Pajalagruvan – så ska den lyckas med nystarten

Verksamheten vid Pajalagruvan, som lades ned efter Northland Resources konkurs 2014, tas upp igen. Den här gången är de ekonomiska förutsättningarna bättre och affärsmodellen annorlunda, berättar platschefen Åsa Allan.

Beskedet kom på en presskonferens i slutet av november: Gruvan i Pajala ska öppnas igen och verksamheten beräknas starta till sommaren.

Bolaget Kaunis Iron, med före detta näringsministern Anders Sundström som styrelseordförande, har fått in cirka en halv miljard kronor från ett 80-tal investerare. Företaget ser goda möjligheter att lyckas med satsningen.

– En stor skillnad jämfört med förra gången är att alla skulder är avskrivna. Northland Resources investerade stora belopp, medan vi startar som ett helt skuldfritt bolag. En annan anledning till att det kommer att gå bättre är att vi har en annan affärsmodell, med en mer flexibel och slimmad organisation, säger Åsa Allan som blir platschef för Pajalagruvan.

Från jättekonkurs till framtidstro

Pajalagruvan är en ovanjordsgruva för brytning av järnmalm. När den öppnade 2012 investerade dåvarande ägaren Northland Resources cirka 10 miljarder kronor. Men malmpriset dök och i slutet av 2014 hade företaget skulder på närmare 14 miljarder kronor. Konkursen blev en av de största i Sverige i modern tid.

Åsa Allan flyttade 2012 till Pajala från Luleå för att jobba på Northland Resources.

– Jag är geolog och har jobbat med prospektering, så det var spännande att få vara med och bygga upp något nytt. Vi hade en nybyggaranda som hette duga och det var en spännande arbetsplats. Nu får jag vara med och förhoppningsvis bygga upp de känslorna igen.

När Northland gick i konkurs fick Åsa Allan jobbet som kommunchef i Pajala. En tjänst hon nu alltså lämnar för att återvända till gruvan.

– Min utbildning, och min person, är inom gruvverksamhet och geologi. Jag har sett vad gruvan betyder och får nu en chans att bidra till en positiv utveckling för den här glesbygdskommunen.

Pajalagruvan är viktig för samhället

När gruvan var i drift avstannade befolkningsminskningen i Pajala. I vissa grupper, som bland 20-30-åringar, växte befolkningen. Något Åsa Allan beskriver som ”extremt viktigt” ur ett samhällsperspektiv.

Just nu arbetar man med två spår. Dels det tekniska, att få anläggningen i drift och logistikkedjor på plats, och dels med att bygga organisationen och att rekrytera personal.

Till skillnad från förra gången väljer Kaunis Iron att ha en liten organisation med 30-40 personer som ska jobba med gruvplanering, ekonomi, miljö och marknad. Övriga tjänster läggs ut på entreprenad. Och intresset är stort.

– Jag får nästan dagligen telefonsamtal och mejl från personer som är intresserade. Både sådana som jobbade i Pajalagruvan tidigare och de som inte gjorde det, men är nyfikna på den här utmaningen.

”Testas och provköras”

Mycket av det som behövs för att återuppta verksamheten finns på plats, säger Åsa Allan.

– När det gäller anrikningsverket är allt intakt, det måste bara testas och provköras innan det tas i drift. I maskinparken finns en del kvar, men vi måste komplettera.

Hon understryker vikten av att ha samhället med sig.

– Jag tycker att det känns väldigt bra att vår verksamhet har så stor acceptans i Pajala. Gruvdrift blir ofta kritiserad, på grund av den miljöpåverkan som finns, men vi känner ett stort stöd bland lokalbefolkningen och det lägger grunden för en långsiktig verksamhet.