12 miljoner kubikmeter sten ska sprängas bort – och invånarnas ekonomiska möjligheter ska växa. Danska företaget Munck Group har tagit sig an ett iskallt uppdrag där maskinerna går i stort sett dygnet runt, under årets alla dagar.
I havet utanför hans fönster tronar två isberg. Luften är klar och solen skiner över Ilulissats färgglada fasader. Termometern visar på åtta minus, trots att det bara är i början av oktober.
– Jag har nog den bästa konstorsvyn i hela världen, säger Rasmus Schmidt-Petersen. Jag ser solen gå upp och ner över isbergen varje dag.
Han har precis tillbringat en vecka i Ilulissat, en naturskön ort med 4500 invånare på Grönlands västkust. Men som senior projektledare och ytterst ansvarig över bygget både av den nya flygplatsen här och i huvudstaden Nuuk, delar han upp sin tid mellan de siterna.
LÄS MER: Skurubron – ett på många sätt extremt uppdrag
– Många av de som arbetar med projektet är själva grönländare, vi har sett till att rekrytera så lokalt vi bara kunnat – det är viktigt för oss att vi är genom projekten med och bidrar med arbetstillfällen – men på grund av vilken kompetens som krävs och att vi behövt så många kommer ändå majoriteten utifrån. I Nuuk har vi 142 personer som jobbar med projektet, här är vi än så länge bara 40.
Att de är fler i Nuuk är en del av en strategi, berättar Rasmus Schmidth-Petersen.
– När vi är klara med det mesta sprängarbetet i Nuuk ska vi flytta över maskinerna hit till Ilulissat för att öka produktionen här.
”Vi jobbar dygnet runt. Borrar, spränger och bygger”
Han är själv dansk, men föddes på Grönland. Familjen stannade tills han var tolv.
– Det känns fint att vara tillbaka nu – även om övergången från mitt förra uppdrag, ett bygge i Moçambique, blev ganska brutal. Jag gick från 40 plus till 30 minus, haha!
Tolv miljoner kubikmeter ska sprängas bort
Det är inget litet projekt han ska ro i hamn i det kalla vädret. I det första skedet, som pågår nu, ska hela tolv miljoner kubikmeter sten sprängas bort. Sex på varje plats. Efter det ska själva flygplatserna byggas. Munck Group, gör det mesta själva, förutom en del av elen och rörläggningen.
– Det liknar mer en industri än en normal byggnadsplats. Vi jobbar dygnet runt. Borrar, spränger och bygger. Operatörerna arbetar långa dagar, sex dagar i veckan under åtta veckor i sträck. Efter det är de lediga i två veckor, berättar han.
En tuff vinter väntar på Grönland
Det kanske låter maxat, men enligt Rasmus Schmidt-Petersen hade många operatörer gärna jobbat mer än så.
– De flesta är ju här utan sina familjer och vill jobba på så mycket de bara kan. Men det säger vi nej till. Det handlar framför om säkerhet, man ska inte jobba när man är för trött, men också om den allmänna hälsan. Alla behöver återhämtning för att hålla i längden, säger han.
LÄS MER: 270 000 kubikmeter och tre bergrum – Slussens nya bussterminal
Det kommer inte minst visa sig under vintermånaderna, lägger han till.
– Många är ju från Norden, men vi har också de från länder som Portugal och Filippinerna här. Hur de reagerar på bara några några få timmars dagsljus om dagen får vi se. Jag är beredd på att många kommer att känna sig väldigt trötta, säger han.
”Många av de som sökt sig hit har gjort det för att de vill vara med om något annat än de kan få i sina hemländer. Uppleva den grönländska naturen”
Det Grönländska berget är annorlunda
Rekryteringen till projektet var en utmaning. Inte bara för att de behövde så många på en gång – det grönländska berget skiljer sig en hel del från vad många europeiska operatörer är vana vid att jobba med. Dessutom skulle de vara beredda på att leva i en annorlunda miljö, långt bort från nära och kära.
– Men många av de som sökt sig hit har gjort det för att de vill vara med om något annat än de kan få i sina hemländer. Uppleva den grönländska naturen. Några har köpt en fiskebåt tillsammans som de kör ut med på fritiden här, berättar Rasmus Schmidt-Petersen.
Att få så många människor, med olika språk och olika kulturer, att samarbeta är inte alltid helt lätt. Receptet för att få det att fungera stavas, enligt Rasmus Schmidt-Petersen, tydlighet och respekt för varandras olikheter och erfarenheter.
– Målet är att få till en vi-känsla i arbetsgruppen. Att alla tänker ”i det här projektet gör vi såhär” och känner sig lugna och trygga med det.
Epiroc med från början
Epiroc blev involverade i projektet redan innan Munck hade vunnit upphandlingen.
– När vi fick en förfrågan om att leverera en offert för riggar till projektet åkte jag till Muncks huvudkontor i Danmark för att tillsammans med dem räkna på hur många maskiner de skulle behöva – uppskattat på hur tillgängliga våra riggar skulle kunna vara, berättar Peter Beckman som är Försäljningsingenjör på Epiroc.
Affären landade i att Munck köpte sju borriggar, fem SmartROC T40 och två FlexiROC T30, varav de första kom med ljuddämpning.
– Eftersom flygplatsen i Nuuk ligger alldeles invid staden så var det viktigt att borrningen skulle störa invånarna så lite som möjligt. Riggarna vi levererat har den senaste tekniken i sina motorer, med hydraulsystemem som drivs av biologisk hydraulolja och är snällare mot miljön än den traditionella varianten, fortsätter han.
Munch satsar på en maskinpark i toppform
Eftersom maskinerna går i stort sett dygnet runt, under årets alla dagar, är det helt avgörande att de hela tiden är i toppform. För att sköta det löpande underhållet har ett verkstadsteam bestående av tre tekniker från Munck utbildats hos Epiroc i Sverige.
– De kommer att ansvara för att maskinerna underhålls enligt Epirocs rekommendationer. Men vi har också tät kontakt med Epirocs egna tekniker och säljingenjörer, säger Rasmus Schmidt-Petersen.
Hittills har de varit nöjda med maskinerna.
– Under en period kunde inte Epirocs tekniker komma hit och hjälpa oss på grund av Covid-19, det var lite jobbigt. Annars har det fungerat smidigt och vi har en väldigt hög produktionstakt.
Ett bidrag till samhället
Huruvida de två flygplatserna skulle byggas eller ej var länge omdebatterat, både på Grönland och i omvärlden. Att göra en satsning på flygindustrin på samma ställe som de krympande isbergen finns är något som sticker i mångas ögon. Och även om landet till ytan är stort har många ifrågasatt om det verkligen är nödvändigt med två internationella flygplatser. Grönland har trots allt en befolkning på bara 56 000 människor. Rasmus Schmidt-Petersen förstår det argumentet, men tror ändå att flygplatserna kommer att bli viktiga för Grönlands framtid.
– En bra infrastruktur är grunden för ett samhälles chanser till utveckling och jag tror verkligen att det här kommer att vara bra för Grönland. Jag hoppas också att grönländarna kommer känna att vi som företag har bidragit till samhället genom att vara här. Att vi skapat arbetstillfällen och möjligheter för dem.
Fakta Munck Group på Grönland
- Munck är ansvarig för bygget av två nya flygplatser på Grönland – en i Ilulissat och en vid huvudstaden Nuuk.
- För att göra plats för bygget måste 12 miljoner ton berg sprängas bort, 6 miljoner för varje flygplats.
- Allt berg som sprängs bort används som ballast i projektet.
- De senaste månaderna har de sprängt bort ungefär 100 000 kubikmeter i veckan.
- I Nuuk arbetar nu (oktober 2020) 142 personer med att göra plats för bygget. I Ilulissat 40 personer.
- Den ursprungliga planen var att båda flygplatsen i Nuuk skulle vara klar i augusti 2023 och att den i Ilulissat i december 2023. På grund av bland annat Covid -19 har det blivit förseningar. Munck och uppdragsgivaren diskuterar nu nya slutdatum.
…och det här gör Epiroc för Munck på Grönland
- Epiroc har hittills levererat 7 maskiner till projektet: Fem SmartROC T40 och två FlexiROC T30.
- 3 servicetekniker har utbildats av Epiroc för att sköta det regelbundna underhållet av maskinerna
- Epirocs egna servicetekniker har också vid ett flertal tillfällen åkt till Grönland för att hjälpa till.
Foto: Angu Motzfeldt
