För att få fler aktörer att ansöka om gruvdrift vill forskaren Tobias Persson, på myndigheten Tillväxtanalys, se mer transparens och större tydlighet i hela tillståndsprocessen.

I takt med att den globala efterfrågan på innovationskritiska metaller och mineraler ökar måste ansökningsprocessen för gruvdrift i Sverige bli enklare. Det är också viktigt för att minska beroendet av länder som till exempel Kina, menar Tobias Persson.

Som huvudförfattare av den nyligen släppta rapporten, ”Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?”, har han kommit fram till att många gruvbolag uppfattar utfallet i tillståndsprocessen som relativt godtyckligt. Vissa tycker rent av att utfallet förefaller vara slumpmässigt.

Ett attraktivt land för gruvdrift

Tobias Persson menar att Sverige överlag är ett attraktivt gruvland, vilket kan förklaras av en god infrastruktur, bra tillgång till energi och en konkurrenskraftig skattenivå för existerande gruvor.

Samtidigt konstaterar han att förutsättningarna för ny gruvbrytning är sämre i Sverige än i flera andra internationella gruvregioner.

– En orsak är att juniora gruvbolag, främst utländska aktörer, uppfattar det krävande att förstå den svenska tillståndsprocessen. Inte minst är det, i jämförelse med en del andra länder, otydligt vem som ansvarar för olika beslut som rör tillståndsprocessen i stort, till exempel vem som fattar beslut om att upprätta naturreservat, berättar Tobias Persson.

Han anser också att eftersom aktörerna inte ges rätt förutsättningar att bedöma risker resulterar det i att de väljer bort den svenska marknaden för att i stället gå till andra länder.

Otydlighet skapar tveksamhet

– Lagstiftningen säger en sak, men i praktiken funkar det på ett annat sätt. Därför behöver vi göra tillståndsprocessen mer transparent, rättssäker och tydlig.

Grundproblemet i dag finns inom miljöområdet i EU-direktivet.
– Det gäller främst miljötillståndsdelarna, säger Tobias Persson.

Otydlighet skapar tveksamhet. Därför är det extra viktigt att förenkla tillståndsprocessen och få intresserade aktörer som vill bryta metaller och mineral att förstå vad som krävs av dem.

– Då blir det förstås lättare för alla aktörer att i ett tidigare skede förstå om deras planer för gruvdrift är lönsamma eller inte, säger Tobias Persson.

Vad kan staten göra för att stärka intresset för nya gruvinvesteringar?

• Statens ambitioner bör vara tydliga och långsiktiga: Därför vore det önskvärt med en politisk överenskommelse som kan förväntas vara stabil över tid.
• Sverige bör driva att EU:s miljödirektiv får en större helhetssyn.
• Riksdagen bör i närtid besluta hur den svenska tillståndsprocessen ska se ut: På kort sikt kan dock en förändring av den svenska tillståndsprocessen behövas för att oklar¬heten om vad som gäller ska kunna försvinna.
• För att skapa en tydligare tillståndsprocess bör regeringen skapa en så kallad ”one stop shop” som gör att investerare bara behöver ha kontakt med en myndighet som koordinerar hela tillståndsprocessen.
• Ny utvinning av metaller och mineral måste ställas mot de eventuellt negativa påföljder på miljö, samhälle och markintressen som följer med näringen. Att utforma en politik för gruvnäring innebär således att flera svåra avvägningar behöver göras mellan olika intressen och intressenter.
• Regeringen bör ge uppdrag om dialogmöten där lämpliga myndigheter bör få i uppdrag att genomföra dialogmöten med berörda parter för hur gruv- och miljöintressena ska kunna värderas.

Källa: Rapporten ”Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?” av Tobias Persson. Läs rapporten här.

Foto på Tobias Persson: Sandra Pettersson

• Läs fler artiklar om den svenska gruvbranschen

Förra året ökade antalet ansökningar om prospekteringar i Sverige. Ökningen jämfört med 2016 är hela 63 procent. Den främsta förklaringen är att världsmarknadspriserna har gått upp.

– I en global värld är det priserna som styr. När priserna går upp tycker investerarna att de kan satsa riskkapital, berättar bergmästare Åsa Persson på Bergsstaten i Luleå.

En annan orsak till den höga nivån på antalet ansökningar om prospekteringar är det ökade intresset för några av de mineraler som är förknippade med batteritillverkning och ny teknik.

Det hänger ihop med att regeringen gett Sveriges geologiska undersökning (SGU), myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige, uppdraget att kartlägga möjligheterna att utvinna innovationskritiska metaller och mineraler.

Prospekteringar efter litium mest populärt

2016 angavs litium som mineral i 24 av de beviljade undersökningstillstånden om prospektering, vanadin inte i något och kobolt i tio av tillstånden.

Motsvarande siffror för 2017 är litium 13 stycken, vanadin 4 stycken och kobolt 48 stycken.

– Vad många dessutom inte tänker på är att elbilar behöver mer koppar än traditionella bilar. Därför ökar efterfrågan på koppar och andra metaller, säger Åsa Persson.

Flest ansökningar gäller guld

2017 kom det in 227 ansökningar om undersökningstillstånd, prospekteringstillstånd, till Bergsstaten. Det var 88 stycken, eller 63 procent, fler än året innan.

Bergsstaten har regeringens uppdrag att pröva frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter.

De flesta ansökningarna 2017 gällde guld, tätt följt av koppar. Sedan följer zink, silver och bly. Några andra åtråvärda metaller är litium, vanadin, kobolt, sällsynta jordartsmetaller och grafit.

Få ansökningar leder till brytning

– Av de 227 ansökningarna är det cirka två till tre stycken som leder vidare till brytning. Av naturliga skäl har företagen som ansöker mycket liten kunskap om volym och halter av de mineral som ofta ligger långt under markytan, säger Åsa Persson och fortsätter:

– Det finns översiktlig information om vilka mineraliseringarna är och var de finns, men det krävs omfattande prospektering för att få den detaljerade kunskap som krävs för att veta om det är lönsamt med utvinning.

Bland de ansökande företagen är merparten svenska, men där finns även företag från länder som Storbritannien, Kanada och Australien.

Regeringen vill göra det enklare och mer effektivt att söka tillstånd för gruvverksamhet. Det var ett av beskeden från Eva Lindström, statssekreterare vid näringsdepartementet, när hon talade vid Atlas Copcos luciaseminarium.

Svensk industri, och kanske främst politikernas intresse för industrin, har hamnat i skymundan, anser Eva Lindström.

– Vi har talat för lite om industripolitik i Sverige det senaste decenniet. Det är den verksamhet som byggt välståndet i landet och vi är övertygade om att industrin har en nyckelroll även framöver för att lösa globala utmaningar.

Eva Lindström pekar på den förmåga till förnyelse och utveckling som finns även inom traditionella svenska industriföretag.

Ibland lyfts frågan om varför det inte startas några nya stora industriföretag som Ericsson, Atlas Copco eller Volvo längre, men Eva Lindström vill vända på frågan.

– Vi kanske istället ska fundera över hur det kommer sig att stora svenska företag överlevt så länge? Jag tror att det handlar om den innovationsförmåga de här företagen har visat genom åren.

Rusta för sämre tider

Att det går bra för Sverige just nu är tydligt. Eva Lindström nämner det faktum att vi rankas på sjunde plats bland världens mest konkurrenskraftiga länder och toppar flera andra listor.

Högkonjunktur råder och mycket ser bra ut. Men hon menar att det är i sådana tider företagen bör tänka framåt.

– I goda tider ska man rusta för framtiden och för att vara beredd att ställa om när sämre tider kommer. Vi ser att 80 procent av världens tillväxt kommer att ske utanför Europa år 2020. Sverige får fler konkurrenter även när det gäller kunskap och innovation, säger hon och tillägger:

– Vi kommer att behöva springa snabbare och ställa om snabbare för att vara konkurrenskraftiga.

Globala utmaningar

Samtidigt finns stora globala utmaningar som klimatförändringar, demografiska förändringar och att säkerställa tillgång till hållbart producerade produkter och råvaror.

Ett exempel på det sistnämnda är att regeringen har gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att analysera hur staten ska kunna stödja skapandet av en komplett produktionskedja i Sverige för det man kallar ”innovationskritiska metaller”.

Det handlar om metaller och mineral som är avgörande för att moderna energi-, miljö- och teknikinnovationer ska fungera. Sådana som finns i elektronik, solceller, vindkraftverk och batterier.

Trög process för att söka tillstånd

En del i det kan vara att förändra hur det går till när företag söker tillstånd för gruvdrift, en process som de flesta upplever som väldigt trög.

– Jag kan bara hålla med om den beskrivningen, tyvärr. Jag tror att många företag upplever att frågor bollas mellan Bergstaten, länsstyrelserna, regeringen, återremittering och så vidare.

– Det här är något vi har fokus på och vi har en väldigt tydlig ambition att göra det enklare, mer effektivt och mer förutsägbart.

Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att undersöka var i systemet trögheterna finns, men Eva Lindström nämner också ett generellt dilemma:

– Tillväxtanalys pekar på en viss ängslighet hos de berörda myndigheterna – man är så oerhört angelägen om att ingen ska vara ohörd, inget underlag ska saknas. Ibland finns det en risk att man styrs av att inte vilja göra fel, istället för att säkerställa att man gör rätt.

• Här finns alla artiklar om svensk gruvbransch, geologi och bergarbete

Tekniska museets gruva var en av de första utställningarna på museet. När den populära attraktionen invigdes på nytt i år fanns en simulator från Atlas Copco på plats.

Tekniska museet i Stockholm öppnade 1938 och Gruvan var en av de första utställningarna. Än i dag, efter snart 80 år, är den en av museets mest populära attraktioner.

Förra året helrenoverades utställningen i samarbete med Swemin, som är medlemsorganisation för företagen inom gruvbranschen, och i februari i år invigdes en rejält uppdaterad gruvupplevelse för en ny generation museibesökare.

Syftet har varit att skapa en så verklighetstrogen gruvmiljö som möjligt.

Skjut en egen sprängsalva

Den spännande gamla delen med trånga, mörka gruvgångar finns kvar. I den nyare delen finns kontrollrum, fikarum, videoinstallationer, modeller och kartor – och möjligheten att fyra av en rejäl sprängsalva med knappar och spakar från ett sprängskåp som använts i Kirunagruvan.

Där finns också en gruvsimulator som tagits fram av Atlas Copco. I simulatorns styrhytt får du själv spränga och lasta malm, allt paketerat som ett Minecraftliknande spel med dubbla skärmar – en fram och en bak. Ett spel som är pedagogiskt och enkelt även för de yngre besökarna.

– Vi har satsat mycket på interaktivitet, att man ska få testa och prova. Besökarna ska inte behöva stå och läsa från vänster till höger, säger Lars Paulsson som är utställningsintendent på museet, och fortsätter:

Självklart med en gruva på Tekniska museet

– Folk älskar utställningen, de trivs här och tycker att det är kul. Kontrollrummet har blivit ett ställe där många hänger. Barnfamiljer kan vara här hur länge som helst. Farfar tittar på geologikartan och barnbarnen spelar spel.

Han pekar på att gruvbrytning ibland kan vara ett kontroversiellt ämne, men tycker att den har en självklar plats i museet.

– Gruvor är så fundamentala i teknikhistorien, det är så mycket som börjar där. Därför känns det som en väldigt väsentlig del av vår berättelse på Tekniska museet.

– Vi vill att folk ska få en bild av gruvarbete och kunna skapa sin egen uppfattning. Vi försöker redovisa olika synsätt utan att vare sig försköna eller kritisera. Vi vill vara neutrala, som en mellanstadiebok.

• Läs fler artiklar om gruvor och svensk geologi