Guldläge för automatisering

0
Automatiserad och fjärrstyrd drift hjälper Barrick Gold Corporation att nå djupare i Hemlogruvan i Kanada. Att Scooptram ST14-lastare från Epiroc kan styras från ytan förbättrar säkerheten och ökar produktiviteten. Operatören Wayne Locht styr underjordslastaren Scooptram ST14 till automatiseringsområdet. På vägen dit passeras vita, väggmonterade wifiboxar. Han stannar strax före den första så kallade ”ljusgardinen”, en laseraktiverad barriär som markerar gränsen till den automatiserade zonen. Om barriären passeras aktiveras en nedstängning av nivån och larmet går uppe på ytan. Maskinerna i Hemlogruvan är taggade med Mobilaris system för realtidsspårning för att visa var de befinner sig. Samma teknik ska användas även för att spåra personalen i gruvan. – Än så länge kontrollerar vi området på plats, för att försäkra oss om att ingen befinner sig i automatiseringszonen, säger Wayne Locht när han klättrar ur styrhytten. När han kontrollerat att området är tomt, tar han en elektronisk nyckel från ett säkerhetsskåp i närheten av ljusgardinen. – Nyckeln ger lastaren tillåtelse att ge sig in. Den kopplar fordonet till automatiseringszonen så att säkerhetssystemet vet att det finns där. Han sticker in nyckeln i ett uttag under sin operatörsplats och röda statuslampor byts mot blinkande gula. Locht kan fortsätta att köra till nästa ljusgardin.

Kontrollrummet tar över

Han parkerar maskinen mellan den första och den andra barriären, kopplar in bromsarna och växlar från manuell styrning till fjärrstyrning på operatörskonsolen. Därefter lämnar han hytten en andra gång och tar ut nyckeln ur uttaget under sätet. När han sätter tillbaka nyckeln i säkerhetsskåpet aktiveras den första barriären och den andra deaktiveras. Statuslampan ändrar färg till grönt. Locht anropar operatören som väntar i kontrollrummet på marknivå, 1400 meter ovanför honom. Lastaren styrs nu från ytan – och Wayne Locht kan påbörja den 40 minuter långa färden dit upp. Självkörande fordon och fjärrstyrning är några av inslagen i automatiseringsprogrammet i Barrick Gold Corporations Hemlogruva, nära Marathon i Ontario, Kanada. De första stegen togs 2007 med bana för självkörande truckar.

Epirocs erbjudande passade bäst

Nu har företaget tagit fram en femårsplan som ska skynda på arbetet med automatisering. Planen togs fram efter att man lagt ner ett år på att undersöka vilken lösning som ger lägst kostnad, snabbast implementering och bästa produktsupport. – Vi studerade all tillgänglig teknik. Vi hade möten med tillverkare. Vi reste till platser där utrustning användes i daglig drift, säger Patrick Marshall som är chef för automatiseringsprojekt inom Barrick Gold Corporation. – Vi kom fram till att Epirocs erbjudande hade den starkaste supporten, främsta integrationsmöjligheterna, rätta prismodellen och överlag passade våra behov på bästa sätt. Barrick föredrog att använda Cisco som leverantör av gruvans trådlösa infrastruktur och den integrationen fungerade utan problem. – Epirocs system är enkelt att anpassa till trådlösa lösningar från andra parter, säger Patrick Marshall.

Säkrare och effektivare drift i Hemlogruvan

För Hemlogruvan är säkerheten den största vinsten med att ha tagit Scooptram ST14 i drift. Men kombinationen av autonom körning och fjärrstyrning har också gett produktivitetsvinster. – Automatisering och fjärrstyrning tar operatörerna bort från gruvmiljön och in i kontrollrum på marknivå – det är den perfekta lösningen ur en säkerhetsaspekt, säger gruvchefen Jon Laird och fortsätter: – Eftersom maskinen kontinuerligt gör sitt jobb, betyder det att vi inte behöver byta operatör nere i gruvan varje skift. Jon Laird säger att 14-tonslastaren är så effektiv att den riskerar att göra jobbet mycket snabbare än vad krossningen av guldmalmen hinner med. – Överproduktion kan vara ett trevligt problem att ha, säger han med ett brett leende. En lösning som är under diskussion är att öppna ytterligare schakt, så att krossningen hinner med mellan gångerna lastaren lämnar av malmen. Scooptram ST14 kan enkelt lära sig flera rutter och växla mellan dem – Med den här maskinen kör du bara rutten en gång för att lära den, sedan är den redo att arbeta, säger Graham Hanson som är chef för innovation och teknik på Barrick Gold Corporation. För andra, motsvarande, system kan det ta ett helt skift att lära maskinerna en ny rutt.

Målet är en helt automatiserad gruva

Wayne Locht återvänder till markytan för att avsluta sitt arbetspass i det man kallar ”Automation Room”. Till storlek och inredning påminner det om ett klassrum. Genom fönstren har man panoramavyer över landskapet i Ontario. Locht stämmer av med operatören som tog över kontrollen av lastaren han lämnade i gruvan. Sedan går han till omklädningsrummet. Tar av sig gruvutrustningen, duschar och återvänder i sina egna kläder. Han sätter sig i kontorsstolen och studerar direktbilderna från Scooptram-lastaren nere i gruvan. Nästa steg för gruvan är att bygga klar den trådlösa infrastrukturen, skapa fler automatiserade zoner och köpa in fler lastare. En operatör ska kunna kontrollera flera maskiner från sin plats, fler kontrollrum ska byggas och operatörerna i de olika rummen ska kunna styra vilken maskin som helst, var som helst i gruvan. – Idag är vi uppkopplade, imorgon handlar det om att optimera fordonsflottan och i en nära framtid når vi vårt mål. Målet är att bli en helt automatiserad underjordsgruva som styrs av operatörer på marknivå, säger Patrick Marshall.
 

Fakta / Hemlogruvan

  • Utforskades redan 1535, men guldfyndigheten upptäckes 1981.
  • Gruvan öppnade 1987 och har ägts av Barrick Gold Corporation sedan 2009.
  • Förra året utvann man cirka 5,5 ton guld ur gruvan.
  • Gruvan har cirka 700 anställda.
  • Läs mer på gruvans webbplats

Drönare från LTU kartlägger Sveriges geologi

NYHET. Forskare vid Luleå tekniska universitet, LTU, har tagit fram en drönare som bland annat kan hjälpa till att undersöka hur malmkroppar bildas. LTU:s drönare är utrustad med kamera och magnetometer och skannar en yta motsvarande 75 fotbollsplaner på drygt en halvtimme. – Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Drönaren har fått namnet Hugin, en förkortning för Highly Useful GeoInformation, och finansieras av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning.

Drönare ger modell i hög upplösning

– Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning, förklarar Joel Andersson och fortsätter: – I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden. Men det finns också mer dagliga uppgifter som kan lösas med en drönare. – För ett gruvföretag med dagbrott kan drönare exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen.

”Batteridrift är nyckeln till nollutsläpp i gruvorna”

0
HALLÅ DÄR. Epiroc har lanserat den andra generationen batteridrivna gruvmaskiner. Vi bad Erik Svedlund berätta hur företaget jobbar med elektrifiering av fordon. Erik Svedlund är Head of Marketing – Rocvolt Business Development / Epiroc Electrification URE/MRS, som arbetar med utveckling av lösningar och produkter för att minimera utsläpp från arbetsfordon. Epiroc har nyligen lanserat en rad nya batteridrivna fordon – är det batteridrift som gäller i framtiden? – Nja, målet är att skapa förutsättningar för att gruvbrytning, vägbyggen och andra verksamheter ska kunna vara utsläppsfria – det vill säga noll emission. Just nu är batterier den bästa tekniken för det. Men det kan hända att det utvecklas nya tekniker som fungerar ännu bättre. Vad är det då som är nytt i de aktuella fordonen? – Det är en hel familj maskiner, framför allt lastare och borriggar i en rad olika modeller och varianter, som bygger på en helt nyutvecklad teknologiplattform och ett nytt batterisystem. Har Epiroc utvecklat detta själva? – Det här är ett för stort utvecklingssteg att ta på egen hand, så vi har valt att göra det i partnerskap med Northvolt och ABB. Vi kompletterar varandra på ett mycket bra sätt. Hur kommer kunderna att påverkas av det nya? – Precis som med våra första generation batteridrivna fordon – det här är generation två – så kommer till att börja med arbetsmiljön att förbättras väsentligt. Hur då? – Det är givetvis en enorm fördel för arbetarna att slippa dieselutsläppen och värmen som genereras. Dessutom sjunker ljudnivån kraftigt med batteridrivna fordon. Batteridrivna fordon har inneburit en stor investering för kunderna – är det fortfarande så? – Den dyraste delen är själva batterierna, och det kommer vi inte ifrån. Men nu har vi lanserat en ny lösning för investeringen: Batteries-as-a-Service. Batteri som tjänst alltså? – Precis! De betalar för att få tillgång till batteriet och dra nytta av den kraft som det ger. Det blir i praktiken så att kunderna betalar för det de använder istället för att behöva göra en stor engångsinvestering. Så arbetar vi redan i dag när det gäller borriggar, där vi säljer tjänsten i form av utförda borrmeter, säger Erik Svedlund. Vad har ni fått för reaktion från de kunder som har använt de första batteridrivna fordonen? – Det har varit mycket positiv feedback. Som exempel kan jag nämna en av våra kunder i Peru, med verksamhet på 4000 meters höjd. Där presterar dieselmotorer dåligt på grund av lufttrycket, medan elmotorer inte påverkas. De har angett en 15 procent högre produktivitet med batteridrivna fordon. Dessutom har de sett positiva hälsoeffekter hos arbetarna, som slipper alla dieselutsläpp. Vilka är de stora utmaningarna i utvecklingen av de här fordonen? – Överlag är det otrampad mark som vi ger oss ut på. Vi arbetar med spänningar och effekter som inte finns i någon annan industri. Det gäller att utveckla helt nya komponenter och lösningar, samtidigt som vi ska kunna nå en skalbarhet för att hålla kostnaderna nere för kunderna. Kan man säga att allt detta handlar om att bidra till att nå de globala klimatmålen? – Ja, så kan man definitivt se det. För att öka hållbarheten i samhället behöver bland annat elbilar och vindkraftverk byggas, vilka då kräver olika typer av metaller. Då måste givetvis metallerna vara så ”gröna” som möjligt, och det är enbart möjligt om vi kan leverera fordon som minimerar klimatpåverkan. Det gäller att se alla komponenter i kedjan för att kunna göra skillnad på allvar. Hur är det att arbeta i det här området? – Otroligt roligt! Det är mycket stimulerande att känna att få vara med i en utveckling i framkant, vad gäller både teknik och hållbarhet. Det finns ett driv hos alla medarbetare som är inblandade, och kan nog tala för oss alla om jag säger att arbetet ger en väldig stolthet, säger Erik Svedlund.

Minecraft ger bättre geologikunskaper

0
För att höja kunskapsnivån om geologi utvecklade Sveriges geologiska undersökning, SGU, 2015 en så kallad mod till det enormt populära spelet Minecraft. Därefter har modden förbättrats flera gånger och över 10 000 nedladdningar har gjorts. Initiativet att skapa en mod, en modifikation av ett befintligt onlinespel, kom 2013 efter att SGU fick ett regeringsuppdrag. I korthet gick uppdraget ut på att öka kunskapen om geologi hos allmänheten. – Vi har sett att en stor del av befolkningen har låg kunskapsnivå om geologi. Vi riktar in oss på insatser mot allmänheten och mot mer specifika målgrupper som lärare, skolelever och arbetssökande, säger Pontus Westrin som är statsgeolog på SGU, och fortsätter: – I uppdraget ingick bland annat att bidra till kunskapsspridning och kunskapsutveckling, främja dialog och samordning mellan olika sektorer och kompetenser och underlätta samverkan mellan offentlig och privat verksamhet.

Minecraft har sålts i över 100 miljoner exemplar

SGU valde att själva utveckla modden BetterGeo till Minecraft. Arbetet gjordes av en grupp systemvetare, geologer och kommunikatörer. Anledningen till att SGU valde Minecraft är föga förvånande, eftersom det är ett äventyrsspel som bygger på geologi. Spelet har sålts i mer än 100 miljoner exemplar. Minecraft går ut på att hitta och bryta fyndigheter för att kunna bygga verktyg, bostäder, vapen med mera. Genom det kan spelaren utforska olika miljöer och samtidigt försvara sig mot faror som till exempel zombies och spindlar, med mera. Geologin i den ursprungliga versionen är dock långt ifrån verklig och de fyndigheter som finns ligger slumpvis utplacerade. – Syftet med BetterGeo är att öka intresset och förståelsen för geologi och geologins betydelse för samhället. Vi har lagt till fler bergarter, jordarter, mineral och metaller samt skapat de geologiska miljöer där de olika mineralen och metallerna bildas. Dessutom har vi fört in nya förädlingsprocesser och nya användningsområden för de material spelaren hittar.

”Kontakt med geologiska begrepp”

Spelaren kan även hitta fossil i sandsten, kalksten och skiffer. Modden har också en miljöaspekt där spelaren kan installera en rökgasrenare för att undvika att sprida föroreningar. – Givetvis är geologin och processerna i modden ofta förenklade – verkligheten är som bekant komplex – men vi tror ändå att BetterGeo ger en första kontakt med geologiska begrepp och material, säger Pontus Westrin. – Den mer verklighetsbaserade geologin ger dessutom ytterligare en dimension. Som spelare blir du än mer skattjägare och utforskare när du inser att för att hitta till exempel diamanter måste du först hitta kimberlit, att guld kan gömma sig både i kvartsgångar och flodbäddsmaterial och att fjällnejlika kan indikera att det finns koppar i marken.

Ladda ner BetterGeo gratis från SGU

Modden uppdaterades under 2018 med nya funktioner. Nästa steg för BetterGeo är att utveckla den ytterligare för skolan och utöka lärarhandledningen för att hjälpa lärare att undervisa om naturresurser. För att spela BetterGeo behöver du först ha tillgång till Minecraft. BetterGeo kan laddas ner gratis på SGU:s webbplats.

Eftertraktad metall fyller 200 år

0
SIFFRAN. Plötsligt pratar alla om litium. Ett snabbt ökande behov av batterier har gett den silvervita, smörmjuka metallen en boom. Här är allt du inte visste att du vill veta.

Litium upptäcktes för 200 år sedan

I år är det 200 år sedan metallen upptäcktes – och det gjordes faktiskt i Sverige. Mineralet petalit hittades på Utö i Stockholms skärgård år 1800 och 18 år senare analyserades mineralet av Johan August Arfwedson, i Jöns Jakob Berzelius laboratorium, och litium upptäcktes.

Nr 3

Den är nummer 3 bland grundämnena i det periodiska systemet och tillhör gruppen alkalimetaller, tillsammans med bland andra natrium, kalium och cesium.

Smälter vid 180 grader

Även om det är en mjuk metall, ungefär som smör, så är den hårdast av alkalimetallerna med en smältpunkt på 180,5 grader Celsius.

1 330 grader för att koka

Vill du få den att koka, då måste du komma upp i en temperatur på 1 330 grader.

35:e vanligast

Litium är det 35:e vanligaste grundämnet i jordskorpan men finns också i havs- och flodvatten. Man räknar med att cirka hälften av alla förekomster finns i Bolivias saltöken, men där sker än så länge bara småskalig utvinning.

150 ton litiumkarbonat

Det finns uppskattningsvis 150 miljoner ton brytningsbar litiumkarbonat, ur vilken litium sedan utvinns, på jorden. Om allt används ger det 28 till 39 miljoner ton metall, beroende på vilken utredning man läser.

15 kilo litium per elbil

Ett batteri på 100 kWh till en elbil behöver cirka 15 kilo litium. Planetens tillgångar räcker alltså till uppskattningsvis 2 – 3 miljarder elbilar, beroende på storlek på batteriet. Idag finns cirka 1,2 miljarder bilar i världen. När metallen används i batterier kan den återanvändas i nya batterier.

15 kilometer från potentiell gruva

Den batterifabrik som ska byggas av Northvolt utanför Skellefteå, med invigning 2020, ligger 15 kilometer från Varuträsk, där prospektering efter litium nu pågår. Om man lyckas utvinna metallen i Västerbotten, passar det väl in med Northvolts ambitioner att främst använda metaller från närområdet.

Virtuell gruva utvecklas av svenska forskare

0
En virtuell gruva som ska ge en autentisk upplevelse av att du rör dig i och mellan schakt under pågående arbeten, utvecklas nu. I gruvan ska också nya smarta lösningar kunna demonstreras. Forskare vid Luleå tekniska universitet har skapat den virtuella gruvan. Det är en 3D-modell som bland annat ger en upplevelse av att du befinner dig i olika delar av gruvan. – Du kan röra dig mellan schakt och gångar där det även kommer att finnas sådant som fordon och fläktsystem, allt för att det ska kännas så autentiskt som möjligt, säger Håkan Vallin, forskare inom visuell gestaltning vid Luleå tekniska universitet. Den virtuella gruvan ingår i det stora gruvteknikprojektet SIMS (läs mer här nedanför).

Virtuell gruva som använder spelteknik

Den virtuella gruvmiljön är uppbyggd med hjälp av avancerad spelteknik som annars används i datorspel. – Miljön kan synliggöras på många sätt, bland annat genom att användaren har ett VR-headset. Det ger den bästa helhetsupplevelsen, men tanken är också att ta stillbilder, spela in film eller skapa 360-graderspanoramor av miljön, säger Håkan Vallin. Bilder och filmer kan sedan användas på alla tänkbara plattformar, allt från smarta mobiler till stora datorer.

Ska sprida kunskap om gruvor

Utbildning är ett av givet användningsområde, med demonstrationer och laborationer som är anpassade till allt från grundskoleelever till forskare. – Det blir ett sätt att göra gruvmiljön tillgänglig, inte minst för allmänheten. Med en virtuell gruva går det att visa hur det ser ut i en modern gruva och man kan visualisera hur miljö- och säkerhetsarbete är viktiga beståndsdelar i verksamheten, säger Håkan Vallin. Genom att sprida kunskap räknar han med att det kommer att bli fler som är intresserade av att arbeta inom branschen. Gruvmiljön kommer att börja testas inom kort, men det är oklart när den börjar användas brett.

Fakta/SIMS

Sustainable Intelligent Mining Systems – SIMS – är ett stort samverkansprojekt med målet att utveckla ännu mer hållbara och intelligenta gruvor. I projektet möts gruvbolag, system- och teknikleverantörer och två framstående gruvuniversitet, varav Luleå tekniska universitet är det ena. Det treåriga projektet koordineras av Epiroc. Fokus ligger på förbättrad gruvbrytning, bland annat vad gäller lönsamhet, hållbarhet och säkerhet. Den virtuella gruvmiljön ska kunna användas för demonstration av teknik och lösningar som utvecklas inom SIMS. Läs mer: simsmining.eu

Stora finska schaktjobb till Bergteamet

0
Nyligen vann Bergteamet två stora upphandlingar. Båda jobben handlar om att göra uppfordringsschakt i Finland – projekt som med nordiska mått räknas som sällsynta. – Att Bergteamet landar båda dessa jobb är förstås en fjäder i hatten. Och visst är det ett kvitto på att vi ligger i framkanten och att vi är ett förstaval när det gäller större schaktjobb i Norden, konstaterar Anders Lindström, försäljningschef för bolaget. Projekten påbörjades i somras och är nu inne i ett intensivt skede. Schaktjobben är förstås ett rejält uppsving för Bergteamet och utförs i Outokumpus gruva i Kemi och i Agnico Eagles gruva i Kittilä. – Schakten är delar av stora utbyggnader av befintliga gruvor och kommer att pågå i två år, fram till och med 2020, säger Anders Lindström.

Bergteamet internutbildar personal

Under de mest intensiva arbetstopparna kommer schaktprojekten sysselsätta 30 personer på varje ort. I och med att Bergteamet fick jobben samtidigt har företaget en topp i sysselsättningen. Den befintliga arbetsstyrkan kompletteras genom att fasa in egen personal från tunnelsidan, som får den internutbildning som krävs för projekten. Schaktet i Kemi blir 1070 meter djupt och med en diameter på 6,5 meter. Schaktet i Kittilä blir 1040 meter djupt och får en diameter på 5,6 meter. – Vi ser oss som en komplett radarpartner till gruvorna, där vi står för infrastrukturen. Vår produktionsmetod för dessa schakt innebär att vi raiseborrar schakten i fyra respektive fem etapper, som vi sedan strossar ut till rätt diameter. Metoden gör gruvans totala tidplan mer effektiv eftersom den ger snabb tillgång till ytan och möjlighet att aktivera övriga delprojekt.

Epirocutrustning med i projektet

Bergteamet har totalentreprenad, men samarbetar med Bergteamet Raiseboring Europe AB gällande all raiseborrning. Bergteamet har en stor maskinflotta och mycket utrustning, med många specialtillverkade maskiner och utrustning som anpassats för projekten. Epirocs maskiner och utrustning har en liten men viktig del i arbetet. På plattformarna i schakten användes Epirocs skrotningsutrustning i form av en hydraulhammare SP 202 och matarbalkar DMH 2000. Från ytan används också en pallborrig från Epiroc, Simba M6. Schakten är de första i dessa dimensioner som görs i Skandinavien sedan Bergteamet färdigställde ett liknande uppfordringsschakt i Bolidens gruva i Garpenberg 2014.

Enklare ansökningsprocess för gruvdrift efterlyses

0
För att få fler aktörer att ansöka om gruvdrift vill forskaren Tobias Persson, på myndigheten Tillväxtanalys, se mer transparens och större tydlighet i hela tillståndsprocessen. I takt med att den globala efterfrågan på innovationskritiska metaller och mineraler ökar måste ansökningsprocessen för gruvdrift i Sverige bli enklare. Det är också viktigt för att minska beroendet av länder som till exempel Kina, menar Tobias Persson. Som huvudförfattare av den nyligen släppta rapporten, ”Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?”, har han kommit fram till att många gruvbolag uppfattar utfallet i tillståndsprocessen som relativt godtyckligt. Vissa tycker rent av att utfallet förefaller vara slumpmässigt.

Ett attraktivt land för gruvdrift

Tobias Persson menar att Sverige överlag är ett attraktivt gruvland, vilket kan förklaras av en god infrastruktur, bra tillgång till energi och en konkurrenskraftig skattenivå för existerande gruvor. Samtidigt konstaterar han att förutsättningarna för ny gruvbrytning är sämre i Sverige än i flera andra internationella gruvregioner. – En orsak är att juniora gruvbolag, främst utländska aktörer, uppfattar det krävande att förstå den svenska tillståndsprocessen. Inte minst är det, i jämförelse med en del andra länder, otydligt vem som ansvarar för olika beslut som rör tillståndsprocessen i stort, till exempel vem som fattar beslut om att upprätta naturreservat, berättar Tobias Persson. Han anser också att eftersom aktörerna inte ges rätt förutsättningar att bedöma risker resulterar det i att de väljer bort den svenska marknaden för att i stället gå till andra länder.

Otydlighet skapar tveksamhet

– Lagstiftningen säger en sak, men i praktiken funkar det på ett annat sätt. Därför behöver vi göra tillståndsprocessen mer transparent, rättssäker och tydlig. Grundproblemet i dag finns inom miljöområdet i EU-direktivet. – Det gäller främst miljötillståndsdelarna, säger Tobias Persson. Otydlighet skapar tveksamhet. Därför är det extra viktigt att förenkla tillståndsprocessen och få intresserade aktörer som vill bryta metaller och mineral att förstå vad som krävs av dem. – Då blir det förstås lättare för alla aktörer att i ett tidigare skede förstå om deras planer för gruvdrift är lönsamma eller inte, säger Tobias Persson.

Vad kan staten göra för att stärka intresset för nya gruvinvesteringar?

  • Statens ambitioner bör vara tydliga och långsiktiga: Därför vore det önskvärt med en politisk överenskommelse som kan förväntas vara stabil över tid.
  • Sverige bör driva att EU:s miljödirektiv får en större helhetssyn.
  • Riksdagen bör i närtid besluta hur den svenska tillståndsprocessen ska se ut: På kort sikt kan dock en förändring av den svenska tillståndsprocessen behövas för att oklar¬heten om vad som gäller ska kunna försvinna.
  • För att skapa en tydligare tillståndsprocess bör regeringen skapa en så kallad ”one stop shop” som gör att investerare bara behöver ha kontakt med en myndighet som koordinerar hela tillståndsprocessen.
  • Ny utvinning av metaller och mineral måste ställas mot de eventuellt negativa påföljder på miljö, samhälle och markintressen som följer med näringen. Att utforma en politik för gruvnäring innebär således att flera svåra avvägningar behöver göras mellan olika intressen och intressenter.
  • Regeringen bör ge uppdrag om dialogmöten där lämpliga myndigheter bör få i uppdrag att genomföra dialogmöten med berörda parter för hur gruv- och miljöintressena ska kunna värderas.
Källa: Rapporten ”Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?” av Tobias Persson. Läs rapporten här. Foto på Tobias Persson: Sandra Pettersson

Prospekteringar – rekordmånga vill bryta metaller och mineraler

0
Förra året ökade antalet ansökningar om prospekteringar i Sverige. Ökningen jämfört med 2016 är hela 63 procent. Den främsta förklaringen är att världsmarknadspriserna har gått upp. – I en global värld är det priserna som styr. När priserna går upp tycker investerarna att de kan satsa riskkapital, berättar bergmästare Åsa Persson på Bergsstaten i Luleå. En annan orsak till den höga nivån på antalet ansökningar om prospekteringar är det ökade intresset för några av de mineraler som är förknippade med batteritillverkning och ny teknik. Det hänger ihop med att regeringen gett Sveriges geologiska undersökning (SGU), myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige, uppdraget att kartlägga möjligheterna att utvinna innovationskritiska metaller och mineraler.

Prospekteringar efter litium mest populärt

2016 angavs litium som mineral i 24 av de beviljade undersökningstillstånden om prospektering, vanadin inte i något och kobolt i tio av tillstånden. Motsvarande siffror för 2017 är litium 13 stycken, vanadin 4 stycken och kobolt 48 stycken. – Vad många dessutom inte tänker på är att elbilar behöver mer koppar än traditionella bilar. Därför ökar efterfrågan på koppar och andra metaller, säger Åsa Persson.

Flest ansökningar gäller guld

2017 kom det in 227 ansökningar om undersökningstillstånd, prospekteringstillstånd, till Bergsstaten. Det var 88 stycken, eller 63 procent, fler än året innan. Bergsstaten har regeringens uppdrag att pröva frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter. De flesta ansökningarna 2017 gällde guld, tätt följt av koppar. Sedan följer zink, silver och bly. Några andra åtråvärda metaller är litium, vanadin, kobolt, sällsynta jordartsmetaller och grafit.

Få ansökningar leder till brytning

– Av de 227 ansökningarna är det cirka två till tre stycken som leder vidare till brytning. Av naturliga skäl har företagen som ansöker mycket liten kunskap om volym och halter av de mineral som ofta ligger långt under markytan, säger Åsa Persson och fortsätter: – Det finns översiktlig information om vilka mineraliseringarna är och var de finns, men det krävs omfattande prospektering för att få den detaljerade kunskap som krävs för att veta om det är lönsamt med utvinning. Bland de ansökande företagen är merparten svenska, men där finns även företag från länder som Storbritannien, Kanada och Australien.

Regeringen: Ska bli enklare att få tillstånd för gruvor

0
Regeringen vill göra det enklare och mer effektivt att söka tillstånd för gruvverksamhet. Det var ett av beskeden från Eva Lindström, statssekreterare vid näringsdepartementet, när hon talade vid Atlas Copcos luciaseminarium. Svensk industri, och kanske främst politikernas intresse för industrin, har hamnat i skymundan, anser Eva Lindström. – Vi har talat för lite om industripolitik i Sverige det senaste decenniet. Det är den verksamhet som byggt välståndet i landet och vi är övertygade om att industrin har en nyckelroll även framöver för att lösa globala utmaningar. Eva Lindström pekar på den förmåga till förnyelse och utveckling som finns även inom traditionella svenska industriföretag. Ibland lyfts frågan om varför det inte startas några nya stora industriföretag som Ericsson, Atlas Copco eller Volvo längre, men Eva Lindström vill vända på frågan. – Vi kanske istället ska fundera över hur det kommer sig att stora svenska företag överlevt så länge? Jag tror att det handlar om den innovationsförmåga de här företagen har visat genom åren.

Rusta för sämre tider

Att det går bra för Sverige just nu är tydligt. Eva Lindström nämner det faktum att vi rankas på sjunde plats bland världens mest konkurrenskraftiga länder och toppar flera andra listor. Högkonjunktur råder och mycket ser bra ut. Men hon menar att det är i sådana tider företagen bör tänka framåt. – I goda tider ska man rusta för framtiden och för att vara beredd att ställa om när sämre tider kommer. Vi ser att 80 procent av världens tillväxt kommer att ske utanför Europa år 2020. Sverige får fler konkurrenter även när det gäller kunskap och innovation, säger hon och tillägger: – Vi kommer att behöva springa snabbare och ställa om snabbare för att vara konkurrenskraftiga.

Globala utmaningar

Samtidigt finns stora globala utmaningar som klimatförändringar, demografiska förändringar och att säkerställa tillgång till hållbart producerade produkter och råvaror. Ett exempel på det sistnämnda är att regeringen har gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att analysera hur staten ska kunna stödja skapandet av en komplett produktionskedja i Sverige för det man kallar ”innovationskritiska metaller”. Det handlar om metaller och mineral som är avgörande för att moderna energi-, miljö- och teknikinnovationer ska fungera. Sådana som finns i elektronik, solceller, vindkraftverk och batterier.

Trög process för att söka tillstånd

En del i det kan vara att förändra hur det går till när företag söker tillstånd för gruvdrift, en process som de flesta upplever som väldigt trög. – Jag kan bara hålla med om den beskrivningen, tyvärr. Jag tror att många företag upplever att frågor bollas mellan Bergstaten, länsstyrelserna, regeringen, återremittering och så vidare. – Det här är något vi har fokus på och vi har en väldigt tydlig ambition att göra det enklare, mer effektivt och mer förutsägbart. Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att undersöka var i systemet trögheterna finns, men Eva Lindström nämner också ett generellt dilemma: – Tillväxtanalys pekar på en viss ängslighet hos de berörda myndigheterna – man är så oerhört angelägen om att ingen ska vara ohörd, inget underlag ska saknas. Ibland finns det en risk att man styrs av att inte vilja göra fel, istället för att säkerställa att man gör rätt.

Nygammal gruva på Tekniska museet gör succé

Tekniska museets gruva var en av de första utställningarna på museet. När den populära attraktionen invigdes på nytt i år fanns en simulator från Atlas Copco på plats. Tekniska museet i Stockholm öppnade 1938 och Gruvan var en av de första utställningarna. Än i dag, efter snart 80 år, är den en av museets mest populära attraktioner. Förra året helrenoverades utställningen i samarbete med Swemin, som är medlemsorganisation för företagen inom gruvbranschen, och i februari i år invigdes en rejält uppdaterad gruvupplevelse för en ny generation museibesökare. Syftet har varit att skapa en så verklighetstrogen gruvmiljö som möjligt.

Skjut en egen sprängsalva

Den spännande gamla delen med trånga, mörka gruvgångar finns kvar. I den nyare delen finns kontrollrum, fikarum, videoinstallationer, modeller och kartor – och möjligheten att fyra av en rejäl sprängsalva med knappar och spakar från ett sprängskåp som använts i Kirunagruvan. Där finns också en gruvsimulator som tagits fram av Atlas Copco. I simulatorns styrhytt får du själv spränga och lasta malm, allt paketerat som ett Minecraftliknande spel med dubbla skärmar – en fram och en bak. Ett spel som är pedagogiskt och enkelt även för de yngre besökarna. – Vi har satsat mycket på interaktivitet, att man ska få testa och prova. Besökarna ska inte behöva stå och läsa från vänster till höger, säger Lars Paulsson som är utställningsintendent på museet, och fortsätter:

Självklart med en gruva på Tekniska museet

– Folk älskar utställningen, de trivs här och tycker att det är kul. Kontrollrummet har blivit ett ställe där många hänger. Barnfamiljer kan vara här hur länge som helst. Farfar tittar på geologikartan och barnbarnen spelar spel. Han pekar på att gruvbrytning ibland kan vara ett kontroversiellt ämne, men tycker att den har en självklar plats i museet. – Gruvor är så fundamentala i teknikhistorien, det är så mycket som börjar där. Därför känns det som en väldigt väsentlig del av vår berättelse på Tekniska museet. – Vi vill att folk ska få en bild av gruvarbete och kunna skapa sin egen uppfattning. Vi försöker redovisa olika synsätt utan att vare sig försköna eller kritisera. Vi vill vara neutrala, som en mellanstadiebok.

Pajalagruvan – så ska den lyckas med nystarten

0
Verksamheten vid Pajalagruvan, som lades ned efter Northland Resources konkurs 2014, tas upp igen. Den här gången är de ekonomiska förutsättningarna bättre och affärsmodellen annorlunda, berättar platschefen Åsa Allan. Beskedet kom på en presskonferens i slutet av november: Gruvan i Pajala ska öppnas igen och verksamheten beräknas starta till sommaren. Bolaget Kaunis Iron, med före detta näringsministern Anders Sundström som styrelseordförande, har fått in cirka en halv miljard kronor från ett 80-tal investerare. Företaget ser goda möjligheter att lyckas med satsningen. – En stor skillnad jämfört med förra gången är att alla skulder är avskrivna. Northland Resources investerade stora belopp, medan vi startar som ett helt skuldfritt bolag. En annan anledning till att det kommer att gå bättre är att vi har en annan affärsmodell, med en mer flexibel och slimmad organisation, säger Åsa Allan som blir platschef för Pajalagruvan.

Från jättekonkurs till framtidstro

Pajalagruvan är en ovanjordsgruva för brytning av järnmalm. När den öppnade 2012 investerade dåvarande ägaren Northland Resources cirka 10 miljarder kronor. Men malmpriset dök och i slutet av 2014 hade företaget skulder på närmare 14 miljarder kronor. Konkursen blev en av de största i Sverige i modern tid. Åsa Allan flyttade 2012 till Pajala från Luleå för att jobba på Northland Resources. – Jag är geolog och har jobbat med prospektering, så det var spännande att få vara med och bygga upp något nytt. Vi hade en nybyggaranda som hette duga och det var en spännande arbetsplats. Nu får jag vara med och förhoppningsvis bygga upp de känslorna igen. När Northland gick i konkurs fick Åsa Allan jobbet som kommunchef i Pajala. En tjänst hon nu alltså lämnar för att återvända till gruvan. – Min utbildning, och min person, är inom gruvverksamhet och geologi. Jag har sett vad gruvan betyder och får nu en chans att bidra till en positiv utveckling för den här glesbygdskommunen.

Pajalagruvan är viktig för samhället

När gruvan var i drift avstannade befolkningsminskningen i Pajala. I vissa grupper, som bland 20-30-åringar, växte befolkningen. Något Åsa Allan beskriver som ”extremt viktigt” ur ett samhällsperspektiv. Just nu arbetar man med två spår. Dels det tekniska, att få anläggningen i drift och logistikkedjor på plats, och dels med att bygga organisationen och att rekrytera personal. Till skillnad från förra gången väljer Kaunis Iron att ha en liten organisation med 30-40 personer som ska jobba med gruvplanering, ekonomi, miljö och marknad. Övriga tjänster läggs ut på entreprenad. Och intresset är stort. – Jag får nästan dagligen telefonsamtal och mejl från personer som är intresserade. Både sådana som jobbade i Pajalagruvan tidigare och de som inte gjorde det, men är nyfikna på den här utmaningen.

”Testas och provköras”

Mycket av det som behövs för att återuppta verksamheten finns på plats, säger Åsa Allan. – När det gäller anrikningsverket är allt intakt, det måste bara testas och provköras innan det tas i drift. I maskinparken finns en del kvar, men vi måste komplettera. Hon understryker vikten av att ha samhället med sig. – Jag tycker att det känns väldigt bra att vår verksamhet har så stor acceptans i Pajala. Gruvdrift blir ofta kritiserad, på grund av den miljöpåverkan som finns, men vi känner ett stort stöd bland lokalbefolkningen och det lägger grunden för en långsiktig verksamhet.