorna är duktiga på att hålla en hög produktivitet. Det har de varit så illa tvungna till, eftersom Sverige aldrig kommer att konkurrera ur ett låglöneperspektiv. 

– Här har gruvorna istället behövt jobba med att producera så mycket det bara går per insatt resurs. Det har de lyckats väldigt väl med, säger Maria Sunér Fleming som är VD för den svenska gruvindustrins branschorganisation, Svemin. 

maria sunér fleming om gruvbranschens klimatdilemma
Maria Sunér Fleming, vd, Svemin. Foto: Kristina Sahlén.

Eftersom den teknik som tas fram för att få upp produktiviteten hela tiden gått hand i hand med ett hållbarhetstänk menar hon att Sverige nu, när hållbarhetsfrågan hamnar högre och högre upp på agendan även globalt, har ett stort försprång.

Sverige ligger i framkant för klimarsmarta gruvindustrin

– Omställningen gör att vi ser ett tusenfaldigt ökat behov av metaller och mineral framöver. Allt bygger på att vi har gruvor som kan producera det på ett hållbart sätt. Jag vill hävda att Sveriges gruvindustri har en unik fördel nu i och med att vi redan har så höga hållbarhetsmål och ligger så i framkant vad gäller tekniken som kan göra det här möjligt.  

Höga ambitioner och ett bra läge för Sverige alltså – men för att omställningen i gruvbranschen ska ske, både nationellt och globalt, krävs stora investeringar för gruvbolagen. Investeringar som måste vara lönsamma för att de ska göras. Frågan är om löftet om ökad produktion kommer att räcka för att fler ska ta de nödvändiga hållbarhetsstegen. 

Det tror inte Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet. Han forskar bland annat på hållbar produktion och konsumtion. 

– Digitaliseringen gör oss mer produktiva, men för att konkurrera på världsmarknaden tror jag att det behövs mer än så, säger han. 

Klimatdilemma – hur stor är efterfrågan på hållbarhet?

Ett problem för just basindustrin, menar han, är att det inte går att använda kvalitet som konkurrensmedel på samma sätt i som andra branscher. Detta gäller inte minst gruvor, järnmalmen och kopparn är mer eller mindre densamma, oavsett om den producerats av en gruva helt utan hållbarhetstänk eller av en med nollutsläpp och schysst arbetsmiljö.

– I slutändan är det priset som avgör. Jag tvivlar på att det kommer att vara möjligt att komma upp i den massiva produktionsökning som krävs för att kunna konkurrera med de ”smutsiga” bolagen, säger han. 

SUM Framtidens hållbara gruvdrift
SUM-projektet skapar en ny världsstandard för hållbar gruvbrytning

Det betyder inte att innovationssatsningar och projekt som SUM och HYBRIT inte är viktiga för att lösa den svenska gruvindustrins klimatdilemma. 

– Men för att den nya tekniken ska appliceras i stor skala måste det vara ekonomisk hållbart – och för det tror jag att det krävs styrning ovanifrån, säger Fredrik N G Andersson och tar tullavgifter på produkter med höga koldioxidutsläpp som ett exempel. 

– Det skulle vara ett sätt att bestraffa de företag och länder som genom att köpa till exempel smutsigt producerad järnmalm visar att de inte tar klimatet på allvar,. 

Den svenska gruvindustrin har valt väg

Det är alltså, enligt Fredrik N G Andersson, politiska incitament som måste till för att produktions- och hållbarhetssatsningar ska slå riktigt väl ut rent ekonomiskt. Där är vi inte ännu, men den svenska gruvindustrin har ändå tydligt valt väg: år 2035 ska den vara helt fossilfri och så hållbar det bara går. Maria Sunér Fleming ser positivt på framtiden. 

– De svenska gruvorna står sig väl på världsmarknaden redan nu, trots höga kostnader för att driva företag här och trots att vi konkurrerar med bolag som har helt annan syn på hållbarhet, där människor ibland arbetar under slavliknande förhållanden. Jag är övertygad om att den kompetens vi bygger nu kring hållbar teknik som elektrifiering, digitalisering och automation kommer att gynna oss även långsiktigt. 

Min maskin: Alexander Voorheese satsar på bergspräckning

Peter Wiklund
-
0
Min maskin: Alexander Voorheese satsar på bergspräckning

Många av Voorkrafts uppdrag handlar om att rädda situationen – att spräcka berg under tidspress och i känsliga miljöer. För Alexander Voorheese och Voorkraft är det a och o att ha en utrustning som håller måttet. 

Text: Peter Wiklund

Mellan den hårt trafikerade Riksväg 73 och en lokal mindre väg i Farsta i södra Stockholm står en grävmaskin med en hydraulhammare redo att spräcka berg. Det råder ingen tvekan om att det är Alexander Voorheese som är på plats, eftersom maskinen är snyggt klädd med namnet på hans bolag: Voorkraft.

Uppdraget för Voorkraft handlar om att öppna för nya VA-dragningar, och den känsliga omgivningen – man vill vare sig stänga av trafiken eller riskera att någon väg skadas – gör att spräckning är en lämplig metod att ta till.

– Ibland tar de in mig när det till exempel finns matarkablar i närheten, eller om arbetet ska ske intill något hus. Bergpräckningen är mycket mer skonsam än sprängning. Dessutom behövs inga tillstånd, vilket gör att jag kan köra igång direkt, säger Alexander Voorheese.

Många gånger är det tidsaspekten som är den kritiska faktorn, den som gör att han kallas in.

– I princip är det brandkårsutryckning varje gång jag behövs. Så även om själva arbetsprocessen är långsammare än sprängning så vinner man mycket tid i slutändan. Att beställaren slipper arbete och kostnader för tillstånd och besiktningar brukar också vara välkommet, säger han och ler.

Höga krav på kunskap och utrustning

Kombinationen av känsliga miljöer och att arbeta under stark tidspress ställer höga krav på både kunskap och utrustning.

– Det är en relativt liten skara företag som vänder sig till mig för återkommande uppdrag. De vet vad de får när de kontaktar mig – och därför är det extremt viktigt att jag har utrustning som håller måttet. Jag kan inte komma ut till byggplatsen och ha för klena grejor, då skulle uppdragsgivaren inte höra sig av igen.

Alexander Voorheese berättar att Epirocs hydraulhammare MB 1000 är ett självklart val för honom.

– Visst, det går att hitta hammare som ligger lägre i pris, men för mig är det oerhört värdefullt att kunna ha utrustning som gör att jag känner mig säker på att kunna leverera det jag lovar. Det är helt avgörande för att jag ska kunna bedriva min verksamhet och vara attraktiv för kunderna, säger han.

Han har tidigare arbetat med bergsborrning, och använde även då utrustning från Epiroc.

– Det gjorde att jag visste att det var kvalitet i det de erbjuder. Men faktum är att jag som erfaren yrkesman med jämna mellanrum själv förvånas av styrkan och effektiviteten i hydraulhammaren.

LÄS MER: Så minskar du risken att störa omgivningen

Driftsäkerheten är något annat han lyfter fram, för under det år han har använt hammaren har han inte upplevt ett enda avbrott.

– Sedan vet jag, sen tidigare, att Epiroc har en mycket bra serviceorganisation som snabbt löser de problem som uppstår – för någon gång borde det ju bli problem, det vore konstigt annars, säger han och skrattar.

Miljömedvetenheten allt viktigare

Att Epiroc har tagit fram ett speciellt biomejselfett som används för att smörja slitbussningarna i hammaren är ytterligare en fördel, menar Alexander Voorheese.

– Uppdragsgivarna har allt oftare en väldigt tydlig miljöpolicy, och då måste jag som underentreprenör visa att jag arbetar med så hög miljömedvetenhet som möjligt. Att kunna ersätta skadliga smörjmedel med något som är biologiskt nedbrytbart blir därför jätteviktigt.

Dessutom ser han en rent personlig vinst med det.

– Jag tvingas arbeta med så mycket som är skadligt för min egen hälsa, så det är skönt att veta att jag kan vara lugn om jag behöver justera utrustningen utan handskar någon gång.

Upptäckte möjligheterna med bergspräckning av en slump

Det var något av en slump som gjorde att han för ett par år sedan upptäckte möjligheterna med bergsspräckning och valde att satsa på den typen av tjänster. Något som han är mycket nöjd över i dag.

– Det är väldigt roligt, av flera anledningar. Det är ett stort antal moment som ska samverka för att det ska fungera. Lite som när man dansar med en partner, då gäller det att vara synkade och samspelta för att det ska bli bra. 

Han går direkt över till en annan liknelse, och beskriver arbetet som ett pussel.

– På samma sätt som när man lägger ett pussel gäller det att ha tålamod, uthållighet och vaksamhet. När resultatet väl ligger klart känner man sig väldigt nöjd. Det brukar även uppdragsgivarna vara – och det är förstås en härlig känsla, säger Alexander Voorheese. 

Alexanders fem bästa tips för en smidigare vardag på berget:

  1. Fuska inte med löpande vård och underhåll av utrustningen.
  2. Man får alltid vad man betalar för – satsa på en produkt som ger driftssäkerhet.
  3. Teckna serviceavtal för att minimera avbrott i produktionen.
  4. Se till att ha en full mage och att få rätt mängd sömn.
  5. Ha ett gott humör!

Vill du komma i kontakt med Alexander? Följ då den här länken!

På spaning efter Guldvagnen

Urban Johansson
-
0
På spaning efter Guldvagnen

”Guldvagnen” är gruvvärldens mest kända godsvagn. Bitz har tagit en titt på LKAB:s 1000:e godsvagn som nått nästintill kultstatus. 

2012 tillverkades en godsvagn som med åren blivit mäkta populär, särskilt på sociala medier. Vi talar så klart om ”Guldvagnen”. Förmodligen den enda godsvagnen i världen som förärats med den egen Facebook-sida med fans som jagar efter bilder på den sällsynta vagnen.

2012 nådde LKAB en milstolpe av guds nåde. Då tillverkades nämligen den 1000:e godsvagnen i vad som benämns som Sveriges största godsvagnsprojekt i modern tid.

För att fira den 1000:e tillverkade vagnen bjöd LKAB in till ett event där man bjöd in anställda och journalister från olika tidningar.

– Vi ville att den 1000:e vagnen skulle märkas på något sätt, samtidigt som vi ville fira att vi tagit oss hit, berättar Jan Olovsson.

I ett möte bestämde man därför att måla vagnen i guldfärg med siffran 1000 i stora svarta bokstäver. Presseventet blev såklart en succé men man hade inte väntat sig vad som hände efteråt.

Guldvagnen LKAB nr. 1000
Foto: Patrik Landström

När vagnen togs i drift fick guldfärgen sitta kvar och det som var tänkt att ge guldkant till ett pressevent har med tiden blivit ett internetfenomen. Den ovanliga vagnen stack ut så mycket när den susade förbi att folk började lägga upp bilder på Internet när de såg den.

Guldvagnen har en egen Facebook-sida

Guldvagnen, eller ”Guldis” som den också kärleksfullt kallas har till och med fått en egen Facebook-sida som i skrivande stund har över 1300 följare. Varje vecka lägger följare upp nytagna bilder på Guldvagnen när de ser den. Kanske har det att göra med ett gammalt rykte som säger att det för med sig tur om man ser den.

Guldvagnen har en egen grupp på Facebook

”Några km innan Trollsjön så ser jag malmtåget och döm om min förvåning då guldvagnen var med. Hört talas om den när jag var i Luleå i vintras. Magiskt att den uppenbarades mitt ute i fjällvärlden!!!”, kommenterar en besökare som lyckats se Guldvagnen under en fjällvandring. ”Nu är vi i Gällivare OCH VI SÅG GULDVAGNEN!!!! Får jag önska mej nåt nu????” kommenterar en annan.

LKAB:s godsvagnar från Kockums är Sveriges största godsvagnsprojekt i modern tid. Totalt tillverkades 1130 vagnar och när den 1000:e vagnen rullade ut från fabriken hade 10,3 km tåg tillverkats vilket motsvarar 21 000 ton stål.

”Systemet har gått i baklås” – Så vill Svemins nya vd Maria Sunér förändra gruvpolitiken

Bitz Magasin
-
0
”Systemet har gått i baklås” – Så vill Svemins nya vd Maria Sunér förändra gruvpolitiken

Med diplomati och bergfast övertygelse tänker Svemins nya vd Maria Sunér visa världen att svensk gruvnäring är framtiden – för investerare, för jobbsugna och för klimatet. 

Text: Linda Swartz

Maria Sunér hann knappt tillträda vd-posten förrän hon fick det hett om öronen. Nio dagar in på nya jobbet stod hon i SVT Opinion Live och debatterade gruvbrytning i Skåne.

– Jag erkänner att jag tycker sådant är roligt!

Maria gillar att ta sig an komplexa frågor som rör upp mycket känslor. Exempel från hennes tidigare jobb är kärnkraftsfrågan och olika miljöfrågor. Att hon trivs med såväl offentlig opinionsbildning som att samtala med politiker och andra beslutsfattare tror Maria är ett skäl till att hon blev erbjuden jobbet som Svemins vd. Förutom att hon har en bred sakkunskap inom energi, klimat och hållbarhet.

Maria Sunér Fleming, vd, Svemin.

– När frågan kom hade jag egentligen inte alls tänkt byta jobb, men detta kändes som en fantastisk möjlighet. Jag skulle få fortsätta arbeta med viktiga frågor om klimat och hållbarhet, och samtidigt ta mig an nya, exempelvis kompetensförsörjningsfrågor.

Kompetensförsörjning, gruvnäringens viktigaste utmaning

Det sistnämnda lyfter hon fram som en av gruvnäringens viktigaste utmaningar: Unga väljer inte naturvetenskap och teknik. Och de som ändå gör det väljer sedan inte gruvnäringen. Det är hård konkurrens om teknikkunniga unga. Branschen behöver många olika typer av kompetens inom till exempel bergmekanik, sprängning, automation, telekom och styrning. 

– Vi behöver väcka och bibehålla ett intresse genom att lyfta fram branschen som attraktiv, spännande och att ”här händer mycket”.

Det tänker Svemin göra inte bara genom att rikta sig till unga och studenter. Hela allmänheten ska lockas att få mer positiva känslor för gruvnäringen. Därför planeras nu en imagekampanj som ska visa samhällsnyttan med gruvor. I en värld under omställning från fossilt bränsle kan gruvnäringen spela en avgörande roll.

Sverige har ett försprång inom hållbarhet

– Om vi som samhälle ska klara klimatutmaningen och digitaliseringen krävs nya material, och material i stora mängder. Gruvor i Sverige har här en enorm fördel med högt miljö- och hållbarhetstänk, goda arbetsvillkor, vettig ersättning och en arbetsmiljö i framkant. Vi kan stötta hela Europa som en säker leverantör av material.

Maria Sunér, vd, Svemin.

För en framtida ökning av vindkraftverk, solceller och batteridrift istället för fossila drivmedel krävs massor av olika mineral samt stora mängder koppar för elinfrastruktur. Maria betonar att detta blir en allt viktigare fråga strategiskt i takt med att länders tillgång på metaller och mineral används som ett maktmedel i världspolitiken.

Sveriges kluster av gruvor kan inte bara leverera material för klimatsmarta lösningar, utan är basen för utveckling av framtidens gruvteknik. Några exempel som Maria lyfter fram är Hybrit, teknik för koldioxidfri stålframställning, LKAB:s testgruva för hållbar underjordsdrift på stora djup där Epiroc medverkar, samt Bolidens system för eldriven trolley i Aitikgruvan.

– Sverige ligger verkligen i framkant. Hela branschen jobbar tätt ihop för att utveckla klimatneutral gruvdrift som vi kan exportera sedan. Det är en fantastisk insats för att förbättra världens gruvor, säger Maria.

Politiken för gruvnäringen måste förändras

Men för att näringen ska kunna spela denna viktiga internationella roll krävs naturligtvis att det finns svenska gruvor överhuvudtaget. Under hösten har branschen markerat mot regeringen för att få till stånd en tydligare tillståndsprocess för nya och utökade gruvor. Sverige faller på världsrankingen som land för gruvinvesteringar. Det är tolv år sedan en ny greenfield-gruva senast öppnade i Sverige, det vill säga en gruva utanför ett befintligt gruvområde och som prövats mot både miljöbalken och minerallagen.

– Systemet har gått i baklås. Det finns problem på så många nivåer och inga enkla åtgärder för en lösning. Det krävs att den övergripande politiska målsättningen för gruvnäringen förändras. Vi fokuserar på den här frågan, för löser vi inte den blir ju de andra frågorna mindre intressanta.

Maria Sunér, vd, Svemin.

Att hennes jobb inte alltid är enkelt sporrar bara Maria. Hon säger att hon dras till branscher som folk inte är odelat positiva till. Mothugg möter hon helt enkelt med diplomati.

– Jag är bra på att bygga goda relationer och att trevligt och trovärdigt framföra branschens budskap. Jag kan lägga fram även tuffa budskap på ett sympatiskt sätt. Det sägs att jag kan ”rasa med ett leende”. Det är en praktisk egenskap när man ska förflytta opinion.

Om Maria Sunér

Ålder: 48 år.

Bor: Kvarnholmen i Nacka.

Familj: Två tonårsdöttrar.

Bakgrund: Utbildad civilingenjör i kemiteknik vid Chalmers, har arbetat på Sydkraft (idag Eon/Uniper), som energiexpert på Världsbanken och på Energiföretagen. Senaste nio åren på Svenskt Näringsliv i olika roller, senast som chef för avdelningen Hållbarhet och infrastruktur. Ledamot i IVA – Ingenjörsvetenskapsakademien och expert i flera utredningar, exempelvis Miljömålsberedningen.

Motto: Most things still remain to be done – glorious future!

Bästa lärdom i livet: Att utmaningar leder till utveckling – som oftast är positiv. 

Oväntad talang: Bakar oerhört gott surdegsbröd (enligt döttrarna).

Björn Strokirk vann Bergteknikpriset 2019

Urban Johansson
-
0
Björn Strokirk vann Bergteknikpriset 2019

Björn Strokirk, SBMI, vann Bergteknikpriset 2019 som delades ut i fredags på Epirocs luciaseminarium. Björn Strokirk prisas för sitt engagemang för att driva utvecklingen framåt inom frågor som berör och arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor.

Varje år sedan 2002 delar Epiroc, tidigare Atlas Copco, ut Bergteknikpriset. Priset syftar till att lyfta fram en person som arbetar med gruvor, bergarbete eller infrastruktur. Pristagaren är i regel som gjort någonting speciellt som gjort avtryck i branschen.

I år gick priset till Björn Strokirk från SBMI som tilldelades priset för sitt engagemang inom arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor. Priset delades ut Epiroc Swedens vd Lars Senf på Luciaseminariet som är en årligt återkommande forum för beslutsfattare inom berg- och gruvindustrin.

Får Bergteknikpriset 2019 för engagemang inom arbetsmiljö och säkerhet

“Björn har med ett enastående engagemang för branschen han företräder bidragit till att utvecklingen framåt inom frågor som berör och arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor.”

Så löd motivering som Lars Senf, vd för Epiroc Sweden, läste upp på scenen. Och det var en märkbart rörd Björn Strokirk som mottog priset och en check på 100 000 kronor.

– Björn har ett enastående engagemang för branschen och har jobbat många år med att förbättra och utveckla både arbetsmiljö och säkerhet.Han har på ett föredömligt sätt drivit på den tekniska utvecklingen och tydliggjort detta för medlemsföretagen i SBMI. Det har handlat om allt från arbetsmiljö och ljuddämpning till säker borrning i gamla sprängbottnar, berättar Lars Senf, VD Epiroc Sweden.

Prissumman är nämligen på hela 100 000 kronor men endast en mindre del stannar hos pristagaren. Den största delen av priset, 80 000 kronor består nämligen av en donation. Tanken är att pristagaren genom priset får chansen att föra facklan vidare sponsra ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik. Det enda kravet som ställs är att donationen går till en svensk högskola, universitet eller företagsoberoende institution och att resultaten ska vara offentliga.

De resterande 20 000 kronor är ett resestipendium som får användas fritt av pristagaren.

– Arbetsmiljö är ett av branschföreningens fokusområden och här vill vi jobba nära tillverkarna för att främja utveckling och användning av säkrare maskiner. Jag är mycket glad att få detta pris efter mångårigt samarbete med tillverkare, bergsprängare och krossentreprenörer, säger Björn Strokirk.

Förra årets vinnare, Jan Kläre satsar på Bergskolan i Filipstad

Förra årets vinnare av Bergteknikpriset, Jan Kläre, Senior Project Manager från Boliden Mineral AB, har valt att donera sina vinstpengar till Bergskolan i Filipstad.

Den anrika Bergskolan i Filipstad har under decennier bidragit stabilt till kompetensförsörjning och kompetensutveckling till svensk gruvnäring och metall industrin. Jag hoppas att min donation kommer skolan till pass för att fortsätta dra till sig studenter med attraktiva utbildningsmöjligheter och på så vis fortsätta med sitt bidrag till branschens kompetensförsörjning decennier framåt berättar Jan Kläre.

Expertens fem måsten för en säker och hållbar bergsförstärkning

Urban Johansson
-
0
Expertens fem måsten för en säker och hållbar bergsförstärkning

Att arbeta med ett naturligt material som berg innebär att aldrig ta något för givet. Här är expertens fem konkreta råd för en säker och hållbar bergförstärkning. 

Berg är inte ett förutsägbart material. Det är ingen nyhet för varken bergsingenjörer eller borrvagnsförare. Trots det används ofta mer eller mindre standardiserade metoder för bergsförstärkning och produkter vid gruvproduktion eller när en tunnel för infrastruktur ska byggas.

–Det är inget fel på standardisering, att göra som man gjort tidigare vid en liknande situation är en bra utgångspunkt. Men man kan inte stanna där. Eftersom berg kan bete sig så olika måste kontroller göras löpande för att se att man verkligen har rätt teknik och utrustning för just precis det ställe man förstärker.

Det säger Dirk Venter, bergsförstärkningsexpert på New Concept Mining, ett sydafrikanskt företag som nyligen blev en del av Epiroc och numera även finns i Sverige. New Concept Mining har i samarbete med sina kunder utvecklat över 200 patent på olika typer av produkter för bergsförstärkning.

Bättre bergsförstärkning med fler efterkontroller

Enligt Dirk Venters erfarenhet läggs det generellt sett läggs stor vikt vid valet av bergsförstärkningsmetod och produkter. Vad han däremot skulle önska mer av är fler efterkontroller – för att vara säker på att produkterna och metoderna verkligen beter sig som man tror att det ska göra.

– Eftersom det är ett naturligt material kan man aldrig ta för givet att bergsförstärkningen ska fungera precis så som man tänkt, säger han och lägger till att kontrollerna kan bestå av operatörerna till exempel kontinuerligt tittar efter sprickbildning runt takbultarna och undersöker hur bulten beter sig där den sitter i berget.

– Det kan också handla om att göra slumpmässiga dragprov, säger han.

Något annat som är viktigt att tänka på är om det valda stödsystemet är kompatibelt med den borrutrustning som används.

– Många missar att ta med borrhålens storlek i beräkningarna av vilken prestanda takbultarna bör ha. Hur stora hålen är kan påverka väldigt mycket, säger han.

Farligt och dyrt att göra fel

Att i efterhand inse att de bergsförstärkningsprodukter som använts inte presterar som väntat kan vara en mardröm. Att inte ha bästa möjliga bergsförstärkning är inte bara en säkerhetsrisk, det innebär ofta stora kostnader och förseningar.

– Det gäller att de som ska utföra bergsförstärkningen får tydligt definierade instruktioner inför varje arbete som ska utföras och blir tränade på att göra det i rätt miljö, säger Dirk Venter och fortsätter:

– Görs det här i kombination med efterkontroller är risken betydligt mindre för att det blir fel.

Dirk Venters 5 tips för bästa möjliga bergsförstärkning:

Fundera noga över hur förhållandena på just den plats som ska förstärkas är. Jämför gärna med andra liknande utföranden och situationer, men ta inte för givet att det går bra att göra likadant.

  1. Missa inte att ta hänsyn till hur stora borrhålen blir, inte sällan är de olika stora i början och i slutet av hålet. Storleken har stor betydelse för hur bultarna kommer att prestera.
  2. Se till att den utrustning som används för att installera bergsförstärkningen är kompatibel med de produkter som valts.
  3. Gör löpande efterkontroller. Gärna både mekaniska och okulära.
  4. När de uppkommer förändringar i berget eller när förutsättningarna på annat sätt förändrar brytningen – glöm inte bort att också gå igenom hur detta kan påverka bergsförstärkningen. Kanske måste både metod och produkter bytas ut?
1...181920...27Sida 19 av 27