Epirocs öppningsborrigg testas i Kiruna

0

I LKAB:s underjordsgruva i Kiruna pågår ett febrilt arbete. I en testanläggning, i malmkroppen Konsuln, huserar SUM-projektet som är ett samarbete mellan LKAB, ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen. En stor del i projektet är att testa och utveckla ny teknik i verklig gruvmiljö. Senast ut är Epirocs nyaste öppningsborrigg, Epiroc Easer L som LKAB nu testar SUM-projektets testgruva Konsuln.

Teknikskiftet inom gruvbranschen håller hela branschen på tårna. Sverige ligger redan i framkant men det betyder inte att branschen kan luta sig tillbaka. Sedan en tid tillbaka pågår Sustainable Underground Mining (SUM), ett ambitiöst svenskt samarbetsprojekt för att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvdrift.

Vi blir första kund i Europa att använda den

Under september testar nu LKAB den nya öppningsborriggen Epiroc Easer L. LKAB är först ut i Europa att testa den nya riggen:

— Easer L finns redan på marknaden, men vi blir första kund i Europa att använda den. Riggen kan borra 60 meter långa öppningshål som max. Vi börjar med att testborra 40-50 meter och utvärderar sedan, säger Carlos Quinteiro, specialist på avdelningen gruvteknik på LKAB och projektledare för delprojekt 1, gruvans layout och teknik, i SUM.

Borriggen kommer inledningsvis att användas på nivå 436 i Konsuln, vilket är den första nivå som har en ökad skivhöjd – på hela 40 meter. – Med ökad skivhöjd måste vi kunna borra längre öppningshål än vad våra befintliga riggar klarar” säger Carlos Quinteiro.

”Med ökad skivhöjd måste vi kunna borra längre öppningshål än vad våra befintliga riggar klarar”

LKAB kommer nu att göra tester för att se hur Epiroc Easer L möter LKAB:s kvalitets- och produktivitetskrav. Först när testerna är klara tas beslut om Easer L ska användas inom produktionen i Konsuln.

Epiroc Easer L

  • Vikt: 35,5 ton
  • Bredd: 2,5 meter
  • Höjd: 3,5 meter
  • Längd: 11,7 meter
  • Maxlängd på borrhål: 60 meter

Läs mer om testerna med Epiroc Easer L på SUM-projektets hemsida. 

I Aitik finns världens första eldrivna och helt automatiserade borrigg

Några mil utanför Gällivare ligger Europas största koppardagbrott, Aitik. Här utforskar ägaren Boliden utvecklingsmöjligheterna för autonom borrning med världens första eldrivna helt automatiserade borrigg. Satsningen har redan påverkat både produktivitet och miljö.

Redan i april 2017 tog Boliden beslut om att testa möjligheterna med automation av deras maskiner. Målet var att förbättra säkerheten och arbetsmiljön, men också för att se om de kunde öka produktiviteten.

Det här är den första eldrivna autonoma borriggen i världen, det är vi faktiskt väldigt stolta över, säger Peter Palo, projektledare, Boliden.

Fjärrstyrningen ger bättre arbetsmiljö

Under den första testperioden inleddes med fjärrstyrning av en av Aitiks stora rotationsriggar av modellen PitViper. Idag är alla fem borriggar fjärrstyrda. Det innebär att maskinen styrs från ett kontrollrum vilket har medfört flera fördelar.

Det här är den första eldrivna autonoma borriggen i världen, det är vi faktiskt väldigt stolta över

Vi slipper vibrationer, skakningar som vi normalt utsätts för när vi sitter i hytten och kör maskinen. Det är ju också en väldigt dammig miljö där nere, även det slipper vi nu när vi kör här uppifrån, säger Niklas Johansson, operatör, Boliden.

En ny fas för automatiserade borriggar

Idag är alla fem borriggar fjärrstyrda och i januari 2019 gick automatiseringsprojektet in i en ny fas, där Epirocs eldrivna Pit Viper 351 testas för helt autonom drift.

Det innebär att den automatiserade borriggen gör hela borrcykeln utan någon operatör inblandad. Den kan navigera till ett planerat hål, nivellera maskinen ovanpå hålet, borra färdigt hålet för att sedan gör om det på nytt, säger Fredrik Lindström, produktchef Automation, Epiroc.

För att maskinen ska kunna prata tillbaka till kontrollrummet har nätverksutrusning monterats på. Maskinen är även utrustad med videosystem och dubbla säkerhetssystem, allt för att underlätta automatisk styrning utan att tumma på säkerheten.

Automatiseringsprojektet flyter på

Projektet har flutit på enligt plan. Vi har haft ett mycket bra projektteam både från Boliden och Epiroc med kunnig och driven personal, säger Fredrik Lindström.

Nästa steg är att testa möjligheterna att borra ett komplett mönster med automatisk borrmaskin. Hittills har testerna fallit väl ut, trots stora utmaningar.

Vi har fått betydligt mycket högre nyttjandegrad av maskinen

Ibland vräker det ner snö och är väldigt kallt här uppe. Under de senaste testerna hade vi både snöstorm och kyla – under minus 20 grader – men allting fungerade jättebra, säger Peter Palo.

Redan nu märks effekterna av satsningen. Eftersom operatörerna arbetar säkert uppe i kontrollrummet kan flera maskiner gå samtidigt och uppdelningen av arbetet är mer flexibel. Det blir också möjligt att borra över pauser och skiftskarvar när driften är automatiserad. Planen är att även kunna borra under natten – vilket kommer effektivisera arbetet ytterligare.

18% ökning i produktivitet

Ökad produktiviet 

Resultatet av fjärrstyrningen och automationen är en ökning i produktivitet med 18 procent jämför med den bemannade utrustningen. Bara helautomatiseringen av Pit Viper 351 har inneburit en 30-procentig ökning.

Vi har fått betydligt mycket högre nyttjandegrad av borriggen, vilket innebär att vi i framtiden kanske inte behöver investera i lika många maskiner. Vår vision är att vi ska ha så mycket som möjligt på automation och fjärrstyrning, säger Peter Palo.

’Water for all’ firar 35 års kamp för rent vatten

0

Det är en kväll i mitten på mars 1984. På en av Sveriges Televisions två kanaler visas dokumentären Död jord. Den handlar om den då pågående torkan i Peru. Hemma i sitt vardagsrum sitter Torgny Rogert och ser filmen tillsammans med sin fru. I ett annat vardagsrum sitter Torgnys kollega, Peter Håkansson och ser samma film. Båda två blir väldigt gripna av historien och när de träffas i fikarummet dagen efter har de har samma fråga gnagde i deras huvuden var ”vad kan man göra åt det här?

Torgny och Peter som båda jobbade på den delen av Atlas Copco som numera är Epiroc bestämde sig för att använda sin kunskap och expertis till att göra någonting.

Redan några månader senare i augusti samma år drogs det första projektet igång. Torgny och Peter fick hjälp av kollegor från Atlas Copco för att starta en första hjälpinsats i ett av områdena i Peru från tv-dokumentären att få tillgång till rent vatten.

Water for all har hjälpt miljoner människor

När Atlas Copco sedan gick med på att skänka pengar till organisationen så började den att växa. Insatsen inspirerade fler kollegor som en efter en ville hitta ett sätt att bidra. Sedan starten har tusentals kollegor skickat sina bidrag och miljoner människor runt om i världen har hjälpts av Water for all.

Det som var tänkt som en engångsinsats har idag vuxit till ett globalt initiativ med Epiroc och Atlas Copco-anställda i mer än 58 länder som antingen driver eller startar lokala Water for all-organisationer. Under de 35 åren som gått sedan starten har Water for all hjälpt över en miljon människor att få tillgång till rent vatten. Projekten drivs alltid tillsammans med de människor man försöker hjälpa.

En särskilt stor insats för kvinnor.

Att kvinnorna är med och driver projekten framåt är en nyckel. Det ligger ofta på kvinnorna och flickorna att hämta vatten och många gånger får de gång långa sträckor, varje dag. Att få sig en brunn i närområdet har därför särskilt stor inverkan på just kvinnornas vardag. När de inte längre behöver lägga timmar till att hämta vatten får de tid till att driva utvecklingen i deras byar.

Water for all har ett globalt avtryck. Förra året hjälpte organisationen bland annat Rohingya-flyktingar i Bangladesh, skolbarn på landsbygden i Mexiko, jordbrukare i Indien och bybor i Malawi.

Organisationen drivs fortfarande precis som det började genom frivilligt arbete. Ett exempel är Mikael Lorin. På dagtid jobbar han på Epiroc i Örebro som global chef för en viktig affärsfunktion. Sin fritid har han sedan flera år tillbaka ägnat till rollen som ordförande för organisationen i Sverige och nu hjälper han till att samordna programmet globalt.

Förutom insatserna från passionerade kollegor världen över så matchar Epiroc även varje skänkt krona från en anställd med lika mycket.

Vatten förändrar liv

35 år sedan starten fortsätter verksamheten i stor skala. Nu pågår till exempel för fullt förberedelserna inför ett projekt i Nepal där man hjälper bybor att konstruera ett system som ska föra dricksvatten till avlägsna bergsbyar i Nepal.

Mikael Lorin är därför glad över att allt fler Epiroc-anställda vill engagera sig och exempelvis att starta insamlingar, projekt eller att bli ambassadörer för organisationen.

”Ju fler människor hjälper till, desto mer kan vi göra,”säger Mikael.

Nu ska det bli enklare att söka gruvtillstånd

0

Riksdagen röstade i början av maj igenom ett förslag om att förenkla processen för att söka gruvtillstånd

Tillståndsprocessen för gruvtillstånd har länge ansetts vara onödigt krånglig och utdragen, något som ses som ett hinder för vissa projekt.

Frågan har behandlats i näringsutskottet och enligt utskottets ordförande, Carl-Oskar Bohlin (M), skulle en förenklad process gynna både gruvbranschen och markägare.

Skadar konkurrenskraften

– Det här handlar egentligen om en bättre process för båda parter, så väl för markägare som de i prospekteringsbranschen.

– Dagens utdragna processer skadar konkurrenskraften i vår gruvnäring men skadar också folk som drabbas av långa tidsdräkter, säger Carl-Oskar Bohlin till TT.

Förslaget om att förenkla tillståndsprocessen fick stöd av Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, medan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot förslaget.

Riksdagen riktade  i beslutet en uppmaning till regeringen om att återkomma med konkreta förslag på hur det kan göras. En möjlighet som lyftes fram var att ge en myndighet, till exempel Sveriges geologiska undersökning (SGU), ett övergripande ansvar för hela tillståndsprocessen.

Stölder av drivmedel ökar – maskinägare drabbas

0

Risken att drabbas av stöld av drivmedel, främst diesel, ur maskiner, fordon och tankar tycks vara större än någonsin.

Under förra året anmäldes 3 939 stölder av diesel ur fordon, maskiner och tankar. Det är 11 stölder om dagen.

Det framgår av branschorganisationen Maskinentreprenörernas sammanställning av siffror från Brottsförebyggande rådet. Siffrorna visar också att stölderna har ökat med 3,6 procent från 2017.

Mörkertalet är stort

Hampe Mobärg, vd för Maskinentreprenörerna, säger att anmälningarna bara utgör toppen av ett isberg:

– Från tidigare undersökningar vet vi att mörkertalet vid den här typen av brott är stort. Man skulle behöva dubblera antalet anmälda stölder för att över huvud taget komma i närheten av problemets verkliga omfattning, säger han och fortsätter:

– Många av våra medlemmar utsätts för stöld flera gånger veckan men känner att det är hopplöst att anmäla eftersom chansen att tjuvarna åker fast och döms till kännbara straff är minimal. Det är helt enkelt inte speciellt riskfyllt att ägna sig åt dieselstölder.

Flest stölder i Stockholm

Flest stölder – 106 stycken – anmäldes i Stockholms kommun, följt av Norrköping och Göteborg med 100 respektive 83 anmälningar.

Men de tre skånska kommunerna Lund, Helsingborg och Staffanstorp hade de största ökningarna av antal anmälda brott.

Stefan Löfdahl, Borrmästare: ”De här är de vanligaste misstagen vid borrning”

Stefan Löfdahl jobbar sedan april förra året som Borrmästare, en relativt ny roll som innebär att han hjälper företag och operatörer med stora och små utmaningar när det kommer till ovanjordsborrning. Med sina 25 år inom Atlas Copco-gruppen och erfarenheter inom produktion, montage, testning, borrmaskinsutveckling och teknisk service har Stefan Löfdahl på kort tid blivit en ovärderlig resurs för många av Epirocs kunder.

Vi har växlat några ord med Stefan om rollen som Borrmästare, hur han hjälper kunder med deras utmaningar och de vanligaste misstagen vid borrning.

Hur ser en arbetsvardag ut för en Borrmästare?

Jobbet som Borrmästare innebär en hel del resor för att åka och träffa operatörer runt om i hela Sverige. Väl på plats så kan jag göra skillnad på direkten genom att utbilda operatören i hur borriggen fungerar och hur man kan hantera olika utmaningar som sker under borrning.

Sedan förekommer det en hel del tekniskt support både över telefon och på plats där jag är lite av en mellanhand mellan fabrik och kund.

Nu när vi bygger en teknisk support på Epiroc kommer de att ta över många av de här frågorna kommer jag få mer tid till arbeta med utbildning.

Var ser du att det behövs mer utbildning?

Om jag ska generalisera så är många av operatörerna självlärda. Man har fått en kort genomgång och sedan är det bara att börja borra. Personligen tycker jag inte detta är schysst för operatören eller för riggen. Jag vill att vi ökar kompetensen redan från start så att operatören känner sig trygg att använda sin borrvagn och att de ska kunna känna yrkesstolthet i vad de gör. Att vara operatör idag är ett jobb som kräver en hel del kunskap.

Vilken slags utbildning ser du störst behov av?

Utbildning i att lära sig hantera borrvagnen. Teknikutvecklingen har gått framåt och jag vill att fler ska kunna känna sig helt trygga i att använda maskinens prestanda maximalt i alla lägen och utmaningar. Det kan till exempel handla om att få ut det mesta av riggen när det kommer till borrprestanda och borrekonomi det vill säga kunden ska få ut så mycket borrmeter som möjligt till den lägsta kostanden.

Vilka är de vanligaste misstagen?

Hålavvikelse, varmgång i skarvar och onödigt slitage. För det första är det viktigt att maskinen är inställd rätt vad gäller slagverk-, matnings- och rotationsvarvtal. Allt detta är beroende på vilken typ av utrustning som används. Det är viktigt att komma ihåg att om man ändrar en parameter som kanske man måste ändra någon mer. I många fall så kan mycket avhjälpas om borrstyrningen i maskinen är rätt inställd för gällande bergförhållande. Det kan vara rotationsmoment, använder fel utrustning eller borrkrona, att man slår för hårt eller löst.

Och det här kan du som Borrmästare hjälpa operatörerna att undvika?

Precis det är tanken, utbildning efter kundens och operatörens behov och förutsättningar gör att vi tillsammans kan minska många onödiga driftstopp och slitage. Sedan kan jag stötta när man som företag vill köpa in en borrigg, så behovet av rätt utrustning görs rätt från början. Och sen såklart stötta internt på Epiroc, öka kunskapen hos service och sälj om våra riggar och borrtekniken bakom.

Efter 25 års erfarenhet antar jag att du har samlat på dig en hel del kunskap?

Ja visst har jag det, jag har lärt mig den hårda vägen och genom att vara intresserad av att förstå så har jag byggt på den kunskapen. Men visst även jag blir fundersam ibland, det gäller att förstå berget, och hur man sätter första hålet rätt. Och det är inte alltid självklart.

Har du några frågor, funderingar eller vill ha hjälp med något som rör ovanjordsborrning? Kontakta Stefan på stefan.lofdahl@epiroc.com

SGU satsar på prospektering av batterimetaller i Sverige

Batterimetaller och andra innovationskritiska metaller är i ropet just nu. Kobolt, litium och sällsynta jordartsmetaller är efterfrågade när vi ställer om till eldrift. 

TEXT Anders Myrdal

Det handlar om batterimetaller som är nödvändiga i omställningen till ett klimatvänligare samhälle som använder batterier snarare än fossila bränslen. Sveriges geologiska undersökning, SGU, menar att det finns stor potential för prospektering i Sverige efter innovationskritiska råvaror. De har därför fått 10 miljoner kronor av regeringen för att kartlägga möjligheterna för utvinning av innovationskritiska metaller.

Uppdraget ska redovisas år 2020. Bergslagen är ett specifikt område som ska undersökas, andra namngivna extra intressanta områden i SGU:s rapport är norra Norrbotten och Skelleftefältet.

Här har du batterimetallerna – i sifferform.

97

… procent av den globala utvinningen av alla sällsynta jordartsmetaller sker i Kina. På grund av den höga efterfrågan, inte minst för länder inom EU, är bhovet av nya fyndigheter stort.

65

… procent av all produktion av kobolt, som är en batterimetall som exempel används i litiumjonbatterier till elbilar och elhandverktyg, sker i Kongo.

17

… grundämnen ingår i gruppen sällsynta jordartsmetaller.

3

… är litiums siffra som grundämne i det periodiska systemet, i gruppen alkaliska metaller.

8

… grundämnen har upptäckts genom åren i Ytterby gruva utanför Vaxholm i Stockholms skärgård. I gruvan gjordes den första kända upptäckten av sällsynta jordartsmetaller i slutet av 1700-talet, då man hittade för den tiden okända grundämnen i bergarten pegmatit.

780 år

Så länge kommer en fyndighet utanför Japans kust klara den globala efterfrågan av den sällsynta jordartsmetallen yttrium. Enligt en studie som publicerats i Natures Scientific Reports innehåller fyndigheten 16 miljoner ton sällsynta jordartsmetaller.

85 000

… ton litiumjonbatterier. Så mycket får Northvolt tillverka varje år i den batterifabrik som nu byggs i Skellefteå, enligt det miljötillstånd företaget fick i april i år. Det är dubbelt så mycket som tidigare tillstånd.

Missa inte intervjun med Northvolts vd Peter Carlsson som finns med i senaste numret av magasinet Bitz.

Så dubblade Borlängeföretaget sin sprängmedelsförbrukning på ett år

På bara ett år har Dala Spräng och Grävteknik fördubblat sin omsättning av sprängmedel. Förklaringen ligger i en av marknadens minsta hydrauliska borriggar, som gjort att Borlängeföretaget tagit spränguppdrag de tidigare inte kunnat drömma om.

Vid Brotorpsskolan i Lindeberg pågår ett intensivt arbete med att göra plats för en utbyggnad. Terrängen är utmanande, utrymmet är trångt och eftersom arbetet görs precis intill skolan så ställs extra höga krav på precision. Mitt i bullret står Viktor Eriksson sköter med van hand delar av sprängningsarbetet. Arbetet fungerar bra förklarar han, tack vare den lilla, smidiga borrmaskinen som företaget köpte in för ett år sedan.

Genom att stötta upp arbetet med vår maskin har vi kunnat öka produktionstakten mellan sprängningarna. Trots att maskinen är liten kan vi borra både djupare och grövre under samma tid som tidigare. På så vis blir det också bättre ekonomi.

”Omsättningen har förändrats mycket sen vi köpte T15. På ett år har vi dubblerat omsättningen av sprängmedel på sprängavdelningen.”

Det var efter ett tips från en kollega i branschen som Viktor Eriksson som är sprängledare på Dala Spräng och Grävteknik bestämde sig för att testa en av branschens minsta borrmaskiner. Förhoppningen var att effektivisera arbetet. Ett år senare har det visat sig vara en lysande idé.

Viktor Eriksson styr sin T15 utanför Brotorpsskolan i Lindesberg

-Tack vare att borriggen är lite mer effektiv än konkurrenterna klarar vi flera olika typer av jobb. Det gör att vi kan ta oss an fler typer av uppdrag, säger Viktor Eriksson.

Fördubblade omsättningen av sprängmedel

Familjeföretaget Dala Spräng och Grävteknik har 15 anställda. Uppdragen spänner mellan grävning, dränering och sprängning. Sedan företaget köpte in Epirocs borrigg FlexiROC T15 R för ett år sedan har omsättningen på sprängavdelningen dubblerats.

Vi har utvecklats mycket inom sprängningen det senaste året, från små och medelstora jobb till ganska stora jobb på upp till 5000 kubikmeter berg. Det hade vi inte kunnat göra med vår tidigare borrigg, säger Viktor Eriksson.

Den lilla borriggen är populär, speciellt hos mindre företag som just Dala Gräv och Sprängteknik. Enligt Epirocs borrmästare Stefan Löfdahl är just smidigheten en viktig förklaring.

Stefan Löfdahl
Stefan Löfdahl, Borrmästare Epiroc

-Det är många kunder som använder den här för mindre jobb som anläggning av tomter och pooler. Den passar också bra när du ska in i trånga utrymmen. Tack vare att den är hjulburen så förstör den inte heller så mycket.

”Jag har varit med om att folk till och med har kört 102-mm borrkrona med den här maskinen. Det är väl kanske inte avsikten, men det funkar.”

Dala Spräng och Grävteknik har dessutom valt till ett serviceavtal med Epiroc, allt för att hålla produktionstakten. Det innebär kontinuerlig service och dessutom finns serviceteknikern Fredrik Norlinder bara ett samtal bort om något skulle gå sönder.

Serviceavtal minskar risken för avbrott

-Jag var ju med och startade upp deras maskin och det har funkat bra från första dagen. Vi har en personlig kontakt, de ringer till mig direkt och sen åker jag ut och servar eller reparerar, beroende på vad som behövs. Det ingår ju också i avtalet att vi har koll på hur maskinen mår, säger Fredrik Norlinder.

-Det brukar räcka med ett samtal så löser det sig ofta väldigt fort, säger Viktor Eriksson.

”FlexiROC T15 R kan även användas i trånga utrymmen i till exempel gruvan. Den kan också borra sidoborrning och uppåtborrning så det finns väldigt många användningsområden för maskinen.”

Ett stillestånd kan vara väldigt kostsamt och jobbet med att få igång maskinen så fort som möjligt kan vara avgörande. Tack vare det väloljade samarbetet har maskinen endast stått still några få dagar det senaste året.

-Eftersom produktionstakten är betydligt mycket högre nu så blir stoppen inte lika påtagliga, men det är ändå väldigt skönt att inte behöva bry sig så mycket om service utan att istället bara kunna köra, säger Viktor Eriksson.

Peter Carlsson: ”Ska vi lyckas halvera våra globala koldioxidutsläpp inom 15 år är det bråttom””

Alla talar om Northvolt. Företaget storsatsar för att ta på sig ledartröjan inom europeisk batteritillverkning. Kan vd Peter Carlsson, som lämnade ett chefsjobb på Tesla, och hans kollegor lyckas driva omställningen från fossilt till el?

Peter Carlsson är i Västerås. Här jobbar Northvolt just nu för högvarv med produktutveckling parallellt med att den stora anläggningen som har kostat över en miljard färdigställs. Mot slutet av året ska allt vara igång.

Samtidigt pågår arbetet med Europas största batterifabrik i Skellefteå där grundstrukturen ska börja byggas i slutet av sommaren.

I polska Gdansk byggs batterisystem av cellerna som ska producerar i Sverige. Och inom ett år ska personalstyrkan på i dagsläget 300 anställda dubbleras.

Att företagets vd och medgrundare Peter Carlsson är en upptagen man är ingen underdrift. Och just tempot är en stor del av Northvolts DNA.

Tid är en viktig resurs

– Det är en viktig lärdom från min tid på Tesla. Att aktivt jobba med en ”sense of urgency”. Tid är en av våra viktigaste resurser. Ska vi lyckas halvera våra globala koldioxidutsläpp inom 15 år är det bråttom. Och ska Northvolt kunna vara med och driva utvecklingen måste vi hålla ett högt tempo, säger Peter Carlsson.

Det var under tiden på Tesla som idén om Northvolt föddes. Från första parkett kunde Peter och kollegan Paolo Cerruti följa hur elektrifieringstrenden växte fram.

Att öka batterikapaciteten och samtidigt minska kostnaden för batterierna var nyckelkomponenter för att kunna göra elektrifierade produkter som överglänser diesel- och förbränningsmotorerna.

Valet föll på Skellefteå

Peter och Paolo sneglade mot Europa. Med en stor energi- och bil- och transportindustri som i och med Parisavtalet hade starka drivkrafter för att ställa om såg förutsättningarna goda ut för kontinenten.

– Ju mer vi studerade förutsättningarna desto tydligare framstod de stora möjligheterna. Med mitt svenska ursprung ville jag gärna lägga vår produktion i Sverige men det var inte ett självklart val från början. I slutändan stod det ändå mellan bland annat Vasa i Finland och åtta kommuner i Sverige. I Finland finns liknande synergier men Sverige hade med sin starka industri en större inhemsk upptagningsförmåga av våra batterier, säger Peter Carlsson.

Att ha tillverkningen i Sverige kan också få fördelar när det gäller närhet till de råvaror som krävs i tillverkningen av battericellerna. Fyndigheter av vissa innovationskritiska metaller som används i batterier finns i Sverige.

Om de börjar brytas kommersiellt behöver Nortvolt inte importera råvaran.

– Vi ser det som en stor fördel på sikt. Det finns stor potential för detta i Norden och det är en av anledningar till att vi valde att lägga vår fabrik just i Skellefteå, säger Peter Carlsson.

Northvolt i samarbete med Epiroc

Redan för två år sedan inledde Epiroc ett samarbete med Northvolt. I nuläget har flera underjordiska gruvmaskiner ställts om till elektrisk drift och ett nytt projekt har inletts.

Det minskar koldioxidutsläppen vid gruvbrytning och ger också stora ekonomiska fördelar. Behoven av ventilationssystem vid gruvbrytningen minskar och arbetsmiljön förbättras.

– Våra ingenjörer tycker att det är enormt kul att jobba med Epiroc. Och på det sätt som Epiroc har drivit elektrifieringsfrågan har man etablerat en stark marknadsposition som ger konkurrensfördelar, säger Peter Carlsson.

Inom de närmsta tio åren kommer den industriella strukturen för batteriproduktion i Europa att sätta sig. Ju snabbare Northvolt kan accelerera sin expansion desto mer kan de vara med och sätta en struktur som i efterhand är svår att förändra.

När bilindustrin väl har satt sina försörjningskedjor flyttar man dem ogärna.

”Stor positiv påverkan på klimatet”

– För mig är arbetet med Northvolt nästan ett kall. Det är en utveckling av mina tidigare erfarenheter med att jobba med storskaliga processer i olika delar av världen och att driva industriomställning. Lyckas vi har det en stor positiv påverkan på Sverige och vårt globala klimat. Det är en stor motivationskraft för mig, säger Peter Carlsson.

På Northvolt jobbar i dag anställda från över 40 olika länder. Man har från början aktivt rekryterat på en internationell arbetsmarknad för att skapa ett team i världsklass. Det skapar en dynamisk miljö med motiverade och talangfulla människor.

För Peter Carlsson upptar jobbet en stor del av den vakna tiden. Övrig tid spenderar han med familjen och utövar gärna någon form av sport. Han har också ett stort mat- och vinintresse.

– Om jag ser framåt så jobbar jag med Northvolt i många år framöver. Men kanske att jag någon gång i framtiden lever ut min dröm om att bli vinbonde på en mysig liten vingård i Frankrike, säger Peter Carlsson.


Det här är Peter Carlsson

1970. Föds i Södertälje.
1989. Börjar studera till civilekonom med inriktning mot produktions- och kvalitetsstyrning vid Luleå tekniska universitet.
1995. Första jobbet som Sourcing Manager på Ericsson.
2011. Börjar på Tesla som inköps- och logistikchef..
2016. Grundar Northvolt.

2021. Sommarpratar i P1 Sommar

Fakta / Northvolt

  • Northvolt är ett svenskt företag som just nu bygger Europas största batterifabrik i Skellefteå för tillverkning av litiumjonbatterier till elbilar och för lagring av energi.
  • Företaget grundades 2016 av Peter Carlsson och Paolo Cerruti som valde att avsluta sina jobb på Tesla för att satsa på Northvolt.
  • Tillsammans med Epiroc har man tagit fram batterier för eldrivna gruvmaskiner som kommer att säljas globalt.

Projektchefen: ”Nya tunnelbanan är ett historiskt bygge”

För första gången på över 40 år byggs nya sträckor under jord i Stockholms tunnelbana. I mars sprängdes första salvan för en av arbetstunnlarna på sträckan Akalla–Barkarby nordväst om staden.

TEXT Linda Swartz FOTO Kristina Sahlén

Stockholm vilar på en så gott som solid berggrund av granit och gnejs. Därför är det inga större bekymmer när tunnlarna för den nya t-banan ska sprängas fram även om den nya tunneln på vissa platser går endast fem meter under nya Förbifart Stockholm. Den nya t-banan kommer att utgöra en fortsättning i nordväst av den blå linjen, nätets yngsta.

– Tunnlarna kommer att gå i berg hela vägen och passera under Förbifarten, säger Anna Nylén.

Hon är projektchef för sträckan Akalla–Barkarby och den som har överblicken över jättearbetet. Det är fem år sedan hon påbörjade sitt jobb och det färdiga resultatet får hon se först om nästan sex år.

– Det känns bra att få vara med och bygga något som är så viktigt för stockholmarna. Det är också ett historiskt bygge, eftersom det inte gjorts några stora utbyggnader av tunnelbanan på 40 år.

Tunnlarna sprängs från flera fronter

Varför behövs då den här nya sträckan? Tunnelbanan passerar under en nybyggd motorväg, ett nedlagt flygfält och slutar i ett industriområde på andra sidan ännu en motorväg. Men när banan står klar 2024 kommer allting ovan mark att ha omvandlats.

Den nya Barkarbystaden, med bland annat flygfältet och Veddestas industritomter, får 14 000 bostäder för cirka 30 000 invånare fram till 2032. Totalt beräknas det att invånarantalet i Järfälla kommun, där bostäderna byggs, kommer att öka med nära 100 procent. Alltså är det en bra idé att bygga ny tunnelbana till det här området.

Nya tunnelbanan - karta

Tunnlarna som tågen ska gå i kommer att sprängas från flera fronter samtidigt.
Från Akalla kommer de två spåren löpa i separata tunnlar och efter station Barkarbystaden gå parallellt i en större tunnel. Den exakta placeringen av tunnlarna har avgjorts delvis av förhållandena under jord, delvis av hur den nya stadsmiljön ovan mark är tänkt att se ut.

– Vi började med en bred korridor, och efter flera samråd med alla inblandade aktörer enades vi om hur den skulle smalnas av, säger Anna Nylén.

Noggranna markundersökningar

Innan infrastrukturplanerna spikades gjordes noggranna undersökningar av markförhållandena. Främst gjordes jord-bergsonderingar för att kolla djupet till berg och kärnborrningar för bedömning av bergkvaliteten.

Ett antal olika bergmekaniska tester på borrkärnor har utförts och borrkärnorna har karterats för karaktärisering av berget. Det har även utförts olika hydrauliska tester och filmats i borrhålen för att få ytterligare information om bergets egenskaper. Bara i Barkarby har det borrats över 1 000 hål. Anna Nylén beskriver det som att man ”gått som en symaskin” längs hela sträckan.

Ovanliga bergarter ger projektet nya utmaningar

En upptäckt under arbetet var det parti nära den planerade station Barkarby som visade sig bestå av en ovanlig form av granit som heter episyenit. Den är mer porös än den vanliga graniten och kräver därmed mer omsorg vid tätningen, men det ska inte innebära några problem för tunnelbygget.

– Det känns bra att få vara med och bygga något som är så viktigt för stockholmarna. Det är ett historiskt bygge,det HAR inte gjorts några stora utbyggnader av tunnelbanan på 40 år.

Däremot hade det varit bekymmersamt att bygga tunneln den rakaste vägen mellan Barkarbystaden och Barkarby. Där stötte undersökningarna på en rejäl sänka som hade gjort det praktiskt omöjligt att bygga en tunnel förbi.

Antingen hade den fått slutta för mycket för att nå ner i berget eller gå genom det som i projektgruppen kallas ”våtmarken”. I stället går nu tunneln i en böj för att kunna sprängas i berg hela vägen.

Fem meter under Förbifart Stockholm

Cirka 700 meter väster om Akalla station passerar tunnlarna under Förbifart Stockholms motorvägstunnlar med en marginal av cirka fem meter berg. Hur tjock bergtäckningen behöver vara går inte att säga generellt. Det beror på bergkvaliteten, närheten till andra anläggningar under mark, storleken på tunneln och så vidare.

Men en tumregel vid en första bedömning är att en bergtäckning motsvarande minst halva tunnelns bredd är önskvärd om normala tunneldrivningsmetoder ska kunna användas.

Upphandling för nya tunnelbanan görs snart

Det var aldrig aktuellt att låta tunnelbanan gå ovanför motorvägens tunnlar. Då hade man fått göra en så kallad cut and cover, eller öppet schakt.
– Men genom att tunnlarna ligger i berg frigörs marken ovanför till hus, säger Anna Nylén.

De två nya stationerna kommer att bli av envalvstyp, det vill säga en stor plattform i mitten med spår på var sida. Över alltihop välver sig berget med ett nedpendlat tak för ventilation och belysning. Från spårbädden till högsta punkten i valvet blir det cirka nio meter.

Vem som ska utföra själva tunnelsprängningen, då drygt 700 000 kubikmeter berg ska upp ur underjorden, är inte klart ännu. Upphandlingen ska göras under året och sprängningarna börja under första kvartalet 2020.


Tidplan för nya tunnelbanan Akalla–Barkarby

Kvartal 1 2019
Byggstart arbetstunnlar. Tre tunnlar sprängs väster om Akalla, i blivande Barkarbystaden och i nuvarande Veddesta. Upphandling startar för berganläggningsentreprenaden.

Kvartal 1 2020
Sprängningen av huvudtunnlarna för spårtrafiken påbörjas. Entreprenör upphandlas just nu.

Under 2020
Upphandling av installation, el med mera startar.

2022
Tunnlarna är färdigsprängda. ”Inredning” av stationerna och tunnlarna påbörjas.

Kvartal 4 2024
Trafiken i nya tunnelbanan ska vara igång.


Fakta sträckan Akalla–Barkarby

  • Tunnlarna blir 4 kilometer långa och kommer att gå i berg hela vägen.
  • De två stationerna, Barkarbystaden och Barkarby, placeras cirka 30 meter under mark. I Barkarby skapas anslutning till pendeltåg, regionaltåg och bussar.
  • 710 000 kubikmeter fast berg kommer att sprängas ut, till största delen granit.
  • Ungefär 32 000 kubikmeter betong kommer att användas.
  • Kostnaden för denna sträcka av nya tunnelbanan är 3,31 miljarder kronor i 2016 års penningvärde. Region Stockholm, Järfälla kommun och staten står för finansieringen. Statens insats består i stora delar av intäkter från trängselskatten i Stockholm.
  • År 2030 beräknas 2 800 resenärer kliva på och av tunnelbanan i Barkarbystaden under morgonens rusningstimme.

Så kommer du igång med automatisering

Hallå där … Fredrik Lindström

Du är Product Manager Automation på Epiroc och jobbar i ovanjordsgruvor i Sverige och Finland, med fjärrstyrning och automation på Epirocs Pit Viper-riggar.

När man vill automatisera gruvdrift – var börjar man?

– I ett partnerskap börjar vi med att granska nuvarande processer, för att se var automation gör mest nytta. Därefter kan vi hjälpa till med projektledning och nätverksanalyser för att på bästa sätt hitta den rätta och mest hållbara automationslösningen.

Vad ska man tänka på?

– Det är viktigt att få med nyckelpersoner i samtliga led i tidigt skede för att på bästa sätt kunna påbörja arbetet med förändringar som sker i arbetsprocesserna. Är inte dessa på plats när tekniken implementeras och sätts i drift, kommer man inte kunna se goda resultat lika snabbt.

Vilka är de främsta fördelarna?

– Fördelarna med att automatisera borrcykeln är främst ökad säkerhet, förutsägbarhet, produktivitet och lägre driftkostnader. Ett exempel är att borrhålen alltid hamnar på rätt plats och höjd, vilket i sin tur ger ännu lägre kostnader tack vare bättre fragmentering och krossbarhet.

Finns det några nackdelar?

– Jobbar man systematiskt med att förnya och förbättra arbetssätt och strukturer som speglar automation, då ser jag inga nackdelar.

Hur blir det med underhåll av maskiner?

– Autonoma maskiner ställer högre krav på underhåll. Samtliga system måste vara hundra procent felfria för att vi ska tillåta drift i en automatiserad gruvmiljö.

Hur påverkas personalen i gruvan?

– Automatisering av en gruva genererar en bättre och säkrare arbetsmiljö för de anställda.
Använder man sig av ett kontrollrum ökar även den sociala biten då flera operatörer samlas i samma lokal och kan utbyta kunskap och erfarenheter jämfört med att sitta isolerad i en hytt.

Vilka fördelar finns för företaget?

– För arbetsgivaren innebär automatisering att det krävs färre anställda för att utföra samma arbete. Det blir lättare att hitta personal med rätt kompetens då produktiveten inte är lika beroende av en skicklig borroperatör, det går lika bra med en som är relativt nyutbildad.
– En annan stor fördel är att jämställdheten kan öka, då fler kvinnor söker sig till dessa jobb.

Gör automatiseringen att gruvjobb försvinner?

– Jobben kommer inte att försvinna när en gruva automatiseras, däremot kommer det att skapas nya roller. Elektriker, IT- och systemingenjörer, och dataanalytiker är yrken som kommer efterfrågas i framtidens automatiserade gruvindustri.

En ny rigg blir till – historien bakom SmartROC D65

Vad händer egentligen bakom kulisserna när en ny rigg blir till? Vi har följt utvecklingsprocessen av Epiroc:s nya SmartROC D65, från det interna firandet av den första ”Early Build-prototypen”, genom fotosessioner i ett februarikallt Örebro fram till lanseringen under Bauma, världens största maskinmässa i München. Här är historien bakom SmartROC D65. 

”Early build” och prototyper

”Jag är så stolt över allt vi gjort. Fantastiskt!” Det är en kulen dag i oktober 2018 och Kent Peippo tittar ut över publiken som samlats i prototyphallen i Örebro. Det är så många som kommit den här dagen så Kent har fått klättra upp på en liten stege för att alla ska kunna se honom. De har samlats för att fira den första tidiga prototypen, en så kallad ”Early Build-prototyp av vad som ska bli en helt ny ovanjordsrigg. Det är en uppslupen stämning, publiken skrattar och pratar. Kent håller ett glas alkoholfri cider i högerhanden samtidigt som han med ord öser beröm över projektteamet. Teamet tar tacksamt emot berömmet. De har jobbat hårt med den nya maskinen. Under månader har de tillsammans öst in av både själ och hjärta i det än så länge hemliga SmartROC D65-projektet.

”Eftersom att vi på många sätt utmanat vårt eget arbetssätt så har vi tvingat in oss på nya vägar för att lösa de utmaningar som alltid uppstår under vägen”

Några månader senare träffar vi Kent igen. Han beskriver hela utvecklingsprocessen som mestadels rolig – men också som utmanande. ”Eftersom att vi på många sätt utmanat vårt eget arbetssätt så har vi tvingat in oss på nya vägar för att lösa de utmaningar som alltid uppstår under vägen. Men tror att det har gjort att vi kommit närmare varandra och att vi skapat en genuin teamkänsla mellan alla som varit inblandade”.

Ett helt nytt arbetssätt

Han pratar om utmaningarna under processen. ”Vi har utmanat det traditionella sättet att driva ett projekt. Det har också, såklart, skapat en hel del förvirring och ibland även frustration. Den första tiden gick till att vänja oss med våra nya utvecklingsmetodik. När vi kommit igenom den fasen så föll projektteamet in vårt nya arbetssätt. Att springa bredvid den utstakade vägen är alltid jobbigare. Du tvingas att ta beslut som du normalt inte hade behövt. Vi hade inte alltid stöd i våra system för hur vi jobbade så vi fick bygga nytt som passade våra nya processer. Det tighta tidsschemat har också tagit ut sin rätt.”

Högprioriterad innovation

Kent Peippo berättar om starten av projektet, om hur ledningen redan från första dagen gav sitt fulla stöd till teamet. De skickade samtidigt tydliga signaler om vad de förväntade sig från projektet. ”Ganska snart hade vi en klar bild av vad i tekniken som var nytt och vad som var beprövat. Vi byggde en så kallad ”Early Build” – en fullt funktionerande prototyp med beprövad teknik vilket gav oss en verifikationsplattform för de nya funktioner vi ville skapa. Prototypen gav oss samtidigt mer tid till att utveckla och förbättra designen ur ett underhållsperspektiv.”

”Jag har sett en oerhörd uppfinningsrikedom. MÅnga gånger i form av  långa, engagerade diskussioner mellan ingenjörerna innan de rullat upp ärmarna och dykt ner i prototypen.”

Ett engagerat utvecklingsteam

Kent berättar med stolthet om sina kollegor i utvecklingsteamet. Alla ställde upp och tog till sig den utmaningen det innebar att implementera ett nya arbetssätt. ”Jag har sett en oerhörd uppfinningsrikedom. Många gånger i form av långa, engagerade diskussioner ingenjörerna mellan innan de har rullat upp ärmarna och dykt ner i prototypen. Jag har sett nya kreativa lösningar växa fram i produktion och leverantörskedjan för att snabba upp och korta tid i produktionen. Jag är relativt ny inom Epiroc och var imponerad över det driv och engagemang mina kollegor visat upp i att hitta de bästa lösningarna för projektet och för Epiroc. Det här har varit en fantastisk upplevelse.”

Efterlängtad bland kunderna.

Det är en dag i mars och vi har stämt träff med Mattias Hjerpe, produktchef för SmartROC D65 i en testhall i Örebro. Han har varit inblandad i hela processen och den här dagen gör han sig redo för att stå framför kamerorna. Han ska presentera SmartROC D65 i en ny produktfilm ska presentera den nya maskinen inför Epirocs kunder. Mattias har jobbat med den nya maskinen i flera år så han kan den utan och innan. Han vet också hur mycket kunderna ser fram emot den här nya riggen.

”Det här har varit en fantastisk upplevelse.”

”Det här att du kan uppgradera SmartROC D65 utifrån dina behov med exempelvis navigationssystem eller fjärrstyrning gör den framtidssäker. Den här maskinen ger våra kunder bättre lönsamhet och en lägre total ägandekostnad (TCO). Jag är väldig säker på att den här riggen är exakt vad våra kunder behöver” säger Mattias.

På tal om självförtroende så träffar vi Kent Peippo igen precis innan lanseringen på den stora Bauma-mässan i München. Han lyser av självförtroende och är säker på att den maskin som han och hans team precis är på väg att lansera är en högkvalitetsprodukt. ”Vi har jobbat hårt och länge. Vi vet att våra kunder har höga förväntningar, men för att citera en gammal sägning ”den som vågar, vinner” – Vi vågar och vi kommer att vinna!”