På spaning efter Guldvagnen

”Guldvagnen” är gruvvärldens mest kända godsvagn. Bitz har tagit en titt på LKAB:s 1000:e godsvagn som nått nästintill kultstatus.  2012 tillverkades en godsvagn som med åren blivit mäkta populär, särskilt på sociala medier. Vi talar så klart om ”Guldvagnen”. Förmodligen den enda godsvagnen i världen som förärats med den egen Facebook-sida med fans som jagar efter bilder på den sällsynta vagnen. 2012 nådde LKAB en milstolpe av guds nåde. Då tillverkades nämligen den 1000:e godsvagnen i vad som benämns som Sveriges största godsvagnsprojekt i modern tid. För att fira den 1000:e tillverkade vagnen bjöd LKAB in till ett event där man bjöd in anställda och journalister från olika tidningar. – Vi ville att den 1000:e vagnen skulle märkas på något sätt, samtidigt som vi ville fira att vi tagit oss hit, berättar Jan Olovsson. I ett möte bestämde man därför att måla vagnen i guldfärg med siffran 1000 i stora svarta bokstäver. Presseventet blev såklart en succé men man hade inte väntat sig vad som hände efteråt.
Guldvagnen LKAB nr. 1000
Foto: Patrik Landström
När vagnen togs i drift fick guldfärgen sitta kvar och det som var tänkt att ge guldkant till ett pressevent har med tiden blivit ett internetfenomen. Den ovanliga vagnen stack ut så mycket när den susade förbi att folk började lägga upp bilder på Internet när de såg den.

Guldvagnen har en egen Facebook-sida

Guldvagnen, eller ”Guldis” som den också kärleksfullt kallas har till och med fått en egen Facebook-sida som i skrivande stund har över 1300 följare. Varje vecka lägger följare upp nytagna bilder på Guldvagnen när de ser den. Kanske har det att göra med ett gammalt rykte som säger att det för med sig tur om man ser den.
Guldvagnen har en egen grupp på Facebook
”Några km innan Trollsjön så ser jag malmtåget och döm om min förvåning då guldvagnen var med. Hört talas om den när jag var i Luleå i vintras. Magiskt att den uppenbarades mitt ute i fjällvärlden!!!”, kommenterar en besökare som lyckats se Guldvagnen under en fjällvandring. ”Nu är vi i Gällivare OCH VI SÅG GULDVAGNEN!!!! Får jag önska mej nåt nu????” kommenterar en annan. LKAB:s godsvagnar från Kockums är Sveriges största godsvagnsprojekt i modern tid. Totalt tillverkades 1130 vagnar och när den 1000:e vagnen rullade ut från fabriken hade 10,3 km tåg tillverkats vilket motsvarar 21 000 ton stål.

Säkrare bergförstärkning – Nu kommer New Concept Mining till Sverige

0
Tidigare i år blev det klart, affären där New Concept Mining blev en del av Epiroc. Nu kommer sydafrikanska bergförstärkningsexperterna New Concept Mining till Sverige. Bergförstärkning är ofta en kritisk punkt vid gruv- och tunnelbrytning, Enligt en svensk undersökning som gjordes för några år sedan kom man fram till att hela 57 procent brytningstid gick åt till just bergförstärkningsarbeten. Det är också en oerhört viktig säkerhetsaspekt då bergförstärkningen ska skydda både arbetare och utrustning. För att starta upp New Concept Mining på den svenska marknaden flyttade Dirk Venter tidigare under hösten till Sverige. Han berättar passionerat om innovation men är noga med att poängtera att det speciella med New Concept Mining är deras sätt att utveckla nya lösningar tillsammans med sina kunder. – Det finns ett behov på den svenska marknaden av avancerad bergförstärkning. Gruvorna i Sverige blir djupare och djupare vilket ökar kraven på avancerad bergförstärkning för säkra arbetsförhållandena för alla som arbetar under jord. Vi specialiserar oss på att lösa krävande bergförhållanden och vi utvecklar våra produkter tillsammans med våra kunder, säger Dirk Venter.

Säkrare bergförstärkning

Just säkerheten var någonting som några sydafrikanska bergmekanikingenjörer tog fasta på. De ville utveckla nya lösningar för att förbättra säkerheten för gruvarbetare i de sydafrikanska gruvorna där det finns gruvgångar ända ner till 3 900 meter under markytan. De tuffa miljöerna har ställt stora krav på smarta lösningar, vilket bland annat bidragit till att företaget i dag har mer än 200 patent inom bergförstärkning. New Concept Mining kommer att jobba tätt tillsammans med Epiroc. Epirocs nyckelperson vid lanseringen är Petra Kastensson som är försäljningschef för Epirocs bergförstärkningsutrustning. Tanken är att i framtiden börja para ihop utvecklingen av New Concept minings bergbultar med Epirocs bergbultningsmaskiner. – Med New Concept Mining skapar Epiroc en unik helhetslösning. Bultning är ofta en flaskhals inom gruv- och tunnelprojekt. Gruvbolagen och entreprenörerna har stora möjligheter att öka både sin produktivitet och sin säkerhet. Det gäller att satsa resurser på att göra ett grundligt arbete med att välja rätt bergförstärkningsmetod för deras specifika förhållanden, säger Petra Kastensson, försäljningsansvarig för bergförstärkning på Epiroc Sweden.

Så ska gruvornas avfall bli en värdefull resurs

0
En ökad efterfrågan på strategiska metaller och nya innovativa tekniska metoder kan göra det möjligt att utvinna mineral och metaller från tidigare gruvavfall. Samtidigt har Boliden kommit långt inom ett annat område: efterbehandling av nedlagda gruvor.  – I Näslidens nedlagda gruva i Västerbotten har vi skapat både biologiska och sociala värden, säger Pia Lindström, chef för HR och hållbarhet vid Boliden Gruvor och ordförande i Svemins miljökommité. Hon var också en av föreläsarna vid branschorganisationen Svemins miljökonferens i Skellefteå. Årets tema var ”Gruvavfall – resurs och utmaning för en hållbar framtid.” Där den tidigare gruvan låg har Boliden i samråd med boende i närområdet återplanterat skog, skapat ljunghedar, gångstråk och en utsiktsplats. En satsning som ger nya möjligheter att utnyttja det gamla gruvområdet till friluftsliv.  – Hållbarhetsfrågan handlar om att minimera det fotavtryck som våra avfall ger i landskapet. Det är en av våra viktigaste strategiska frågor och omfattar både att minimera risker och att maximera mervärden. Ur ett långsiktigt perspektiv är det viktigt att skapa mesta möjliga nytta med minsta möjliga påverkan.

Viktigt skapa värde från gruvafallet

Metoden som använts som täckningsmaterial av gruvavfallet i Näslidens gruva anses vara i världsklass och består av ett tätskikt av morän och bentonit. En testyta för användning av grönslutslam som täckmaterial har också anlagts vid anläggningen. Ett annat pågående projekt är Gillervattnet i Skellefteå kommun, tidigare använt som sandmagasin. Området ska efterbehandlas för att stabilisera den svavelrika sanden och förvandla området till en våtmarksmiljö för växt- och djurliv. Även i detta stora projekt har Boliden haft workshops och möten med boende i området. – Vi har samlat ihop idéer för att skapa ett värde för befolkningen när vi lämnar mark som vi nyttjat för utvinning av mineral och metaller.

Ny möjligheter till bättre resurshållning

Men att ta hand om gruvavfall handlar inte bara om efterbehandling av nedlagda gruvor. Gruvavfall består till stor del av gråberg och även i anrikningssand kan det finnas material som inte var ekonomiskt intressant när malmen bröts, men som efterfrågas i dag. På flera håll pågår det undersökningar som handlar om huruvida det går att utvinna mineral och metaller ur det gamla avfallet. Möjligheten att göra det vore ett steg i ökad resurshushållning och betyder att avfallet på sikt kan minska i mängd. – Utvecklingsarbetet kring att utvinna mer metaller och mineraler från gruvavfall pågår konstant, säger Pia Lindström. I ett projekt har forskare vid Uppsala universitet undersökt innehållet av sällsynta och kritiska metaller i gamla gråbergsdeponier i Bergslagen. Deponierna är rester från hundratals år av gruvbrytning och undersökningarna visar att det finns en stor spännvidd av sällsynta metaller i deponierna. SGU, Sveriges geologiska undersökning, skriver på sin hemsida att i flera områden i deponierna förekommer metaller som är kritiska för modern och grön teknik.

Omöjligt att utvinna allt

Men SGU skriver också att det med ekonomisk vinning inte vore praktiskt möjligt att utvinna alla värdefulla mineral ur malmen. En del kommer att följa med anrikningssanden – hur mycket av de intressanta mineral som inte kommer att utvinnas hänger ihop med hur värdefulla de är. – Grunden i all gruvbrytning är att minimera avfall och maximera utvinningen. Framsteg görs hela tiden i den här frågan men den är också marknadsberoende, säger Pia Lindström. Är det rimligt att sikta mot zero waste gällande gruvavfall?  – Det är viktigt att ha en vision att sträva mot nollavfall. Vi kan inte i dag säga att vi tekniskt kan nå den visionen, men vi arbetar kontinuerligt med att minimera mängden avfall som produceras och att vi hela tiden utvecklar tekniker och söker tekniksprång. Pia Lindström tror att det kommer återvinnas mer gruvavfall i framtiden och konstaterar att för att bygga en hållbar värld behöver vi mer metaller. – För energilösningar som inte bygger på fossila energilösningar kommer det krävas någonstans mellan 200-1000 procent mer metaller än i dag. En hållbar gruvindustri är en del av att bygga en hållbar värld – så att metallbehovet för att bygga bort fossil energi kan levereras på ett ansvarsfullt sätt. Vi är en del av lösningen.

Hur kan hållbarhetsarbete bana väg för nya gruvor? Nya projekt ska visa vägen.

0
Hållbarhet har blivit en allt viktigare aspekt i alla branscher, gruvnäringen är inget undantag. Gruvnäringen måste därför bli bättre på att redovisa sina hållbarhetssatsningar. Därför startar nu Boliden ett nytt pilotprojekt i Aitik och Kevitsa för att lyfta sitt hållbarhetsarbete i sina ledningssystem.  Den starka medvetenheten om hållbarhetsfrågor i samhället bidrar förstås till att öka kraven på gruvnäringens insatser inom området. Men det är inte hela sanningen, menar Helena Ranängen, forskare i kvalitetsteknik vid Luleå tekniska universitet. – Jag tror också att det har att göra med att gruvbranschen inte genererar lika många arbetstillfällen som förr, och att arbetet kräver andra kompetenser som kanske inte alltid finns att hitta lokalt. Det vill säga samhället får mindre ”tillbaka”, och då ökar kraven. säger hon och fortsätter: – Dessutom finns det starka aktörer inom bland annat ren- och turistnäringen som aktivt värnar om sina intressen. Många stora gruvbolag arbetar idag med traditionella ledningssystem kring frågor rörande deras hållbarhetsarbete som miljö, arbetsmiljö och energi.

Hållbarhetsarbete är en nyckelfråga

I ledningssystemen definieras bland annat rutiner, mätkriterier och uppföljning, och Helena Ranängen anser att dessa system även skulle användas för andra typer av hållbarhetsfrågor – förutsatt att de modifieras och utvecklas. Projektet ”Från ord till handling – hållbarhetsledningssystem för social acceptans”, där Helena Ranängen är projektledare, fokuserar på just hur en sådan modifiering och utveckling ska gå till. – Hållbarhet är ett väldigt vitt begrepp, och i det här fallet skulle det kunna handla om sådant som hur bolaget agerar politiskt, vad de gör för att undvika korruption, hur de hanterar markfrågor och vilken dialog de för med olika samhällsaktörer. Ett väl fungerande ledningssystem gör det lättare att arbeta med ett företags hållbarhetsarbete på ett strukturerat sätt och se till att det finns rutiner för hur arbetet dokumenteras. Då blir det lättare att kommunicera vad man gör, vilket kan bidra till en ökad acceptans för verksamheten, konstaterar Helena Ranängen.

Pilotstudier i Aitik och Kevitsa

Nu har projektet gått i sitt tredje och sista år och gått över i en fas när Boliden har ”taktpinnen”. – De bygger ut sitt befintliga ledningssystem så att det ska kunna inkludera fler hållbarhetsaspekter. Det blir en pilotstudie som testas i Aitik och Kevitsa. – Nästa fas, om piloten faller väl ut, blir att se hur systemet ska kunna implementeras brett i en organisation, så att alla som berörs kan använda det. Även branschorganisationen Svemin ingår som samarbetspartner i projektet, och genom dem ska resultatet av projektet bli tillgängligt för hela branschen efter projektet avslutats i juni 2020. – Men även om det kommer fram en ny lösning så gäller det att vara beredd på att det är ett stort arbete som måste göras i bolaget. Man måste vara beredd att allokera resurser för att få det att fungera, säger Helena Ranängen.

Virtuella gruvor och smarta fordon – så sätter LKAB en ny världsstandard för framtidens hållbara gruvor

0
Nu ska gruvorna digitaliseras och en ny världsstandard för framtidens hållbara gruvor ska sättas. Det ska det svenska framtidsprojektet SUM eller Sustainable Underground Mining se till. Projektet som är ett samarbete mellan LKAB, Combitech, Volvo Group och Epiroc har nu kommit igång på allvar. Under 2019 kommer en virtuell gruva vara körklar. När det stora utvecklingsprojektet Sustainable Underground Mining, SUM, lanserades i mitten av 2018 var dåvarande näringsminister Mikael Damberg på plats och konstaterade: – I framtiden ser vi att beroendet av mineralnäringen blir allt mer utmanade. Att då kunna bryta på ett hållbart och säkert sätt, med så lite koldioxidavtryck som möjligt kommer att bli en stark konkurrensfördel för svensk industri och svenska jobb.

Nya förutsättningar kräver effektivare metoder

Den här utmaningen har LKAB tagit på allvar, och arbetar nu målinriktat för att hitta användbara lösningar. – Vårt mål är att sätta en ny världsstandard för produktionssystem i underjordsgruvor på stora djup. Samtidigt handlar det väldigt konkret om LKAB:s framtid. Vi siktar mot att bygga ett LKAB som har livskraft efter år 2030, säger Markus Petäjäniemi, Direktör Teknik och Processutveckling på LKAB. För gruvbolaget väntar nämligen förändrade förutsättningar som kräver förbättrade och effektivare metoder, eftersom LKAB:s nuvarande huvudnivåer i gruvorna i Kiruna och Malmberget ger malm till mitten på 2030-talet. – Vi behöver bryta på nya nivåer, alltså under nivåerna 1 250 meters respektive 1 365 meters djup. När vi går på djupet kommer vi bland annat att vara tvungna att hantera sådant som ökade bergförstärkningskrav, samtidigt som det kommer krävas en helt annan gruvdesign, säger han.

Produktiviteten måste höjas

Dessutom måste produktiviteten höjas för att möta framtida konkurrensen och – inte minst – ta med energiomställningen i beräkningen. – Vi har antagit målen i Agenda 2030, vilket i praktiken bland annat innebär att vi måste hitta sätt att göra verksamheten fossilfri, och helst koldioxidfri, säger Markus Petäjäniemi. Han berättar att SUM är en delmängd av det övergripande utvecklingsprojektet LKAB Gruva 5.0, som de har initierat för att genomföra bolagets resa mot framtidens hållbara gruva, nästa generations produktionssystem och framtidens LKAB.

”Vi kommer behöva smarta fordon”

I målbilden ingår att framtidens gruva är koldioxidfri, digitaliserad och autonom. – För utveckla framtidens hållbara gruva måste vi bland annat utveckla positioneringen och möjligheten att koppla upp maskiner och ta fram nya ledningssystem för gruvdriften. – Vi kommer att behöva ha ”smarta” fordon, som är uppkopplade i realtid och kan utbyta information. Och en viktig utgångspunkt är att det måste gå att ha såväl förarlösa som förardrivna fordon inne i produktion samtidigt, så kallad mixed traffic. I arbetet med SUM och att skapa framtidens gruvdrift är säkerhet hela tiden högst på prioritetslistan, menar Markus Petäjäniemi.

Självstyrande maskiner ger ökad effektivitet

– Att kunna hantera ”blandtrafik” i transporter och produktion under jord är en del av säkerhetsarbetet. Samtidigt bidrar förstås utvecklingen av autonoma fordon i sig till ökad säkerhet, när allt fler moment kan utföras utan att någon människa behöver vara i närheten. De autonoma, självstyrande maskinerna kommer också att kunna bidra till en effektivitet i verksamheten, något som ingår i målen för SUM. – Exempelvis kan lastning göras under längre tid under dygnet, något som förstås kan öka produktiviteten. Samtidigt kanske det innebär att det inte behövs inte lika många medarbetare i produktionsledet. Men min uppfattning är att den ökade produktionsvolymen skulle kunna göra att det går att hålla en i stort sett oförändrad mängd jobb, säger Markus Petäjäniemi.

Nya lösningar kräver nya kompetenser

Men det kommer inte vara exakt samma jobb som idag. För som vanligt, oavsett område, kommer ny teknik medföra nya lösningar som i sin tur kräver nya kompetenser, menar han. Enligt Markus Petäjäniemi kan arbetet i SUM delas in i två tydliga huvudinriktningar: framtida borr- och brytningssystem respektive malmflöden och transporter. – När det gäller borr- och brytningssystemen handlar det bland annat om metodik för att kunna öka skalan i skivrasbrytning. Där finns det en stor potentiell ekonomisk vinning.

En gigantisk utmaning

Den logistiska utmaningen för flöden och transporter på allt djupare nivåer är ”gigantisk”, konstaterar han. – När vi har sprängt och malmen ska ut ur gruvan kommer autonoma fordon att bli ett allt större inslag framöver. Men en delutmaning i detta är att fordon från olika leverantörer måste kunna kommunicera. – Såvitt jag kan bedöma har var och en kommit rätt långt med sin egen flotta, men inte särskilt långt med ett system som skulle kunna omfatta även andras fordon. Att kunna lösa det ingår i Epirocs uppdrag i SUM, säger Markus Petäjäniemi. Samtidigt ska alltså fordonen möjliggöra en verksamhet utan koldioxidutsläpp, där eldrivna fordon med batterier förväntas vara ett intressant alternativ. – Hur man ska lösa kapacitet och laddning av batterier i en produktionsmiljö är något som vi också förväntar oss att få svar på i ett av SUM:s delprojekt.

Skapat en egen testbädd för SUM

Planering, innovation och strategier i all ära, det måste förstås också genomföras en stor mängd tester för att kunna nå användbara resultat. LKAB har därför skapat en egen testbädd i underjordsgruvan i Kiruna, i malmkroppen Konsuln som ligger något avskild från den stora malmkroppen i Kirunagruvan. Där testas nu bland annat Epirocs öppningsborrigg Easer L.  Vissa tester kommer också att utföras i LKAB:s underjordsgruva i Malmberget. – Genom att anlägga en egen testgruva kan vi sköta testverksamheten på våra egna villkor, istället för att behöva vara beroende av myndigheternas regleringar i allmänna miljöer.

Projektet ger redan intäkter

– Vi har nu fått stora delar av testgruvan på plats, och det finurliga är att vi samtidigt kan få intäkter genom att ta malm från den när vi genomför testerna. De första tester som utförs rör positionering och kommunikation, och under året räknar Markus Petäjäniemi med att de kommer att testa kopplingar mellan fordon och ett helt nytt styr- och kontrollsystem. – Nästa år blir det nog dags att arbeta mer med fordonsrörelser, och då kommer det att bli intressant att ta in aspekten med kommunikationen mellan maskiner från olika leverantörer.

Virtuell gruva för tester av framtidens hållbara gruva

Parallellt med detta skapar de en virtuell gruva, som förväntas vara ”körklar” under 2019. – Det är ett mycket viktigt komplement. Där kommer vi att kunna genomföra andra typer av tester än i den fysiska testgruvan, med simulerade dataflöden och olika scenarion. Arbetet i SUM bygger på en annan typ av samarbete än vad aktörerna är vana vid, konstaterar Markus Petäjäniemi. Här är målet att skapa ett digitalt ekosystem där parterna kopplar ihop såväl digitala system som verksamheter. Detta kräver då en hög grad av transparens och förtroende för att det ska fungera.

Ett elefantprojekt

– Initialt gick det lite trögt, men det blir snabbt allt bättre när alla blir medvetna om vad ”open innovation” innebär och att man måste kunna interagera öppet för att kunna upprätthålla ett effektivt utvecklingsarbete. Det är något av en kulturresa, eftersom man är van vid att jobba på egen kammare med sådana här frågor. Markus Petäjäniemi konstaterar att LKAB tar ledartröjan för de flesta gemensamma projekt. Dessutom håller gruvbolaget i en fiktiv styckkniv: – Jag brukar beskriva det här som ett elefantprojekt. För att det ska inte bli ohanterligt gäller det att stycka elefanten, säger han.
 

Fakta / Sustainable Underground Mining – SUM

SUM är ett industriellt utvecklingsprojekt som LKAB har initierat tillsammans med ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen i ett öppet och transparent samarbete. Målet är att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på djupa nivåer. Tekniker och lösningar utvecklas och testas i verklig gruvmiljö såväl som i en virtuell testgruva. Målet är att skapa ett öppet digitalt ekosystem, dit nya leverantörer kan ansluta sig. 2018 Projektet lanseras. Testgruvan börjar anläggas. 2019 De första pilottesterna genomförs. Fram till 2023 En rad produktions-, automations-, och kommunikationstester genomförs. 2023 LKAB fattar beslut om framtida huvudnivåer och anläggning i industriell skala. 2030 Ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på djupa nivåer finns på plats. LKAB räknar med att kunna utgå från denna standard fram till omkring år 2060.

Epirocs öppningsborrigg testas i Kiruna

I LKAB:s underjordsgruva i Kiruna pågår ett febrilt arbete. I en testanläggning, i malmkroppen Konsuln, huserar SUM-projektet som är ett samarbete mellan LKAB, ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen. En stor del i projektet är att testa och utveckla ny teknik i verklig gruvmiljö. Senast ut är Epirocs nyaste öppningsborrigg, Epiroc Easer L som LKAB nu testar SUM-projektets testgruva Konsuln. Teknikskiftet inom gruvbranschen håller hela branschen på tårna. Sverige ligger redan i framkant men det betyder inte att branschen kan luta sig tillbaka. Sedan en tid tillbaka pågår Sustainable Underground Mining (SUM), ett ambitiöst svenskt samarbetsprojekt för att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvdrift.
Vi blir första kund i Europa att använda den
Under september testar nu LKAB den nya öppningsborriggen Epiroc Easer L. LKAB är först ut i Europa att testa den nya riggen: — Easer L finns redan på marknaden, men vi blir första kund i Europa att använda den. Riggen kan borra 60 meter långa öppningshål som max. Vi börjar med att testborra 40-50 meter och utvärderar sedan, säger Carlos Quinteiro, specialist på avdelningen gruvteknik på LKAB och projektledare för delprojekt 1, gruvans layout och teknik, i SUM. Borriggen kommer inledningsvis att användas på nivå 436 i Konsuln, vilket är den första nivå som har en ökad skivhöjd – på hela 40 meter. – Med ökad skivhöjd måste vi kunna borra längre öppningshål än vad våra befintliga riggar klarar” säger Carlos Quinteiro.
”Med ökad skivhöjd måste vi kunna borra längre öppningshål än vad våra befintliga riggar klarar”
LKAB kommer nu att göra tester för att se hur Epiroc Easer L möter LKAB:s kvalitets- och produktivitetskrav. Först när testerna är klara tas beslut om Easer L ska användas inom produktionen i Konsuln.

Epiroc Easer L

  • Vikt: 35,5 ton
  • Bredd: 2,5 meter
  • Höjd: 3,5 meter
  • Längd: 11,7 meter
  • Maxlängd på borrhål: 60 meter
Läs mer om testerna med Epiroc Easer L på SUM-projektets hemsida. 

I Aitik finns världens första eldrivna och helt automatiserade borrigg

Några mil utanför Gällivare ligger Europas största koppardagbrott, Aitik. Här utforskar ägaren Boliden utvecklingsmöjligheterna för autonom borrning med världens första eldrivna helt automatiserade borrigg. Satsningen har redan påverkat både produktivitet och miljö. Redan i april 2017 tog Boliden beslut om att testa möjligheterna med automation av deras maskiner. Målet var att förbättra säkerheten och arbetsmiljön, men också för att se om de kunde öka produktiviteten. Det här är den första eldrivna autonoma borriggen i världen, det är vi faktiskt väldigt stolta över, säger Peter Palo, projektledare, Boliden.

Fjärrstyrningen ger bättre arbetsmiljö

Under den första testperioden inleddes med fjärrstyrning av en av Aitiks stora rotationsriggar av modellen PitViper. Idag är alla fem borriggar fjärrstyrda. Det innebär att maskinen styrs från ett kontrollrum vilket har medfört flera fördelar.
Det här är den första eldrivna autonoma borriggen i världen, det är vi faktiskt väldigt stolta över
Vi slipper vibrationer, skakningar som vi normalt utsätts för när vi sitter i hytten och kör maskinen. Det är ju också en väldigt dammig miljö där nere, även det slipper vi nu när vi kör här uppifrån, säger Niklas Johansson, operatör, Boliden.

En ny fas för automatiserade borriggar

Idag är alla fem borriggar fjärrstyrda och i januari 2019 gick automatiseringsprojektet in i en ny fas, där Epirocs eldrivna Pit Viper 351 testas för helt autonom drift. Det innebär att den automatiserade borriggen gör hela borrcykeln utan någon operatör inblandad. Den kan navigera till ett planerat hål, nivellera maskinen ovanpå hålet, borra färdigt hålet för att sedan gör om det på nytt, säger Fredrik Lindström, produktchef Automation, Epiroc. För att maskinen ska kunna prata tillbaka till kontrollrummet har nätverksutrusning monterats på. Maskinen är även utrustad med videosystem och dubbla säkerhetssystem, allt för att underlätta automatisk styrning utan att tumma på säkerheten.

Automatiseringsprojektet flyter på

Projektet har flutit på enligt plan. Vi har haft ett mycket bra projektteam både från Boliden och Epiroc med kunnig och driven personal, säger Fredrik Lindström. Nästa steg är att testa möjligheterna att borra ett komplett mönster med automatisk borrmaskin. Hittills har testerna fallit väl ut, trots stora utmaningar.
Vi har fått betydligt mycket högre nyttjandegrad av maskinen
Ibland vräker det ner snö och är väldigt kallt här uppe. Under de senaste testerna hade vi både snöstorm och kyla – under minus 20 grader – men allting fungerade jättebra, säger Peter Palo. Redan nu märks effekterna av satsningen. Eftersom operatörerna arbetar säkert uppe i kontrollrummet kan flera maskiner gå samtidigt och uppdelningen av arbetet är mer flexibel. Det blir också möjligt att borra över pauser och skiftskarvar när driften är automatiserad. Planen är att även kunna borra under natten – vilket kommer effektivisera arbetet ytterligare.
18% ökning i produktivitet

Ökad produktiviet 

Resultatet av fjärrstyrningen och automationen är en ökning i produktivitet med 18 procent jämför med den bemannade utrustningen. Bara helautomatiseringen av Pit Viper 351 har inneburit en 30-procentig ökning. Vi har fått betydligt mycket högre nyttjandegrad av borriggen, vilket innebär att vi i framtiden kanske inte behöver investera i lika många maskiner. Vår vision är att vi ska ha så mycket som möjligt på automation och fjärrstyrning, säger Peter Palo.

Nu ska det bli enklare att söka gruvtillstånd

0
Riksdagen röstade i början av maj igenom ett förslag om att förenkla processen för att söka gruvtillstånd Tillståndsprocessen för gruvtillstånd har länge ansetts vara onödigt krånglig och utdragen, något som ses som ett hinder för vissa projekt. Frågan har behandlats i näringsutskottet och enligt utskottets ordförande, Carl-Oskar Bohlin (M), skulle en förenklad process gynna både gruvbranschen och markägare.

Skadar konkurrenskraften

– Det här handlar egentligen om en bättre process för båda parter, så väl för markägare som de i prospekteringsbranschen. – Dagens utdragna processer skadar konkurrenskraften i vår gruvnäring men skadar också folk som drabbas av långa tidsdräkter, säger Carl-Oskar Bohlin till TT. Förslaget om att förenkla tillståndsprocessen fick stöd av Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, medan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot förslaget. Riksdagen riktade  i beslutet en uppmaning till regeringen om att återkomma med konkreta förslag på hur det kan göras. En möjlighet som lyftes fram var att ge en myndighet, till exempel Sveriges geologiska undersökning (SGU), ett övergripande ansvar för hela tillståndsprocessen.

Så vände Boliden olycksstatistiken i diamantgruvan

0
Diamantborrningen var ett slitigt arbete med allt för många skador. Att det behövdes en bättre arbetsmiljö var tydligt. Därför bestämde sig Boliden och Epiroc att tillsammans utveckla diamantborrningen. Resultatet blev bland annat med ett nytt rörhanteringssystem som förde med sig att de allvarliga skadorna nu mer eller mindre har försvunnit. – Förr hände det att diamantborrare blev sjukpensionärer vid 50 års ålder på grund av förslitningsskador i nacke och axlar. De jobbade i konstiga arbetsställningar som inte var bra. Nu är det mycket bättre, säger Ingemar Larsson. Relationen mellan Epiroc och Bolidens gruva i Kristineberg har starka band, framför allt knutna av Ingemar Larsson, försäljningsingenjör på Epiroc, som har arbetat i och med gruvmiljö under största delen av sitt yrkesliv. Eftersom Boliden vill ligga i framkant när det gäller teknik, och framför allt sådan som kan förbättra arbetsmiljön för personalen, är det ett givande samarbete. Ingemar Larsson menar att Boliden inte är rädd för att prova på nytt och gärna hjälper till med personal och produktion under nya maskiners testperioder.

Arbetsmiljöfrågan i fokus

Thomas Theolin är planeringschef för Kristinebergsgruvan. Han håller med Ingemar Larsson om betydelsen av att ligga i framkant vad gäller arbetsmiljö. – Arbetsmiljöfrågan har vi jobbat med i tio år och den ligger i fokus. Vi har ett intresse av att testa ny teknik för att kunna få en säker arbetsplats. Om en person skadar sig är det svårt att ta igen, och vi vill vara en attraktiv arbetsplats, säger han.
Vi har ett intresse av att testa ny teknik för att kunna få en säker arbetsplats.
Han menar att allvarliga skador mer eller mindre försvunnit, och att rörhanteraren har varit till stor hjälp. Utvecklingen bland maskiner inom gruvnäringen har gått långsamt på vissa områden och det finns en känsla av att det fortfarande finns mycket att göra.

Innovativa rörhanteringssystem minskar olyckorna

Kärnborrningsriggen Diamec Smart 6 är ett utmärkt exempel på de båda företagens samarbete. Redan när riggen fanns som prototyp år 2000 var Boliden med och testade maskinen. Genom att sedan utrusta den med ett rörhanteringssystem, kan operatörerna utföra tunga lyft mer ergonomiskt riktigt. Ett skydd finns också på maskinen som gör att det inte går att komma åt roterande delar. Klämskador har minskat och arbetsmiljön har förbättrats avsevärt.

Den viktigaste maskinen i gruvan

Utvecklingen bland maskiner inom gruvnäringen har gått långsamt på vissa områden och det finns en känsla av att det fortfarande finns mycket att göra. Thomas Theolin menar att det handlar om att industrin måste ställa krav. Det var vad som skedde med diamantborrningen och varför Epiroc valt att satsa på produktutvecklingen av kärnborrningsriggen. – Det här är den viktigaste maskinen du har i gruvan. Att kunna planera och komma rätt, att optimera brytningen, slippa gråberg eller undvika att komma snett när man bryter är av stor vikt, säger Ingemar Larsson. Anledningen till att det fram till för bara några år sedan inte lades så stort fokus på den här arbetsgruppen och dess miljö tror han beror på att den är en relativt liten del av verksamheten. – Det är några gubbar och gummor som håller på. Det är för få människor, men det måste ju göras något där också – de måste få en bra arbetsmiljö.

Diamantborrarna är avgörande för gruvan

Numera läggs stor vikt vid just diamantborrarnas arbete eftersom det är dom som säkrar gruvans utveckling. Förr låg fokus på brytningen av malm, men nu är diamantborrarna, som undersökningsborrar för att leta mer malm i berget, en prioriterad avdelning då deras fynd är avgörande för gruvans existens och fortlevnad. – Vi har stora förhoppningar inför framtiden, säger Thomas Theolin. Joel Larsson är arbetsledare för diamantborrarna i Kristinebergsgruvan. Han började själv som borrare 2017, men jobbar nu mest ovan jord för att ta hand om personalgruppen som består av tolv personer. Han ser hur rörhanteringssystemet underlättar arbetet för sina kollegor.

Mot en självgående framtid

– I framtiden kanske vi har en maskin som man i princip bara kan övervaka via en driftcentral, som personalen servar vid behov. De behöver inte vara vid riggen, säger Ingemar Larsson. – Då kan en person hålla igång två eller tre maskiner samtidigt och ha koll på dem via en kontrollpanel, säger Joel Larsson. – Ja, det är en annorlunda arbetsmiljö mot för hur det var förr när borraren hade en stor dieselmotor rakt bredvid örat, säger Ingemar Larsson.

Fakta / Kristinebergsgruvan

Kristinebergsgruvan ligger vid Kristineberg i Lycksele kommun i Västerbotten och är en av Bolidens gruvor. Här finns Sankta Anna underjordskyrka. I gruvan finns zinkblände, kopparkis, blyglans, guld och silver. Malmen från gruvan transporteras med lastbil till Bolidens anrikningsverk i Boliden. När malmen är anrikad transporteras den till Rönnskärsverken i Skellefteåhamn. Kristinebergsgruvan är 1300 meter djup och öppnades på 1940-talet. Här arbetar i dagsläget runt 180 anställda och drygt 70 entreprenörer.

Fakta / Diamec Smart 6

Diamec Smart 6 är en kärnborrningsrigg för underjordsarbeten. Den är utrustad med ett avancerat riggstyrsystem som möjliggör automatisk borrning från ett säkert avstånd. Operatören kan enkelt ställa in och övervaka borrparametrarna via pekskärmen på fjärrstyrningspanelen. Diamec Smart 6 kan utrustas med ett rörhanteringssystem som avlastar operatören och eliminerar många av de farliga åtgärderna under borrningsarbetet. Riggens positioneringssystem gör det möjligt att borra i alla riktningar.

Så styrs gruvmaskiner världen över från Epirocs kontrolltorn i Örebro

0
Epicos kontrolltorn i Örebro är en ledningscentral som i realtid kan styra gruvmaskiner i gruvor rung om i hela världen. Tornet är en del i Epirocs satsning på gruvdigitalisering och är en plats där man tillsammans med kunder och partners tillsammans utvecklar framtidens gruva.

Vad är Epirocs kontrolltorn?

Epiroc Control Tower är byggt för att fungera som en samverkansarena där man tillsammans med kunder och partners kan utveckla innovativa lösningar. Tanken bakom projektet är att fungera som en katalysator i digitaliseringen inom gruvnäringen och utvecklingen mot en mer produktiv, effektivare och säkrare gruva. På kontrolltornets dataskärmar visas gruvor och gruvmaskiner från olika platser runt om i världen. Systemet som gör det möjligt att följa en gruvmaskin på andra sidan jorden baseras på Epirocs egna informationshanteringslösningar. Oavsett om gruvoperatörerna behöver planera var och när de ska använda maskinerna, förflytta utrustning eller göra service på utrustningen så har kontrolltornet samlat all data, översiktligt och användarvänligt, vilket gör produktionen mycket enklare att kontrollera.

Hur går det till?

I kontrolltornet används bland annat Mobilaris Mining Intelligence. Det är ett system som ”lyfter locket” på underjordsgruvor genom att skapa en tredimensionell bild av det ofta komplexa gruvortssystemet och ge en realtidsbild av var utrustning och personal befinner sig. Med hjälp av systemen kan besökare antingen använda simulatorer eller fjärrstyra riktiga maskiner som Pit Viper, Scooptram och Simba i Epirocs testgruva i Sverige eller i företagets anläggning i Garland, Texas i USA. Med kontrolltornet går Epiroc i frontlinjen för gruvdigitalisering. Att se en borrigg i USA fjärrstyras från Sverige är ett sätt för Epirocs kunder och partners att få en förstahandsuppfattning om möjligheterna med digitalisering och automation i framtidens gruva.

Fakta / Epirocs kontrolltorn i Örebro

  • Allt som sköts via kontrolltornet hanteras i ett enda, integrerat system. Vilket gör att gruvproduktionen blir enklare att överblicka och kontrollera.
  • Kontrolltornet invigdes 2018.
  • Det är placerat i Epirocs lokaler i Örebro.

Så ska Sveriges äldsta gruva automatiseras

0
Bättre arbetsmiljö, ökad säkerhet och högre produktionstakt är tre fördelar som Boliden Garpenberg får med hjälp av fjärrstyrda borrar. ”Automatisering hjälper oss att öka produktionen och säkerheten”, säger platschefen Jenny Gotthardsson. Tolvhundra meter under jord blinkar en grön lampa i taket. De sitter lite överallt här nere i gruvan, accesspunkterna för wifi som kopplar ihop maskinerna i gruvschakten med kontrollrummet. Hela Garpenbergs gruva, som är den äldsta i Sverige som fortfarande är i bruk, har blivit digital i syfte att öka automatisering av driften. Vi fortsätter en bit till med bil och kommer fram till borrmaskinen Sofia som opereras på remote, alltså fjärrstyrning. Schaktet där Sofia borrar är vattenfyllt och avspärrat. – En stor fördel med fjärrstyrningen är arbetsmiljön. Man slipper sitta i en maskin här nere, utan kan sitta uppe i kontorslandskapet med kaffe och kollegor i stället, säger Max Herlitz som är arbetsledare för produktionen hos Boliden Garpenberg.

Automatisering ger säkrare gruva

Två andra stora fördelar med automatiseringen är möjligheten att öka produktionstakten och förbättra säkerheten på samma gång. Boliden Garpenberg har som målsättning att öka produktionen från 2,5 miljoner ton malm till 3 miljoner ton per år. – Vi vill nå det produktionstempot om två år, berättar platschefen Jenny Gotthardsson. – Automatisering hjälper oss att öka säkerheten och bli mer produktiva så att vi kan konkurrera med andra gruvor runtom i världen. Vi har kommit långt med automation inom vissa områden som lastning, men borrningen är en flaskhals som vi jobbar med nu tillsammans med Epiroc.
”Det bästa med att jobba här uppe jämfört med nere i maskinen är att man slipper sitta i buller och ljud hela dagen”
I gruvan finns sex borriggar från Epiroc av typen Simba E7C. Fem ägs av Boliden och en är inhyrd. Alla har kvinnonamn: Maria, Sofia, Molly, Julia, Lisa och Alva.

Alla borriggar byggs om för fjärrstyrning

Än så länge är det bara Sofia som kan opereras på remote. Tekniken har funnits på plats i tre år, men möjliggjordes av att en kronbytare installerades på Sofia hösten 2017. – Vi kommer att bygga om alla borriggar för teleremote. Härnäst blir det Molly. I sommar får vi in en ny Simba från Epiroc med en Cop 2550 UX borrmaskin som ger rakare hål och högre borrsjunk. Det gör att vi kan borra färre och större hål, vilket sparar tid, förklarar Max Herlitz. Gruvan är också i startgroparna för att flytta riggarna mellan rader på remote med hjälp av el. Något som gör att operatörerna slipper åka ner och flytta maskinerna manuellt varje gång. Kontorslandskapet under jord invigdes för två år sedan. Här finns konferensrum, fikarum, kaffemaskin, intern-tv och toaletter.

”Slipper sitta i buller och ljud”

Inifrån automationsrummet styrs lastmaskiner och borriggar genom fjärrstyrning. Borrinstruktören Johnny Gäfvert styr borrmaskinen Sofia. – Det bästa med att jobba här uppe jämfört med nere i maskinen är att man slipper sitta i buller och ljud hela dagen, säger han. Berget där Sofia borrar är så pass bra att Johnny sällan behöver ingripa. Tillbakalutad i kontorsstolen övervakar han borrmaskinen och kan zooma in olika delar av maskinen på detaljnivå, ända ner till märkningen på slangarna. På en annan skärm samlas produktionsdata in med programmet Certiq. – När vi har byggt om fler borriggar för fjärrstyrning så kan en och samma operatör övervaka flera samtidigt. Det ger effektiviseringsvinster, förklarar Max Herlitz.

Fjärrstyrning ger färre avbrott vid sprängningar

Målet är också att kunna bemanna stationen dygnet runt i framtiden. När all borrning sköts på remote behöver man inte längre få produktionsavbrott vid sprängningarna klockan fyra på morgonen och fyra på eftermiddagen. – Varje dygn går sex timmar bort mellan skiften. Vi vill att maskinerna ska kunna gå 24 timmar, säger Max Herlitz. Han betonar att utvecklingen inte skulle vara möjlig utan det stora intresset från personalen.
”Varje dygn går sex timmar bort mellan skiften. Vi vill att maskinerna ska kunna gå 24 timmar”
– Utan deras intresse hade vi inte kunnat öka produktionen som vi har gjort. Men det är också roligt att Epiroc är så engagerade. När vi har möten kommer ofta hela ledningsgruppen hit och det är så klart roligt att få presentera för dem.

Epiroc vill hjälpa kunderna med automatisering

Försäljningsingenjören Hans Larsson från Epiroc har funnits med som ett stöd under hela processen. – Jag tycker att Max och hans kollega Andreas Eriksson har gjort ett jättejobb med detta och de har varit drivande och fått personalen med sig. Det är ju grunden, säger Hans Larsson. I rollen som säljare vill han hjälpa kunderna att utvecklas med ny teknik. I vissa fall innebär nya och effektiva lösningar att han helt enkelt får sälja färre – men effektivare – maskiner. – Det är så mitt jobb ser ut och det är så det ska vara. Det sker en ständig teknikutveckling på gruvområdet och vi hjälper kunderna att ligga i framkant.

Fakta / Boliden Garpenberg

  • Boliden Garpenberg utanför Hedemora är en av världens modernaste gruvor och den äldsta i Sverige som fortfarande är i produktion.
  • Här utvinns zink, bly, silver, koppar och guld.
  • 2015 investerade gruvan i en ny produktionsanläggning med målet att öka produktionen från 2,5 miljoner ton malm till 3 miljoner ton per år, och att samtidigt förbättra både säkerheten och produktiviteten till en världsledande standard.

Professor: Vi måste prata om manlighet i gruvarbetet

Manlighet i gruvarbetet har varit en stoppkloss för rekryteringen av kvinnor. Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet, menar att branschen fokuserat mycket på jämställdhetsarbete men att det inte räcker. Allt fler kvinnor söker sig till gruvindustrin som har gått från knappt 5 % kvinnor 2005 till en nuvarande nivå om cirka 15 %. Utvecklingen ser ljus ut och det är till stor del tack vare både attitydförändringar och teknikutvecklingen. Förändringar som gör jobben mer tillgängliga för alla. Men om fler kvinnor ska trivas i yrket så kvävs det att branschen tar nästa steg i utvecklingen. Om gruvföretagen verkligen vill förändra arbetsplatskulturen måste de jobba med de grupper som gör och bär kulturen, ”majoriteten” på arbetsplatserna, det vill säga männen och ta itu med manlighet i gruvarbetet. Det säger Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet. ”Man måste prata om hur männen gör manlighet i gruvarbetet och hur det kan förändras” Kvinnor i gruvbranschen är väl en relativt ny företeelse? Berätta – vad ser du är den största förändringen som gjort att fler kvinnor söker sig till branschen idag jämfört med tidigare? – Sett ur ett längre tidsperspektiv är kvinnor i gruvan faktiskt inte någon ny företeelse. Innan industrialisering och mekaniseringen av gruvsektorn arbetade många kvinnor i gruvorna i Bergslagen. De kunde vara så många som 50 % kvinnor de anställda vid en gruva även om det nog var mer vanligt med 20-25 %. Men vid 1850-talet började antalet minska och år 1900 fanns det nästan inga alls. Då infördes dessutom en lag som förbjöd kvinnor att arbeta under jord. Lagen fanns kvar fram till 1978 men under 1960-talet kunde gruvföretagen ansöka om dispens från förbudet. Sedan dess har det gjorts stötvisa satsningar på att rekrytera kvinnor vilket resulterade i att andelen kvinnor sakta ökade från 2-3 % till 5 % år 2005.
Andelen kvinnor i gruvbranschen ökar igen
De senaste åren har något hänt och andelen kvinnor har ökat markant. Idag är andelen kvinnor 15 %. Ökningen kan bero på att både gruvföretagens och omvärldens syn på kvinnor och män och vilka utbildningar och yrken som passar dem har ändrats. – Men jag tror även att ökningen beror på att ny teknik och digitalisering successivt förändrar gruvarbetet. Framtidens medarbetare inom gruv- och mineralnäringen kommer helt klart att ha nya typer av arbetsuppgifter och kompetenser. Detta medför och kanske till och med kräver förändringar i arbetsplatskulturer och yrkesidentiteter, vilket i sin tur underlättar en breddad rekrytering som inkluderar både kvinnor och män inom fler samhällsgrupper. Nyligen avslutades Search, ett projekt kring jämställdhet i gruvnäringen som du varit med att driva. Vad syftade projektet till och varför var det så viktigt? – Projektet syftade till att identifiera framgångsfaktorer för jämställdhetsarbete i den mansdominerade nordiska gruvsektorn. Det långsiktiga målet för projektet var att bidra till en hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft genom att skapa attraktiva och jämställda arbetsplatser för alla. Gruvbranschen och dess underleverantörer och entreprenadföretag är betydelsefulla arbetsgivare, inte minst för glesbygden i de norra regionerna i Norden. Gruvsektorn är en viktig drivkraft för utveckling av teknik, ekonomi och samhälle – nationellt, regionalt och lokalt. Hur ser jämställdheten mellan kvinnor och män ut idag? – Den nordiska gruvindustrin är idag en mansdominerad sektor. Manlighet i gruvarbetet märks på ett nästan symboliskt sätt. Det ses som ett arbete för män och det har en stark koppling till ”manlighet”. Kvinnor är i denna miljö fortfarande ett undantag. Men idag finns ett ökande intresse från branschen för ökad jämställdhet. – Förutom att ökad jämställdhet skapar möjligheter för bättre attraktivitet, flexibilitet och kvalitet i gruvföretagens organisationer innebär det att fler kvinnor kan få tillgång till intressanta och utvecklande arbeten med bra betalt. Detta är särskilt viktigt i regionerna utanför storstadsområdena. Vad ser du att gruvindustrin gör för att locka till sig fler kvinnor till branschen? – Genom åren har gruvbranschen, liksom andra mansdominerade verksamheter, arbetat med jämställdhetsåtgärder som fokuserat på kvinnor – ”minoriteten” på arbetsplatserna. Inledningsvis var det främst ett externt perspektiv. Exempelvis att omskola kvinnor, att tjata på tjejer att välja teknikutbildningar, riktade rekryteringssatsningar till kvinnor, tydliga budskap om att företagen vill att 50 % av alla som pluggar på processoperatörsutbildningen ska vara tjejer och att allmänt säkra att den utåtriktade kommunikationen i bild och ord från företagen har en jämställd approach. Interna satsningar gör skillnad Gruvföretagen har gjort många olika saker över åren. De har bland annat gjort många interna satsningar som att arbeta med nätverk och mentorskap för kvinnor. Man har genomfört insatser för att stödja föräldraledighet och man har tydliggjort att alla arbetsuppgifter, befattningar, och skiftlag är öppna för kvinnor. Det har också gjorts insatser för att försöka få bort fördomar och stereotypa idéer om kvinnor och män. Som exempelvis negativa ”grabbiga” attityder på arbetsplatserna. Man har också infört nolltolerans mot sexuella trakasserier.

Manlighet i gruvarbetet måste förändras

Mycket av detta är bra och är sådana saker som företagen måste fortsätta att jobba med. Men det räcker inte. Om man verkligen vill förändra arbetsplatskulturerna måste man även jobba med de grupper som gör och bär kulturen, ”majoriteten” på arbetsplatserna, det vill säga männen. De måste prata om hur männen gör manlighet i gruvarbetet och hur det kanske kan förändras. De senaste åren har gruvföretagen börjat intressera sig för ett sådant perspektiv, men det är givetvis lättare sagt än gjort. Parallellt med detta måste gruvföretagen arbeta med att utforma tekniken, verktygen, maskinerna, arbetsmiljöerna, arbetsplatserna och organisationerna så att de passar både kvinnor och män av alla olika sorter. Detta glöms tyvärr ofta bort. Vilka tips har du till kvinnor som är intresserade av gruvindustrin? – Att arbeta i gruvindustrin innebär ofta ett modernt, intressant och utvecklande arbete i en ganska bra miljö och dessutom med relativt bra betalt. LÄS MER: Fler kvinnor i gruvbranschen