Spel från Educatesmart ska ge säkrare gruvor

0

Educatesmart är namnet på en ny satsning på datorspelsliknande utbildning för bland annat gruvbranschen. Virtuella världar, som utformas efter verkliga miljöer och situationer, ska öka motivationen och göra inlärningen lättare och roligare.

Glöm föreläsningar, vita tavlor och kursmaterial i bokform. Nästa gång du går en säkerhetsutbildning kanske du gör det i en virtuell miljö. Fördelarna är många, menar spelutvecklaren Matti Larsson.

Skydds- och säkerhetsutbildningar är en grundbult inom all industriell verksamhet, inte minst i gruvbranschen. Men sättet vi lär oss på kan vara på väg att förändras radikalt.

”Du har inte tråkigt när du spelar”

– Skillnaden mot traditionell utbildning är att du inte har tråkigt när du spelar ett spel. Det finns ingen risk att du tänker på annat eller somnar på lektionen, säger Matti Larsson som menar att den stora fördelen med den spelliknande kursen är att deltagarna utbildas i bekanta, om än virtuella, miljöer.

– Du lär dig att se fel och misstag som det ser ut på plats och när du sedan kommer tillbaka till jobbet, då känner du igen dig. Du ser om någon har gjort något man inte ska, men också om något görs på rätt sätt. Vi kan lätt ”skinna om” och byta hjälmar och kläder så att allt känns bekant.

Idén till Educatesmart kommer från gruvindustrin. Matti Larsson, som är spelutvecklare och vd för Umeåföretaget Zordix, blev kontaktad av experter på gruvsäkerhet som undrade om man inte kunde göra en utbildning i spelform.

Educatesmart är ingen simulator

– Jag gick igång på det direkt. Tiden är mogen. Interaktivitet är något naturligt för de flesta och det finns inte längre någon rädsla för skärmar och spel. Dessutom är tekniken mogen, vi kan skapa inspirerande miljöer i full 3D och visa med hög detaljnivå ur olika vinklar.

Educatesmart är ingen simulator, utan en utbildning som kan köras på pc, mac eller i mobiltelefon och surfplatta. Precis som i ett spel kan man spara och fortsätta när man har tid, vilket gör allt mer motiverande.

Spelet har testats på ett 50-tal gruvanställda, finns översatt till 12 olika språk, och visades på gruvmässan PDAC i Toronto i våras.

– Vi fick väldigt bra feedback från de kanadensiska gruvbolagen och det är en stor marknad som lockar. Men vi vill gärna börja med de svenska gruvföretagen, säger Matti Larsson.


Garpenberg ökar produktiviteten med fjärrstyrning

0

Garpenbergsgruvan tar steget in i framtiden. Det första borriggen med fjärrstyrning testas just nu och inom ett par år ska alla riggar vara automatiserade.

I december förra året installerades den första utrustningen för fjärrstyrning av borriggar i Bolidenägda Garpenbergsgruvan. Nu testas funktionerna och snart får gruvan fler automatiserade riggar.

– Vi har installerat fjärrstyrning på ett produktionsaggregat, Atlas Copco Simba ME7, än så länge styr vi den från ett kontrollrum ovan jord via WLAN-systemet, säger Gunnar Nyström som är gruvchef i Garpenberg.

Vad händer härnäst?
– I början av april får vi en till Simba ME7 som är utrustad med fjärrstyrning från fabrik, då kommer vi att kunna köra två maskiner från samma kontrollrum, och i september får vi en tredje. 2018 levereras ytterligare en maskin och då har vi fjärrstyrning på hela vår park och kan köra alla Simba ME7 från samma kontrollrum.

Varför satsar ni på fjärrstyrning?
– För att öka produktionen. Fjärrsstyrning gör att vi bättre kan utnyttja de timmar gruvan måste vara utrymd på grund av skjutning. När hela systemet är på plats handlar det om fem timmar per dygn.

Ser du några andra fördelar?
– Arbetsmiljömässigt är det en stor skillnad. Vi kommer bort från riggen och får sitta i kontrollrummet vid ett höj- och sänkbart skrivbord istället för att jobba vid maskinen.

Hur ser du på det fortsatta jobbet med automatisering?
– Jag hoppas att vi på Boliden tillsammans med Atlas Copco kan fortsätta att jobba för att optimera fjärrstyrningen, till exempel när det gäller kronbyten och syltrörsautomatik.

<!– –>

Scooptram ST7 Battery – en Tesla i gruvan

0

Scooptram ST7 Battery tar batterirevolutionen under jord. Vad sägs om ett fordon som gör gruvor renare och säkrare, samtidigt som kostnaderna minskar? 

Utvecklingen av battericeller har startat en revolution av personbilsmarknaden, med amerikanska Tesla som välkänd föregångare.

Nu är det dags även för tunga arbetsfordon att bli batteridrivna och Atlas Copcos nya Scooptram ST7 Battery kan bli gruvgångarnas egen Tesla.

De fordon som idag används i gruvor drivs till största del med diesel, vilket ställer höga krav på ventilation av gruvgångarna.

Scooptram ST7 Battery – slipp diesel och kablar

Ventilationssystemen är dyra och att rena luften kostar mer ju djupare gruvan blir. Elfordon finns, men de drivs via kablar som begränsar räckvidd och rörlighet.

Scooptram ST7 Battery är en batteridriven gruvlastare som raderar problemen med både diesel och kablar.

Att Atlas Copco lyckats ta fram en gruvlastare som helt går på batteri beror på de stora framstegen som gjorts inom batteriteknik, som gör det möjligt att nu driva även tunga maskiner med batterier.

Lastaren är framtagen för att klara morgondagens miljökrav, gruvnäringens säkerhetsföreskrifter och samtidigt låta gruvbolag spara pengar på ventilation.

Cirka en tredjedel av de operationella kostnaderna inom gruvnäringen kommer från ventilation av schakt, för att leda bort avgaserna från dieseldrivna fordon.

Bidrar till en positiv samhällsutveckling

Men vinsten är inte bara minskade kostnader i daglig drift. Eldrivna gruvfordon ger fler fördelar än så.

– De eldrivna produkterna har också flera indirekta fördelar, som minskad total miljöpåverkan och ökad medarbetarnöjdhet, samtidigt som de bidrar till en positiv samhällsutveckling, säger Erik Svedlund som är Product Manager – Electric Vehicles – Underground Material Handling på Atlas Copco.

Scooptram ST7 Battery lanseras först på den nordamerikanska marknaden och är det första batteridrivna fordon från Atlas Copco som inte kräver kabelanslutning.

Atlas Copco tittar på möjligheten att framöver lansera fler produkter med liknande batteriteknik, som lastare, truckar och borriggar.