För att få fler aktörer att ansöka om gruvdrift vill forskaren Tobias Persson, på myndigheten Tillväxtanalys, se mer transparens och större tydlighet i hela tillståndsprocessen.
I takt med att den globala efterfrågan på innovationskritiska metaller och mineraler ökar måste ansökningsprocessen för gruvdrift i Sverige bli enklare. Det är också viktigt för att minska beroendet av länder som till exempel Kina, menar Tobias Persson.
Som huvudförfattare av den nyligen släppta rapporten, ”Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?”, har han kommit fram till att många gruvbolag uppfattar utfallet i tillståndsprocessen som relativt godtyckligt. Vissa tycker rent av att utfallet förefaller vara slumpmässigt.
Ett attraktivt land för gruvdrift
Tobias Persson menar att Sverige överlag är ett attraktivt gruvland, vilket kan förklaras av en god infrastruktur, bra tillgång till energi och en konkurrenskraftig skattenivå för existerande gruvor.
Samtidigt konstaterar han att förutsättningarna för ny gruvbrytning är sämre i Sverige än i flera andra internationella gruvregioner.
– En orsak är att juniora gruvbolag, främst utländska aktörer, uppfattar det krävande att förstå den svenska tillståndsprocessen. Inte minst är det, i jämförelse med en del andra länder, otydligt vem som ansvarar för olika beslut som rör tillståndsprocessen i stort, till exempel vem som fattar beslut om att upprätta naturreservat, berättar Tobias Persson.
Han anser också att eftersom aktörerna inte ges rätt förutsättningar att bedöma risker resulterar det i att de väljer bort den svenska marknaden för att i stället gå till andra länder.
Otydlighet skapar tveksamhet
– Lagstiftningen säger en sak, men i praktiken funkar det på ett annat sätt. Därför behöver vi göra tillståndsprocessen mer transparent, rättssäker och tydlig.
Grundproblemet i dag finns inom miljöområdet i EU-direktivet.
– Det gäller främst miljötillståndsdelarna, säger Tobias Persson.
Otydlighet skapar tveksamhet. Därför är det extra viktigt att förenkla tillståndsprocessen och få intresserade aktörer som vill bryta metaller och mineral att förstå vad som krävs av dem.
– Då blir det förstås lättare för alla aktörer att i ett tidigare skede förstå om deras planer för gruvdrift är lönsamma eller inte, säger Tobias Persson.
Vad kan staten göra för att stärka intresset för nya gruvinvesteringar?
- Statens ambitioner bör vara tydliga och långsiktiga: Därför vore det önskvärt med en politisk överenskommelse som kan förväntas vara stabil över tid.
- Sverige bör driva att EU:s miljödirektiv får en större helhetssyn.
- Riksdagen bör i närtid besluta hur den svenska tillståndsprocessen ska se ut: På kort sikt kan dock en förändring av den svenska tillståndsprocessen behövas för att oklar¬heten om vad som gäller ska kunna försvinna.
- För att skapa en tydligare tillståndsprocess bör regeringen skapa en så kallad ”one stop shop” som gör att investerare bara behöver ha kontakt med en myndighet som koordinerar hela tillståndsprocessen.
- Ny utvinning av metaller och mineral måste ställas mot de eventuellt negativa påföljder på miljö, samhälle och markintressen som följer med näringen. Att utforma en politik för gruvnäring innebär således att flera svåra avvägningar behöver göras mellan olika intressen och intressenter.
- Regeringen bör ge uppdrag om dialogmöten där lämpliga myndigheter bör få i uppdrag att genomföra dialogmöten med berörda parter för hur gruv- och miljöintressena ska kunna värderas.
Källa: Rapporten ”Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?” av Tobias Persson. Läs rapporten här.
Foto på Tobias Persson: Sandra Pettersson
- Läs fler artiklar om den svenska gruvbranschen
