Guldläge för automatisering

Redaktionen
-
0
Guldläge för automatisering

Automatiserad och fjärrstyrd drift hjälper Barrick Gold Corporation att nå djupare i Hemlogruvan i Kanada. Att Scooptram ST14-lastare från Epiroc kan styras från ytan förbättrar säkerheten och ökar produktiviteten.

Operatören Wayne Locht styr underjordslastaren Scooptram ST14 till automatiseringsområdet. På vägen dit passeras vita, väggmonterade wifiboxar.

Han stannar strax före den första så kallade ”ljusgardinen”, en laseraktiverad barriär som markerar gränsen till den automatiserade zonen.
Om barriären passeras aktiveras en nedstängning av nivån och larmet går uppe på ytan.

Maskinerna i Hemlogruvan är taggade med Mobilaris system för realtidsspårning för att visa var de befinner sig. Samma teknik ska användas även för att spåra personalen i gruvan.

– Än så länge kontrollerar vi området på plats, för att försäkra oss om att ingen befinner sig i automatiseringszonen, säger Wayne Locht när han klättrar ur styrhytten.

När han kontrollerat att området är tomt, tar han en elektronisk nyckel från ett säkerhetsskåp i närheten av ljusgardinen.

– Nyckeln ger lastaren tillåtelse att ge sig in. Den kopplar fordonet till automatiseringszonen så att säkerhetssystemet vet att det finns där.

Han sticker in nyckeln i ett uttag under sin operatörsplats och röda statuslampor byts mot blinkande gula. Locht kan fortsätta att köra till nästa ljusgardin.

Kontrollrummet tar över

Han parkerar maskinen mellan den första och den andra barriären, kopplar in bromsarna och växlar från manuell styrning till fjärrstyrning på operatörskonsolen.

Därefter lämnar han hytten en andra gång och tar ut nyckeln ur uttaget under sätet. När han sätter tillbaka nyckeln i säkerhetsskåpet aktiveras den första barriären och den andra deaktiveras. Statuslampan ändrar färg till grönt.

Locht anropar operatören som väntar i kontrollrummet på marknivå, 1400 meter ovanför honom. Lastaren styrs nu från ytan – och Wayne Locht kan påbörja den 40 minuter långa färden dit upp.

Självkörande fordon och fjärrstyrning är några av inslagen i automatiseringsprogrammet i Barrick Gold Corporations Hemlogruva, nära Marathon i Ontario, Kanada. De första stegen togs 2007 med bana för självkörande truckar.

Epirocs erbjudande passade bäst

Nu har företaget tagit fram en femårsplan som ska skynda på arbetet med automatisering. Planen togs fram efter att man lagt ner ett år på att undersöka vilken lösning som ger lägst kostnad, snabbast implementering och bästa produktsupport.

– Vi studerade all tillgänglig teknik. Vi hade möten med tillverkare. Vi reste till platser där utrustning användes i daglig drift, säger Patrick Marshall som är chef för automatiseringsprojekt inom Barrick Gold Corporation.

– Vi kom fram till att Epirocs erbjudande hade den starkaste supporten, främsta integrationsmöjligheterna, rätta prismodellen och överlag passade våra behov på bästa sätt.

Barrick föredrog att använda Cisco som leverantör av gruvans trådlösa infrastruktur och den integrationen fungerade utan problem.

– Epirocs system är enkelt att anpassa till trådlösa lösningar från andra parter, säger Patrick Marshall.

Säkrare och effektivare drift i Hemlogruvan

För Hemlogruvan är säkerheten den största vinsten med att ha tagit Scooptram ST14 i drift. Men kombinationen av autonom körning och fjärrstyrning har också gett produktivitetsvinster.

– Automatisering och fjärrstyrning tar operatörerna bort från gruvmiljön och in i kontrollrum på marknivå – det är den perfekta lösningen ur en säkerhetsaspekt, säger gruvchefen Jon Laird och fortsätter:

– Eftersom maskinen kontinuerligt gör sitt jobb, betyder det att vi inte behöver byta operatör nere i gruvan varje skift.

Jon Laird säger att 14-tonslastaren är så effektiv att den riskerar att göra jobbet mycket snabbare än vad krossningen av guldmalmen hinner med.

– Överproduktion kan vara ett trevligt problem att ha, säger han med ett brett leende.

En lösning som är under diskussion är att öppna ytterligare schakt, så att krossningen hinner med mellan gångerna lastaren lämnar av malmen. Scooptram ST14 kan enkelt lära sig flera rutter och växla mellan dem

– Med den här maskinen kör du bara rutten en gång för att lära den, sedan är den redo att arbeta, säger Graham Hanson som är chef för innovation och teknik på Barrick Gold Corporation.

För andra, motsvarande, system kan det ta ett helt skift att lära maskinerna en ny rutt.

Målet är en helt automatiserad gruva

Wayne Locht återvänder till markytan för att avsluta sitt arbetspass i det man kallar ”Automation Room”. Till storlek och inredning påminner det om ett klassrum. Genom fönstren har man panoramavyer över landskapet i Ontario.

Locht stämmer av med operatören som tog över kontrollen av lastaren han lämnade i gruvan. Sedan går han till omklädningsrummet. Tar av sig gruvutrustningen, duschar och återvänder i sina egna kläder.

Han sätter sig i kontorsstolen och studerar direktbilderna från Scooptram-lastaren nere i gruvan.

Nästa steg för gruvan är att bygga klar den trådlösa infrastrukturen, skapa fler automatiserade zoner och köpa in fler lastare.

En operatör ska kunna kontrollera flera maskiner från sin plats, fler kontrollrum ska byggas och operatörerna i de olika rummen ska kunna styra vilken maskin som helst, var som helst i gruvan.

– Idag är vi uppkopplade, imorgon handlar det om att optimera fordonsflottan och i en nära framtid når vi vårt mål. Målet är att bli en helt automatiserad underjordsgruva som styrs av operatörer på marknivå, säger Patrick Marshall.

 

Fakta / Hemlogruvan

  • Utforskades redan 1535, men guldfyndigheten upptäckes 1981.
  • Gruvan öppnade 1987 och har ägts av Barrick Gold Corporation sedan 2009.
  • Förra året utvann man cirka 5,5 ton guld ur gruvan.
  • Gruvan har cirka 700 anställda.
  • Läs mer på gruvans webbplats

Ulrika Dolietis vill nolla byggbranschen

Redaktionen
-
0
Ulrika Dolietis vill nolla byggbranschen

PROFILEN. Håll nollans vd Ulrika Dolietis brinner för säkerhet och vill se noll olyckor i byggbranschen. Nu tar hon fram nya riktlinjer – med förhoppningen att de ska nå ut till hela byggsektorn.

Hon visste att de byggde hus. Mer än så kunde inte Ulrika Dolietis, 55, om byggbranschen när hon började plugga till byggnadsingenjör av en slump för snart 40 år sedan.

– Jag trodde att man behövde kunna meka med moppar för att bli ingenjör, men sedan insåg jag att det handlade mycket om matte, vilket jag älskade.

Som en av fem tjejer i klassen blev hon tidigt medveten om den speciella jargongen som rådde i byggvärlden – något som hängde med ut i yrkeslivet.

– Det fanns en skämtsam ton som kanske inte var illa ment men som landade fel och var kränkande. Som att det hängde kalendrar med nakna tjejer i fikarummet och att killarna kunde busvissla och säga: vad gör du ikväll Ulrika?, när jag bara ville göra mitt jobb som alla andra.

Halverade antalet ögonskador

Men jargongen var inget som skrämde iväg Ulrika Dolietis som fick jobb på Skanska innan hon ens gått ut skolan. I dag har hon jobbat hela sitt yrkesliv på företaget, bland annat som projektinköpare och chef på en kalkylavdelning. 2008 fick hon jobbet som arbetsmiljöchef.

Arbetsmiljö och säkerhet är ämnen som ligger Ulrika Dolietis varmt om hjärtat. Under sin tid som arbetsmiljöchef har hon varit med och utbildat chefer och medarbetare i säkerhetskultur och tillsammans med företagsledningen har hon drivit igenom flera säkerhetsregler, som krav på skyddsglasögon, något som mer än halverade antal ögonskador på bara ett år.

Kunskapen finns, det gäller bara att sprida den.

När Ulrika Dolietis för ett och ett halvt år sedan fick frågan att bli vd för den nystartade föreningen Samverkan för noll olyckor i byggbranschen, eller i dagligt tal Håll nollan, som grundats av 13 aktörer som alla är involverade i ett byggprojekts olika faser, tackade hon ja.

Olyckorna duggar tätt i byggsektorn. Varje år skadas omkring 6 000 personer och varje timme skadas någon så allvarligt att de behöver vara sjukskrivna, får bestående men eller till och med dör.

Orimligt med dödsfall i arbetet

Det här är orimligt, menar Ulrika Dolietis som själv har varit med om två dödsolyckor och vid otaliga olycksfall under sina år i branschen.

I båda dödsfallen så var det äldre erfarna män som förolyckades. Ena mannen begravdes i jordmassor när han arbetade nere i ett schakt och den andra mannen blev överkörd av en hjullastare när han klivit ur lastbilen.

– Även om jag inte varit på plats, så har jag såklart blivit oerhört berörd av kollegornas berättelser. Jag har haft turen att ha omtänksamma chefer och även jag har skickats på krisstödssamtal.

En av de stora säkerhetsriskerna är att ett bygge sällan ser likadan ut från dag till dag och att det passerar en stor mängd människor med olika kompetenser. En annan risk är att det saknas gemensamma arbetssätt kring säkerhet, anser Ulrika Dolietis.

Nya riktlinjer på gång

Därför håller Håll nollan just nu på att ta fram riktlinjer med fokus på fyra riskområden – lyft, schakt, arbete på hög höjd och fordon och arbetsmaskiner i rörelse – som ska lanseras efter årsskiftet och gälla för alla medlemmar.

– I dag finns lagstiftning, som tolkas och tänjs åt olika håll. Företag låter cheferna göra egna tolkningar, eller så tar varje företag fram sina egna arbetssätt och regler.

– I praktiken fungerar det ungefär som att du skulle behöva köpa olika biljetter på olika tunnelbanelinjer, vilket blir väldigt krångligt och svårt att tillämpa. Kunskapen finns, det gäller bara att sprida den.

 

Fakta / Ulrika Dolietis

Namn: Ulrika Dolietis.
Gör: Vd på föreningen Håll nollan.
Ålder: 55 år.
Bor: Bollebygd.
Familj: Två vuxna barn, två bonusbarn, två bonusbarnbarn och sambon Rolf.

Fakta / Håll nollan

  • Håll nollan är en branschgemensam förening för ökad byggsäkerhet, på initiativ av Akademiska hus.
  • De 13 grundande medlemmarna är Akademiska hus, Skanska, Peab, NCC, Veidekke, Locum, Bravida, Assemblin, Jernhusen, Vasakronan, Byggherrarna, Sveriges byggindustrier och Trafikverket. Nu har man 54 medlemmar.
  • Föreningen har identifierat fyra problemområden: ledarskap och kultur, kunskap och kompetens, gemensamt arbetssätt för byggsektorn och kravställning och uppföljning.
  • Har formulerat riktlinjer kring fyra riskområden – lyft, schakt, arbete på hög höjd och fordon och arbetsmaskiner i rörelse, som nu ska på remiss hos medlemmarna och som ska lanseras efter årsskiftet.

Drönare från LTU kartlägger Sveriges geologi

Redaktionen
-
0
Drönare från LTU kartlägger Sveriges geologi

NYHET. Forskare vid Luleå tekniska universitet, LTU, har tagit fram en drönare som bland annat kan hjälpa till att undersöka hur malmkroppar bildas.

LTU:s drönare är utrustad med kamera och magnetometer och skannar en yta motsvarande 75 fotbollsplaner på drygt en halvtimme.

– Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Drönaren har fått namnet Hugin, en förkortning för Highly Useful GeoInformation, och finansieras av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning.

Drönare ger modell i hög upplösning

– Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning, förklarar Joel Andersson och fortsätter:

– I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden.

Men det finns också mer dagliga uppgifter som kan lösas med en drönare.

– För ett gruvföretag med dagbrott kan drönare exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen.

Jan Kläre vann Bergteknikpriset

Redaktionen
-
0
Jan Kläre vann Bergteknikpriset

Bergteknikpriset 2018 delades ut på Epirocs luciaseminarium. Vinnaren Jan Kläre prisades för sin förmåga att driva utvecklingen av bergteknik framåt genom ett aktivt och deltagande ledarskap.

Epirocs Bergteknikpris instiftades år 2003, då som Atlas Copcos Bergteknikpris, med syftet att främja utvecklingen av svenskt bergtekniskt kunnande och befästa Sveriges världsledande roll inom bergbrytning.

Jan Kläre som är gruvchef för Garpenbergsgruvan, och tidigare gruvchef för Zinkgruvan, är årets vinnare.

Priset ska gå till en person som starkt bidragit till att stimulera bergtekniskt kunnande och forskning. Genom att kombinera ett aktivt ledarskap och deltagande i en av Sveriges största gruvor har Jan Kläre bidragit till att driva utvecklingen framåt, lyder juryns motivering.

”Jan Kläre engagerar sina medarbetare”

Lars Senf, vd för Epiroc i Sverige och Danmark, delade ut priset under företagets årliga luciaseminarium.

– Jan har på ett enastående sätt och under många år bidragit till att utveckla svensk gruvindustri och bergteknisk forskning. Han har genom ett aktivt ledarskap och aktivt deltagande hjälpt till att driva utvecklingen framåt, säger Lars Senf och fortsätter:

– Detta har resulterat i att Zinkgruvan, åren då Jan varit verksam i gruvan, har blivit en produktivare och kostnadseffektivare gruva trots sina många utmaningar med exempelvis stora djup, långa avstånd samt delvis svåra bergförhållanden. Hans ledarskap bygger mycket på att stimulera och engagera sina medarbetare och därigenom skapa ett team som jobbar i samma riktning.

100 000 kronor i prissumma

Priset består av 100 000 kronor och utgörs av två delar. Ena delen är en donation på 80 000 kronor till ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik. Projekten ska bedrivas på svensk högskola, universitet eller företagsoberoende institution och resultaten ska vara offentliga.

Den andra delen av priset är ett resestipendium på 20 000 kronor som disponeras fritt av vinnaren.

– Jag blev så klart hedrad och berörd över utnämningen men framförallt glad över att Zinkgruvans positiva utveckling uppmärksammas. Jag vill betona att det är ingen enskilds förtjänst, utan ett teamarbete som ligger bakom, säger Jan Kläre.

Fakta / Luciaseminariet

Priset delades ut under Epirocs årliga branschseminarium fredagen den sjunde december 2018, som i år hade temat ”Mångfald och automation”.

Medverkade gjorde bland annat gruvalliansen (SUM), ett unikt partnerskap mellan fem industribolag, för att skapa framtidens gruva – som är koldioxidfri, digitaliserad och autonom. Deltog gjorde även Thomas Dalmalm, Senior specialist, Trafikverket, som diskuterade möjligheter och mångfaldsutmaningarna inom infrastrukturbranschen.

Andra deltagare var Peter Carlsson, VD för Northvolt, Camilla Goldbeck-Löwe, Vice president CSR, Epiroc samt Franck Boudrealut, Product Manager Electrification, Epiroc Rock Drills AB som pratade om varför batteridrift är så bra ur ett hållbarhetsperspektiv samt vilken utveckling vi kan vänta oss framöver.

Lars Senf, VD för Epiroc Sweden och Ola Kinnander, Presschef för Epiroc, pratade om årets viktiga händelser med förvärv och framväxt av batteridrivna maskiner och gav en framtidsblick för nästkommande år.

Luciaseminariet sändes live på Facebook och du kan se hela sändningen här.

”Batteridrift är nyckeln till nollutsläpp i gruvorna”

Redaktionen
-
0
”Batteridrift är nyckeln till nollutsläpp i gruvorna”

HALLÅ DÄR. Epiroc har lanserat den andra generationen batteridrivna gruvmaskiner. Vi bad Erik Svedlund berätta hur företaget jobbar med elektrifiering av fordon.

Erik Svedlund är Head of Marketing – Rocvolt Business Development / Epiroc Electrification URE/MRS, som arbetar med utveckling av lösningar och produkter för att minimera utsläpp från arbetsfordon.

Epiroc har nyligen lanserat en rad nya batteridrivna fordon – är det batteridrift som gäller i framtiden?
– Nja, målet är att skapa förutsättningar för att gruvbrytning, vägbyggen och andra verksamheter ska kunna vara utsläppsfria – det vill säga noll emission. Just nu är batterier den bästa tekniken för det. Men det kan hända att det utvecklas nya tekniker som fungerar ännu bättre.

Vad är det då som är nytt i de aktuella fordonen?
– Det är en hel familj maskiner, framför allt lastare och borriggar i en rad olika modeller och varianter, som bygger på en helt nyutvecklad teknologiplattform och ett nytt batterisystem.

Har Epiroc utvecklat detta själva?
– Det här är ett för stort utvecklingssteg att ta på egen hand, så vi har valt att göra det i partnerskap med Northvolt och ABB. Vi kompletterar varandra på ett mycket bra sätt.

Hur kommer kunderna att påverkas av det nya?
– Precis som med våra första generation batteridrivna fordon – det här är generation två – så kommer till att börja med arbetsmiljön att förbättras väsentligt.

Hur då?
– Det är givetvis en enorm fördel för arbetarna att slippa dieselutsläppen och värmen som genereras. Dessutom sjunker ljudnivån kraftigt med batteridrivna fordon.

Batteridrivna fordon har inneburit en stor investering för kunderna – är det fortfarande så?
– Den dyraste delen är själva batterierna, och det kommer vi inte ifrån. Men nu har vi lanserat en ny lösning för investeringen: Batteries-as-a-Service.

Batteri som tjänst alltså?
– Precis! De betalar för att få tillgång till batteriet och dra nytta av den kraft som det ger. Det blir i praktiken så att kunderna betalar för det de använder istället för att behöva göra en stor engångsinvestering. Så arbetar vi redan i dag när det gäller borriggar, där vi säljer tjänsten i form av utförda borrmeter, säger Erik Svedlund.

Vad har ni fått för reaktion från de kunder som har använt de första batteridrivna fordonen?
– Det har varit mycket positiv feedback. Som exempel kan jag nämna en av våra kunder i Peru, med verksamhet på 4000 meters höjd. Där presterar dieselmotorer dåligt på grund av lufttrycket, medan elmotorer inte påverkas. De har angett en 15 procent högre produktivitet med batteridrivna fordon. Dessutom har de sett positiva hälsoeffekter hos arbetarna, som slipper alla dieselutsläpp.

Vilka är de stora utmaningarna i utvecklingen av de här fordonen?
– Överlag är det otrampad mark som vi ger oss ut på. Vi arbetar med spänningar och effekter som inte finns i någon annan industri. Det gäller att utveckla helt nya komponenter och lösningar, samtidigt som vi ska kunna nå en skalbarhet för att hålla kostnaderna nere för kunderna.

Kan man säga att allt detta handlar om att bidra till att nå de globala klimatmålen?
– Ja, så kan man definitivt se det. För att öka hållbarheten i samhället behöver bland annat elbilar och vindkraftverk byggas, vilka då kräver olika typer av metaller. Då måste givetvis metallerna vara så ”gröna” som möjligt, och det är enbart möjligt om vi kan leverera fordon som minimerar klimatpåverkan. Det gäller att se alla komponenter i kedjan för att kunna göra skillnad på allvar.

Hur är det att arbeta i det här området?
– Otroligt roligt! Det är mycket stimulerande att känna att få vara med i en utveckling i framkant, vad gäller både teknik och hållbarhet. Det finns ett driv hos alla medarbetare som är inblandade, och kan nog tala för oss alla om jag säger att arbetet ger en väldig stolthet, säger Erik Svedlund.

Minecraft ger bättre geologikunskaper

Redaktionen
-
0
Minecraft ger bättre geologikunskaper

För att höja kunskapsnivån om geologi utvecklade Sveriges geologiska undersökning, SGU, 2015 en så kallad mod till det enormt populära spelet Minecraft. Därefter har modden förbättrats flera gånger och över 10 000 nedladdningar har gjorts.

Initiativet att skapa en mod, en modifikation av ett befintligt onlinespel, kom 2013 efter att SGU fick ett regeringsuppdrag. I korthet gick uppdraget ut på att öka kunskapen om geologi hos allmänheten.

– Vi har sett att en stor del av befolkningen har låg kunskapsnivå om geologi. Vi riktar in oss på insatser mot allmänheten och mot mer specifika målgrupper som lärare, skolelever och arbetssökande, säger Pontus Westrin som är statsgeolog på SGU, och fortsätter:

– I uppdraget ingick bland annat att bidra till kunskapsspridning och kunskapsutveckling, främja dialog och samordning mellan olika sektorer och kompetenser och underlätta samverkan mellan offentlig och privat verksamhet.

Minecraft har sålts i över 100 miljoner exemplar

SGU valde att själva utveckla modden BetterGeo till Minecraft. Arbetet gjordes av en grupp systemvetare, geologer och kommunikatörer.

Anledningen till att SGU valde Minecraft är föga förvånande, eftersom det är ett äventyrsspel som bygger på geologi. Spelet har sålts i mer än 100 miljoner exemplar.

Minecraft går ut på att hitta och bryta fyndigheter för att kunna bygga verktyg, bostäder, vapen med mera. Genom det kan spelaren utforska olika miljöer och samtidigt försvara sig mot faror som till exempel zombies och spindlar, med mera.

Geologin i den ursprungliga versionen är dock långt ifrån verklig och de fyndigheter som finns ligger slumpvis utplacerade.

– Syftet med BetterGeo är att öka intresset och förståelsen för geologi och geologins betydelse för samhället. Vi har lagt till fler bergarter, jordarter, mineral och metaller samt skapat de geologiska miljöer där de olika mineralen och metallerna bildas. Dessutom har vi fört in nya förädlingsprocesser och nya användningsområden för de material spelaren hittar.

”Kontakt med geologiska begrepp”

Spelaren kan även hitta fossil i sandsten, kalksten och skiffer. Modden har också en miljöaspekt där spelaren kan installera en rökgasrenare för att undvika att sprida föroreningar.

– Givetvis är geologin och processerna i modden ofta förenklade – verkligheten är som bekant komplex – men vi tror ändå att BetterGeo ger en första kontakt med geologiska begrepp och material, säger Pontus Westrin.

– Den mer verklighetsbaserade geologin ger dessutom ytterligare en dimension. Som spelare blir du än mer skattjägare och utforskare när du inser att för att hitta till exempel diamanter måste du först hitta kimberlit, att guld kan gömma sig både i kvartsgångar och flodbäddsmaterial och att fjällnejlika kan indikera att det finns koppar i marken.

Ladda ner BetterGeo gratis från SGU

Modden uppdaterades under 2018 med nya funktioner. Nästa steg för BetterGeo är att utveckla den ytterligare för skolan och utöka lärarhandledningen för att hjälpa lärare att undervisa om naturresurser.

För att spela BetterGeo behöver du först ha tillgång till Minecraft. BetterGeo kan laddas ner gratis på SGU:s webbplats.

Eftertraktad metall fyller 200 år

Redaktionen
-
0
Eftertraktad metall fyller 200 år

SIFFRAN. Plötsligt pratar alla om litium. Ett snabbt ökande behov av batterier har gett den silvervita, smörmjuka metallen en boom. Här är allt du inte visste att du vill veta.

Litium upptäcktes för 200 år sedan

I år är det 200 år sedan metallen upptäcktes – och det gjordes faktiskt i Sverige. Mineralet petalit hittades på Utö i Stockholms skärgård år 1800 och 18 år senare analyserades mineralet av Johan August Arfwedson, i Jöns Jakob Berzelius laboratorium, och litium upptäcktes.

Nr 3

Den är nummer 3 bland grundämnena i det periodiska systemet och tillhör gruppen alkalimetaller, tillsammans med bland andra natrium, kalium och cesium.

Smälter vid 180 grader

Även om det är en mjuk metall, ungefär som smör, så är den hårdast av alkalimetallerna med en smältpunkt på 180,5 grader Celsius.

1 330 grader för att koka

Vill du få den att koka, då måste du komma upp i en temperatur på 1 330 grader.

35:e vanligast

Litium är det 35:e vanligaste grundämnet i jordskorpan men finns också i havs- och flodvatten. Man räknar med att cirka hälften av alla förekomster finns i Bolivias saltöken, men där sker än så länge bara småskalig utvinning.

150 ton litiumkarbonat

Det finns uppskattningsvis 150 miljoner ton brytningsbar litiumkarbonat, ur vilken litium sedan utvinns, på jorden. Om allt används ger det 28 till 39 miljoner ton metall, beroende på vilken utredning man läser.

15 kilo litium per elbil

Ett batteri på 100 kWh till en elbil behöver cirka 15 kilo litium. Planetens tillgångar räcker alltså till uppskattningsvis 2 – 3 miljarder elbilar, beroende på storlek på batteriet. Idag finns cirka 1,2 miljarder bilar i världen. När metallen används i batterier kan den återanvändas i nya batterier.

15 kilometer från potentiell gruva

Den batterifabrik som ska byggas av Northvolt utanför Skellefteå, med invigning 2020, ligger 15 kilometer från Varuträsk, där prospektering efter litium nu pågår. Om man lyckas utvinna metallen i Västerbotten, passar det väl in med Northvolts ambitioner att främst använda metaller från närområdet.

Styrsystem från Epiroc ska locka fler att utbilda sig

Redaktionen
-
0
Styrsystem från Epiroc ska locka fler att utbilda sig

Yrkeshögskolan i Skellefteå kan nu erbjuda sina studenter den senaste tekniken, efter att Styrsystemet RCS 5 levererats till skolan. Systemet blir ett lyft för utbildningen Tekniker tunga maskiner.

En del av summan som krävdes för att köpa in styrsystemet skänktes av Martin Malmsten, som vann Atlas Copcos Bergteknikpris 2016. Resterande kostnad har Epiroc stått för.

– Med Epirocs styrsystem för ovan- och underjordsmaskiner kan vi erbjuda det allra senaste som efterfrågas, vilket förstås är enormt roligt. Det är också ett kvitto på att vi håller hög kvalitet på utbildningen, säger Hans Stenberg, utbildningsledare vid Yrkeshögskolan Skellefteå.

RCS 5 används för att träna styrning och borrplaner

På yrkeshögskolan utbildas tekniker för tunga maskiner till gruvbranschen, men även till skogsindustrin och annan tung entreprenad.

Styrsystemet RCS 5 kommer att användas för att träna och simulera borriggens navigering, styrning och borrplaner. Utbildningen är på 1,5 år och tyngdpunkten ligger på el-, digitalteknik och hydraulik.

Varje termin består av åtta veckor i skolbänken. Resterande tid är 60 procent och innehåller praktik enligt lärande i arbete (LIA).

Behövs 300 tekniker per år

– I dag finns det ett behov av 300 tekniker per år, men det utbildas bara 30 stycken. Eftersom det är så stor brist på tekniker är eleverna mycket eftertraktade. Oftast får de jobb redan under praktiken, säger Hans Stenberg.

Varje år har Yrkeshögskolan Skellefteå plats för 20 elever som kommer från spridda delar av landet. Hans Stenberg tror att potentialen att locka fler elever till yrket är stor eftersom många har intresse av teknikyrket, men av olika anledningar har de ännu inte upptäckt det.

– De som utbildar sig har ett stort intresse för fordon, ellära och digitalteknik. Eftersom det kan sitta upp till 80 datorer i en enda maskin kan jobbet beskrivas som att vara datatekniker. En skillnad är att de servar en entreprenadmaskin och kan bli smutsiga under naglarna, säger Hans Stenberg.

”Beroende av att service utförs i tid”

Martin Malmsten vann Bergteknikpriset 2016. Priset delas ut varje år till någon som bidrar med idéer för att utveckla tekniken i bergbranschen. Han valde att skänka en del av priset till utbildningen i Skellefteå.

– Yrkeshögskolan Skellefteå utbildar servicetekniker för vår bransch och vi blir allt mer beroende av att service och reparation utförs i tid. Om vi kan främja intressen för att fler tekniker utbildas är det förstås bra för oss och även för branschen som helhet, säger Martin Malmsten, som är regionchef för Berggruppen inom NCC Industry.

Per Holmberg, försäljningschef för underjordsutrustning på Epiroc konstaterar också att tekniker är en stor bristvara. Det viktigaste skälet till att Epiroc sponsrar Yrkeshögskolan Skellefteå är att företaget och deras kunder ser stora behov av att utbilda fler tekniker.

– Vi hoppas att sponsringen av styrsystemet har en positiv betydelse och att fler vill utbilda sig till tekniker. Det gäller både unga människor och erfarna mekaniker som vidareutbildar sig i maskinstyrning, säger Per Holmberg.

Fakta / Epiroc RCS 5

RCS 5 är den femte generationen av styrsystem för Epirocs maskiner. Med styrsystemet är det enkelt att manövrera mellan menyerna. 15-tums pekskärmen har fler färger än tidigare och ger smidig interaktion med riggen. Det är också enkelt att göra val och ändra inställningar direkt på skärmen. I den nya inställningsmenyn finns det alltid bilder och texter som visar vilka parametrar som justeras. Systemet är ett tvåspakssystem i stället för det tidigare trespakssystemet.

Fakta / Utbildningen Tekniker tunga maskiner

Utbildningen är 1,5 år, omfattar 300 yrkeshögskolepoäng och bedrivs på heltid av Vuxenutbildningen i Skellefteå. Utbildningen är både skol- och företagsförlagd. Den skolförlagda delen består av lärarledda lektioner, laborationer, grupparbeten och problemlösningsuppgifter med modern utrustning i ändamålsenliga lokaler. Den företagsförlagda delen sker ute på företag i branschen med utbildade handledare och utgör merparten av utbildningen. Den delen kan med fördel utföras på hemorten.

Virtuell gruva utvecklas av svenska forskare

Redaktionen
-
0
Virtuell gruva utvecklas av svenska forskare

En virtuell gruva som ska ge en autentisk upplevelse av att du rör dig i och mellan schakt under pågående arbeten, utvecklas nu. I gruvan ska också nya smarta lösningar kunna demonstreras.

Forskare vid Luleå tekniska universitet har skapat den virtuella gruvan. Det är en 3D-modell som bland annat ger en upplevelse av att du befinner dig i olika delar av gruvan.

– Du kan röra dig mellan schakt och gångar där det även kommer att finnas sådant som fordon och fläktsystem, allt för att det ska kännas så autentiskt som möjligt, säger Håkan Vallin, forskare inom visuell gestaltning vid Luleå tekniska universitet.

Den virtuella gruvan ingår i det stora gruvteknikprojektet SIMS (läs mer här nedanför).

Virtuell gruva som använder spelteknik

Den virtuella gruvmiljön är uppbyggd med hjälp av avancerad spelteknik som annars används i datorspel.

– Miljön kan synliggöras på många sätt, bland annat genom att användaren har ett VR-headset. Det ger den bästa helhetsupplevelsen, men tanken är också att ta stillbilder, spela in film eller skapa 360-graderspanoramor av miljön, säger Håkan Vallin.

Bilder och filmer kan sedan användas på alla tänkbara plattformar, allt från smarta mobiler till stora datorer.

Ska sprida kunskap om gruvor

Utbildning är ett av givet användningsområde, med demonstrationer och laborationer som är anpassade till allt från grundskoleelever till forskare.

– Det blir ett sätt att göra gruvmiljön tillgänglig, inte minst för allmänheten. Med en virtuell gruva går det att visa hur det ser ut i en modern gruva och man kan visualisera hur miljö- och säkerhetsarbete är viktiga beståndsdelar i verksamheten, säger Håkan Vallin.

Genom att sprida kunskap räknar han med att det kommer att bli fler som är intresserade av att arbeta inom branschen.

Gruvmiljön kommer att börja testas inom kort, men det är oklart när den börjar användas brett.

Fakta/SIMS

Sustainable Intelligent Mining Systems – SIMS – är ett stort samverkansprojekt med målet att utveckla ännu mer hållbara och intelligenta gruvor. I projektet möts gruvbolag, system- och teknikleverantörer och två framstående gruvuniversitet, varav Luleå tekniska universitet är det ena.

Det treåriga projektet koordineras av Epiroc. Fokus ligger på förbättrad gruvbrytning, bland annat vad gäller lönsamhet, hållbarhet och säkerhet.

Den virtuella gruvmiljön ska kunna användas för demonstration av teknik och lösningar som utvecklas inom SIMS.

Läs mer: simsmining.eu

Stora finska schaktjobb till Bergteamet

Redaktionen
-
0
Stora finska schaktjobb till Bergteamet

Nyligen vann Bergteamet två stora upphandlingar. Båda jobben handlar om att göra uppfordringsschakt i Finland – projekt som med nordiska mått räknas som sällsynta.

– Att Bergteamet landar båda dessa jobb är förstås en fjäder i hatten. Och visst är det ett kvitto på att vi ligger i framkanten och att vi är ett förstaval när det gäller större schaktjobb i Norden, konstaterar Anders Lindström, försäljningschef för bolaget.

Projekten påbörjades i somras och är nu inne i ett intensivt skede. Schaktjobben är förstås ett rejält uppsving för Bergteamet och utförs i Outokumpus gruva i Kemi och i Agnico Eagles gruva i Kittilä.

– Schakten är delar av stora utbyggnader av befintliga gruvor och kommer att pågå i två år, fram till och med 2020, säger Anders Lindström.

Bergteamet internutbildar personal

Under de mest intensiva arbetstopparna kommer schaktprojekten sysselsätta 30 personer på varje ort. I och med att Bergteamet fick jobben samtidigt har företaget en topp i sysselsättningen.

Den befintliga arbetsstyrkan kompletteras genom att fasa in egen personal från tunnelsidan, som får den internutbildning som krävs för projekten.

Schaktet i Kemi blir 1070 meter djupt och med en diameter på 6,5 meter. Schaktet i Kittilä blir 1040 meter djupt och får en diameter på 5,6 meter.

– Vi ser oss som en komplett radarpartner till gruvorna, där vi står för infrastrukturen. Vår produktionsmetod för dessa schakt innebär att vi raiseborrar schakten i fyra respektive fem etapper, som vi sedan strossar ut till rätt diameter. Metoden gör gruvans totala tidplan mer effektiv eftersom den ger snabb tillgång till ytan och möjlighet att aktivera övriga delprojekt.

Epirocutrustning med i projektet

Bergteamet har totalentreprenad, men samarbetar med Bergteamet Raiseboring Europe AB gällande all raiseborrning. Bergteamet har en stor maskinflotta och mycket utrustning, med många specialtillverkade maskiner och utrustning som anpassats för projekten.

Epirocs maskiner och utrustning har en liten men viktig del i arbetet. På plattformarna i schakten användes Epirocs skrotningsutrustning i form av en hydraulhammare SP 202 och matarbalkar DMH 2000. Från ytan används också en pallborrig från Epiroc, Simba M6.

Schakten är de första i dessa dimensioner som görs i Skandinavien sedan Bergteamet färdigställde ett liknande uppfordringsschakt i Bolidens gruva i Garpenberg 2014.

Epiroc Welldrill – Borrspecialisten först ut med nya riggen

Angela Refuerzo
-
0
Epiroc Welldrill – Borrspecialisten först ut med nya riggen

Epiroc Welldrill har nått sin första användare. Företaget Borrspecialisten, en trogen kund till Epiroc, blev först att ta riggen i drift.

På bilderna kan ni se hur det såg ut när Borrspecialisten provade borren vid inköp. Vi fick även nöjet att intervjua Antonio från Borrspecialisten om hur det är att vara kund hos oss.

Hur känns det att vara först ut med Epiroc Welldrill?

– Att vara först ut med Epiroc Welldrill känns som en tillfällighet som speglar hur vi på Borrspecialisten väljer att jobba. Vi utmanar alltid oss själva och vi vill att vårt företag ska vara modernt och produktionssäkert – på det sättet att vi alltid håller vad vi lovar. Det tror vi att riggen kan hjälpa oss med!

Vad är det du gillar med Epiroc (som företag) och Welldrill (som produkt)?

– Med Epiroc har vi samarbetat sedan 2000. Vi har gjort många affärer ihop och känner många inom företaget. Därför känner vi oss väldigt trygga med Epiroc som företag! Epirocs Welldrill har sedan den kommit ut på marknaden varit revolutionerande då det är en genomtänkt och renodlad brunnsborrningsrigg som togs fram med oss – med brunnsborrare i fokus. Nu när vi köpt den allra senaste modellen märker vi att grundidén med Epiroc Welldrill lever kvar. Vi märker att den är otroligt genomtänkt på alla plan – den känns som en väldigt pålitlig maskin.

Vad är planerna framöver (med tanke på den nya riggen)?

– Vi på Borrspecialisten vill producera så mycket vi bara kan – året runt! Och ska vi göra det gäller det verkligen att vi är med i utvecklingen och har verktyg som hjälper oss med detta. Vi hoppas att med den nya maskinen från Epiroc, Epiroc Welldrill, kunna borra ännu mer och ännu längre.

Epiroc introducerades på Stockholmsbörsen

Marcus Blomqvist
-
0
Epiroc introducerades på Stockholmsbörsen

NYHET. Per Lindberg, VD och koncernchef på Epiroc öppnade Stockholmsbörsen genom att ringa i klockan. Detta markerade starten för Epiroc som ett helt oberoende bolag, efter delningen med Atlas Copco.

“Det är mycket glädjande för oss att nu vara noterade på Nasdaq Stockholm och att börja resan som ett oberoende bolag”, säger Per Lindberg, Epirocs VD och koncernchef. ”Vi är stolta över vårt långa och produktiva arv inom Atlas Copco-gruppen och samtidigt ser vi fram emot att arbeta för våra kunder på ett än mer fokuserat sätt och att skapa värde för kunder och aktieägare”.

<iframe src=”https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fepirocgroup%2Fvideos%2F1979112728779925%2F&width=500&show_text=false&appId=1306080802757531&height=281″ width=”500″ height=”281″ style=”border:none;overflow:hidden” scrolling=”no” frameborder=”0″ allowTransparency=”true” allow=”encrypted-media” allowFullScreen=”true”></iframe><!– –>

Första Epirocriggen levererad till Rohlén Sprängtjänst

Redaktionen
-
0
Första Epirocriggen levererad till Rohlén Sprängtjänst

Första Epirocriggen har levererats – till Ragne Rohlén. Han har varit i branschen i 48 år och har bara använt borriggar från Atlas Copco. En mer passande mottagare av den första riggen med Epirocs logotyp går knappast att hitta.

Under våren lämnade den första Epirocriggen, försedd med den nya logotypen, fabriken i Örebro.

Mottagare av den nya riggen, en SmartROC T35, blev Rohlén Sprängtjänst AB, ett familjeföretag med säte på Frösön i Östersund som varit en trogen Atlas Copco-kund i alla år.

– Om man varit nöjd med en produkt i 48 år, varför ska man byta?, säger Ragne Rohlén när vi ses på bergtäkten i Gillinge strax norr om Täby i Stockholm.

Från Örebro via Slagsta till kunden

Den sprillans nya riggen, med Epirocs logotyp på den gula sidan, tronar på en klippkant högt uppe i täkten. Operatören Robin Häggman borrar för en ny salva när vi tar oss upp för backen.

Efter att borriggen levererats från Epiroc Rock Drills i Örebro, modifierades den på säljbolagets anläggning i Slagsta söder om Stockholm. Efter önskemål från kunden monterades en inbyggd slip och extraljus.

Uppstart av första Epirocriggen

Rohlén Sprängtjänst har tre borriggar i drift, företaget har bland annat en SmartROC T35 sedan tidigare, och roterar runt på bergtäkter i olika delar av landet. Man har uppdrag ibland annat Åkersberga, Skutskär, Iggesund, Hudiksvall, Ånge och Åre.

Att Rohlén Sprängtjänst varit trogna Atlas Copco-kunder i alla år beror inte bara på maskinerna.

Relationerna med människorna i företaget har stor betydelse, säger Ragne och nämner den goda kontakten med Per-Erik Byström, regional säljansvarig för Epiroc, som också är på plats i Gillinge under uppstarten av den första Epirocriggen.

”Epiroc blir ett lyft”

– Per-Erik betyder extremt mycket för oss. Att vi har en så bra relation till säljaren, och även direkt med fabriken i Örebro, är en starkt bidragande anledning till att vi alltid har köpt utrustning av Atlas Copco.

Både Ragne Rohlén och Per-Erik Byström tror att Epiroc blir ett lyft. Att företaget helt får fokusera på produkter för gruv- och anläggningsverksamhet kommer att gynna kunderna.

– Vi ska förbättra vår service, anställa fler tekniker och ta tillbaka kunskapen i företaget. Men Epiroc har inte riktigt slagit igenom än, det är inte så känt. Vi kommer att få jobba för att förtjäna vårt namn, säger Per-Erik Byström.

Läs hela artikeln i tidningen Bitz, 1/2018, som kommer ut vecka 25. Får du inte Bitz? På den här sidan kan du prenumerera – helt utan kostnad.

Enklare ansökningsprocess för gruvdrift efterlyses

Redaktionen
-
0
Enklare ansökningsprocess för gruvdrift efterlyses

För att få fler aktörer att ansöka om gruvdrift vill forskaren Tobias Persson, på myndigheten Tillväxtanalys, se mer transparens och större tydlighet i hela tillståndsprocessen.

I takt med att den globala efterfrågan på innovationskritiska metaller och mineraler ökar måste ansökningsprocessen för gruvdrift i Sverige bli enklare. Det är också viktigt för att minska beroendet av länder som till exempel Kina, menar Tobias Persson.

Som huvudförfattare av den nyligen släppta rapporten, ”Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?”, har han kommit fram till att många gruvbolag uppfattar utfallet i tillståndsprocessen som relativt godtyckligt. Vissa tycker rent av att utfallet förefaller vara slumpmässigt.

Ett attraktivt land för gruvdrift

Tobias Persson menar att Sverige överlag är ett attraktivt gruvland, vilket kan förklaras av en god infrastruktur, bra tillgång till energi och en konkurrenskraftig skattenivå för existerande gruvor.

Samtidigt konstaterar han att förutsättningarna för ny gruvbrytning är sämre i Sverige än i flera andra internationella gruvregioner.

– En orsak är att juniora gruvbolag, främst utländska aktörer, uppfattar det krävande att förstå den svenska tillståndsprocessen. Inte minst är det, i jämförelse med en del andra länder, otydligt vem som ansvarar för olika beslut som rör tillståndsprocessen i stort, till exempel vem som fattar beslut om att upprätta naturreservat, berättar Tobias Persson.

Han anser också att eftersom aktörerna inte ges rätt förutsättningar att bedöma risker resulterar det i att de väljer bort den svenska marknaden för att i stället gå till andra länder.

Otydlighet skapar tveksamhet

– Lagstiftningen säger en sak, men i praktiken funkar det på ett annat sätt. Därför behöver vi göra tillståndsprocessen mer transparent, rättssäker och tydlig.

Grundproblemet i dag finns inom miljöområdet i EU-direktivet.
– Det gäller främst miljötillståndsdelarna, säger Tobias Persson.

Otydlighet skapar tveksamhet. Därför är det extra viktigt att förenkla tillståndsprocessen och få intresserade aktörer som vill bryta metaller och mineral att förstå vad som krävs av dem.

– Då blir det förstås lättare för alla aktörer att i ett tidigare skede förstå om deras planer för gruvdrift är lönsamma eller inte, säger Tobias Persson.

Vad kan staten göra för att stärka intresset för nya gruvinvesteringar?

  • Statens ambitioner bör vara tydliga och långsiktiga: Därför vore det önskvärt med en politisk överenskommelse som kan förväntas vara stabil över tid.
  • Sverige bör driva att EU:s miljödirektiv får en större helhetssyn.
  • Riksdagen bör i närtid besluta hur den svenska tillståndsprocessen ska se ut: På kort sikt kan dock en förändring av den svenska tillståndsprocessen behövas för att oklar¬heten om vad som gäller ska kunna försvinna.
  • För att skapa en tydligare tillståndsprocess bör regeringen skapa en så kallad ”one stop shop” som gör att investerare bara behöver ha kontakt med en myndighet som koordinerar hela tillståndsprocessen.
  • Ny utvinning av metaller och mineral måste ställas mot de eventuellt negativa påföljder på miljö, samhälle och markintressen som följer med näringen. Att utforma en politik för gruvnäring innebär således att flera svåra avvägningar behöver göras mellan olika intressen och intressenter.
  • Regeringen bör ge uppdrag om dialogmöten där lämpliga myndigheter bör få i uppdrag att genomföra dialogmöten med berörda parter för hur gruv- och miljöintressena ska kunna värderas.

Källa: Rapporten ”Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?” av Tobias Persson. Läs rapporten här.

Foto på Tobias Persson: Sandra Pettersson

Historien bakom LKABs guldfärgade malmvagn.

Marcus Blomqvist
-
0
Historien bakom LKABs guldfärgade malmvagn.

Guldvagnen. När LKAB 2004 bestämde sig för att förnya flottan av tågvagnar för malmtransport, var det ett jätteprojekt. När den tusende vagnen, av 1130 kontrakterade, stod klar 2012, målades den i guldfärg.

Det var Sveriges största godsvagnsprojekt i modern tid. När den 1000:e vagnen tillverkades målades den i guldfärg. Sedan dess har guldvagnen blivit en kändis längs malmbanan – så populär att den faktiskt har en egen Facebooksida.

Om du ser guldvagnen, ta en bild och ladda upp på Facebooksidan!

<iframe src=”https://www.facebook.com/plugins/post.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fpermalink.php%3Fstory_fbid%3D1512173655577691%26id%3D297792507015818&width=500&show_text=true&appId=1306080802757531&height=462″ width=”500″ height=”462″ style=”border:none;overflow:hidden” scrolling=”no” frameborder=”0″ allowTransparency=”true” allow=”encrypted-media”></iframe><iframe src=”https://www.facebook.com/plugins/post.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fpermalink.php%3Fstory_fbid%3D1537095683085488%26id%3D297792507015818&width=500&show_text=true&appId=1306080802757531&height=381″ width=”500″ height=”381″ style=”border:none;overflow:hidden” scrolling=”no” frameborder=”0″ allowTransparency=”true” allow=”encrypted-media”></iframe>

Fotograf: G. Rúnar Gudmundsson / Alm & ME

<!– –>

FlexiROC T30 R – ljuddämpad rigg fixar känsligt uppdrag

Redaktionen
-
0
FlexiROC T30 R – ljuddämpad rigg fixar känsligt uppdrag

FlexiROC T30 R. Vid S:t Görans sjukhus i Stockholm pågår en entreprenad med omfattande sprängningsarbeten. Att flytta berg intill ett sjukhus fyllt med känslig utrustning, patienter och personal kräver minutiös planering – och en ljuddämpad borrigg.

Från att Skanskas bergarbeten startades i början av februari 2017 fram till i mitten av mars 2018 fyrades drygt 100 salvor av. Innan sprängningarna avslutas, under våren 2018, kommer det ha skett cirka 200 sprängningar. I bergmassor motsvarar det cirka 10 000 kubik.

I det här mycket kontrollerade byggprojektet är det fasta tider som gäller för sprängningarna. Vid varje sprängning finns minst tio stycken utstationerade vakter för extra hög säkerhet. För att hålla koll på sprängningarna sitter ett 30-tal vibrationsmätare runt sjukhuset.

Sprängningsarbetena krävs inför konstruktionen av nya kulvertar, grunder till två nya vårdbyggnader och en ny ambulansinfart. Ombyggnation sker även av befintliga sjukhusbyggnader, bland annat blir det ombyggda administrativa lokaler, en ny röntgenavdelning, nya operationssalar, och rum för BB och förlossning.

– Om vi inte haft en ljuddämpad borrigg hade vi inte fått utföra uppdraget. Det var Locums och sjukhusets krav från start. Inför projektstarten köpte vi Epiroc FlexiROC T30 R – en borrigg i mellanstorlek som är dedikerad för detta projekt och lämplig för arbeten i trånga stadsmiljöer, säger Carita Broberg, projektchef Berg inom Skanska Väg- & Anläggning, Region Mellansverige, med övergripande ansvar för berg.

Måste ta stor hänsyn

Under byggprocessen pågår verksamheten vid sjukhuset i princip som vanligt. Den största utmaningen med projektet är den känsliga miljön. Stor hänsyn måste tas till patienter, personal och känslig utrustning. Bland den tekniska utrustningen märks magnetröntgen, sjukhusets ställverk, datortomografi med mera.

För att nå de högt ställda kraven krävs omfattande planering och riskanalyser. På grund av den känsliga miljön och trånga utrymmen har losshållning av berget ibland även genomförts med vajersåg eller darda (spräckning). Det är ibland de enda alternativen för att minimera vibrationerna.

– Planeringen handlar mycket om hur vi ska utföra arbetet säkert med högt miljötänk och minska störningen på omgivningen, berättar Robin Andersson som är Skanskas ansvariga arbetsledare för sprängningarna vid S:t Görans sjukhus.

”Förstod inte att vi redan borrade”

Förutom den minutiösa planeringen spelar den ljuddämpade borriggen en mycket viktig roll för att leva upp till de högt ställda kraven. En positiv effekt av borriggens sänkta ljudnivå märktes direkt när borrningen hade inletts.

– Borriggen var så tyst att de som arbetar på sjukhuset inte förstod att vi redan hade börjat borra.

Borroperatören Gustav Andersson ser en rad andra vinster med att använda en ljuddämpad borrigg, som i första hand gäller arbetsmiljö.

– Mest positivt är ju hälsan, det gäller framför allt det dämpade ljudet. Jag kan ha en dialog med mina kolleger samtidigt som maskinen borrar, säger Gustav Andersson.

Han tycker också att det påbyggda dämpskyddet ger en renare arbetsmiljö med mindre oljespill och mindre påverkan från borrkaxet.

FlexiROC T30 R ger stora fördelar

Fördelarna är många, men Carita Broberg ser också vissa utmaningar för operatören.

– Det kan vara svårt att borra nära en vägg eller en spont eftersom ljuddämparen tar utrymme. Det kan även vara svårt att se vad som händer nere vid borrfoten eftersom borroperatören inte riktigt ser var påhugget är.

Carita Broberg poängterar en ljuddämpad borrigg ger stora fördelar i projekt som företaget annars inte skulle ha kunnat utföra. Om Skanska hade haft fler ljuddämpade borriggar skulle det ha funnits fler arbetsuppgifter för dem.

– Det är mycket som talar för att vi kommer att investera i en ny rigg i framtiden, säger hon.

 

Fakta Epiroc FlexiROC T30 R

• Ovanjordsborraggregat för anläggning och stadsutveckling.
• Försedd med Silence Kit (ljuddämpning) som dämpar nio procent och är demonterbar.
• Ljuddämparen är en behållare i aluminium med invändig stålkonstruktion.

Fakta om projektet

S:t Görans sjukhus byggs ut och moderniseras för att möta vårdbehovet hos Stockholms växande befolkning. Locum AB, fastighetsförvaltare åt Stockholms läns landsting, har tecknat ett samverkansavtal med Skanska för byggnationen av två nya behandlingsbyggnader samt ombyggnader i befintliga byggnader.

Lovön – lyckad logistiklösning för Förbifart Stockholm

Redaktionen
-
0
Lovön – lyckad logistiklösning för Förbifart Stockholm

Under Lovön i Mälaren byggs en sträcka av Förbifart Stockholm. Att driva nära 15 kilometer motorvägstunnel är krävande i sig. Men att frakta bort jord och krossmaterial via två kilometer transportband, bygga två hamnar för chartrad båt och hålla allt oväsen under 45 dBA är krävande på riktigt.

Strax efter att Drottningholms slott glidit förbi på vänster sida går en nybyggd väg åt höger upp till Trafikverkets och Lovön Samverkan AB:s lika nybyggda kontor. Det utgör centrum för byggandet av den etapp av Förbifarten som består av bergtunnlar djupt under Mälaren. Som djupast går de 90 meter under markytan och 60 meter under Mälarens botten. Arbetet med att bygga anläggningarna ovan mark startade i februari 2017 och accesstunnlarna, som började drivas i somras, mäter nu totalt cirka 600 meter.

– Jag har varit här ett år nu för att leda uppbyggandet av logistik och lager, allt kring båtarna och så vidare. Det blev lite mer än man trodde från början, säger Donal Jennings, logistikchef på Lovön Samverkan AB.

Bolaget bildades av de två italienska företag som vann upphandlingen av etappen. Tilldelningen överklagades två gånger, men till slut kunde bygget komma i gång.

– Vi var sex månader försenade vid första spadtaget, men nu ligger vi bara tre månader efter. I den stora planen ligger vi bra till.

Färdiga om fem år

En första större utmaning mötte företaget i somras. Då skulle alla transporter till och från den norra arbetsplatsen sluta gå längs den slingriga landsvägen och i stället flyttas till en färja. Den går mellan Tyska Botten i Bromma och ett provisoriskt färjeläge vid den norra Lovöhamnen. På Brommasidan finns ingen möjlighet att parkera, så allt måste klaffa exakt.

Donal Jennings och hans cirka 60 kolleger ska vara färdiga med de parallella tunnelrören för tre motorvägsfiler samt uppfarter till Ekerövägen om fem år. Till sin hjälp har de ett partnerskap med Epiroc kring maskiner och service. All utrustning utom de två sprutbetongmaskinerna är splitter ny.

Varje dag används två Boomer EC3 i var sin tunnel. Stenen som sprängs bort förs ut, krossas till 0/50-fraktion och får sedan åka på specialbyggda transportband till en av de två tillfälliga hamnar som byggts. Det längsta bandet är 1,8 kilometer.

”Skulle behöva 80 lastbilar per dag”

Att bergkrosset skulle fraktas bort på båt har varit klart hela tiden från Trafikverkets sida.

– Det var miljöperspektivet som avgjorde, men också hänsyn till de närboende. Vi skulle behöva köra 80 lastbilar per dag för att frakta bort all sten, säger Donal Jennings.

Bulkfartygen tar 1 500 ton krossmaterial per tur. De kommer att gå alla dagar, vardag som helg. Varje vecka ska 70 000 ton krossmaterial föras med båt till Jehanders eller NCC:s anläggningar, Löten på Munsö respektive Toresta i Bro. Där förvandlas det till makadam, grus och blandningar för cement. Donal Jennings räknar med att drygt 80 procent kommer till användning vid nya byggen. Totalt ska ungefär 8 miljoner ton bergmassor ha sprängts loss ur tunnlarna till 2022.

När allt tunnelarbete är klart återstår ännu en stor utmaning för företaget:

– Allt vi bygger upp måste tas bort. Det ska hålla i fem år, men sedan måste vi återställa alltihop eftersom här är naturreservat och vattenskyddsområde, säger Donal Jennings.

Av det som i dag är stora maskinhallar, tvättält, en 30 000-liters dieseltank, krossanläggningar, kilometervis med transportband, två hamnkajer och ett färjeläge ska det bli ingenting. Ovan jord alltså. I underjorden finns förhoppningsvis 6 750 meter av Förbifarten, som ansluter till resten av tunnlarna i norr och söder. Totalt ska motorvägsförbindelsen bestå av 18 kilometer tunnel och tre kilometer väg. Den öppnar för trafik 2026.

Fakta / Lovön Samverkan AB

  • Joint venture-företag bildat 2016 mellan de italienska entreprenörerna JV Vianini och CMC.
  • Företaget vann upphandlingen av bergtunnlarna under Lovön, en av sex huvudentreprenader i byggandet av Förbifart Stockholm. Kontraktet är värt cirka 3,7 miljarder kronor.
  • Projektet löper mellan 2017 och 2022. Under den tiden kommer 11 000 kubikmeter jord och 8,4 miljoner ton krossmaterial att fraktas bort.
  • Med Epirocutrustning kommer företaget att borra ungefär 6 200 kilometer hål för sprängsalvorna och sedan använda 10 000 ton injekteringsbruk.

Prospekteringar – rekordmånga vill bryta metaller och mineraler

Redaktionen
-
0
Prospekteringar – rekordmånga vill bryta metaller och mineraler

Förra året ökade antalet ansökningar om prospekteringar i Sverige. Ökningen jämfört med 2016 är hela 63 procent. Den främsta förklaringen är att världsmarknadspriserna har gått upp.

– I en global värld är det priserna som styr. När priserna går upp tycker investerarna att de kan satsa riskkapital, berättar bergmästare Åsa Persson på Bergsstaten i Luleå.

En annan orsak till den höga nivån på antalet ansökningar om prospekteringar är det ökade intresset för några av de mineraler som är förknippade med batteritillverkning och ny teknik.

Det hänger ihop med att regeringen gett Sveriges geologiska undersökning (SGU), myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige, uppdraget att kartlägga möjligheterna att utvinna innovationskritiska metaller och mineraler.

Prospekteringar efter litium mest populärt

2016 angavs litium som mineral i 24 av de beviljade undersökningstillstånden om prospektering, vanadin inte i något och kobolt i tio av tillstånden.

Motsvarande siffror för 2017 är litium 13 stycken, vanadin 4 stycken och kobolt 48 stycken.

– Vad många dessutom inte tänker på är att elbilar behöver mer koppar än traditionella bilar. Därför ökar efterfrågan på koppar och andra metaller, säger Åsa Persson.

Flest ansökningar gäller guld

2017 kom det in 227 ansökningar om undersökningstillstånd, prospekteringstillstånd, till Bergsstaten. Det var 88 stycken, eller 63 procent, fler än året innan.

Bergsstaten har regeringens uppdrag att pröva frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter.

De flesta ansökningarna 2017 gällde guld, tätt följt av koppar. Sedan följer zink, silver och bly. Några andra åtråvärda metaller är litium, vanadin, kobolt, sällsynta jordartsmetaller och grafit.

Få ansökningar leder till brytning

– Av de 227 ansökningarna är det cirka två till tre stycken som leder vidare till brytning. Av naturliga skäl har företagen som ansöker mycket liten kunskap om volym och halter av de mineral som ofta ligger långt under markytan, säger Åsa Persson och fortsätter:

– Det finns översiktlig information om vilka mineraliseringarna är och var de finns, men det krävs omfattande prospektering för att få den detaljerade kunskap som krävs för att veta om det är lönsamt med utvinning.

Bland de ansökande företagen är merparten svenska, men där finns även företag från länder som Storbritannien, Kanada och Australien.

SmartROC T40 – riggen som är världsmästare i snålhet

Marcus Blomqvist
-
0
SmartROC T40 – riggen som är världsmästare i snålhet

SmartROC T40 är ett borraggregat avsett för stenbrott och anläggning som är betydligt mer bränslesnålt än något annat i sin klass. Samtidigt är riggen både effektiv och ergonomisk.

Under utvecklingen av riggen låg fokus främst på att konstruera ett system som minimerade energiförlusterna utan att tumma på produktiviteten.

För att nå dit krävdes flera samverkande faktorer, till exempel justerbara mottrycks- och dammuppsamlingshastigheter och självjusterande motor- och kompressorvarvtal.

SmartROC T40 är främst avsedd för att användas i stenbrott, där effektivitet och låg miljöpåverkan är viktigt.

Genom att leverera precis den kraft som krävs i varje borrningsfas optimerar aggregatet bränsleförbrukningen utan att kompromissa med produktiviteten.

SmartROC T40 – bränslesnålast i världen

Tester visar att SmartROC T40 är världsmästare i bränsleeffektivitet, med den lägsta bränslekostnaden per kubikmeter jämfört med alla andra riggar i samma storleksklass.

I ett av testerna borrade riggen 100 meter på 1 timme och 53 minuter, med god hålkvalitet och en bränsleförbrukning på knappt 35 liter.

Det ger en snittförbrukning på 18,4 liter per timme eller 0,35 liter per borrmeter.

Även när det gäller operatörens arbetsmiljö finns rejäla förbättringar, för avancerad teknik ska vara enkel att använda.

I den bekväma hytten har operatören full kontroll över borrningen med två multifunktionsspakar och en ikonbaserad instrumentpanel.

Alla dessa funktioner gör den till ett flexibelt aggregat som kan användas för en mängd olika jobb.

Läs mer på testadavverkligheten.se

Per Lindberg – Epirocs nya vd återvänder till rötterna

Marcus Blomqvist
-
0
Per Lindberg – Epirocs nya vd återvänder till rötterna

Per Lindberg tar över som vd och koncernchef för Epiroc. Oavsett om han bygger hus eller organisationer är målet detsamma: en harmonisk och fungerande helhet som får människor att trivas. 

Huset i Djursholm var om inte fallfärdigt, så i stort behov av renovering. Det avskräckte inte. Tvärtom. Per Lindberg och hans sambo slog till och han fick möjlighet att ägna sig åt ett av sina största intressen – att renovera hus.

– Jag tycker om att renovera, bygga och se hur något nytt växer fram. Jag gillar att göra det grundligt, från början till slut, säger Per Lindberg, som snart kliver in som vd och koncernchef för Epiroc, det nya bolag som bildas när Atlas Copco delas i två delar i början av nästa år.

Det finns beröringspunkter mellan jobbet och husintresset. I båda fallen handlar det om att bygga något och skapa en helhet som inte bara fungerar utan också gör att människor trivs, säger han.

– Det är nödvändigt även när du bygger verksamheter och organisationer. Om du inte trivs på jobbet kommer du inte att prestera särskilt bra. Då ger inte heller helheten något bra resultat.

Per Lindberg kommer från Billerud-Korsnäs

Per Lindberg var den främsta kraften bakom sammanslagningen av Billerud och Korsnäs 2012, då som vd för Billerud och senare för det sammanslagna bolaget.

Det samgåendet spelar faktiskt också en roll i att han tackade ja till erbjudandet om vd-rollen i Epiroc.

– Man behöver ta ett antal beslut inom BillerudKorsnäs, bland annat kring sådant som rör organisationen – som till stor del är ett resultat av mitt arbete med sammanslagningen. Det är beslut som andra än jag måste ta.

Jobbytet innebär inte minst för honom själv att en era tar slut. En era som inleddes för 16 år sedan med en jobbförfrågan från Jan Stenbeck.

”Jag kan bara göra mitt bästa”

Frågan var oväntad och det var inte heller alldeles självklart att Per Lindberg skulle tacka ja.

Fram till den tidpunkten hade han arbetat som konsult inom främst fordonsbranschen, det erbjudna jobbet som vd för Korsnäs var något helt annat.

Men han accepterade. Beslutet kom att forma honom både som person och som ledare.

– Jag blev tvungen att förstå vem jag ville vara i rollen som vd och jag kom fram till tre saker: jag kan bara göra mitt bästa, jag måste vara mig själv och jag ska alltid tala sanning, berättar han.

När Per Lindberg nu tar ytterligare ett steg i sin karriär gör han det med en nyfikenhet och hunger som inte går att ta miste på. Kanske har det att göra med att han får komma närmare sina rötter.

Per Lindberg: ”Epiroc har stora möjligheter”

Han är maskiningenjör från Chalmers och har ett stort intresse för verkstadsindustrin. Men främst handlar det om att han ser att det nya bolaget Epiroc har stora möjligheter att utvecklas i hög takt och utifrån egna villkor.

– Med gruvverksamheten i eget bolag kommer ledningen och hela verksamheten att kunna fokusera hårdare för att kunna fatta snabbare och inte minst bättre beslut kring bolagets utveckling.

En av de centrala delarna i utvecklingen handlar om digitalisering och automatisering. Per Lindberg beskriver hur gruvnäringen har upplevt att mineralkvaliteten har minskat gradvis under det senaste tiotalet år, och hur det har pressat produktiviteten och också tvingat ner allt fler aktörer under jord.

– Inte minst i den utvecklingen är digitalisering och automatisering nödvändig för att öka produktiviteten, få upp tillgängligheten på utrustningen och samtidigt öka säkerheten i gruvorna. Även hållbarhetsfrågor är något som driver detta, säger han.

Nya affärsmodeller och samarbeten

Hur kunnig är han egentligen inom digitalisering och automatisering, efter 12 år som vd för en koncern som utvecklar och tillverkar förpackningsmaterial?

– Det är ju inte jag som ska bidra konkret med tekniken. Jag ska se till att vi riktar in vår utveckling mot rätt typ av affärsmodell, se till att vi har de resurser som krävs och att vi skapar samarbeten med rätt aktörer på marknaden.

Han förklarar att digitalisering inte bara handlar om teknik, att somliga delar av den utvecklingen också kräver nya affärsmodeller och nya typer av samarbeten.

Samtidigt understryker han att det också under lång tid ”kommer att finnas en basaffär som rullar på och som vi måste ta hand om”.

Huset i Djursholm är färdigrenoverat sedan flera år. Men intresset för att bygga och se det nya ta form och bilda en funktionell och stabil helhet finns kvar. Det intresset lär han få utlopp för i sin nya roll hos Epiroc.

Regeringen: Ska bli enklare att få tillstånd för gruvor

Redaktionen
-
0
Regeringen: Ska bli enklare att få tillstånd för gruvor

Regeringen vill göra det enklare och mer effektivt att söka tillstånd för gruvverksamhet. Det var ett av beskeden från Eva Lindström, statssekreterare vid näringsdepartementet, när hon talade vid Atlas Copcos luciaseminarium.

Svensk industri, och kanske främst politikernas intresse för industrin, har hamnat i skymundan, anser Eva Lindström.

– Vi har talat för lite om industripolitik i Sverige det senaste decenniet. Det är den verksamhet som byggt välståndet i landet och vi är övertygade om att industrin har en nyckelroll även framöver för att lösa globala utmaningar.

Eva Lindström pekar på den förmåga till förnyelse och utveckling som finns även inom traditionella svenska industriföretag.

Ibland lyfts frågan om varför det inte startas några nya stora industriföretag som Ericsson, Atlas Copco eller Volvo längre, men Eva Lindström vill vända på frågan.

– Vi kanske istället ska fundera över hur det kommer sig att stora svenska företag överlevt så länge? Jag tror att det handlar om den innovationsförmåga de här företagen har visat genom åren.

Rusta för sämre tider

Att det går bra för Sverige just nu är tydligt. Eva Lindström nämner det faktum att vi rankas på sjunde plats bland världens mest konkurrenskraftiga länder och toppar flera andra listor.

Högkonjunktur råder och mycket ser bra ut. Men hon menar att det är i sådana tider företagen bör tänka framåt.

– I goda tider ska man rusta för framtiden och för att vara beredd att ställa om när sämre tider kommer. Vi ser att 80 procent av världens tillväxt kommer att ske utanför Europa år 2020. Sverige får fler konkurrenter även när det gäller kunskap och innovation, säger hon och tillägger:

– Vi kommer att behöva springa snabbare och ställa om snabbare för att vara konkurrenskraftiga.

Globala utmaningar

Samtidigt finns stora globala utmaningar som klimatförändringar, demografiska förändringar och att säkerställa tillgång till hållbart producerade produkter och råvaror.

Ett exempel på det sistnämnda är att regeringen har gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att analysera hur staten ska kunna stödja skapandet av en komplett produktionskedja i Sverige för det man kallar ”innovationskritiska metaller”.

Det handlar om metaller och mineral som är avgörande för att moderna energi-, miljö- och teknikinnovationer ska fungera. Sådana som finns i elektronik, solceller, vindkraftverk och batterier.

Trög process för att söka tillstånd

En del i det kan vara att förändra hur det går till när företag söker tillstånd för gruvdrift, en process som de flesta upplever som väldigt trög.

– Jag kan bara hålla med om den beskrivningen, tyvärr. Jag tror att många företag upplever att frågor bollas mellan Bergstaten, länsstyrelserna, regeringen, återremittering och så vidare.

– Det här är något vi har fokus på och vi har en väldigt tydlig ambition att göra det enklare, mer effektivt och mer förutsägbart.

Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att undersöka var i systemet trögheterna finns, men Eva Lindström nämner också ett generellt dilemma:

– Tillväxtanalys pekar på en viss ängslighet hos de berörda myndigheterna – man är så oerhört angelägen om att ingen ska vara ohörd, inget underlag ska saknas. Ibland finns det en risk att man styrs av att inte vilja göra fel, istället för att säkerställa att man gör rätt.

Nygammal gruva på Tekniska museet gör succé

Marcus Blomqvist
-
0
Nygammal gruva på Tekniska museet gör succé

Tekniska museets gruva var en av de första utställningarna på museet. När den populära attraktionen invigdes på nytt i år fanns en simulator från Atlas Copco på plats.

Tekniska museet i Stockholm öppnade 1938 och Gruvan var en av de första utställningarna. Än i dag, efter snart 80 år, är den en av museets mest populära attraktioner.

Förra året helrenoverades utställningen i samarbete med Swemin, som är medlemsorganisation för företagen inom gruvbranschen, och i februari i år invigdes en rejält uppdaterad gruvupplevelse för en ny generation museibesökare.

Syftet har varit att skapa en så verklighetstrogen gruvmiljö som möjligt.

Skjut en egen sprängsalva

Den spännande gamla delen med trånga, mörka gruvgångar finns kvar. I den nyare delen finns kontrollrum, fikarum, videoinstallationer, modeller och kartor – och möjligheten att fyra av en rejäl sprängsalva med knappar och spakar från ett sprängskåp som använts i Kirunagruvan.

Där finns också en gruvsimulator som tagits fram av Atlas Copco. I simulatorns styrhytt får du själv spränga och lasta malm, allt paketerat som ett Minecraftliknande spel med dubbla skärmar – en fram och en bak. Ett spel som är pedagogiskt och enkelt även för de yngre besökarna.

– Vi har satsat mycket på interaktivitet, att man ska få testa och prova. Besökarna ska inte behöva stå och läsa från vänster till höger, säger Lars Paulsson som är utställningsintendent på museet, och fortsätter:

Självklart med en gruva på Tekniska museet

– Folk älskar utställningen, de trivs här och tycker att det är kul. Kontrollrummet har blivit ett ställe där många hänger. Barnfamiljer kan vara här hur länge som helst. Farfar tittar på geologikartan och barnbarnen spelar spel.

Han pekar på att gruvbrytning ibland kan vara ett kontroversiellt ämne, men tycker att den har en självklar plats i museet.

– Gruvor är så fundamentala i teknikhistorien, det är så mycket som börjar där. Därför känns det som en väldigt väsentlig del av vår berättelse på Tekniska museet.

– Vi vill att folk ska få en bild av gruvarbete och kunna skapa sin egen uppfattning. Vi försöker redovisa olika synsätt utan att vare sig försköna eller kritisera. Vi vill vara neutrala, som en mellanstadiebok.

Innovatör på LKAB fick Bergteknikpriset 2017

Redaktionen
-
0
Innovatör på LKAB fick Bergteknikpriset 2017

Anders Nordqvist, specialist inom gruvteknik vid LKAB, vann Bergteknikpriset 2017 som delades ut på Atlas Copcos luciaseminarium. Anders Nordqvist prisas för sin förmåga att kombinera kunskaper inom sprängteknik och digitalisering.

”Genom att kombinera djup kunskap inom sprängteknisk utveckling med intresset för det digitala landskapet har vinnaren kopplat ihop dessa två världar och utvecklat digitala applikationer för sprängteknik, vibrationsövervakning och mätning av markdeformationer.”

Så löd första delen av den motivering som Lars Senf, vd för Mining and Rock Excavation Technique Sweden och för Atlas Copco Welltech, läste upp på scenen under företagets traditionella luciaseminarium i testgruvan under företagets kontor i Nacka.

Anders Nordqvist har jobbat på LKAB sedan 1988

När Anders Nordvist gjorde honom sällskap på scenen, var det en rörd pristagare som tog till orda.

– Jag är stolt som en tupp, det här känns väldigt bra. Jag blev först väldigt förvånad när jag fick samtalet, men den känslan gick ganska snabbt över i ren glädje. Det här är en stor dag för mig.

Anders Nordqvist har jobbat med forskning och utveckling i stort sett hela sitt yrkesliv, han började inom LKAB-koncernen 1988.

Bland de applikationer han varit med att utveckla finns en programvara som hanterar grafiska presentationer av gruvbrytning, och en annan som hanterar data från markdeformationsmätningar.

Bergteknikpriset instiftades 2003 och delas ut årligen. Prissumman är 100 000 kronor och den består av två delar.

Donerar vinstpengarna till Swebrec vid LTU

Ena delen är en donation på 80 000 kronor till ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik. Projekten ska bedrivas på svensk högskola, universitet eller företagsoberoende institution och resultaten ska vara offentliga.

Den andra delen av priset är ett resestipendium på 20 000 kronor som får användas fritt av vinnaren.

Anders Nordqvist kommer att stödja projekt vid Swebrec på Luleå Tekniska Universitet, LTU, men vilket eller vilka är inte klart.

– Det lär handla om sprängteknik, men vi har inte bestämt oss helt än. Jag har tagit kontakt med Swebrec, men vi måste fundera lite. Eventuellt kan det bli aktuellt att stödja examensarbeten, säger Anders Nordqvist.

Resan, den ska gå till Island.

– Jag och min fru har väldigt länge velat besöka Island, men det har aldrig blivit av. Nu är det hög tid att göra slag i saken. Där finns mycket intressant geologi och spännande natur att titta på – och jag har hört att fisket ska vara bra, säger Anders Nordqvist med ett skratt.

 

Motiveringen för Bergteknikpriset 2017 lyder

Genom att kombinera djup kunskap inom sprängteknisk utveckling med intresset för det digitala landskapet har vinnaren kopplat ihop dessa två världar och utvecklat digitala applikationer för sprängteknik, vibrationsövervakning och mätning av markdeformationer.

Många av applikationerna som vinnaren utvecklat används i dag i den dagliga driften, och har med tydliga visualiseringar och förståelse av dataanalys lett till ökade insikter och kunskaper inom området.

Vinnaren har med sina projekt bidragit till förbättrat underlag för Forskning och Utveckling inom laddning & sprängning men på senare tid även brytningsteknik och skivrasbrytning.

 

SmartROC T35: ”Helt magiskt vad bra den borrar”

Redaktionen
-
0
SmartROC T35: ”Helt magiskt vad bra den borrar”

Hildings Bergsprängning har hanterat berg sedan 1957 och varit kunder till Atlas Copco nästan lika länge. Företaget har fyra SmartROC T35 i flottan. Borraren Joakim Ersson berättar om sina erfarenheter av riggen.

Sedan SmartROC T35 och T40 lanserades har ett 60-tal maskiner använts i svenska förhållanden, sammanlagt handlar det om cirka 150 000 timmar på svenska berg, leråkrar och i höststormar.

Varje år uppdateras maskinerna utifrån den erfarenhet och de insikter man får på fältet.

I en bergtäkt utanför Tidaholm hittar vi Joakim Ersson. Han kör en SmartROC T35 utrustad med hålnavigeringssystemet HNS.

Med HNS lokaliserar riggen automatiskt positionen för varje hål med perfekt precision och borrar med korrekt lutning och djup, vilket gör att mönstret inte behöver justeras utan borras enligt planen. Resultatet blir en lägre kostnad per borrmeter.

– Det är helt magiskt vad bra den borrar. Riggen bara går, den säger aldrig stopp, och borrsjunket är helt fantastiskt. Dessutom är den pålitlig och tar sig fram bra, säger han.

Kund till Atlas Copco sedan 1960-talet

Hildings Bergsprängning är en firma med anor. Den startades 1957 av Karl-Bertil Hilding och ägs idag av sonen Patric Hilding.

De första maskinerna från Atlas Copco köptes in på 1960-talet. Företaget utför i första hand krossnings- och sprängningsarbeten i bergtäkter och entreprenader.

Atlas Copco SmartROC T35 på fältet

Basen finns i Borås, men firmans 20 anställda tar jobb inom 50 mil från staden. För tillfället har man ett flertal uppdrag i Östergötland och Sörmland. Bland kunderna finns Svevia, Swerock och Borås Stad.

Hildings Bergsprängning har använt SmartROC T35 sedan borriggen lanserades, Hildings fick den första levererad 2012, och idag har man fyra T35 i maskinparken. De används främst för uppdrag i bergtäkter, vanligtvis med borrkronor på 76 eller 89 mm.

Att Joakim Ersson verkligen gillar SmartROC T35 går inte att ta miste på. Förutom borrningen lyfter han också fram ergonomin och den moderna interiören i hytten.

”SmartROC T35 är den bästa rigg jag kört”

När vi pressar honom att nämna något negativt säger han att den ”möjligen är lite stel i hydrauliken”.

– Riggen är den bästa jag har kört – och det står jag för. Atlas Copco är så mycket längre fram i utvecklingen än allt annat och maskinerna är helt oslagbara för våra ändamål.

Patrik Ersson på Hildings Sprängtjänst med SmartROC T35

Även den bästa utrustning behöver service ibland. När vi pratar med Joakim Ersson har han precis haft ett mekaniskt fel på riggen, något som löstes snabbt.

– Jag ringde klockan tre på torsdag eftermiddag och klockan åtta på fredag morgon stod det en servicetekniker från Atlas Copco här. Servicen funkar jättebra i vårt område.

1...111213Sida 12 av 13