Guldläge för automatisering

Redaktionen
-
0
Guldläge för automatisering

Automatiserad och fjärrstyrd drift hjälper Barrick Gold Corporation att nå djupare i Hemlogruvan i Kanada. Att Scooptram ST14-lastare från Epiroc kan styras från ytan förbättrar säkerheten och ökar produktiviteten.

Operatören Wayne Locht styr underjordslastaren Scooptram ST14 till automatiseringsområdet. På vägen dit passeras vita, väggmonterade wifiboxar.

Han stannar strax före den första så kallade ”ljusgardinen”, en laseraktiverad barriär som markerar gränsen till den automatiserade zonen.
Om barriären passeras aktiveras en nedstängning av nivån och larmet går uppe på ytan.

Maskinerna i Hemlogruvan är taggade med Mobilaris system för realtidsspårning för att visa var de befinner sig. Samma teknik ska användas även för att spåra personalen i gruvan.

– Än så länge kontrollerar vi området på plats, för att försäkra oss om att ingen befinner sig i automatiseringszonen, säger Wayne Locht när han klättrar ur styrhytten.

När han kontrollerat att området är tomt, tar han en elektronisk nyckel från ett säkerhetsskåp i närheten av ljusgardinen.

– Nyckeln ger lastaren tillåtelse att ge sig in. Den kopplar fordonet till automatiseringszonen så att säkerhetssystemet vet att det finns där.

Han sticker in nyckeln i ett uttag under sin operatörsplats och röda statuslampor byts mot blinkande gula. Locht kan fortsätta att köra till nästa ljusgardin.

Kontrollrummet tar över

Han parkerar maskinen mellan den första och den andra barriären, kopplar in bromsarna och växlar från manuell styrning till fjärrstyrning på operatörskonsolen.

Därefter lämnar han hytten en andra gång och tar ut nyckeln ur uttaget under sätet. När han sätter tillbaka nyckeln i säkerhetsskåpet aktiveras den första barriären och den andra deaktiveras. Statuslampan ändrar färg till grönt.

Locht anropar operatören som väntar i kontrollrummet på marknivå, 1400 meter ovanför honom. Lastaren styrs nu från ytan – och Wayne Locht kan påbörja den 40 minuter långa färden dit upp.

Självkörande fordon och fjärrstyrning är några av inslagen i automatiseringsprogrammet i Barrick Gold Corporations Hemlogruva, nära Marathon i Ontario, Kanada. De första stegen togs 2007 med bana för självkörande truckar.

Epirocs erbjudande passade bäst

Nu har företaget tagit fram en femårsplan som ska skynda på arbetet med automatisering. Planen togs fram efter att man lagt ner ett år på att undersöka vilken lösning som ger lägst kostnad, snabbast implementering och bästa produktsupport.

– Vi studerade all tillgänglig teknik. Vi hade möten med tillverkare. Vi reste till platser där utrustning användes i daglig drift, säger Patrick Marshall som är chef för automatiseringsprojekt inom Barrick Gold Corporation.

– Vi kom fram till att Epirocs erbjudande hade den starkaste supporten, främsta integrationsmöjligheterna, rätta prismodellen och överlag passade våra behov på bästa sätt.

Barrick föredrog att använda Cisco som leverantör av gruvans trådlösa infrastruktur och den integrationen fungerade utan problem.

– Epirocs system är enkelt att anpassa till trådlösa lösningar från andra parter, säger Patrick Marshall.

Säkrare och effektivare drift i Hemlogruvan

För Hemlogruvan är säkerheten den största vinsten med att ha tagit Scooptram ST14 i drift. Men kombinationen av autonom körning och fjärrstyrning har också gett produktivitetsvinster.

– Automatisering och fjärrstyrning tar operatörerna bort från gruvmiljön och in i kontrollrum på marknivå – det är den perfekta lösningen ur en säkerhetsaspekt, säger gruvchefen Jon Laird och fortsätter:

– Eftersom maskinen kontinuerligt gör sitt jobb, betyder det att vi inte behöver byta operatör nere i gruvan varje skift.

Jon Laird säger att 14-tonslastaren är så effektiv att den riskerar att göra jobbet mycket snabbare än vad krossningen av guldmalmen hinner med.

– Överproduktion kan vara ett trevligt problem att ha, säger han med ett brett leende.

En lösning som är under diskussion är att öppna ytterligare schakt, så att krossningen hinner med mellan gångerna lastaren lämnar av malmen. Scooptram ST14 kan enkelt lära sig flera rutter och växla mellan dem

– Med den här maskinen kör du bara rutten en gång för att lära den, sedan är den redo att arbeta, säger Graham Hanson som är chef för innovation och teknik på Barrick Gold Corporation.

För andra, motsvarande, system kan det ta ett helt skift att lära maskinerna en ny rutt.

Målet är en helt automatiserad gruva

Wayne Locht återvänder till markytan för att avsluta sitt arbetspass i det man kallar ”Automation Room”. Till storlek och inredning påminner det om ett klassrum. Genom fönstren har man panoramavyer över landskapet i Ontario.

Locht stämmer av med operatören som tog över kontrollen av lastaren han lämnade i gruvan. Sedan går han till omklädningsrummet. Tar av sig gruvutrustningen, duschar och återvänder i sina egna kläder.

Han sätter sig i kontorsstolen och studerar direktbilderna från Scooptram-lastaren nere i gruvan.

Nästa steg för gruvan är att bygga klar den trådlösa infrastrukturen, skapa fler automatiserade zoner och köpa in fler lastare.

En operatör ska kunna kontrollera flera maskiner från sin plats, fler kontrollrum ska byggas och operatörerna i de olika rummen ska kunna styra vilken maskin som helst, var som helst i gruvan.

– Idag är vi uppkopplade, imorgon handlar det om att optimera fordonsflottan och i en nära framtid når vi vårt mål. Målet är att bli en helt automatiserad underjordsgruva som styrs av operatörer på marknivå, säger Patrick Marshall.

 

Fakta / Hemlogruvan

  • Utforskades redan 1535, men guldfyndigheten upptäckes 1981.
  • Gruvan öppnade 1987 och har ägts av Barrick Gold Corporation sedan 2009.
  • Förra året utvann man cirka 5,5 ton guld ur gruvan.
  • Gruvan har cirka 700 anställda.
  • Läs mer på gruvans webbplats

Ulrika Dolietis vill nolla byggbranschen

Redaktionen
-
0
Ulrika Dolietis vill nolla byggbranschen

PROFILEN. Håll nollans vd Ulrika Dolietis brinner för säkerhet och vill se noll olyckor i byggbranschen. Nu tar hon fram nya riktlinjer – med förhoppningen att de ska nå ut till hela byggsektorn.

Hon visste att de byggde hus. Mer än så kunde inte Ulrika Dolietis, 55, om byggbranschen när hon började plugga till byggnadsingenjör av en slump för snart 40 år sedan.

– Jag trodde att man behövde kunna meka med moppar för att bli ingenjör, men sedan insåg jag att det handlade mycket om matte, vilket jag älskade.

Som en av fem tjejer i klassen blev hon tidigt medveten om den speciella jargongen som rådde i byggvärlden – något som hängde med ut i yrkeslivet.

– Det fanns en skämtsam ton som kanske inte var illa ment men som landade fel och var kränkande. Som att det hängde kalendrar med nakna tjejer i fikarummet och att killarna kunde busvissla och säga: vad gör du ikväll Ulrika?, när jag bara ville göra mitt jobb som alla andra.

Halverade antalet ögonskador

Men jargongen var inget som skrämde iväg Ulrika Dolietis som fick jobb på Skanska innan hon ens gått ut skolan. I dag har hon jobbat hela sitt yrkesliv på företaget, bland annat som projektinköpare och chef på en kalkylavdelning. 2008 fick hon jobbet som arbetsmiljöchef.

Arbetsmiljö och säkerhet är ämnen som ligger Ulrika Dolietis varmt om hjärtat. Under sin tid som arbetsmiljöchef har hon varit med och utbildat chefer och medarbetare i säkerhetskultur och tillsammans med företagsledningen har hon drivit igenom flera säkerhetsregler, som krav på skyddsglasögon, något som mer än halverade antal ögonskador på bara ett år.

Kunskapen finns, det gäller bara att sprida den.

När Ulrika Dolietis för ett och ett halvt år sedan fick frågan att bli vd för den nystartade föreningen Samverkan för noll olyckor i byggbranschen, eller i dagligt tal Håll nollan, som grundats av 13 aktörer som alla är involverade i ett byggprojekts olika faser, tackade hon ja.

Olyckorna duggar tätt i byggsektorn. Varje år skadas omkring 6 000 personer och varje timme skadas någon så allvarligt att de behöver vara sjukskrivna, får bestående men eller till och med dör.

Orimligt med dödsfall i arbetet

Det här är orimligt, menar Ulrika Dolietis som själv har varit med om två dödsolyckor och vid otaliga olycksfall under sina år i branschen.

I båda dödsfallen så var det äldre erfarna män som förolyckades. Ena mannen begravdes i jordmassor när han arbetade nere i ett schakt och den andra mannen blev överkörd av en hjullastare när han klivit ur lastbilen.

– Även om jag inte varit på plats, så har jag såklart blivit oerhört berörd av kollegornas berättelser. Jag har haft turen att ha omtänksamma chefer och även jag har skickats på krisstödssamtal.

En av de stora säkerhetsriskerna är att ett bygge sällan ser likadan ut från dag till dag och att det passerar en stor mängd människor med olika kompetenser. En annan risk är att det saknas gemensamma arbetssätt kring säkerhet, anser Ulrika Dolietis.

Nya riktlinjer på gång

Därför håller Håll nollan just nu på att ta fram riktlinjer med fokus på fyra riskområden – lyft, schakt, arbete på hög höjd och fordon och arbetsmaskiner i rörelse – som ska lanseras efter årsskiftet och gälla för alla medlemmar.

– I dag finns lagstiftning, som tolkas och tänjs åt olika håll. Företag låter cheferna göra egna tolkningar, eller så tar varje företag fram sina egna arbetssätt och regler.

– I praktiken fungerar det ungefär som att du skulle behöva köpa olika biljetter på olika tunnelbanelinjer, vilket blir väldigt krångligt och svårt att tillämpa. Kunskapen finns, det gäller bara att sprida den.

 

Fakta / Ulrika Dolietis

Namn: Ulrika Dolietis.
Gör: Vd på föreningen Håll nollan.
Ålder: 55 år.
Bor: Bollebygd.
Familj: Två vuxna barn, två bonusbarn, två bonusbarnbarn och sambon Rolf.

Fakta / Håll nollan

  • Håll nollan är en branschgemensam förening för ökad byggsäkerhet, på initiativ av Akademiska hus.
  • De 13 grundande medlemmarna är Akademiska hus, Skanska, Peab, NCC, Veidekke, Locum, Bravida, Assemblin, Jernhusen, Vasakronan, Byggherrarna, Sveriges byggindustrier och Trafikverket. Nu har man 54 medlemmar.
  • Föreningen har identifierat fyra problemområden: ledarskap och kultur, kunskap och kompetens, gemensamt arbetssätt för byggsektorn och kravställning och uppföljning.
  • Har formulerat riktlinjer kring fyra riskområden – lyft, schakt, arbete på hög höjd och fordon och arbetsmaskiner i rörelse, som nu ska på remiss hos medlemmarna och som ska lanseras efter årsskiftet.

Drönare från LTU kartlägger Sveriges geologi

Redaktionen
-
0
Drönare från LTU kartlägger Sveriges geologi

NYHET. Forskare vid Luleå tekniska universitet, LTU, har tagit fram en drönare som bland annat kan hjälpa till att undersöka hur malmkroppar bildas.

LTU:s drönare är utrustad med kamera och magnetometer och skannar en yta motsvarande 75 fotbollsplaner på drygt en halvtimme.

– Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.

Drönaren har fått namnet Hugin, en förkortning för Highly Useful GeoInformation, och finansieras av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning.

Drönare ger modell i hög upplösning

– Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning, förklarar Joel Andersson och fortsätter:

– I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden.

Men det finns också mer dagliga uppgifter som kan lösas med en drönare.

– För ett gruvföretag med dagbrott kan drönare exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen.

Jan Kläre vann Bergteknikpriset

Redaktionen
-
0
Jan Kläre vann Bergteknikpriset

Bergteknikpriset 2018 delades ut på Epirocs luciaseminarium. Vinnaren Jan Kläre prisades för sin förmåga att driva utvecklingen av bergteknik framåt genom ett aktivt och deltagande ledarskap.

Epirocs Bergteknikpris instiftades år 2003, då som Atlas Copcos Bergteknikpris, med syftet att främja utvecklingen av svenskt bergtekniskt kunnande och befästa Sveriges världsledande roll inom bergbrytning.

Jan Kläre som är gruvchef för Garpenbergsgruvan, och tidigare gruvchef för Zinkgruvan, är årets vinnare.

Priset ska gå till en person som starkt bidragit till att stimulera bergtekniskt kunnande och forskning. Genom att kombinera ett aktivt ledarskap och deltagande i en av Sveriges största gruvor har Jan Kläre bidragit till att driva utvecklingen framåt, lyder juryns motivering.

”Jan Kläre engagerar sina medarbetare”

Lars Senf, vd för Epiroc i Sverige och Danmark, delade ut priset under företagets årliga luciaseminarium.

– Jan har på ett enastående sätt och under många år bidragit till att utveckla svensk gruvindustri och bergteknisk forskning. Han har genom ett aktivt ledarskap och aktivt deltagande hjälpt till att driva utvecklingen framåt, säger Lars Senf och fortsätter:

– Detta har resulterat i att Zinkgruvan, åren då Jan varit verksam i gruvan, har blivit en produktivare och kostnadseffektivare gruva trots sina många utmaningar med exempelvis stora djup, långa avstånd samt delvis svåra bergförhållanden. Hans ledarskap bygger mycket på att stimulera och engagera sina medarbetare och därigenom skapa ett team som jobbar i samma riktning.

100 000 kronor i prissumma

Priset består av 100 000 kronor och utgörs av två delar. Ena delen är en donation på 80 000 kronor till ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik. Projekten ska bedrivas på svensk högskola, universitet eller företagsoberoende institution och resultaten ska vara offentliga.

Den andra delen av priset är ett resestipendium på 20 000 kronor som disponeras fritt av vinnaren.

– Jag blev så klart hedrad och berörd över utnämningen men framförallt glad över att Zinkgruvans positiva utveckling uppmärksammas. Jag vill betona att det är ingen enskilds förtjänst, utan ett teamarbete som ligger bakom, säger Jan Kläre.

Fakta / Luciaseminariet

Priset delades ut under Epirocs årliga branschseminarium fredagen den sjunde december 2018, som i år hade temat ”Mångfald och automation”.

Medverkade gjorde bland annat gruvalliansen (SUM), ett unikt partnerskap mellan fem industribolag, för att skapa framtidens gruva – som är koldioxidfri, digitaliserad och autonom. Deltog gjorde även Thomas Dalmalm, Senior specialist, Trafikverket, som diskuterade möjligheter och mångfaldsutmaningarna inom infrastrukturbranschen.

Andra deltagare var Peter Carlsson, VD för Northvolt, Camilla Goldbeck-Löwe, Vice president CSR, Epiroc samt Franck Boudrealut, Product Manager Electrification, Epiroc Rock Drills AB som pratade om varför batteridrift är så bra ur ett hållbarhetsperspektiv samt vilken utveckling vi kan vänta oss framöver.

Lars Senf, VD för Epiroc Sweden och Ola Kinnander, Presschef för Epiroc, pratade om årets viktiga händelser med förvärv och framväxt av batteridrivna maskiner och gav en framtidsblick för nästkommande år.

Luciaseminariet sändes live på Facebook och du kan se hela sändningen här.

”Batteridrift är nyckeln till nollutsläpp i gruvorna”

Redaktionen
-
0
”Batteridrift är nyckeln till nollutsläpp i gruvorna”

HALLÅ DÄR. Epiroc har lanserat den andra generationen batteridrivna gruvmaskiner. Vi bad Erik Svedlund berätta hur företaget jobbar med elektrifiering av fordon.

Erik Svedlund är Head of Marketing – Rocvolt Business Development / Epiroc Electrification URE/MRS, som arbetar med utveckling av lösningar och produkter för att minimera utsläpp från arbetsfordon.

Epiroc har nyligen lanserat en rad nya batteridrivna fordon – är det batteridrift som gäller i framtiden?
– Nja, målet är att skapa förutsättningar för att gruvbrytning, vägbyggen och andra verksamheter ska kunna vara utsläppsfria – det vill säga noll emission. Just nu är batterier den bästa tekniken för det. Men det kan hända att det utvecklas nya tekniker som fungerar ännu bättre.

Vad är det då som är nytt i de aktuella fordonen?
– Det är en hel familj maskiner, framför allt lastare och borriggar i en rad olika modeller och varianter, som bygger på en helt nyutvecklad teknologiplattform och ett nytt batterisystem.

Har Epiroc utvecklat detta själva?
– Det här är ett för stort utvecklingssteg att ta på egen hand, så vi har valt att göra det i partnerskap med Northvolt och ABB. Vi kompletterar varandra på ett mycket bra sätt.

Hur kommer kunderna att påverkas av det nya?
– Precis som med våra första generation batteridrivna fordon – det här är generation två – så kommer till att börja med arbetsmiljön att förbättras väsentligt.

Hur då?
– Det är givetvis en enorm fördel för arbetarna att slippa dieselutsläppen och värmen som genereras. Dessutom sjunker ljudnivån kraftigt med batteridrivna fordon.

Batteridrivna fordon har inneburit en stor investering för kunderna – är det fortfarande så?
– Den dyraste delen är själva batterierna, och det kommer vi inte ifrån. Men nu har vi lanserat en ny lösning för investeringen: Batteries-as-a-Service.

Batteri som tjänst alltså?
– Precis! De betalar för att få tillgång till batteriet och dra nytta av den kraft som det ger. Det blir i praktiken så att kunderna betalar för det de använder istället för att behöva göra en stor engångsinvestering. Så arbetar vi redan i dag när det gäller borriggar, där vi säljer tjänsten i form av utförda borrmeter, säger Erik Svedlund.

Vad har ni fått för reaktion från de kunder som har använt de första batteridrivna fordonen?
– Det har varit mycket positiv feedback. Som exempel kan jag nämna en av våra kunder i Peru, med verksamhet på 4000 meters höjd. Där presterar dieselmotorer dåligt på grund av lufttrycket, medan elmotorer inte påverkas. De har angett en 15 procent högre produktivitet med batteridrivna fordon. Dessutom har de sett positiva hälsoeffekter hos arbetarna, som slipper alla dieselutsläpp.

Vilka är de stora utmaningarna i utvecklingen av de här fordonen?
– Överlag är det otrampad mark som vi ger oss ut på. Vi arbetar med spänningar och effekter som inte finns i någon annan industri. Det gäller att utveckla helt nya komponenter och lösningar, samtidigt som vi ska kunna nå en skalbarhet för att hålla kostnaderna nere för kunderna.

Kan man säga att allt detta handlar om att bidra till att nå de globala klimatmålen?
– Ja, så kan man definitivt se det. För att öka hållbarheten i samhället behöver bland annat elbilar och vindkraftverk byggas, vilka då kräver olika typer av metaller. Då måste givetvis metallerna vara så ”gröna” som möjligt, och det är enbart möjligt om vi kan leverera fordon som minimerar klimatpåverkan. Det gäller att se alla komponenter i kedjan för att kunna göra skillnad på allvar.

Hur är det att arbeta i det här området?
– Otroligt roligt! Det är mycket stimulerande att känna att få vara med i en utveckling i framkant, vad gäller både teknik och hållbarhet. Det finns ett driv hos alla medarbetare som är inblandade, och kan nog tala för oss alla om jag säger att arbetet ger en väldig stolthet, säger Erik Svedlund.

Minecraft ger bättre geologikunskaper

Redaktionen
-
0
Minecraft ger bättre geologikunskaper

För att höja kunskapsnivån om geologi utvecklade Sveriges geologiska undersökning, SGU, 2015 en så kallad mod till det enormt populära spelet Minecraft. Därefter har modden förbättrats flera gånger och över 10 000 nedladdningar har gjorts.

Initiativet att skapa en mod, en modifikation av ett befintligt onlinespel, kom 2013 efter att SGU fick ett regeringsuppdrag. I korthet gick uppdraget ut på att öka kunskapen om geologi hos allmänheten.

– Vi har sett att en stor del av befolkningen har låg kunskapsnivå om geologi. Vi riktar in oss på insatser mot allmänheten och mot mer specifika målgrupper som lärare, skolelever och arbetssökande, säger Pontus Westrin som är statsgeolog på SGU, och fortsätter:

– I uppdraget ingick bland annat att bidra till kunskapsspridning och kunskapsutveckling, främja dialog och samordning mellan olika sektorer och kompetenser och underlätta samverkan mellan offentlig och privat verksamhet.

Minecraft har sålts i över 100 miljoner exemplar

SGU valde att själva utveckla modden BetterGeo till Minecraft. Arbetet gjordes av en grupp systemvetare, geologer och kommunikatörer.

Anledningen till att SGU valde Minecraft är föga förvånande, eftersom det är ett äventyrsspel som bygger på geologi. Spelet har sålts i mer än 100 miljoner exemplar.

Minecraft går ut på att hitta och bryta fyndigheter för att kunna bygga verktyg, bostäder, vapen med mera. Genom det kan spelaren utforska olika miljöer och samtidigt försvara sig mot faror som till exempel zombies och spindlar, med mera.

Geologin i den ursprungliga versionen är dock långt ifrån verklig och de fyndigheter som finns ligger slumpvis utplacerade.

– Syftet med BetterGeo är att öka intresset och förståelsen för geologi och geologins betydelse för samhället. Vi har lagt till fler bergarter, jordarter, mineral och metaller samt skapat de geologiska miljöer där de olika mineralen och metallerna bildas. Dessutom har vi fört in nya förädlingsprocesser och nya användningsområden för de material spelaren hittar.

”Kontakt med geologiska begrepp”

Spelaren kan även hitta fossil i sandsten, kalksten och skiffer. Modden har också en miljöaspekt där spelaren kan installera en rökgasrenare för att undvika att sprida föroreningar.

– Givetvis är geologin och processerna i modden ofta förenklade – verkligheten är som bekant komplex – men vi tror ändå att BetterGeo ger en första kontakt med geologiska begrepp och material, säger Pontus Westrin.

– Den mer verklighetsbaserade geologin ger dessutom ytterligare en dimension. Som spelare blir du än mer skattjägare och utforskare när du inser att för att hitta till exempel diamanter måste du först hitta kimberlit, att guld kan gömma sig både i kvartsgångar och flodbäddsmaterial och att fjällnejlika kan indikera att det finns koppar i marken.

Ladda ner BetterGeo gratis från SGU

Modden uppdaterades under 2018 med nya funktioner. Nästa steg för BetterGeo är att utveckla den ytterligare för skolan och utöka lärarhandledningen för att hjälpa lärare att undervisa om naturresurser.

För att spela BetterGeo behöver du först ha tillgång till Minecraft. BetterGeo kan laddas ner gratis på SGU:s webbplats.

Eftertraktad metall fyller 200 år

Redaktionen
-
0
Eftertraktad metall fyller 200 år

SIFFRAN. Plötsligt pratar alla om litium. Ett snabbt ökande behov av batterier har gett den silvervita, smörmjuka metallen en boom. Här är allt du inte visste att du vill veta.

Litium upptäcktes för 200 år sedan

I år är det 200 år sedan metallen upptäcktes – och det gjordes faktiskt i Sverige. Mineralet petalit hittades på Utö i Stockholms skärgård år 1800 och 18 år senare analyserades mineralet av Johan August Arfwedson, i Jöns Jakob Berzelius laboratorium, och litium upptäcktes.

Nr 3

Den är nummer 3 bland grundämnena i det periodiska systemet och tillhör gruppen alkalimetaller, tillsammans med bland andra natrium, kalium och cesium.

Smälter vid 180 grader

Även om det är en mjuk metall, ungefär som smör, så är den hårdast av alkalimetallerna med en smältpunkt på 180,5 grader Celsius.

1 330 grader för att koka

Vill du få den att koka, då måste du komma upp i en temperatur på 1 330 grader.

35:e vanligast

Litium är det 35:e vanligaste grundämnet i jordskorpan men finns också i havs- och flodvatten. Man räknar med att cirka hälften av alla förekomster finns i Bolivias saltöken, men där sker än så länge bara småskalig utvinning.

150 ton litiumkarbonat

Det finns uppskattningsvis 150 miljoner ton brytningsbar litiumkarbonat, ur vilken litium sedan utvinns, på jorden. Om allt används ger det 28 till 39 miljoner ton metall, beroende på vilken utredning man läser.

15 kilo litium per elbil

Ett batteri på 100 kWh till en elbil behöver cirka 15 kilo litium. Planetens tillgångar räcker alltså till uppskattningsvis 2 – 3 miljarder elbilar, beroende på storlek på batteriet. Idag finns cirka 1,2 miljarder bilar i världen. När metallen används i batterier kan den återanvändas i nya batterier.

15 kilometer från potentiell gruva

Den batterifabrik som ska byggas av Northvolt utanför Skellefteå, med invigning 2020, ligger 15 kilometer från Varuträsk, där prospektering efter litium nu pågår. Om man lyckas utvinna metallen i Västerbotten, passar det väl in med Northvolts ambitioner att främst använda metaller från närområdet.

Styrsystem från Epiroc ska locka fler att utbilda sig

Redaktionen
-
0
Styrsystem från Epiroc ska locka fler att utbilda sig

Yrkeshögskolan i Skellefteå kan nu erbjuda sina studenter den senaste tekniken, efter att Styrsystemet RCS 5 levererats till skolan. Systemet blir ett lyft för utbildningen Tekniker tunga maskiner.

En del av summan som krävdes för att köpa in styrsystemet skänktes av Martin Malmsten, som vann Atlas Copcos Bergteknikpris 2016. Resterande kostnad har Epiroc stått för.

– Med Epirocs styrsystem för ovan- och underjordsmaskiner kan vi erbjuda det allra senaste som efterfrågas, vilket förstås är enormt roligt. Det är också ett kvitto på att vi håller hög kvalitet på utbildningen, säger Hans Stenberg, utbildningsledare vid Yrkeshögskolan Skellefteå.

RCS 5 används för att träna styrning och borrplaner

På yrkeshögskolan utbildas tekniker för tunga maskiner till gruvbranschen, men även till skogsindustrin och annan tung entreprenad.

Styrsystemet RCS 5 kommer att användas för att träna och simulera borriggens navigering, styrning och borrplaner. Utbildningen är på 1,5 år och tyngdpunkten ligger på el-, digitalteknik och hydraulik.

Varje termin består av åtta veckor i skolbänken. Resterande tid är 60 procent och innehåller praktik enligt lärande i arbete (LIA).

Behövs 300 tekniker per år

– I dag finns det ett behov av 300 tekniker per år, men det utbildas bara 30 stycken. Eftersom det är så stor brist på tekniker är eleverna mycket eftertraktade. Oftast får de jobb redan under praktiken, säger Hans Stenberg.

Varje år har Yrkeshögskolan Skellefteå plats för 20 elever som kommer från spridda delar av landet. Hans Stenberg tror att potentialen att locka fler elever till yrket är stor eftersom många har intresse av teknikyrket, men av olika anledningar har de ännu inte upptäckt det.

– De som utbildar sig har ett stort intresse för fordon, ellära och digitalteknik. Eftersom det kan sitta upp till 80 datorer i en enda maskin kan jobbet beskrivas som att vara datatekniker. En skillnad är att de servar en entreprenadmaskin och kan bli smutsiga under naglarna, säger Hans Stenberg.

”Beroende av att service utförs i tid”

Martin Malmsten vann Bergteknikpriset 2016. Priset delas ut varje år till någon som bidrar med idéer för att utveckla tekniken i bergbranschen. Han valde att skänka en del av priset till utbildningen i Skellefteå.

– Yrkeshögskolan Skellefteå utbildar servicetekniker för vår bransch och vi blir allt mer beroende av att service och reparation utförs i tid. Om vi kan främja intressen för att fler tekniker utbildas är det förstås bra för oss och även för branschen som helhet, säger Martin Malmsten, som är regionchef för Berggruppen inom NCC Industry.

Per Holmberg, försäljningschef för underjordsutrustning på Epiroc konstaterar också att tekniker är en stor bristvara. Det viktigaste skälet till att Epiroc sponsrar Yrkeshögskolan Skellefteå är att företaget och deras kunder ser stora behov av att utbilda fler tekniker.

– Vi hoppas att sponsringen av styrsystemet har en positiv betydelse och att fler vill utbilda sig till tekniker. Det gäller både unga människor och erfarna mekaniker som vidareutbildar sig i maskinstyrning, säger Per Holmberg.

Fakta / Epiroc RCS 5

RCS 5 är den femte generationen av styrsystem för Epirocs maskiner. Med styrsystemet är det enkelt att manövrera mellan menyerna. 15-tums pekskärmen har fler färger än tidigare och ger smidig interaktion med riggen. Det är också enkelt att göra val och ändra inställningar direkt på skärmen. I den nya inställningsmenyn finns det alltid bilder och texter som visar vilka parametrar som justeras. Systemet är ett tvåspakssystem i stället för det tidigare trespakssystemet.

Fakta / Utbildningen Tekniker tunga maskiner

Utbildningen är 1,5 år, omfattar 300 yrkeshögskolepoäng och bedrivs på heltid av Vuxenutbildningen i Skellefteå. Utbildningen är både skol- och företagsförlagd. Den skolförlagda delen består av lärarledda lektioner, laborationer, grupparbeten och problemlösningsuppgifter med modern utrustning i ändamålsenliga lokaler. Den företagsförlagda delen sker ute på företag i branschen med utbildade handledare och utgör merparten av utbildningen. Den delen kan med fördel utföras på hemorten.

Virtuell gruva utvecklas av svenska forskare

Redaktionen
-
0
Virtuell gruva utvecklas av svenska forskare

En virtuell gruva som ska ge en autentisk upplevelse av att du rör dig i och mellan schakt under pågående arbeten, utvecklas nu. I gruvan ska också nya smarta lösningar kunna demonstreras.

Forskare vid Luleå tekniska universitet har skapat den virtuella gruvan. Det är en 3D-modell som bland annat ger en upplevelse av att du befinner dig i olika delar av gruvan.

– Du kan röra dig mellan schakt och gångar där det även kommer att finnas sådant som fordon och fläktsystem, allt för att det ska kännas så autentiskt som möjligt, säger Håkan Vallin, forskare inom visuell gestaltning vid Luleå tekniska universitet.

Den virtuella gruvan ingår i det stora gruvteknikprojektet SIMS (läs mer här nedanför).

Virtuell gruva som använder spelteknik

Den virtuella gruvmiljön är uppbyggd med hjälp av avancerad spelteknik som annars används i datorspel.

– Miljön kan synliggöras på många sätt, bland annat genom att användaren har ett VR-headset. Det ger den bästa helhetsupplevelsen, men tanken är också att ta stillbilder, spela in film eller skapa 360-graderspanoramor av miljön, säger Håkan Vallin.

Bilder och filmer kan sedan användas på alla tänkbara plattformar, allt från smarta mobiler till stora datorer.

Ska sprida kunskap om gruvor

Utbildning är ett av givet användningsområde, med demonstrationer och laborationer som är anpassade till allt från grundskoleelever till forskare.

– Det blir ett sätt att göra gruvmiljön tillgänglig, inte minst för allmänheten. Med en virtuell gruva går det att visa hur det ser ut i en modern gruva och man kan visualisera hur miljö- och säkerhetsarbete är viktiga beståndsdelar i verksamheten, säger Håkan Vallin.

Genom att sprida kunskap räknar han med att det kommer att bli fler som är intresserade av att arbeta inom branschen.

Gruvmiljön kommer att börja testas inom kort, men det är oklart när den börjar användas brett.

Fakta/SIMS

Sustainable Intelligent Mining Systems – SIMS – är ett stort samverkansprojekt med målet att utveckla ännu mer hållbara och intelligenta gruvor. I projektet möts gruvbolag, system- och teknikleverantörer och två framstående gruvuniversitet, varav Luleå tekniska universitet är det ena.

Det treåriga projektet koordineras av Epiroc. Fokus ligger på förbättrad gruvbrytning, bland annat vad gäller lönsamhet, hållbarhet och säkerhet.

Den virtuella gruvmiljön ska kunna användas för demonstration av teknik och lösningar som utvecklas inom SIMS.

Läs mer: simsmining.eu

Stora finska schaktjobb till Bergteamet

Redaktionen
-
0
Stora finska schaktjobb till Bergteamet

Nyligen vann Bergteamet två stora upphandlingar. Båda jobben handlar om att göra uppfordringsschakt i Finland – projekt som med nordiska mått räknas som sällsynta.

– Att Bergteamet landar båda dessa jobb är förstås en fjäder i hatten. Och visst är det ett kvitto på att vi ligger i framkanten och att vi är ett förstaval när det gäller större schaktjobb i Norden, konstaterar Anders Lindström, försäljningschef för bolaget.

Projekten påbörjades i somras och är nu inne i ett intensivt skede. Schaktjobben är förstås ett rejält uppsving för Bergteamet och utförs i Outokumpus gruva i Kemi och i Agnico Eagles gruva i Kittilä.

– Schakten är delar av stora utbyggnader av befintliga gruvor och kommer att pågå i två år, fram till och med 2020, säger Anders Lindström.

Bergteamet internutbildar personal

Under de mest intensiva arbetstopparna kommer schaktprojekten sysselsätta 30 personer på varje ort. I och med att Bergteamet fick jobben samtidigt har företaget en topp i sysselsättningen.

Den befintliga arbetsstyrkan kompletteras genom att fasa in egen personal från tunnelsidan, som får den internutbildning som krävs för projekten.

Schaktet i Kemi blir 1070 meter djupt och med en diameter på 6,5 meter. Schaktet i Kittilä blir 1040 meter djupt och får en diameter på 5,6 meter.

– Vi ser oss som en komplett radarpartner till gruvorna, där vi står för infrastrukturen. Vår produktionsmetod för dessa schakt innebär att vi raiseborrar schakten i fyra respektive fem etapper, som vi sedan strossar ut till rätt diameter. Metoden gör gruvans totala tidplan mer effektiv eftersom den ger snabb tillgång till ytan och möjlighet att aktivera övriga delprojekt.

Epirocutrustning med i projektet

Bergteamet har totalentreprenad, men samarbetar med Bergteamet Raiseboring Europe AB gällande all raiseborrning. Bergteamet har en stor maskinflotta och mycket utrustning, med många specialtillverkade maskiner och utrustning som anpassats för projekten.

Epirocs maskiner och utrustning har en liten men viktig del i arbetet. På plattformarna i schakten användes Epirocs skrotningsutrustning i form av en hydraulhammare SP 202 och matarbalkar DMH 2000. Från ytan används också en pallborrig från Epiroc, Simba M6.

Schakten är de första i dessa dimensioner som görs i Skandinavien sedan Bergteamet färdigställde ett liknande uppfordringsschakt i Bolidens gruva i Garpenberg 2014.

Epiroc Welldrill – Borrspecialisten först ut med nya riggen

Angela Refuerzo
-
0
Epiroc Welldrill – Borrspecialisten först ut med nya riggen

Epiroc Welldrill har nått sin första användare. Företaget Borrspecialisten, en trogen kund till Epiroc, blev först att ta riggen i drift.

På bilderna kan ni se hur det såg ut när Borrspecialisten provade borren vid inköp. Vi fick även nöjet att intervjua Antonio från Borrspecialisten om hur det är att vara kund hos oss.

Hur känns det att vara först ut med Epiroc Welldrill?

– Att vara först ut med Epiroc Welldrill känns som en tillfällighet som speglar hur vi på Borrspecialisten väljer att jobba. Vi utmanar alltid oss själva och vi vill att vårt företag ska vara modernt och produktionssäkert – på det sättet att vi alltid håller vad vi lovar. Det tror vi att riggen kan hjälpa oss med!

Vad är det du gillar med Epiroc (som företag) och Welldrill (som produkt)?

– Med Epiroc har vi samarbetat sedan 2000. Vi har gjort många affärer ihop och känner många inom företaget. Därför känner vi oss väldigt trygga med Epiroc som företag! Epirocs Welldrill har sedan den kommit ut på marknaden varit revolutionerande då det är en genomtänkt och renodlad brunnsborrningsrigg som togs fram med oss – med brunnsborrare i fokus. Nu när vi köpt den allra senaste modellen märker vi att grundidén med Epiroc Welldrill lever kvar. Vi märker att den är otroligt genomtänkt på alla plan – den känns som en väldigt pålitlig maskin.

Vad är planerna framöver (med tanke på den nya riggen)?

– Vi på Borrspecialisten vill producera så mycket vi bara kan – året runt! Och ska vi göra det gäller det verkligen att vi är med i utvecklingen och har verktyg som hjälper oss med detta. Vi hoppas att med den nya maskinen från Epiroc, Epiroc Welldrill, kunna borra ännu mer och ännu längre.

Epiroc introducerades på Stockholmsbörsen

Marcus Blomqvist
-
0
Epiroc introducerades på Stockholmsbörsen

NYHET. Per Lindberg, VD och koncernchef på Epiroc öppnade Stockholmsbörsen genom att ringa i klockan. Detta markerade starten för Epiroc som ett helt oberoende bolag, efter delningen med Atlas Copco.

“Det är mycket glädjande för oss att nu vara noterade på Nasdaq Stockholm och att börja resan som ett oberoende bolag”, säger Per Lindberg, Epirocs VD och koncernchef. ”Vi är stolta över vårt långa och produktiva arv inom Atlas Copco-gruppen och samtidigt ser vi fram emot att arbeta för våra kunder på ett än mer fokuserat sätt och att skapa värde för kunder och aktieägare”.

<iframe src=”https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fepirocgroup%2Fvideos%2F1979112728779925%2F&width=500&show_text=false&appId=1306080802757531&height=281″ width=”500″ height=”281″ style=”border:none;overflow:hidden” scrolling=”no” frameborder=”0″ allowTransparency=”true” allow=”encrypted-media” allowFullScreen=”true”></iframe><!– –>

1...222324...26Sida 23 av 26