Nu ska gruvorna digitaliseras och en ny världsstandard för framtidens hållbara gruvor ska sättas. Det ska det svenska framtidsprojektet SUM eller Sustainable Underground Mining se till. Projektet som är ett samarbete mellan LKAB, Combitech, Volvo Group och Epiroc har nu kommit igång på allvar. Under 2019 kommer en virtuell gruva vara körklar.

När det stora utvecklingsprojektet Sustainable Underground Mining, SUM, lanserades i mitten av 2018 var dåvarande näringsminister Mikael Damberg på plats och konstaterade:

– I framtiden ser vi att beroendet av mineralnäringen blir allt mer utmanade. Att då kunna bryta på ett hållbart och säkert sätt, med så lite koldioxidavtryck som möjligt kommer att bli en stark konkurrensfördel för svensk industri och svenska jobb.

Nya förutsättningar kräver effektivare metoder

Den här utmaningen har LKAB tagit på allvar, och arbetar nu målinriktat för att hitta användbara lösningar.

– Vårt mål är att sätta en ny världsstandard för produktionssystem i underjordsgruvor på stora djup. Samtidigt handlar det väldigt konkret om LKAB:s framtid. Vi siktar mot att bygga ett LKAB som har livskraft efter år 2030, säger Markus Petäjäniemi, Direktör Teknik och Processutveckling på LKAB.

För gruvbolaget väntar nämligen förändrade förutsättningar som kräver förbättrade och effektivare metoder, eftersom LKAB:s nuvarande huvudnivåer i gruvorna i Kiruna och Malmberget ger malm till mitten på 2030-talet.

– Vi behöver bryta på nya nivåer, alltså under nivåerna 1 250 meters respektive 1 365 meters djup. När vi går på djupet kommer vi bland annat att vara tvungna att hantera sådant som ökade bergförstärkningskrav, samtidigt som det kommer krävas en helt annan gruvdesign, säger han.

Produktiviteten måste höjas

Dessutom måste produktiviteten höjas för att möta framtida konkurrensen och – inte minst – ta med energiomställningen i beräkningen.

– Vi har antagit målen i Agenda 2030, vilket i praktiken bland annat innebär att vi måste hitta sätt att göra verksamheten fossilfri, och helst koldioxidfri, säger Markus Petäjäniemi.

Han berättar att SUM är en delmängd av det övergripande utvecklingsprojektet LKAB Gruva 5.0, som de har initierat för att genomföra bolagets resa mot framtidens hållbara gruva, nästa generations produktionssystem och framtidens LKAB.

”Vi kommer behöva smarta fordon”

I målbilden ingår att framtidens gruva är koldioxidfri, digitaliserad och autonom.

– För utveckla framtidens hållbara gruva måste vi bland annat utveckla positioneringen och möjligheten att koppla upp maskiner och ta fram nya ledningssystem för gruvdriften.

– Vi kommer att behöva ha ”smarta” fordon, som är uppkopplade i realtid och kan utbyta information. Och en viktig utgångspunkt är att det måste gå att ha såväl förarlösa som förardrivna fordon inne i produktion samtidigt, så kallad mixed traffic.

I arbetet med SUM och att skapa framtidens gruvdrift är säkerhet hela tiden högst på prioritetslistan, menar Markus Petäjäniemi.

Självstyrande maskiner ger ökad effektivitet

– Att kunna hantera ”blandtrafik” i transporter och produktion under jord är en del av säkerhetsarbetet. Samtidigt bidrar förstås utvecklingen av autonoma fordon i sig till ökad säkerhet, när allt fler moment kan utföras utan att någon människa behöver vara i närheten.

De autonoma, självstyrande maskinerna kommer också att kunna bidra till en effektivitet i verksamheten, något som ingår i målen för SUM.

– Exempelvis kan lastning göras under längre tid under dygnet, något som förstås kan öka produktiviteten. Samtidigt kanske det innebär att det inte behövs inte lika många medarbetare i produktionsledet. Men min uppfattning är att den ökade produktionsvolymen skulle kunna göra att det går att hålla en i stort sett oförändrad mängd jobb, säger Markus Petäjäniemi.

Nya lösningar kräver nya kompetenser

Men det kommer inte vara exakt samma jobb som idag. För som vanligt, oavsett område, kommer ny teknik medföra nya lösningar som i sin tur kräver nya kompetenser, menar han.

Enligt Markus Petäjäniemi kan arbetet i SUM delas in i två tydliga huvudinriktningar: framtida borr- och brytningssystem respektive malmflöden och transporter.

– När det gäller borr- och brytningssystemen handlar det bland annat om metodik för att kunna öka skalan i skivrasbrytning. Där finns det en stor potentiell ekonomisk vinning.

En gigantisk utmaning

Den logistiska utmaningen för flöden och transporter på allt djupare nivåer är ”gigantisk”, konstaterar han.

– När vi har sprängt och malmen ska ut ur gruvan kommer autonoma fordon att bli ett allt större inslag framöver. Men en delutmaning i detta är att fordon från olika leverantörer måste kunna kommunicera.

– Såvitt jag kan bedöma har var och en kommit rätt långt med sin egen flotta, men inte särskilt långt med ett system som skulle kunna omfatta även andras fordon. Att kunna lösa det ingår i Epirocs uppdrag i SUM, säger Markus Petäjäniemi.

Samtidigt ska alltså fordonen möjliggöra en verksamhet utan koldioxidutsläpp, där eldrivna fordon med batterier förväntas vara ett intressant alternativ.

– Hur man ska lösa kapacitet och laddning av batterier i en produktionsmiljö är något som vi också förväntar oss att få svar på i ett av SUM:s delprojekt.

Skapat en egen testbädd för SUM

Planering, innovation och strategier i all ära, det måste förstås också genomföras en stor mängd tester för att kunna nå användbara resultat.

LKAB har därför skapat en egen testbädd i underjordsgruvan i Kiruna, i malmkroppen Konsuln som ligger något avskild från den stora malmkroppen i Kirunagruvan. Där testas nu bland annat Epirocs öppningsborrigg Easer L. 

Vissa tester kommer också att utföras i LKAB:s underjordsgruva i Malmberget.

– Genom att anlägga en egen testgruva kan vi sköta testverksamheten på våra egna villkor, istället för att behöva vara beroende av myndigheternas regleringar i allmänna miljöer.

Projektet ger redan intäkter

– Vi har nu fått stora delar av testgruvan på plats, och det finurliga är att vi samtidigt kan få intäkter genom att ta malm från den när vi genomför testerna.

De första tester som utförs rör positionering och kommunikation, och under året räknar Markus Petäjäniemi med att de kommer att testa kopplingar mellan fordon och ett helt nytt styr- och kontrollsystem.

– Nästa år blir det nog dags att arbeta mer med fordonsrörelser, och då kommer det att bli intressant att ta in aspekten med kommunikationen mellan maskiner från olika leverantörer.

Virtuell gruva för tester av framtidens hållbara gruva

Parallellt med detta skapar de en virtuell gruva, som förväntas vara ”körklar” under 2019.

– Det är ett mycket viktigt komplement. Där kommer vi att kunna genomföra andra typer av tester än i den fysiska testgruvan, med simulerade dataflöden och olika scenarion.

Arbetet i SUM bygger på en annan typ av samarbete än vad aktörerna är vana vid, konstaterar Markus Petäjäniemi.

Här är målet att skapa ett digitalt ekosystem där parterna kopplar ihop såväl digitala system som verksamheter. Detta kräver då en hög grad av transparens och förtroende för att det ska fungera.

Ett elefantprojekt

– Initialt gick det lite trögt, men det blir snabbt allt bättre när alla blir medvetna om vad ”open innovation” innebär och att man måste kunna interagera öppet för att kunna upprätthålla ett effektivt utvecklingsarbete. Det är något av en kulturresa, eftersom man är van vid att jobba på egen kammare med sådana här frågor.

Markus Petäjäniemi konstaterar att LKAB tar ledartröjan för de flesta gemensamma projekt. Dessutom håller gruvbolaget i en fiktiv styckkniv:

– Jag brukar beskriva det här som ett elefantprojekt. För att det ska inte bli ohanterligt gäller det att stycka elefanten, säger han.

Fakta / Sustainable Underground Mining – SUM

SUM är ett industriellt utvecklingsprojekt som LKAB har initierat tillsammans med ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen i ett öppet och transparent samarbete. Målet är att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på djupa nivåer.

Tekniker och lösningar utvecklas och testas i verklig gruvmiljö såväl som i en virtuell testgruva.

Målet är att skapa ett öppet digitalt ekosystem, dit nya leverantörer kan ansluta sig.

2018
Projektet lanseras. Testgruvan börjar anläggas.

2019
De första pilottesterna genomförs.

Fram till 2023
En rad produktions-, automations-, och kommunikationstester genomförs.

2023
LKAB fattar beslut om framtida huvudnivåer och anläggning i industriell skala.

2030
Ny världsstandard för hållbar gruvbrytning på djupa nivåer finns på plats. LKAB räknar med att kunna utgå från denna standard fram till omkring år 2060.

I LKAB:s underjordsgruva i Kiruna pågår ett febrilt arbete. I en testanläggning, i malmkroppen Konsuln, huserar SUM-projektet som är ett samarbete mellan LKAB, ABB, Epiroc, Combitech och Volvokoncernen. En stor del i projektet är att testa och utveckla ny teknik i verklig gruvmiljö. Senast ut är Epirocs nyaste öppningsborrigg, Epiroc Easer L som LKAB nu testar SUM-projektets testgruva Konsuln.

Teknikskiftet inom gruvbranschen håller hela branschen på tårna. Sverige ligger redan i framkant men det betyder inte att branschen kan luta sig tillbaka. Sedan en tid tillbaka pågår Sustainable Underground Mining (SUM), ett ambitiöst svenskt samarbetsprojekt för att sätta en ny världsstandard för hållbar gruvdrift.

Vi blir första kund i Europa att använda den

Under september testar nu LKAB den nya öppningsborriggen Epiroc Easer L. LKAB är först ut i Europa att testa den nya riggen:

— Easer L finns redan på marknaden, men vi blir första kund i Europa att använda den. Riggen kan borra 60 meter långa öppningshål som max. Vi börjar med att testborra 40-50 meter och utvärderar sedan, säger Carlos Quinteiro, specialist på avdelningen gruvteknik på LKAB och projektledare för delprojekt 1, gruvans layout och teknik, i SUM.

Borriggen kommer inledningsvis att användas på nivå 436 i Konsuln, vilket är den första nivå som har en ökad skivhöjd – på hela 40 meter. – Med ökad skivhöjd måste vi kunna borra längre öppningshål än vad våra befintliga riggar klarar” säger Carlos Quinteiro.

”Med ökad skivhöjd måste vi kunna borra längre öppningshål än vad våra befintliga riggar klarar”

LKAB kommer nu att göra tester för att se hur Epiroc Easer L möter LKAB:s kvalitets- och produktivitetskrav. Först när testerna är klara tas beslut om Easer L ska användas inom produktionen i Konsuln.

Epiroc Easer L

• Vikt: 35,5 ton
• Bredd: 2,5 meter
• Höjd: 3,5 meter
• Längd: 11,7 meter
• Maxlängd på borrhål: 60 meter

Läs mer om testerna med Epiroc Easer L på SUM-projektets hemsida. 

Riksdagen röstade i början av maj igenom ett förslag om att förenkla processen för att söka gruvtillstånd

Tillståndsprocessen för gruvtillstånd har länge ansetts vara onödigt krånglig och utdragen, något som ses som ett hinder för vissa projekt.

Frågan har behandlats i näringsutskottet och enligt utskottets ordförande, Carl-Oskar Bohlin (M), skulle en förenklad process gynna både gruvbranschen och markägare.

Skadar konkurrenskraften

– Det här handlar egentligen om en bättre process för båda parter, så väl för markägare som de i prospekteringsbranschen.

– Dagens utdragna processer skadar konkurrenskraften i vår gruvnäring men skadar också folk som drabbas av långa tidsdräkter, säger Carl-Oskar Bohlin till TT.

Förslaget om att förenkla tillståndsprocessen fick stöd av Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, medan Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet röstade emot förslaget.

Riksdagen riktade  i beslutet en uppmaning till regeringen om att återkomma med konkreta förslag på hur det kan göras. En möjlighet som lyftes fram var att ge en myndighet, till exempel Sveriges geologiska undersökning (SGU), ett övergripande ansvar för hela tillståndsprocessen.

Epicos kontrolltorn i Örebro är en ledningscentral som i realtid kan styra gruvmaskiner i gruvor rung om i hela världen. Tornet är en del i Epirocs satsning på gruvdigitalisering och är en plats där man tillsammans med kunder och partners tillsammans utvecklar framtidens gruva.

Vad är Epirocs kontrolltorn?

Epiroc Control Tower är byggt för att fungera som en samverkansarena där man tillsammans med kunder och partners kan utveckla innovativa lösningar. Tanken bakom projektet är att fungera som en katalysator i digitaliseringen inom gruvnäringen och utvecklingen mot en mer produktiv, effektivare och säkrare gruva.

På kontrolltornets dataskärmar visas gruvor och gruvmaskiner från olika platser runt om i världen. Systemet som gör det möjligt att följa en gruvmaskin på andra sidan jorden baseras på Epirocs egna informationshanteringslösningar. Oavsett om gruvoperatörerna behöver planera var och när de ska använda maskinerna, förflytta utrustning eller göra service på utrustningen så har kontrolltornet samlat all data, översiktligt och användarvänligt, vilket gör produktionen mycket enklare att kontrollera.

Hur går det till?

I kontrolltornet används bland annat Mobilaris Mining Intelligence. Det är ett system som ”lyfter locket” på underjordsgruvor genom att skapa en tredimensionell bild av det ofta komplexa gruvortssystemet och ge en realtidsbild av var utrustning och personal befinner sig.

Med hjälp av systemen kan besökare antingen använda simulatorer eller fjärrstyra riktiga maskiner som Pit Viper, Scooptram och Simba i Epirocs testgruva i Sverige eller i företagets anläggning i Garland, Texas i USA.

Med kontrolltornet går Epiroc i frontlinjen för gruvdigitalisering. Att se en borrigg i USA fjärrstyras från Sverige är ett sätt för Epirocs kunder och partners att få en förstahandsuppfattning om möjligheterna med digitalisering och automation i framtidens gruva.

Fakta / Epirocs kontrolltorn i Örebro

• Allt som sköts via kontrolltornet hanteras i ett enda, integrerat system. Vilket gör att gruvproduktionen blir enklare att överblicka och kontrollera.
• Kontrolltornet invigdes 2018.
• Det är placerat i Epirocs lokaler i Örebro.

Bättre arbetsmiljö, ökad säkerhet och högre produktionstakt är tre fördelar som Boliden Garpenberg får med hjälp av fjärrstyrda borrar. ”Automatisering hjälper oss att öka produktionen och säkerheten”, säger platschefen Jenny Gotthardsson.

Tolvhundra meter under jord blinkar en grön lampa i taket. De sitter lite överallt här nere i gruvan, accesspunkterna för wifi som kopplar ihop maskinerna i gruvschakten med kontrollrummet.

Hela Garpenbergs gruva, som är den äldsta i Sverige som fortfarande är i bruk, har blivit digital i syfte att öka automatisering av driften.

Vi fortsätter en bit till med bil och kommer fram till borrmaskinen Sofia
som opereras på remote, alltså fjärrstyrning. Schaktet där Sofia borrar är vattenfyllt och avspärrat.

– En stor fördel med fjärrstyrningen är arbetsmiljön. Man slipper sitta i en maskin här nere, utan kan sitta uppe i kontorslandskapet med kaffe och kollegor i stället, säger Max Herlitz som är arbetsledare för produktionen hos Boliden Garpenberg.

Automatisering ger säkrare gruva

Två andra stora fördelar med automatiseringen är möjligheten att öka produktionstakten och förbättra säkerheten på samma gång.

Boliden Garpenberg har som målsättning att öka produktionen från 2,5 miljoner ton malm till 3 miljoner ton per år.

– Vi vill nå det produktionstempot om två år, berättar platschefen Jenny Gotthardsson.

– Automatisering hjälper oss att öka säkerheten och bli mer produktiva så att vi kan konkurrera med andra gruvor runtom i världen. Vi har kommit långt med automation inom vissa områden som lastning, men borrningen är en flaskhals som vi jobbar med nu tillsammans med Epiroc.

”Det bästa med att jobba här uppe jämfört med nere i maskinen är att man slipper sitta i buller och ljud hela dagen”

I gruvan finns sex borriggar från Epiroc av typen Simba E7C. Fem ägs av Boliden och en är inhyrd. Alla har kvinnonamn: Maria, Sofia, Molly, Julia, Lisa och Alva.

Alla borriggar byggs om för fjärrstyrning

Än så länge är det bara Sofia som kan opereras på remote. Tekniken har funnits på plats i tre år, men möjliggjordes av att en kronbytare installerades på Sofia hösten 2017.

– Vi kommer att bygga om alla borriggar för teleremote. Härnäst blir det Molly. I sommar får vi in en ny Simba från Epiroc med en Cop 2550 UX borrmaskin som ger rakare hål och högre borrsjunk. Det gör att vi kan borra färre och större hål, vilket sparar tid, förklarar Max Herlitz.

Gruvan är också i startgroparna för att flytta riggarna mellan rader på remote med hjälp av el. Något som gör att operatörerna slipper åka ner och flytta maskinerna manuellt varje gång.

Kontorslandskapet under jord invigdes för två år sedan. Här finns konferensrum, fikarum, kaffemaskin, intern-tv och toaletter.

”Slipper sitta i buller och ljud”

Inifrån automationsrummet styrs lastmaskiner och borriggar genom fjärrstyrning. Borrinstruktören Johnny Gäfvert styr borrmaskinen Sofia.

– Det bästa med att jobba här uppe jämfört med nere i maskinen är att man slipper sitta i buller och ljud hela dagen, säger han.

Berget där Sofia borrar är så pass bra att Johnny sällan behöver ingripa.

Tillbakalutad i kontorsstolen övervakar han borrmaskinen och kan zooma in olika delar av maskinen på detaljnivå, ända ner till märkningen på slangarna.

På en annan skärm samlas produktionsdata in med programmet Certiq.

– När vi har byggt om fler borriggar för fjärrstyrning så kan en och samma operatör övervaka flera samtidigt. Det ger effektiviseringsvinster, förklarar Max Herlitz.

Fjärrstyrning ger färre avbrott vid sprängningar

Målet är också att kunna bemanna stationen dygnet runt i framtiden.

När all borrning sköts på remote behöver man inte längre få produktionsavbrott vid sprängningarna klockan fyra på morgonen och fyra på eftermiddagen.

– Varje dygn går sex timmar bort mellan skiften. Vi vill att maskinerna ska kunna gå 24 timmar, säger Max Herlitz.

Han betonar att utvecklingen inte skulle vara möjlig utan det stora intresset från personalen.

”Varje dygn går sex timmar bort mellan skiften. Vi vill att maskinerna ska kunna gå 24 timmar”

– Utan deras intresse hade vi inte kunnat öka produktionen som vi har gjort. Men det är också roligt att Epiroc är så engagerade. När vi har möten kommer ofta hela ledningsgruppen hit och det är så klart roligt att få presentera för dem.

Epiroc vill hjälpa kunderna med automatisering

Försäljningsingenjören Hans Larsson från Epiroc har funnits med som ett stöd under hela processen.

– Jag tycker att Max och hans kollega Andreas Eriksson har gjort ett jättejobb med detta och de har varit drivande och fått personalen med sig. Det är ju grunden, säger Hans Larsson.

I rollen som säljare vill han hjälpa kunderna att utvecklas med ny teknik.

I vissa fall innebär nya och effektiva lösningar att han helt enkelt får sälja färre – men effektivare – maskiner.

– Det är så mitt jobb ser ut och det är så det ska vara. Det sker en ständig teknikutveckling på gruvområdet och vi hjälper kunderna att ligga i framkant.

Fakta / Boliden Garpenberg

• Boliden Garpenberg utanför Hedemora är en av världens modernaste gruvor och den äldsta i Sverige som fortfarande är i produktion.
• Här utvinns zink, bly, silver, koppar och guld.
• 2015 investerade gruvan i en ny produktionsanläggning med målet att öka produktionen från 2,5 miljoner ton malm till 3 miljoner ton per år, och att samtidigt förbättra både säkerheten och produktiviteten till en världsledande standard.

• Här finns alla artiklar om den svenska gruvbranschen

Manlighet i gruvarbetet har varit en stoppkloss för rekryteringen av kvinnor. Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet, menar att branschen fokuserat mycket på jämställdhetsarbete men att det inte räcker.

Allt fler kvinnor söker sig till gruvindustrin som har gått från knappt 5 % kvinnor 2005 till en nuvarande nivå om cirka 15 %. Utvecklingen ser ljus ut och det är till stor del tack vare både attitydförändringar och teknikutvecklingen.

Förändringar som gör jobben mer tillgängliga för alla. Men om fler kvinnor ska trivas i yrket så kvävs det att branschen tar nästa steg i utvecklingen.

Om gruvföretagen verkligen vill förändra arbetsplatskulturen måste de jobba med de grupper som gör och bär kulturen, ”majoriteten” på arbetsplatserna, det vill säga männen och ta itu med manlighet i gruvarbetet.

Det säger Lena Abrahamsson, professor vid Luleå tekniska universitet. ”Man måste prata om hur männen gör manlighet i gruvarbetet och hur det kan förändras”

Kvinnor i gruvbranschen är väl en relativt ny företeelse? Berätta – vad ser du är den största förändringen som gjort att fler kvinnor söker sig till branschen idag jämfört med tidigare?

– Sett ur ett längre tidsperspektiv är kvinnor i gruvan faktiskt inte någon ny företeelse. Innan industrialisering och mekaniseringen av gruvsektorn arbetade många kvinnor i gruvorna i Bergslagen.

De kunde vara så många som 50 % kvinnor de anställda vid en gruva även om det nog var mer vanligt med 20-25 %. Men vid 1850-talet började antalet minska och år 1900 fanns det nästan inga alls. Då infördes dessutom en lag som förbjöd kvinnor att arbeta under jord.

Lagen fanns kvar fram till 1978 men under 1960-talet kunde gruvföretagen ansöka om dispens från förbudet. Sedan dess har det gjorts stötvisa satsningar på att rekrytera kvinnor vilket resulterade i att andelen kvinnor sakta ökade från 2-3 % till 5 % år 2005.

Andelen kvinnor i gruvbranschen ökar igen

De senaste åren har något hänt och andelen kvinnor har ökat markant. Idag är andelen kvinnor 15 %. Ökningen kan bero på att både gruvföretagens och omvärldens syn på kvinnor och män och vilka utbildningar och yrken som passar dem har ändrats.

– Men jag tror även att ökningen beror på att ny teknik och digitalisering successivt förändrar gruvarbetet. Framtidens medarbetare inom gruv- och mineralnäringen kommer helt klart att ha nya typer av arbetsuppgifter och kompetenser. Detta medför och kanske till och med kräver förändringar i arbetsplatskulturer och yrkesidentiteter, vilket i sin tur underlättar en breddad rekrytering som inkluderar både kvinnor och män inom fler samhällsgrupper.

Nyligen avslutades Search, ett projekt kring jämställdhet i gruvnäringen som du varit med att driva. Vad syftade projektet till och varför var det så viktigt?

– Projektet syftade till att identifiera framgångsfaktorer för jämställdhetsarbete i den mansdominerade nordiska gruvsektorn. Det långsiktiga målet för projektet var att bidra till en hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft genom att skapa attraktiva och jämställda arbetsplatser för alla. Gruvbranschen och dess underleverantörer och entreprenadföretag är betydelsefulla arbetsgivare, inte minst för glesbygden i de norra regionerna i Norden. Gruvsektorn är en viktig drivkraft för utveckling av teknik, ekonomi och samhälle – nationellt, regionalt och lokalt.

Hur ser jämställdheten mellan kvinnor och män ut idag?

– Den nordiska gruvindustrin är idag en mansdominerad sektor. Manlighet i gruvarbetet märks på ett nästan symboliskt sätt. Det ses som ett arbete för män och det har en stark koppling till ”manlighet”. Kvinnor är i denna miljö fortfarande ett undantag. Men idag finns ett ökande intresse från branschen för ökad jämställdhet.

– Förutom att ökad jämställdhet skapar möjligheter för bättre attraktivitet, flexibilitet och kvalitet i gruvföretagens organisationer innebär det att fler kvinnor kan få tillgång till intressanta och utvecklande arbeten med bra betalt. Detta är särskilt viktigt i regionerna utanför storstadsområdena.

Vad ser du att gruvindustrin gör för att locka till sig fler kvinnor till branschen?

– Genom åren har gruvbranschen, liksom andra mansdominerade verksamheter, arbetat med jämställdhetsåtgärder som fokuserat på kvinnor – ”minoriteten” på arbetsplatserna.

Inledningsvis var det främst ett externt perspektiv. Exempelvis att omskola kvinnor, att tjata på tjejer att välja teknikutbildningar, riktade rekryteringssatsningar till kvinnor, tydliga budskap om att företagen vill att 50 % av alla som pluggar på processoperatörsutbildningen ska vara tjejer och att allmänt säkra att den utåtriktade kommunikationen i bild och ord från företagen har en jämställd approach.

Interna satsningar gör skillnad

Gruvföretagen har gjort många olika saker över åren. De har bland annat gjort många interna satsningar som att arbeta med nätverk och mentorskap för kvinnor. Man har genomfört insatser för att stödja föräldraledighet och man har tydliggjort att alla arbetsuppgifter, befattningar, och skiftlag är öppna för kvinnor.

Det har också gjorts insatser för att försöka få bort fördomar och stereotypa idéer om kvinnor och män. Som exempelvis negativa ”grabbiga” attityder på arbetsplatserna. Man har också infört nolltolerans mot sexuella trakasserier.

Manlighet i gruvarbetet måste förändras

Mycket av detta är bra och är sådana saker som företagen måste fortsätta att jobba med. Men det räcker inte. Om man verkligen vill förändra arbetsplatskulturerna måste man även jobba med de grupper som gör och bär kulturen, ”majoriteten” på arbetsplatserna, det vill säga männen.

De måste prata om hur männen gör manlighet i gruvarbetet och hur det kanske kan förändras. De senaste åren har gruvföretagen börjat intressera sig för ett sådant perspektiv, men det är givetvis lättare sagt än gjort.

Parallellt med detta måste gruvföretagen arbeta med att utforma tekniken, verktygen, maskinerna, arbetsmiljöerna, arbetsplatserna och organisationerna så att de passar både kvinnor och män av alla olika sorter. Detta glöms tyvärr ofta bort.

Vilka tips har du till kvinnor som är intresserade av gruvindustrin?

– Att arbeta i gruvindustrin innebär ofta ett modernt, intressant och utvecklande arbete i en ganska bra miljö och dessutom med relativt bra betalt.

LÄS MER: Fler kvinnor i gruvbranschen

NYHET. Forskare vid Luleå tekniska universitet, LTU, har tagit fram en drönare som bland annat kan hjälpa till att undersöka hur malmkroppar bildas.

LTU:s drönare är utrustad med kamera och magnetometer och skannar en yta motsvarande 75 fotbollsplaner på drygt en halvtimme.

– Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Drönaren har fått namnet Hugin, en förkortning för Highly Useful GeoInformation, och finansieras av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning.

Drönare ger modell i hög upplösning

– Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning, förklarar Joel Andersson och fortsätter:

– I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden.

Men det finns också mer dagliga uppgifter som kan lösas med en drönare.

– För ett gruvföretag med dagbrott kan drönare exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen.

• Här hittar du fler nyheter om gruvor i Sverige