Frågan var udda: Kunde Epiroc ta fram en skopa i mikroformat för att gräva på månen? Epiroc antog utmaningen – och i januari sköts den 500 gram lätta skopan upp från Kennedy Space Center.
Av Anna-Maria Stawreberg
Foto Epiroc
Den må vara liten, Epirocs skopa. Faktiskt inte större än en mobiltelefon. Men den är definitivt början på något större. Kanske till och med början på något revolutionerande.
– Den långsiktiga visionen är att ta med sig både människor och material för att på sikt kunna leva på månen, säger Miriam Bergvall, ansvarig för partnerskap och förvärv på Epirocs underjordsdivision, till Dagens Industri.
Nasa och ispace beställare
Det är på uppdrag av det japanska logistikföretaget ispace som Epirocs forsknings- och utvecklingsavdelning på underjordsdivisionen i Örebro under de senaste två åren jobbat med att ta fram skopan. ispace har i sin tur fått uppdraget av amerikanska rymdmyndigheten Nasa.
Syftet med uppdraget är inte att utvinna metaller på månen. Nej, här handlar det om forskning. Den lilla skopan ska användas till att skopa upp månjord, regolit, som sedan ska analyseras på plats.
– ispaces initiala fokus är nu att analysera regoliten, måndammet, och se vad man kan använda det till, säger Miriam Bergvall till Dagens Industri.
Och att ispace, efter det att de fått förfrågan från Nasa, vände sig till Epiroc var ett logiskt val.
För, resonerade beställaren, går det att ta fram utrustning som fungerar i det hårda klimat som ofta finns i underjordsgruvor, borde Epiroc även kunna ta fram utrustning som fungerar på månen.
Likheter mellan gruvor och månen
– Vi tycker om när vi får utmana oss själva. Tittar man på månen och underjord är det stora skillnader, men ändå ganska likt. Det är en hård och tuff miljö där maskinen ska arbeta, även om månen är mer extrem. Där är det stora temperaturskillnader, annan gravitation, strålning och ingen atmosfär, säger Miriam Bergvall i en intervju med Ny Teknik.
”Vi tycker om att utmana oss själva. Tittar man på månen och underjord är det stora skillnader, men ändå ganska likt”
När beställningen var gjord satte Epiroc ihop ett team bestående av fem nyckelpersoner. Därefter tillkom ytterligare 25 medarbetare från Epiroc som under två år jobbat med utvecklingsprojektet.
I vanliga fall spelar inte vikten någon större roll när Epiroc tar fram sina skopor. Här var vikten tvärtom extremt betydelsefull. Skopan fick inte väga mer än 500 gram, men skulle fortfarande vara tålig och ha önskar funktioner.
Just vikten var en utmaning och något som teamet på Epiroc jobbade länge med. Lösningen blev en 3d-printad skopa i lättmetall.
Omöjligt att testa skarpt
I beställningen från ispace ingår inte bara en skopa. I ordern ingår en komplett grävfunktion. Det innebär att Epiroc också fått ansvara för skopans elektronik och mjukvaran.
Att testa skopan skarpt på plats har av naturliga skäl varit omöjligt. Där har Epirocs satsning på simuleringsmiljöer kommit till stor nytta. För på så sätt har teamet kunnat testa skopan digitalt för att säkerställa att den faktiskt kommer att kunna fungera.
LÄS MER: Här testas framtidens gruvdrift
Utvecklingsarbetet har alltså gjorts på Epiroc i Örebro, där det 30 personer starka arbetslaget även har gjort en lång rad tester för att se hur skopan fungerar i rymdmiljö.
Testerna var lyckade. När utvecklingsarbetet var klart kunde skopan placeras i fronten på rovern Tenacious som i färdigt skick väger fem kilo. Den lilla rovern är 26 centimeter hög, 31,5 centimeter bred och 54 centimeter lång. Ungefär som en större skokartong.
Sköts upp från Cape Canaveral
I skopan finns flera fack där totalt 50 gram regolit ska samlas och sedan alltså analyseras på distans, från jorden.
– Vi älskar innovation och utmaningar. Men det här har så klart ställt nya krav. Vi tar fram stora och tunga maskiner som arbetar i en hård miljö. Men miljön på månen är något helt nytt. Så det har vi lärt oss extremt mycket av, och den kunskapen kan vi även ta med till vår vanliga verksamhet, säger Miriam Bergvall i Dagens Industri.
”Den lilla rovern är 26 centimeter hög, 31,5 centimeter bred och 54 centimeter lång. Ungefär som en större skokartong”
I Epirocs lokaler har skopan först fått arbeta i en sandlåda. Därefter har den fraktats till ispaces Europakontor i Luxemburg där det finns ett artificiellt månlandskap.
I januari var det dags för uppskjutningen från Cape Canaveral i Florida. Cirka 90 minuter efter uppskjutningen separerades landaren från raketen och fortsätter nu sin färd till månen. Ekipaget förväntas landa och rovern med Epirocs skopa börja arbeta kring månadsskiftet maj/juni. Transporttiden på fyra till fem månader är längre än tidigare färder till månen dit eftersom ispace har valt en bränslesnål metod som använder sig av månens dragningskraft på ett innovativt sätt.
”testades i sandlåda och sedan i artificiellt månlandskap”
– Jag vill tacka mina hårt arbetande och innovativa kollegor för deras enastående arbete, som pågått utöver deras normala arbetsuppgifter. Vi ser nu fram emot att se ispace framgångsrikt färdigställa sitt uppdrag, sade Miriam Bergvall strax efter hon såg uppskjutningen på plats i Florida.
