Nu ska det bli enklare att söka gruvtillstånd

0
Riksdagen röstade i början av maj igenom ett förslag om att förenkla processen för att söka gruvtillstånd Tillståndsprocessen för gruvtillstånd har länge ansetts vara onödigt krånglig och utdragen, något som ses som ett hinder för vissa projekt. Frågan har behandlats i näringsutskottet och enligt utskottets ordförande, Carl-Oskar Bohlin (M), skulle en förenklad process gynna både gruvbranschen och markägare.

Skadar konkurrenskraften

– Det här handlar egentligen om en bättre process för båda parter, så väl för markägare som de i prospekteringsbranschen. – Dagens utdragna processer skadar konkurrenskraften i vår gruvnäring men skadar också folk som drabbas av långa tidsdräkter, säger Carl-Oskar Bohlin till TT. Förslaget om att förenkla tillståndsprocessen fick stöd av Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, medan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot förslaget. Riksdagen riktade  i beslutet en uppmaning till regeringen om att återkomma med konkreta förslag på hur det kan göras. En möjlighet som lyftes fram var att ge en myndighet, till exempel Sveriges geologiska undersökning (SGU), ett övergripande ansvar för hela tillståndsprocessen.

Så kommer du igång med automatisering

Hallå där … Fredrik Lindström

Du är Product Manager Automation på Epiroc och jobbar i ovanjordsgruvor i Sverige och Finland, med fjärrstyrning och automation på Epirocs Pit Viper-riggar.
När man vill automatisera gruvdrift – var börjar man?
– I ett partnerskap börjar vi med att granska nuvarande processer, för att se var automation gör mest nytta. Därefter kan vi hjälpa till med projektledning och nätverksanalyser för att på bästa sätt hitta den rätta och mest hållbara automationslösningen.
Vad ska man tänka på?
– Det är viktigt att få med nyckelpersoner i samtliga led i tidigt skede för att på bästa sätt kunna påbörja arbetet med förändringar som sker i arbetsprocesserna. Är inte dessa på plats när tekniken implementeras och sätts i drift, kommer man inte kunna se goda resultat lika snabbt.
Vilka är de främsta fördelarna?
– Fördelarna med att automatisera borrcykeln är främst ökad säkerhet, förutsägbarhet, produktivitet och lägre driftkostnader. Ett exempel är att borrhålen alltid hamnar på rätt plats och höjd, vilket i sin tur ger ännu lägre kostnader tack vare bättre fragmentering och krossbarhet.
Finns det några nackdelar?
– Jobbar man systematiskt med att förnya och förbättra arbetssätt och strukturer som speglar automation, då ser jag inga nackdelar.
Hur blir det med underhåll av maskiner?
– Autonoma maskiner ställer högre krav på underhåll. Samtliga system måste vara hundra procent felfria för att vi ska tillåta drift i en automatiserad gruvmiljö.
Hur påverkas personalen i gruvan?
– Automatisering av en gruva genererar en bättre och säkrare arbetsmiljö för de anställda. Använder man sig av ett kontrollrum ökar även den sociala biten då flera operatörer samlas i samma lokal och kan utbyta kunskap och erfarenheter jämfört med att sitta isolerad i en hytt.
Vilka fördelar finns för företaget?
– För arbetsgivaren innebär automatisering att det krävs färre anställda för att utföra samma arbete. Det blir lättare att hitta personal med rätt kompetens då produktiveten inte är lika beroende av en skicklig borroperatör, det går lika bra med en som är relativt nyutbildad. – En annan stor fördel är att jämställdheten kan öka, då fler kvinnor söker sig till dessa jobb.
Gör automatiseringen att gruvjobb försvinner?
– Jobben kommer inte att försvinna när en gruva automatiseras, däremot kommer det att skapas nya roller. Elektriker, IT- och systemingenjörer, och dataanalytiker är yrken som kommer efterfrågas i framtidens automatiserade gruvindustri.

Så vände Boliden olycksstatistiken i diamantgruvan

Diamantborrningen var ett slitigt arbete med allt för många skador. Att det behövdes en bättre arbetsmiljö var tydligt. Därför bestämde sig Boliden och Epiroc att tillsammans utveckla diamantborrningen. Resultatet blev bland annat med ett nytt rörhanteringssystem som förde med sig att de allvarliga skadorna nu mer eller mindre har försvunnit. – Förr hände det att diamantborrare blev sjukpensionärer vid 50 års ålder på grund av förslitningsskador i nacke och axlar. De jobbade i konstiga arbetsställningar som inte var bra. Nu är det mycket bättre, säger Ingemar Larsson. Relationen mellan Epiroc och Bolidens gruva i Kristineberg har starka band, framför allt knutna av Ingemar Larsson, försäljningsingenjör på Epiroc, som har arbetat i och med gruvmiljö under största delen av sitt yrkesliv. Eftersom Boliden vill ligga i framkant när det gäller teknik, och framför allt sådan som kan förbättra arbetsmiljön för personalen, är det ett givande samarbete. Ingemar Larsson menar att Boliden inte är rädd för att prova på nytt och gärna hjälper till med personal och produktion under nya maskiners testperioder.

Arbetsmiljöfrågan i fokus

Thomas Theolin är planeringschef för Kristinebergsgruvan. Han håller med Ingemar Larsson om betydelsen av att ligga i framkant vad gäller arbetsmiljö. – Arbetsmiljöfrågan har vi jobbat med i tio år och den ligger i fokus. Vi har ett intresse av att testa ny teknik för att kunna få en säker arbetsplats. Om en person skadar sig är det svårt att ta igen, och vi vill vara en attraktiv arbetsplats, säger han.
Vi har ett intresse av att testa ny teknik för att kunna få en säker arbetsplats.
Han menar att allvarliga skador mer eller mindre försvunnit, och att rörhanteraren har varit till stor hjälp. Utvecklingen bland maskiner inom gruvnäringen har gått långsamt på vissa områden och det finns en känsla av att det fortfarande finns mycket att göra.

Innovativa rörhanteringssystem minskar olyckorna

Kärnborrningsriggen Diamec Smart 6 är ett utmärkt exempel på de båda företagens samarbete. Redan när riggen fanns som prototyp år 2000 var Boliden med och testade maskinen. Genom att sedan utrusta den med ett rörhanteringssystem, kan operatörerna utföra tunga lyft mer ergonomiskt riktigt. Ett skydd finns också på maskinen som gör att det inte går att komma åt roterande delar. Klämskador har minskat och arbetsmiljön har förbättrats avsevärt.

Den viktigaste maskinen i gruvan

Utvecklingen bland maskiner inom gruvnäringen har gått långsamt på vissa områden och det finns en känsla av att det fortfarande finns mycket att göra. Thomas Theolin menar att det handlar om att industrin måste ställa krav. Det var vad som skedde med diamantborrningen och varför Epiroc valt att satsa på produktutvecklingen av kärnborrningsriggen. – Det här är den viktigaste maskinen du har i gruvan. Att kunna planera och komma rätt, att optimera brytningen, slippa gråberg eller undvika att komma snett när man bryter är av stor vikt, säger Ingemar Larsson. Anledningen till att det fram till för bara några år sedan inte lades så stort fokus på den här arbetsgruppen och dess miljö tror han beror på att den är en relativt liten del av verksamheten. – Det är några gubbar och gummor som håller på. Det är för få människor, men det måste ju göras något där också – de måste få en bra arbetsmiljö.

Diamantborrarna är avgörande för gruvan

Numera läggs stor vikt vid just diamantborrarnas arbete eftersom det är dom som säkrar gruvans utveckling. Förr låg fokus på brytningen av malm, men nu är diamantborrarna, som undersökningsborrar för att leta mer malm i berget, en prioriterad avdelning då deras fynd är avgörande för gruvans existens och fortlevnad. – Vi har stora förhoppningar inför framtiden, säger Thomas Theolin. Joel Larsson är arbetsledare för diamantborrarna i Kristinebergsgruvan. Han började själv som borrare 2017, men jobbar nu mest ovan jord för att ta hand om personalgruppen som består av tolv personer. Han ser hur rörhanteringssystemet underlättar arbetet för sina kollegor.

Mot en självgående framtid

– I framtiden kanske vi har en maskin som man i princip bara kan övervaka via en driftcentral, som personalen servar vid behov. De behöver inte vara vid riggen, säger Ingemar Larsson. – Då kan en person hålla igång två eller tre maskiner samtidigt och ha koll på dem via en kontrollpanel, säger Joel Larsson. – Ja, det är en annorlunda arbetsmiljö mot för hur det var förr när borraren hade en stor dieselmotor rakt bredvid örat, säger Ingemar Larsson.

Fakta / Kristinebergsgruvan

Kristinebergsgruvan ligger vid Kristineberg i Lycksele kommun i Västerbotten och är en av Bolidens gruvor. Här finns Sankta Anna underjordskyrka. I gruvan finns zinkblände, kopparkis, blyglans, guld och silver. Malmen från gruvan transporteras med lastbil till Bolidens anrikningsverk i Boliden. När malmen är anrikad transporteras den till Rönnskärsverken i Skellefteåhamn. Kristinebergsgruvan är 1300 meter djup och öppnades på 1940-talet. Här arbetar i dagsläget runt 180 anställda och drygt 70 entreprenörer.

Fakta / Diamec Smart 6

Diamec Smart 6 är en kärnborrningsrigg för underjordsarbeten. Den är utrustad med ett avancerat riggstyrsystem som möjliggör automatisk borrning från ett säkert avstånd. Operatören kan enkelt ställa in och övervaka borrparametrarna via pekskärmen på fjärrstyrningspanelen. Diamec Smart 6 kan utrustas med ett rörhanteringssystem som avlastar operatören och eliminerar många av de farliga åtgärderna under borrningsarbetet. Riggens positioneringssystem gör det möjligt att borra i alla riktningar.

Så styrs gruvmaskiner världen över från Epirocs kontrolltorn i Örebro

0
Epicos kontrolltorn i Örebro är en ledningscentral som i realtid kan styra gruvmaskiner i gruvor rung om i hela världen. Tornet är en del i Epirocs satsning på gruvdigitalisering och är en plats där man tillsammans med kunder och partners tillsammans utvecklar framtidens gruva.

Vad är Epirocs kontrolltorn?

Epiroc Control Tower är byggt för att fungera som en samverkansarena där man tillsammans med kunder och partners kan utveckla innovativa lösningar. Tanken bakom projektet är att fungera som en katalysator i digitaliseringen inom gruvnäringen och utvecklingen mot en mer produktiv, effektivare och säkrare gruva. På kontrolltornets dataskärmar visas gruvor och gruvmaskiner från olika platser runt om i världen. Systemet som gör det möjligt att följa en gruvmaskin på andra sidan jorden baseras på Epirocs egna informationshanteringslösningar. Oavsett om gruvoperatörerna behöver planera var och när de ska använda maskinerna, förflytta utrustning eller göra service på utrustningen så har kontrolltornet samlat all data, översiktligt och användarvänligt, vilket gör produktionen mycket enklare att kontrollera.

Hur går det till?

I kontrolltornet används bland annat Mobilaris Mining Intelligence. Det är ett system som ”lyfter locket” på underjordsgruvor genom att skapa en tredimensionell bild av det ofta komplexa gruvortssystemet och ge en realtidsbild av var utrustning och personal befinner sig. Med hjälp av systemen kan besökare antingen använda simulatorer eller fjärrstyra riktiga maskiner som Pit Viper, Scooptram och Simba i Epirocs testgruva i Sverige eller i företagets anläggning i Garland, Texas i USA. Med kontrolltornet går Epiroc i frontlinjen för gruvdigitalisering. Att se en borrigg i USA fjärrstyras från Sverige är ett sätt för Epirocs kunder och partners att få en förstahandsuppfattning om möjligheterna med digitalisering och automation i framtidens gruva.

Fakta / Epirocs kontrolltorn i Örebro

  • Allt som sköts via kontrolltornet hanteras i ett enda, integrerat system. Vilket gör att gruvproduktionen blir enklare att överblicka och kontrollera.
  • Kontrolltornet invigdes 2018.
  • Det är placerat i Epirocs lokaler i Örebro.

Så ska Sveriges äldsta gruva automatiseras

0
Bättre arbetsmiljö, ökad säkerhet och högre produktionstakt är tre fördelar som Boliden Garpenberg får med hjälp av fjärrstyrda borrar. ”Automatisering hjälper oss att öka produktionen och säkerheten”, säger platschefen Jenny Gotthardsson. Tolvhundra meter under jord blinkar en grön lampa i taket. De sitter lite överallt här nere i gruvan, accesspunkterna för wifi som kopplar ihop maskinerna i gruvschakten med kontrollrummet. Hela Garpenbergs gruva, som är den äldsta i Sverige som fortfarande är i bruk, har blivit digital i syfte att öka automatisering av driften. Vi fortsätter en bit till med bil och kommer fram till borrmaskinen Sofia som opereras på remote, alltså fjärrstyrning. Schaktet där Sofia borrar är vattenfyllt och avspärrat. – En stor fördel med fjärrstyrningen är arbetsmiljön. Man slipper sitta i en maskin här nere, utan kan sitta uppe i kontorslandskapet med kaffe och kollegor i stället, säger Max Herlitz som är arbetsledare för produktionen hos Boliden Garpenberg.

Automatisering ger säkrare gruva

Två andra stora fördelar med automatiseringen är möjligheten att öka produktionstakten och förbättra säkerheten på samma gång. Boliden Garpenberg har som målsättning att öka produktionen från 2,5 miljoner ton malm till 3 miljoner ton per år. – Vi vill nå det produktionstempot om två år, berättar platschefen Jenny Gotthardsson. – Automatisering hjälper oss att öka säkerheten och bli mer produktiva så att vi kan konkurrera med andra gruvor runtom i världen. Vi har kommit långt med automation inom vissa områden som lastning, men borrningen är en flaskhals som vi jobbar med nu tillsammans med Epiroc.
”Det bästa med att jobba här uppe jämfört med nere i maskinen är att man slipper sitta i buller och ljud hela dagen”
I gruvan finns sex borriggar från Epiroc av typen Simba E7C. Fem ägs av Boliden och en är inhyrd. Alla har kvinnonamn: Maria, Sofia, Molly, Julia, Lisa och Alva.

Alla borriggar byggs om för fjärrstyrning

Än så länge är det bara Sofia som kan opereras på remote. Tekniken har funnits på plats i tre år, men möjliggjordes av att en kronbytare installerades på Sofia hösten 2017. – Vi kommer att bygga om alla borriggar för teleremote. Härnäst blir det Molly. I sommar får vi in en ny Simba från Epiroc med en Cop 2550 UX borrmaskin som ger rakare hål och högre borrsjunk. Det gör att vi kan borra färre och större hål, vilket sparar tid, förklarar Max Herlitz. Gruvan är också i startgroparna för att flytta riggarna mellan rader på remote med hjälp av el. Något som gör att operatörerna slipper åka ner och flytta maskinerna manuellt varje gång. Kontorslandskapet under jord invigdes för två år sedan. Här finns konferensrum, fikarum, kaffemaskin, intern-tv och toaletter.

”Slipper sitta i buller och ljud”

Inifrån automationsrummet styrs lastmaskiner och borriggar genom fjärrstyrning. Borrinstruktören Johnny Gäfvert styr borrmaskinen Sofia. – Det bästa med att jobba här uppe jämfört med nere i maskinen är att man slipper sitta i buller och ljud hela dagen, säger han. Berget där Sofia borrar är så pass bra att Johnny sällan behöver ingripa. Tillbakalutad i kontorsstolen övervakar han borrmaskinen och kan zooma in olika delar av maskinen på detaljnivå, ända ner till märkningen på slangarna. På en annan skärm samlas produktionsdata in med programmet Certiq. – När vi har byggt om fler borriggar för fjärrstyrning så kan en och samma operatör övervaka flera samtidigt. Det ger effektiviseringsvinster, förklarar Max Herlitz.

Fjärrstyrning ger färre avbrott vid sprängningar

Målet är också att kunna bemanna stationen dygnet runt i framtiden. När all borrning sköts på remote behöver man inte längre få produktionsavbrott vid sprängningarna klockan fyra på morgonen och fyra på eftermiddagen. – Varje dygn går sex timmar bort mellan skiften. Vi vill att maskinerna ska kunna gå 24 timmar, säger Max Herlitz. Han betonar att utvecklingen inte skulle vara möjlig utan det stora intresset från personalen.
”Varje dygn går sex timmar bort mellan skiften. Vi vill att maskinerna ska kunna gå 24 timmar”
– Utan deras intresse hade vi inte kunnat öka produktionen som vi har gjort. Men det är också roligt att Epiroc är så engagerade. När vi har möten kommer ofta hela ledningsgruppen hit och det är så klart roligt att få presentera för dem.

Epiroc vill hjälpa kunderna med automatisering

Försäljningsingenjören Hans Larsson från Epiroc har funnits med som ett stöd under hela processen. – Jag tycker att Max och hans kollega Andreas Eriksson har gjort ett jättejobb med detta och de har varit drivande och fått personalen med sig. Det är ju grunden, säger Hans Larsson. I rollen som säljare vill han hjälpa kunderna att utvecklas med ny teknik. I vissa fall innebär nya och effektiva lösningar att han helt enkelt får sälja färre – men effektivare – maskiner. – Det är så mitt jobb ser ut och det är så det ska vara. Det sker en ständig teknikutveckling på gruvområdet och vi hjälper kunderna att ligga i framkant.

Fakta / Boliden Garpenberg

  • Boliden Garpenberg utanför Hedemora är en av världens modernaste gruvor och den äldsta i Sverige som fortfarande är i produktion.
  • Här utvinns zink, bly, silver, koppar och guld.
  • 2015 investerade gruvan i en ny produktionsanläggning med målet att öka produktionen från 2,5 miljoner ton malm till 3 miljoner ton per år, och att samtidigt förbättra både säkerheten och produktiviteten till en världsledande standard.

Professor: Vi måste prata om manlighet i gruvarbetet

Manlighet i gruvarbetet har varit en stoppkloss för rekryteringen av kvinnor. Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet, menar att branschen fokuserat mycket på jämställdhetsarbete men att det inte räcker. Allt fler kvinnor söker sig till gruvindustrin som har gått från knappt 5 % kvinnor 2005 till en nuvarande nivå om cirka 15 %. Utvecklingen ser ljus ut och det är till stor del tack vare både attitydförändringar och teknikutvecklingen. Förändringar som gör jobben mer tillgängliga för alla. Men om fler kvinnor ska trivas i yrket så kvävs det att branschen tar nästa steg i utvecklingen. Om gruvföretagen verkligen vill förändra arbetsplatskulturen måste de jobba med de grupper som gör och bär kulturen, ”majoriteten” på arbetsplatserna, det vill säga männen och ta itu med manlighet i gruvarbetet. Det säger Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet. ”Man måste prata om hur männen gör manlighet i gruvarbetet och hur det kan förändras” Kvinnor i gruvbranschen är väl en relativt ny företeelse? Berätta – vad ser du är den största förändringen som gjort att fler kvinnor söker sig till branschen idag jämfört med tidigare? – Sett ur ett längre tidsperspektiv är kvinnor i gruvan faktiskt inte någon ny företeelse. Innan industrialisering och mekaniseringen av gruvsektorn arbetade många kvinnor i gruvorna i Bergslagen. De kunde vara så många som 50 % kvinnor de anställda vid en gruva även om det nog var mer vanligt med 20-25 %. Men vid 1850-talet började antalet minska och år 1900 fanns det nästan inga alls. Då infördes dessutom en lag som förbjöd kvinnor att arbeta under jord. Lagen fanns kvar fram till 1978 men under 1960-talet kunde gruvföretagen ansöka om dispens från förbudet. Sedan dess har det gjorts stötvisa satsningar på att rekrytera kvinnor vilket resulterade i att andelen kvinnor sakta ökade från 2-3 % till 5 % år 2005.
Andelen kvinnor i gruvbranschen ökar igen
De senaste åren har något hänt och andelen kvinnor har ökat markant. Idag är andelen kvinnor 15 %. Ökningen kan bero på att både gruvföretagens och omvärldens syn på kvinnor och män och vilka utbildningar och yrken som passar dem har ändrats. – Men jag tror även att ökningen beror på att ny teknik och digitalisering successivt förändrar gruvarbetet. Framtidens medarbetare inom gruv- och mineralnäringen kommer helt klart att ha nya typer av arbetsuppgifter och kompetenser. Detta medför och kanske till och med kräver förändringar i arbetsplatskulturer och yrkesidentiteter, vilket i sin tur underlättar en breddad rekrytering som inkluderar både kvinnor och män inom fler samhällsgrupper. Nyligen avslutades Search, ett projekt kring jämställdhet i gruvnäringen som du varit med att driva. Vad syftade projektet till och varför var det så viktigt? – Projektet syftade till att identifiera framgångsfaktorer för jämställdhetsarbete i den mansdominerade nordiska gruvsektorn. Det långsiktiga målet för projektet var att bidra till en hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft genom att skapa attraktiva och jämställda arbetsplatser för alla. Gruvbranschen och dess underleverantörer och entreprenadföretag är betydelsefulla arbetsgivare, inte minst för glesbygden i de norra regionerna i Norden. Gruvsektorn är en viktig drivkraft för utveckling av teknik, ekonomi och samhälle – nationellt, regionalt och lokalt. Hur ser jämställdheten mellan kvinnor och män ut idag? – Den nordiska gruvindustrin är idag en mansdominerad sektor. Manlighet i gruvarbetet märks på ett nästan symboliskt sätt. Det ses som ett arbete för män och det har en stark koppling till ”manlighet”. Kvinnor är i denna miljö fortfarande ett undantag. Men idag finns ett ökande intresse från branschen för ökad jämställdhet. – Förutom att ökad jämställdhet skapar möjligheter för bättre attraktivitet, flexibilitet och kvalitet i gruvföretagens organisationer innebär det att fler kvinnor kan få tillgång till intressanta och utvecklande arbeten med bra betalt. Detta är särskilt viktigt i regionerna utanför storstadsområdena. Vad ser du att gruvindustrin gör för att locka till sig fler kvinnor till branschen? – Genom åren har gruvbranschen, liksom andra mansdominerade verksamheter, arbetat med jämställdhetsåtgärder som fokuserat på kvinnor – ”minoriteten” på arbetsplatserna. Inledningsvis var det främst ett externt perspektiv. Exempelvis att omskola kvinnor, att tjata på tjejer att välja teknikutbildningar, riktade rekryteringssatsningar till kvinnor, tydliga budskap om att företagen vill att 50 % av alla som pluggar på processoperatörsutbildningen ska vara tjejer och att allmänt säkra att den utåtriktade kommunikationen i bild och ord från företagen har en jämställd approach. Interna satsningar gör skillnad Gruvföretagen har gjort många olika saker över åren. De har bland annat gjort många interna satsningar som att arbeta med nätverk och mentorskap för kvinnor. Man har genomfört insatser för att stödja föräldraledighet och man har tydliggjort att alla arbetsuppgifter, befattningar, och skiftlag är öppna för kvinnor. Det har också gjorts insatser för att försöka få bort fördomar och stereotypa idéer om kvinnor och män. Som exempelvis negativa ”grabbiga” attityder på arbetsplatserna. Man har också infört nolltolerans mot sexuella trakasserier.

Manlighet i gruvarbetet måste förändras

Mycket av detta är bra och är sådana saker som företagen måste fortsätta att jobba med. Men det räcker inte. Om man verkligen vill förändra arbetsplatskulturerna måste man även jobba med de grupper som gör och bär kulturen, ”majoriteten” på arbetsplatserna, det vill säga männen. De måste prata om hur männen gör manlighet i gruvarbetet och hur det kanske kan förändras. De senaste åren har gruvföretagen börjat intressera sig för ett sådant perspektiv, men det är givetvis lättare sagt än gjort. Parallellt med detta måste gruvföretagen arbeta med att utforma tekniken, verktygen, maskinerna, arbetsmiljöerna, arbetsplatserna och organisationerna så att de passar både kvinnor och män av alla olika sorter. Detta glöms tyvärr ofta bort. Vilka tips har du till kvinnor som är intresserade av gruvindustrin? – Att arbeta i gruvindustrin innebär ofta ett modernt, intressant och utvecklande arbete i en ganska bra miljö och dessutom med relativt bra betalt. LÄS MER: Fler kvinnor i gruvbranschen

Guldläge för automatisering

0
Automatiserad och fjärrstyrd drift hjälper Barrick Gold Corporation att nå djupare i Hemlogruvan i Kanada. Att Scooptram ST14-lastare från Epiroc kan styras från ytan förbättrar säkerheten och ökar produktiviteten. Operatören Wayne Locht styr underjordslastaren Scooptram ST14 till automatiseringsområdet. På vägen dit passeras vita, väggmonterade wifiboxar. Han stannar strax före den första så kallade ”ljusgardinen”, en laseraktiverad barriär som markerar gränsen till den automatiserade zonen. Om barriären passeras aktiveras en nedstängning av nivån och larmet går uppe på ytan. Maskinerna i Hemlogruvan är taggade med Mobilaris system för realtidsspårning för att visa var de befinner sig. Samma teknik ska användas även för att spåra personalen i gruvan. – Än så länge kontrollerar vi området på plats, för att försäkra oss om att ingen befinner sig i automatiseringszonen, säger Wayne Locht när han klättrar ur styrhytten. När han kontrollerat att området är tomt, tar han en elektronisk nyckel från ett säkerhetsskåp i närheten av ljusgardinen. – Nyckeln ger lastaren tillåtelse att ge sig in. Den kopplar fordonet till automatiseringszonen så att säkerhetssystemet vet att det finns där. Han sticker in nyckeln i ett uttag under sin operatörsplats och röda statuslampor byts mot blinkande gula. Locht kan fortsätta att köra till nästa ljusgardin.

Kontrollrummet tar över

Han parkerar maskinen mellan den första och den andra barriären, kopplar in bromsarna och växlar från manuell styrning till fjärrstyrning på operatörskonsolen. Därefter lämnar han hytten en andra gång och tar ut nyckeln ur uttaget under sätet. När han sätter tillbaka nyckeln i säkerhetsskåpet aktiveras den första barriären och den andra deaktiveras. Statuslampan ändrar färg till grönt. Locht anropar operatören som väntar i kontrollrummet på marknivå, 1400 meter ovanför honom. Lastaren styrs nu från ytan – och Wayne Locht kan påbörja den 40 minuter långa färden dit upp. Självkörande fordon och fjärrstyrning är några av inslagen i automatiseringsprogrammet i Barrick Gold Corporations Hemlogruva, nära Marathon i Ontario, Kanada. De första stegen togs 2007 med bana för självkörande truckar.

Epirocs erbjudande passade bäst

Nu har företaget tagit fram en femårsplan som ska skynda på arbetet med automatisering. Planen togs fram efter att man lagt ner ett år på att undersöka vilken lösning som ger lägst kostnad, snabbast implementering och bästa produktsupport. – Vi studerade all tillgänglig teknik. Vi hade möten med tillverkare. Vi reste till platser där utrustning användes i daglig drift, säger Patrick Marshall som är chef för automatiseringsprojekt inom Barrick Gold Corporation. – Vi kom fram till att Epirocs erbjudande hade den starkaste supporten, främsta integrationsmöjligheterna, rätta prismodellen och överlag passade våra behov på bästa sätt. Barrick föredrog att använda Cisco som leverantör av gruvans trådlösa infrastruktur och den integrationen fungerade utan problem. – Epirocs system är enkelt att anpassa till trådlösa lösningar från andra parter, säger Patrick Marshall.

Säkrare och effektivare drift i Hemlogruvan

För Hemlogruvan är säkerheten den största vinsten med att ha tagit Scooptram ST14 i drift. Men kombinationen av autonom körning och fjärrstyrning har också gett produktivitetsvinster. – Automatisering och fjärrstyrning tar operatörerna bort från gruvmiljön och in i kontrollrum på marknivå – det är den perfekta lösningen ur en säkerhetsaspekt, säger gruvchefen Jon Laird och fortsätter: – Eftersom maskinen kontinuerligt gör sitt jobb, betyder det att vi inte behöver byta operatör nere i gruvan varje skift. Jon Laird säger att 14-tonslastaren är så effektiv att den riskerar att göra jobbet mycket snabbare än vad krossningen av guldmalmen hinner med. – Överproduktion kan vara ett trevligt problem att ha, säger han med ett brett leende. En lösning som är under diskussion är att öppna ytterligare schakt, så att krossningen hinner med mellan gångerna lastaren lämnar av malmen. Scooptram ST14 kan enkelt lära sig flera rutter och växla mellan dem – Med den här maskinen kör du bara rutten en gång för att lära den, sedan är den redo att arbeta, säger Graham Hanson som är chef för innovation och teknik på Barrick Gold Corporation. För andra, motsvarande, system kan det ta ett helt skift att lära maskinerna en ny rutt.

Målet är en helt automatiserad gruva

Wayne Locht återvänder till markytan för att avsluta sitt arbetspass i det man kallar ”Automation Room”. Till storlek och inredning påminner det om ett klassrum. Genom fönstren har man panoramavyer över landskapet i Ontario. Locht stämmer av med operatören som tog över kontrollen av lastaren han lämnade i gruvan. Sedan går han till omklädningsrummet. Tar av sig gruvutrustningen, duschar och återvänder i sina egna kläder. Han sätter sig i kontorsstolen och studerar direktbilderna från Scooptram-lastaren nere i gruvan. Nästa steg för gruvan är att bygga klar den trådlösa infrastrukturen, skapa fler automatiserade zoner och köpa in fler lastare. En operatör ska kunna kontrollera flera maskiner från sin plats, fler kontrollrum ska byggas och operatörerna i de olika rummen ska kunna styra vilken maskin som helst, var som helst i gruvan. – Idag är vi uppkopplade, imorgon handlar det om att optimera fordonsflottan och i en nära framtid når vi vårt mål. Målet är att bli en helt automatiserad underjordsgruva som styrs av operatörer på marknivå, säger Patrick Marshall.
 

Fakta / Hemlogruvan

  • Utforskades redan 1535, men guldfyndigheten upptäckes 1981.
  • Gruvan öppnade 1987 och har ägts av Barrick Gold Corporation sedan 2009.
  • Förra året utvann man cirka 5,5 ton guld ur gruvan.
  • Gruvan har cirka 700 anställda.
  • Läs mer på gruvans webbplats

Drönare från LTU kartlägger Sveriges geologi

0
NYHET. Forskare vid Luleå tekniska universitet, LTU, har tagit fram en drönare som bland annat kan hjälpa till att undersöka hur malmkroppar bildas. LTU:s drönare är utrustad med kamera och magnetometer och skannar en yta motsvarande 75 fotbollsplaner på drygt en halvtimme. – Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Drönaren har fått namnet Hugin, en förkortning för Highly Useful GeoInformation, och finansieras av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning.

Drönare ger modell i hög upplösning

– Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning, förklarar Joel Andersson och fortsätter: – I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden. Men det finns också mer dagliga uppgifter som kan lösas med en drönare. – För ett gruvföretag med dagbrott kan drönare exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen.

”Batteridrift är nyckeln till nollutsläpp i gruvorna”

0
HALLÅ DÄR. Epiroc har lanserat den andra generationen batteridrivna gruvmaskiner. Vi bad Erik Svedlund berätta hur företaget jobbar med elektrifiering av fordon. Erik Svedlund är Head of Marketing – Rocvolt Business Development / Epiroc Electrification URE/MRS, som arbetar med utveckling av lösningar och produkter för att minimera utsläpp från arbetsfordon. Epiroc har nyligen lanserat en rad nya batteridrivna fordon – är det batteridrift som gäller i framtiden? – Nja, målet är att skapa förutsättningar för att gruvbrytning, vägbyggen och andra verksamheter ska kunna vara utsläppsfria – det vill säga noll emission. Just nu är batterier den bästa tekniken för det. Men det kan hända att det utvecklas nya tekniker som fungerar ännu bättre. Vad är det då som är nytt i de aktuella fordonen? – Det är en hel familj maskiner, framför allt lastare och borriggar i en rad olika modeller och varianter, som bygger på en helt nyutvecklad teknologiplattform och ett nytt batterisystem. Har Epiroc utvecklat detta själva? – Det här är ett för stort utvecklingssteg att ta på egen hand, så vi har valt att göra det i partnerskap med Northvolt och ABB. Vi kompletterar varandra på ett mycket bra sätt. Hur kommer kunderna att påverkas av det nya? – Precis som med våra första generation batteridrivna fordon – det här är generation två – så kommer till att börja med arbetsmiljön att förbättras väsentligt. Hur då? – Det är givetvis en enorm fördel för arbetarna att slippa dieselutsläppen och värmen som genereras. Dessutom sjunker ljudnivån kraftigt med batteridrivna fordon. Batteridrivna fordon har inneburit en stor investering för kunderna – är det fortfarande så? – Den dyraste delen är själva batterierna, och det kommer vi inte ifrån. Men nu har vi lanserat en ny lösning för investeringen: Batteries-as-a-Service. Batteri som tjänst alltså? – Precis! De betalar för att få tillgång till batteriet och dra nytta av den kraft som det ger. Det blir i praktiken så att kunderna betalar för det de använder istället för att behöva göra en stor engångsinvestering. Så arbetar vi redan i dag när det gäller borriggar, där vi säljer tjänsten i form av utförda borrmeter, säger Erik Svedlund. Vad har ni fått för reaktion från de kunder som har använt de första batteridrivna fordonen? – Det har varit mycket positiv feedback. Som exempel kan jag nämna en av våra kunder i Peru, med verksamhet på 4000 meters höjd. Där presterar dieselmotorer dåligt på grund av lufttrycket, medan elmotorer inte påverkas. De har angett en 15 procent högre produktivitet med batteridrivna fordon. Dessutom har de sett positiva hälsoeffekter hos arbetarna, som slipper alla dieselutsläpp. Vilka är de stora utmaningarna i utvecklingen av de här fordonen? – Överlag är det otrampad mark som vi ger oss ut på. Vi arbetar med spänningar och effekter som inte finns i någon annan industri. Det gäller att utveckla helt nya komponenter och lösningar, samtidigt som vi ska kunna nå en skalbarhet för att hålla kostnaderna nere för kunderna. Kan man säga att allt detta handlar om att bidra till att nå de globala klimatmålen? – Ja, så kan man definitivt se det. För att öka hållbarheten i samhället behöver bland annat elbilar och vindkraftverk byggas, vilka då kräver olika typer av metaller. Då måste givetvis metallerna vara så ”gröna” som möjligt, och det är enbart möjligt om vi kan leverera fordon som minimerar klimatpåverkan. Det gäller att se alla komponenter i kedjan för att kunna göra skillnad på allvar. Hur är det att arbeta i det här området? – Otroligt roligt! Det är mycket stimulerande att känna att få vara med i en utveckling i framkant, vad gäller både teknik och hållbarhet. Det finns ett driv hos alla medarbetare som är inblandade, och kan nog tala för oss alla om jag säger att arbetet ger en väldig stolthet, säger Erik Svedlund.

Minecraft ger bättre geologikunskaper

0
För att höja kunskapsnivån om geologi utvecklade Sveriges geologiska undersökning, SGU, 2015 en så kallad mod till det enormt populära spelet Minecraft. Därefter har modden förbättrats flera gånger och över 10 000 nedladdningar har gjorts. Initiativet att skapa en mod, en modifikation av ett befintligt onlinespel, kom 2013 efter att SGU fick ett regeringsuppdrag. I korthet gick uppdraget ut på att öka kunskapen om geologi hos allmänheten. – Vi har sett att en stor del av befolkningen har låg kunskapsnivå om geologi. Vi riktar in oss på insatser mot allmänheten och mot mer specifika målgrupper som lärare, skolelever och arbetssökande, säger Pontus Westrin som är statsgeolog på SGU, och fortsätter: – I uppdraget ingick bland annat att bidra till kunskapsspridning och kunskapsutveckling, främja dialog och samordning mellan olika sektorer och kompetenser och underlätta samverkan mellan offentlig och privat verksamhet.

Minecraft har sålts i över 100 miljoner exemplar

SGU valde att själva utveckla modden BetterGeo till Minecraft. Arbetet gjordes av en grupp systemvetare, geologer och kommunikatörer. Anledningen till att SGU valde Minecraft är föga förvånande, eftersom det är ett äventyrsspel som bygger på geologi. Spelet har sålts i mer än 100 miljoner exemplar. Minecraft går ut på att hitta och bryta fyndigheter för att kunna bygga verktyg, bostäder, vapen med mera. Genom det kan spelaren utforska olika miljöer och samtidigt försvara sig mot faror som till exempel zombies och spindlar, med mera. Geologin i den ursprungliga versionen är dock långt ifrån verklig och de fyndigheter som finns ligger slumpvis utplacerade. – Syftet med BetterGeo är att öka intresset och förståelsen för geologi och geologins betydelse för samhället. Vi har lagt till fler bergarter, jordarter, mineral och metaller samt skapat de geologiska miljöer där de olika mineralen och metallerna bildas. Dessutom har vi fört in nya förädlingsprocesser och nya användningsområden för de material spelaren hittar.

”Kontakt med geologiska begrepp”

Spelaren kan även hitta fossil i sandsten, kalksten och skiffer. Modden har också en miljöaspekt där spelaren kan installera en rökgasrenare för att undvika att sprida föroreningar. – Givetvis är geologin och processerna i modden ofta förenklade – verkligheten är som bekant komplex – men vi tror ändå att BetterGeo ger en första kontakt med geologiska begrepp och material, säger Pontus Westrin. – Den mer verklighetsbaserade geologin ger dessutom ytterligare en dimension. Som spelare blir du än mer skattjägare och utforskare när du inser att för att hitta till exempel diamanter måste du först hitta kimberlit, att guld kan gömma sig både i kvartsgångar och flodbäddsmaterial och att fjällnejlika kan indikera att det finns koppar i marken.

Ladda ner BetterGeo gratis från SGU

Modden uppdaterades under 2018 med nya funktioner. Nästa steg för BetterGeo är att utveckla den ytterligare för skolan och utöka lärarhandledningen för att hjälpa lärare att undervisa om naturresurser. För att spela BetterGeo behöver du först ha tillgång till Minecraft. BetterGeo kan laddas ner gratis på SGU:s webbplats.

Eftertraktad metall fyller 200 år

0
SIFFRAN. Plötsligt pratar alla om litium. Ett snabbt ökande behov av batterier har gett den silvervita, smörmjuka metallen en boom. Här är allt du inte visste att du vill veta.

Litium upptäcktes för 200 år sedan

I år är det 200 år sedan metallen upptäcktes – och det gjordes faktiskt i Sverige. Mineralet petalit hittades på Utö i Stockholms skärgård år 1800 och 18 år senare analyserades mineralet av Johan August Arfwedson, i Jöns Jakob Berzelius laboratorium, och litium upptäcktes.

Nr 3

Den är nummer 3 bland grundämnena i det periodiska systemet och tillhör gruppen alkalimetaller, tillsammans med bland andra natrium, kalium och cesium.

Smälter vid 180 grader

Även om det är en mjuk metall, ungefär som smör, så är den hårdast av alkalimetallerna med en smältpunkt på 180,5 grader Celsius.

1 330 grader för att koka

Vill du få den att koka, då måste du komma upp i en temperatur på 1 330 grader.

35:e vanligast

Litium är det 35:e vanligaste grundämnet i jordskorpan men finns också i havs- och flodvatten. Man räknar med att cirka hälften av alla förekomster finns i Bolivias saltöken, men där sker än så länge bara småskalig utvinning.

150 ton litiumkarbonat

Det finns uppskattningsvis 150 miljoner ton brytningsbar litiumkarbonat, ur vilken litium sedan utvinns, på jorden. Om allt används ger det 28 till 39 miljoner ton metall, beroende på vilken utredning man läser.

15 kilo litium per elbil

Ett batteri på 100 kWh till en elbil behöver cirka 15 kilo litium. Planetens tillgångar räcker alltså till uppskattningsvis 2 – 3 miljarder elbilar, beroende på storlek på batteriet. Idag finns cirka 1,2 miljarder bilar i världen. När metallen används i batterier kan den återanvändas i nya batterier.

15 kilometer från potentiell gruva

Den batterifabrik som ska byggas av Northvolt utanför Skellefteå, med invigning 2020, ligger 15 kilometer från Varuträsk, där prospektering efter litium nu pågår. Om man lyckas utvinna metallen i Västerbotten, passar det väl in med Northvolts ambitioner att främst använda metaller från närområdet.

Virtuell gruva utvecklas av svenska forskare

0
En virtuell gruva som ska ge en autentisk upplevelse av att du rör dig i och mellan schakt under pågående arbeten, utvecklas nu. I gruvan ska också nya smarta lösningar kunna demonstreras. Forskare vid Luleå tekniska universitet har skapat den virtuella gruvan. Det är en 3D-modell som bland annat ger en upplevelse av att du befinner dig i olika delar av gruvan. – Du kan röra dig mellan schakt och gångar där det även kommer att finnas sådant som fordon och fläktsystem, allt för att det ska kännas så autentiskt som möjligt, säger Håkan Vallin, forskare inom visuell gestaltning vid Luleå tekniska universitet. Den virtuella gruvan ingår i det stora gruvteknikprojektet SIMS (läs mer här nedanför).

Virtuell gruva som använder spelteknik

Den virtuella gruvmiljön är uppbyggd med hjälp av avancerad spelteknik som annars används i datorspel. – Miljön kan synliggöras på många sätt, bland annat genom att användaren har ett VR-headset. Det ger den bästa helhetsupplevelsen, men tanken är också att ta stillbilder, spela in film eller skapa 360-graderspanoramor av miljön, säger Håkan Vallin. Bilder och filmer kan sedan användas på alla tänkbara plattformar, allt från smarta mobiler till stora datorer.

Ska sprida kunskap om gruvor

Utbildning är ett av givet användningsområde, med demonstrationer och laborationer som är anpassade till allt från grundskoleelever till forskare. – Det blir ett sätt att göra gruvmiljön tillgänglig, inte minst för allmänheten. Med en virtuell gruva går det att visa hur det ser ut i en modern gruva och man kan visualisera hur miljö- och säkerhetsarbete är viktiga beståndsdelar i verksamheten, säger Håkan Vallin. Genom att sprida kunskap räknar han med att det kommer att bli fler som är intresserade av att arbeta inom branschen. Gruvmiljön kommer att börja testas inom kort, men det är oklart när den börjar användas brett.

Fakta/SIMS

Sustainable Intelligent Mining Systems – SIMS – är ett stort samverkansprojekt med målet att utveckla ännu mer hållbara och intelligenta gruvor. I projektet möts gruvbolag, system- och teknikleverantörer och två framstående gruvuniversitet, varav Luleå tekniska universitet är det ena. Det treåriga projektet koordineras av Epiroc. Fokus ligger på förbättrad gruvbrytning, bland annat vad gäller lönsamhet, hållbarhet och säkerhet. Den virtuella gruvmiljön ska kunna användas för demonstration av teknik och lösningar som utvecklas inom SIMS. Läs mer: simsmining.eu