Peter Carlsson: ”Ska vi lyckas halvera våra globala koldioxidutsläpp inom 15 år är det bråttom””

Alla talar om Northvolt. Företaget storsatsar för att ta på sig ledartröjan inom europeisk batteritillverkning. Kan vd Peter Carlsson, som lämnade ett chefsjobb på Tesla, och hans kollegor lyckas driva omställningen från fossilt till el? Peter Carlsson är i Västerås. Här jobbar Northvolt just nu för högvarv med produktutveckling parallellt med att den stora anläggningen som har kostat över en miljard färdigställs. Mot slutet av året ska allt vara igång. Samtidigt pågår arbetet med Europas största batterifabrik i Skellefteå där grundstrukturen ska börja byggas i slutet av sommaren. I polska Gdansk byggs batterisystem av cellerna som ska producerar i Sverige. Och inom ett år ska personalstyrkan på i dagsläget 300 anställda dubbleras. Att företagets vd och medgrundare Peter Carlsson är en upptagen man är ingen underdrift. Och just tempot är en stor del av Northvolts DNA.

Tid är en viktig resurs

– Det är en viktig lärdom från min tid på Tesla. Att aktivt jobba med en ”sense of urgency”. Tid är en av våra viktigaste resurser. Ska vi lyckas halvera våra globala koldioxidutsläpp inom 15 år är det bråttom. Och ska Northvolt kunna vara med och driva utvecklingen måste vi hålla ett högt tempo, säger Peter Carlsson. Det var under tiden på Tesla som idén om Northvolt föddes. Från första parkett kunde Peter och kollegan Paolo Cerruti följa hur elektrifieringstrenden växte fram. Att öka batterikapaciteten och samtidigt minska kostnaden för batterierna var nyckelkomponenter för att kunna göra elektrifierade produkter som överglänser diesel- och förbränningsmotorerna.

Valet föll på Skellefteå

Peter och Paolo sneglade mot Europa. Med en stor energi- och bil- och transportindustri som i och med Parisavtalet hade starka drivkrafter för att ställa om såg förutsättningarna goda ut för kontinenten. – Ju mer vi studerade förutsättningarna desto tydligare framstod de stora möjligheterna. Med mitt svenska ursprung ville jag gärna lägga vår produktion i Sverige men det var inte ett självklart val från början. I slutändan stod det ändå mellan bland annat Vasa i Finland och åtta kommuner i Sverige. I Finland finns liknande synergier men Sverige hade med sin starka industri en större inhemsk upptagningsförmåga av våra batterier, säger Peter Carlsson. Att ha tillverkningen i Sverige kan också få fördelar när det gäller närhet till de råvaror som krävs i tillverkningen av battericellerna. Fyndigheter av vissa innovationskritiska metaller som används i batterier finns i Sverige. Om de börjar brytas kommersiellt behöver Nortvolt inte importera råvaran. – Vi ser det som en stor fördel på sikt. Det finns stor potential för detta i Norden och det är en av anledningar till att vi valde att lägga vår fabrik just i Skellefteå, säger Peter Carlsson.

Northvolt i samarbete med Epiroc

Redan för två år sedan inledde Epiroc ett samarbete med Northvolt. I nuläget har flera underjordiska gruvmaskiner ställts om till elektrisk drift och ett nytt projekt har inletts. Det minskar koldioxidutsläppen vid gruvbrytning och ger också stora ekonomiska fördelar. Behoven av ventilationssystem vid gruvbrytningen minskar och arbetsmiljön förbättras. – Våra ingenjörer tycker att det är enormt kul att jobba med Epiroc. Och på det sätt som Epiroc har drivit elektrifieringsfrågan har man etablerat en stark marknadsposition som ger konkurrensfördelar, säger Peter Carlsson. Inom de närmsta tio åren kommer den industriella strukturen för batteriproduktion i Europa att sätta sig. Ju snabbare Northvolt kan accelerera sin expansion desto mer kan de vara med och sätta en struktur som i efterhand är svår att förändra. När bilindustrin väl har satt sina försörjningskedjor flyttar man dem ogärna.

”Stor positiv påverkan på klimatet”

– För mig är arbetet med Northvolt nästan ett kall. Det är en utveckling av mina tidigare erfarenheter med att jobba med storskaliga processer i olika delar av världen och att driva industriomställning. Lyckas vi har det en stor positiv påverkan på Sverige och vårt globala klimat. Det är en stor motivationskraft för mig, säger Peter Carlsson. På Northvolt jobbar i dag anställda från över 40 olika länder. Man har från början aktivt rekryterat på en internationell arbetsmarknad för att skapa ett team i världsklass. Det skapar en dynamisk miljö med motiverade och talangfulla människor. För Peter Carlsson upptar jobbet en stor del av den vakna tiden. Övrig tid spenderar han med familjen och utövar gärna någon form av sport. Han har också ett stort mat- och vinintresse. – Om jag ser framåt så jobbar jag med Northvolt i många år framöver. Men kanske att jag någon gång i framtiden lever ut min dröm om att bli vinbonde på en mysig liten vingård i Frankrike, säger Peter Carlsson.

Det här är Peter Carlsson

1970. Föds i Södertälje. 1989. Börjar studera till civilekonom med inriktning mot produktions- och kvalitetsstyrning vid Luleå tekniska universitet. 1995. Första jobbet som Sourcing Manager på Ericsson. 2011. Börjar på Tesla som inköps- och logistikchef.. 2016. Grundar Northvolt. 2021. Sommarpratar i P1 Sommar

Fakta / Northvolt

  • Northvolt är ett svenskt företag som just nu bygger Europas största batterifabrik i Skellefteå för tillverkning av litiumjonbatterier till elbilar och för lagring av energi.
  • Företaget grundades 2016 av Peter Carlsson och Paolo Cerruti som valde att avsluta sina jobb på Tesla för att satsa på Northvolt.
  • Tillsammans med Epiroc har man tagit fram batterier för eldrivna gruvmaskiner som kommer att säljas globalt.

En ny rigg blir till – historien bakom SmartROC D65

Vad händer egentligen bakom kulisserna när en ny rigg blir till? Vi har följt utvecklingsprocessen av Epiroc:s nya SmartROC D65, från det interna firandet av den första ”Early Build-prototypen”, genom fotosessioner i ett februarikallt Örebro fram till lanseringen under Bauma, världens största maskinmässa i München. Här är historien bakom SmartROC D65. 

”Early build” och prototyper

”Jag är så stolt över allt vi gjort. Fantastiskt!” Det är en kulen dag i oktober 2018 och Kent Peippo tittar ut över publiken som samlats i prototyphallen i Örebro. Det är så många som kommit den här dagen så Kent har fått klättra upp på en liten stege för att alla ska kunna se honom. De har samlats för att fira den första tidiga prototypen, en så kallad ”Early Build-prototyp av vad som ska bli en helt ny ovanjordsrigg. Det är en uppslupen stämning, publiken skrattar och pratar. Kent håller ett glas alkoholfri cider i högerhanden samtidigt som han med ord öser beröm över projektteamet. Teamet tar tacksamt emot berömmet. De har jobbat hårt med den nya maskinen. Under månader har de tillsammans öst in av både själ och hjärta i det än så länge hemliga SmartROC D65-projektet.
”Eftersom att vi på många sätt utmanat vårt eget arbetssätt så har vi tvingat in oss på nya vägar för att lösa de utmaningar som alltid uppstår under vägen”
Några månader senare träffar vi Kent igen. Han beskriver hela utvecklingsprocessen som mestadels rolig – men också som utmanande. ”Eftersom att vi på många sätt utmanat vårt eget arbetssätt så har vi tvingat in oss på nya vägar för att lösa de utmaningar som alltid uppstår under vägen. Men tror att det har gjort att vi kommit närmare varandra och att vi skapat en genuin teamkänsla mellan alla som varit inblandade”.

Ett helt nytt arbetssätt

Han pratar om utmaningarna under processen. ”Vi har utmanat det traditionella sättet att driva ett projekt. Det har också, såklart, skapat en hel del förvirring och ibland även frustration. Den första tiden gick till att vänja oss med våra nya utvecklingsmetodik. När vi kommit igenom den fasen så föll projektteamet in vårt nya arbetssätt. Att springa bredvid den utstakade vägen är alltid jobbigare. Du tvingas att ta beslut som du normalt inte hade behövt. Vi hade inte alltid stöd i våra system för hur vi jobbade så vi fick bygga nytt som passade våra nya processer. Det tighta tidsschemat har också tagit ut sin rätt.”

Högprioriterad innovation

Kent Peippo berättar om starten av projektet, om hur ledningen redan från första dagen gav sitt fulla stöd till teamet. De skickade samtidigt tydliga signaler om vad de förväntade sig från projektet. ”Ganska snart hade vi en klar bild av vad i tekniken som var nytt och vad som var beprövat. Vi byggde en så kallad ”Early Build” – en fullt funktionerande prototyp med beprövad teknik vilket gav oss en verifikationsplattform för de nya funktioner vi ville skapa. Prototypen gav oss samtidigt mer tid till att utveckla och förbättra designen ur ett underhållsperspektiv.”
”Jag har sett en oerhörd uppfinningsrikedom. MÅnga gånger i form av  långa, engagerade diskussioner mellan ingenjörerna innan de rullat upp ärmarna och dykt ner i prototypen.”

Ett engagerat utvecklingsteam

Kent berättar med stolthet om sina kollegor i utvecklingsteamet. Alla ställde upp och tog till sig den utmaningen det innebar att implementera ett nya arbetssätt. ”Jag har sett en oerhörd uppfinningsrikedom. Många gånger i form av långa, engagerade diskussioner ingenjörerna mellan innan de har rullat upp ärmarna och dykt ner i prototypen. Jag har sett nya kreativa lösningar växa fram i produktion och leverantörskedjan för att snabba upp och korta tid i produktionen. Jag är relativt ny inom Epiroc och var imponerad över det driv och engagemang mina kollegor visat upp i att hitta de bästa lösningarna för projektet och för Epiroc. Det här har varit en fantastisk upplevelse.”

Efterlängtad bland kunderna.

Det är en dag i mars och vi har stämt träff med Mattias Hjerpe, produktchef för SmartROC D65 i en testhall i Örebro. Han har varit inblandad i hela processen och den här dagen gör han sig redo för att stå framför kamerorna. Han ska presentera SmartROC D65 i en ny produktfilm ska presentera den nya maskinen inför Epirocs kunder. Mattias har jobbat med den nya maskinen i flera år så han kan den utan och innan. Han vet också hur mycket kunderna ser fram emot den här nya riggen.
”Det här har varit en fantastisk upplevelse.”
”Det här att du kan uppgradera SmartROC D65 utifrån dina behov med exempelvis navigationssystem eller fjärrstyrning gör den framtidssäker. Den här maskinen ger våra kunder bättre lönsamhet och en lägre total ägandekostnad (TCO). Jag är väldig säker på att den här riggen är exakt vad våra kunder behöver” säger Mattias. På tal om självförtroende så träffar vi Kent Peippo igen precis innan lanseringen på den stora Bauma-mässan i München. Han lyser av självförtroende och är säker på att den maskin som han och hans team precis är på väg att lansera är en högkvalitetsprodukt. ”Vi har jobbat hårt och länge. Vi vet att våra kunder har höga förväntningar, men för att citera en gammal sägning ”den som vågar, vinner” – Vi vågar och vi kommer att vinna!”

Så styrs gruvmaskiner världen över från Epirocs kontrolltorn i Örebro

0
Epicos kontrolltorn i Örebro är en ledningscentral som i realtid kan styra gruvmaskiner i gruvor rung om i hela världen. Tornet är en del i Epirocs satsning på gruvdigitalisering och är en plats där man tillsammans med kunder och partners tillsammans utvecklar framtidens gruva.

Vad är Epirocs kontrolltorn?

Epiroc Control Tower är byggt för att fungera som en samverkansarena där man tillsammans med kunder och partners kan utveckla innovativa lösningar. Tanken bakom projektet är att fungera som en katalysator i digitaliseringen inom gruvnäringen och utvecklingen mot en mer produktiv, effektivare och säkrare gruva. På kontrolltornets dataskärmar visas gruvor och gruvmaskiner från olika platser runt om i världen. Systemet som gör det möjligt att följa en gruvmaskin på andra sidan jorden baseras på Epirocs egna informationshanteringslösningar. Oavsett om gruvoperatörerna behöver planera var och när de ska använda maskinerna, förflytta utrustning eller göra service på utrustningen så har kontrolltornet samlat all data, översiktligt och användarvänligt, vilket gör produktionen mycket enklare att kontrollera.

Hur går det till?

I kontrolltornet används bland annat Mobilaris Mining Intelligence. Det är ett system som ”lyfter locket” på underjordsgruvor genom att skapa en tredimensionell bild av det ofta komplexa gruvortssystemet och ge en realtidsbild av var utrustning och personal befinner sig. Med hjälp av systemen kan besökare antingen använda simulatorer eller fjärrstyra riktiga maskiner som Pit Viper, Scooptram och Simba i Epirocs testgruva i Sverige eller i företagets anläggning i Garland, Texas i USA. Med kontrolltornet går Epiroc i frontlinjen för gruvdigitalisering. Att se en borrigg i USA fjärrstyras från Sverige är ett sätt för Epirocs kunder och partners att få en förstahandsuppfattning om möjligheterna med digitalisering och automation i framtidens gruva.

Fakta / Epirocs kontrolltorn i Örebro

  • Allt som sköts via kontrolltornet hanteras i ett enda, integrerat system. Vilket gör att gruvproduktionen blir enklare att överblicka och kontrollera.
  • Kontrolltornet invigdes 2018.
  • Det är placerat i Epirocs lokaler i Örebro.

How a Brazilian gold mine saves energy and improves air quality with a simple system

0
Two main sustainability topics for the mining industry is air quality and energy efficiency. Someone who has given both topics a lot of thought is Diana Baldeon. She is a product manager for ventilation on demand and has recently completed a study on air quality improvements in a Brazilian gold mine. Last but not least, Diana Baldeon is a speaker together with Johannes Hansson at Bergdagarna 2019 in Stockholm. We had a few questions for them, to warm up for the event. With the perspective of your topic – What do you see are the main challenges facing the industry? Diana: I think that environmental controls and energy conservation is something that is getting more and more attention across all industries – not only mining and construction Whichever industry you are in – I think that the challenge is to see the whole perspective. Reducing costs has little value if people doesn’t have a good working environment. The challenge is to address both costs and people. Johannes: From a technical perspective – the way to achieve this is to create a flexible ventilation system where you can increase or reduce the ventilation in a controlled way without sacrifice the air quality. What is it that we can look forward to learn from your presentation? Johannes: You will learn how you can improve both energy savings and air quality by adapting fan speed through measuring the air quality underground. Diana: We will also shed some light into the changing role in how suppliers, specifically within technology need to answer to customer needs faster than ever before. We also need to do this with high quality while at the same time maximizing the care of people, safety, and the environment. During our talk we will show an example on how Epiroc developed a customized on-demand ventilation system – a simple system that provide good results. What are the differences between here and Brazil when it comes to these challenges? Diana: Taking in consideration that we are talking of world class companies, the challenges are the same. First of all take care of the people and then start saving costs. The main difference may be only in terms of regulations. Johannes: From a technical standpoint – the big difference is the air temperature making refrigeration a much bigger issue in Brazil compared to here. Finally, what are your recommendations to people interested in learning more? Diana: First of all, you should come and listen to our presentation. Afterwards you can meet both me and Johannes will be in the Epiroc stand at the exhibition. We will be happy to see how we could find solutions together. Johannes: My recommendation would be to study your own ventilation. How is it functioning and what improvements could you be making? Thank you Diana and Johannes for this interview and the information! Diana and Johannes presentation is on Wednesday, march 20th during Bergdagarna 2019 in Stockholm. Be sure to see the full program including the presentation with Diana Baldeon and Johannes Hansson here. 

Hybrit – Så ska Sverige bli först med fossilfri ståltillverkning

Lägg Hybrit på minnet. Projektet som ska ta fram världens första fossilfria och malmbaserade ståltillverkning är i full gång. I pelletstillverkningen kommer utsläppen inte att innehålla koldioxid – utan vatten. ”Det är så här Sverige fungerar när det är som allra bäst”, konstaterade statsminister Stefan Löfven när han deltog i första spadtaget till Hybrits pilotanläggning för fossilfritt stål i Luleå. Hybrit står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology. Projektet är ett joint venture-bolag som ägs av LKAB, SSAB och Vattenfall. Tillsammans med Energimyndigheten investerar de 1,4 miljarder kronor i den nya pilotanläggningen. Byggstart var i juni och anläggningen ska stå klar under 2020. Grundprincipen är att utveckla processer för att producera stål med vätgas istället för kol och koks i så kallad direktreduktion. Dagens produktion bygger på en process där järnmalm (järnoxid) reduceras till järn genom att kol ”plockar bort” syret. Restprodukterna består bland annat av stora mängder av koldioxid. I kommande processer ersätts koldioxidutsläppen av vatten.

Fossilfri gruva i drift 2035

Bakgrunden till projektet är att regeringen startade plattformen Fossilfritt Sverige inför klimatmötet i Paris 2015, med målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Nu har nio olika branscher lämnat över var sin färdplan för hur just deras verksamhet ska bli fossilfri. Gruv- och mineralbranschens mål är att ha världens första fossilfria gruva i drift år 2035. – Vi är övertygade om att klimatfrågan är den absolut största samhällsutmaningen för närvarande. Och vi vill givetvis bidra på bästa tänkbara sätt till att bygga ett fossilfritt samhälle, säger Susanne Rostmark, avdelningschef för process- och produktutveckling på LKAB och adjungerad i styrelsen i Hybrit. Samtidigt finns det en tydlig kommersiell aspekt på den här enorma satsningen, konstaterar hon. – För att kunna vara konkurrenskraftig i framtiden gäller det att ha en verksamhet som inte genererar några koldioxidutsläpp. Det gäller alla branscher.

Kan sänka Sveriges koldioxidutsläpp med tio procent

Hybritprojektet startade våren 2016 och kommer att vara en mycket viktig pusselbit i arbetet med att nå en minskad klimatpåverkan. Enligt beräkningar har Hybrit potential att få ner Sveriges totala koldioxidutsläpp med tio procent och Finlands med sju procent – Projektet har mycket goda förutsättningar, bland annat tack vare att vi har med hela värdekedjan i konsortiet i ägargruppen bakom Hybrit. Dessutom har vi en bra sits tack vare att vi kan förse produktionen med tillräckligt mycket förnyelsebar el, något som annars är en svårighet när det gäller den här typen av teknikskifte, säger Susanne Rostmark. Hon konstaterar att vindkraft är en av nycklarna i det sammanhanget. – I vårt glest befolkade land finns det utrymme för ett antal nya vindkraftparker, och tack vare Vattenfalls expertis inom området kan vi känna oss trygga med att vi kommer att kunna producera den el vi behöver under större delen av året. För att inte riskera att vara hänvisade till att köpa ”ful-el” – kolproducerad el – under några perioder ingår stora vätgaslager i planen. – Det kanske rör sig om några veckor om året, och då ska vi kunna ha produktionen i full drift tack vare lagren. De blir som framtidens vattenkraftdammar. Totalt sett blir den här nordliga regionen alltså mycket stark med tillgång till råvara, ståltillverkning och förnyelsebar el.

Hybrit startar i gruvan

En koldioxidfri stålproduktion startar i gruvan och LKAB arbetar intensivt med hur nästa generations pelletsverk ska utformas. LKAB:s utmaning och bidrag i HYBRIT är att utveckla koldioxidfria direktreduktionspellets. För LKAB:s del handlar det stora teknikskiftet om att byta värmningsteknik i förädlingsverken för att i slutändan få en koldioxidfri pelletsproduktion. – Det blir som att byta hjärta i ett pelletsverk, med allt vad det innebär i form av både tänkbara komplikationer och nya möjligheter, säger Susanne Rostmark. I projektet ingår också att hitta den optimala strukturen i stålproduktionen som helhet. – En av de frågor som vi kommer att undersöka noga är var produktionen bör ske. Ska det vara i anslutning till pelletsverket eller vid stålverket? Förstudierna har visat att det finns fördelar med båda alternativen. Hon konstaterar att det kommer att dyka upp behov av att granska ett stort antal detaljer i den långa kedja som stålproduktionen innebär. – Det är en enorm komplexitet, vilket är en stor utmaning i sig. Det finns risker för störningsmoment och fallgropar i alla moment och det gäller att ha förmågan att behålla det övergripande perspektivet. Dyker man ner i alltför många detaljer kommer det att bli svårt att hålla tidplanen.

”Stolthet att kunna bidra till utvecklingen”

Apropå perspektiv så visar det sig att det går att lyfta blicken ännu högre och se bortom själva stålproduktionen i effekterna av den nya tekniken. – Vi har samarbeten med de institut som har intressen kring detta, och även flera universitet har lockats att vara med i någon form. Förutom Luleå Tekniska Universitet, som av geografiska skäl kan kännas som en given samarbetspartner, har vi även med KTH och Lunds Universitet. I Lund är man framför allt intresserad av att se vilken påverkan detta har i ett makroperspektiv. Fossilfri verksamhet är dock inget nytt för LKAB som redan före Hybritprojektet undersökte olika möjligheter att ställa om själva gruvdriften. Där kan det röra sig om sådant som ökad elektrifiering av verksamheten, effektiviserade transporter och att använda biobränsle i maskinerna. – Vi hade redan tidigare börjat reducera utsläppen gradvis, men nu kan vi sikta mot att kunna leverera koldioxidfria pellets under 2020. Det är en väldigt viktig milstolpe i hållbarhetsarbetet, säger Susanne Rostmark. Hon beskriver det som att starten av Hybrit innebar att bolaget höjde sin ambitionsnivå till en ansenligt högre nivå. – Man skulle kunna säga att vi gick från ”good enough” – att göra det som krävs – till att ta en ledarroll i utvecklingen. Det är så klart oerhört stimulerande för oss som har förmånen att arbeta med det. Det finns en stark och tydlig stolthet hos hela personalstyrkan tack vare att vi kan bidra till denna utveckling.
 

Fakta / Hybrit

  • Ett joint venture-bolag som ägs av SSAB, LKAB och Vattenfall som initierades 2016. Bolaget bildades 2017.
  • Målsättningen är att ta fram världens första fossilfria och malmbaserade ståltillverkning.
  • Under 2020 ska en pilotanläggning i Luleå stå klar.
  • Tillsammans med Energimyndigheten investerar de tre bolagen 1,4 miljarder i pilotanläggningen.
  • En fullskalig industriell process ska vara utvecklad 2035.
  • Namnet Hybrit står för Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology.

Drönare från LTU kartlägger Sveriges geologi

NYHET. Forskare vid Luleå tekniska universitet, LTU, har tagit fram en drönare som bland annat kan hjälpa till att undersöka hur malmkroppar bildas. LTU:s drönare är utrustad med kamera och magnetometer och skannar en yta motsvarande 75 fotbollsplaner på drygt en halvtimme. – Drönaren används i både forskning och utbildning och kan bland annat hjälpa oss att kartlägga den svenska berggrunden för att förstå hur berget och våra malmer har bildats, säger Joel Andersson, doktorand i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet. Drönaren har fått namnet Hugin, en förkortning för Highly Useful GeoInformation, och finansieras av Bolidens stiftelse och LKAB:s stiftelse för främjande av forskning och utbildning.

Drönare ger modell i hög upplösning

– Under flygningen fotograferar vi markytan med överlappande bilder, så kallad stereofotografering, vilket gör att vi kan bygga en terrängmodell i hög upplösning, förklarar Joel Andersson och fortsätter: – I terrängmodellen kan vi sedan mäta egenskaper, göra volymberäkningar och se strukturriktningar i berggrunden – saker som kan vara avgörande för att förstå de tektoniska processer som påverkat just den berggrunden. Men det finns också mer dagliga uppgifter som kan lösas med en drönare. – För ett gruvföretag med dagbrott kan drönare exempelvis användas för att upptäcka sprickor som är viktiga för dem att känna till i den dagliga produktionen.

Minecraft ger bättre geologikunskaper

0
För att höja kunskapsnivån om geologi utvecklade Sveriges geologiska undersökning, SGU, 2015 en så kallad mod till det enormt populära spelet Minecraft. Därefter har modden förbättrats flera gånger och över 10 000 nedladdningar har gjorts. Initiativet att skapa en mod, en modifikation av ett befintligt onlinespel, kom 2013 efter att SGU fick ett regeringsuppdrag. I korthet gick uppdraget ut på att öka kunskapen om geologi hos allmänheten. – Vi har sett att en stor del av befolkningen har låg kunskapsnivå om geologi. Vi riktar in oss på insatser mot allmänheten och mot mer specifika målgrupper som lärare, skolelever och arbetssökande, säger Pontus Westrin som är statsgeolog på SGU, och fortsätter: – I uppdraget ingick bland annat att bidra till kunskapsspridning och kunskapsutveckling, främja dialog och samordning mellan olika sektorer och kompetenser och underlätta samverkan mellan offentlig och privat verksamhet.

Minecraft har sålts i över 100 miljoner exemplar

SGU valde att själva utveckla modden BetterGeo till Minecraft. Arbetet gjordes av en grupp systemvetare, geologer och kommunikatörer. Anledningen till att SGU valde Minecraft är föga förvånande, eftersom det är ett äventyrsspel som bygger på geologi. Spelet har sålts i mer än 100 miljoner exemplar. Minecraft går ut på att hitta och bryta fyndigheter för att kunna bygga verktyg, bostäder, vapen med mera. Genom det kan spelaren utforska olika miljöer och samtidigt försvara sig mot faror som till exempel zombies och spindlar, med mera. Geologin i den ursprungliga versionen är dock långt ifrån verklig och de fyndigheter som finns ligger slumpvis utplacerade. – Syftet med BetterGeo är att öka intresset och förståelsen för geologi och geologins betydelse för samhället. Vi har lagt till fler bergarter, jordarter, mineral och metaller samt skapat de geologiska miljöer där de olika mineralen och metallerna bildas. Dessutom har vi fört in nya förädlingsprocesser och nya användningsområden för de material spelaren hittar.

”Kontakt med geologiska begrepp”

Spelaren kan även hitta fossil i sandsten, kalksten och skiffer. Modden har också en miljöaspekt där spelaren kan installera en rökgasrenare för att undvika att sprida föroreningar. – Givetvis är geologin och processerna i modden ofta förenklade – verkligheten är som bekant komplex – men vi tror ändå att BetterGeo ger en första kontakt med geologiska begrepp och material, säger Pontus Westrin. – Den mer verklighetsbaserade geologin ger dessutom ytterligare en dimension. Som spelare blir du än mer skattjägare och utforskare när du inser att för att hitta till exempel diamanter måste du först hitta kimberlit, att guld kan gömma sig både i kvartsgångar och flodbäddsmaterial och att fjällnejlika kan indikera att det finns koppar i marken.

Ladda ner BetterGeo gratis från SGU

Modden uppdaterades under 2018 med nya funktioner. Nästa steg för BetterGeo är att utveckla den ytterligare för skolan och utöka lärarhandledningen för att hjälpa lärare att undervisa om naturresurser. För att spela BetterGeo behöver du först ha tillgång till Minecraft. BetterGeo kan laddas ner gratis på SGU:s webbplats.

Virtuell gruva utvecklas av svenska forskare

0
En virtuell gruva som ska ge en autentisk upplevelse av att du rör dig i och mellan schakt under pågående arbeten, utvecklas nu. I gruvan ska också nya smarta lösningar kunna demonstreras. Forskare vid Luleå tekniska universitet har skapat den virtuella gruvan. Det är en 3D-modell som bland annat ger en upplevelse av att du befinner dig i olika delar av gruvan. – Du kan röra dig mellan schakt och gångar där det även kommer att finnas sådant som fordon och fläktsystem, allt för att det ska kännas så autentiskt som möjligt, säger Håkan Vallin, forskare inom visuell gestaltning vid Luleå tekniska universitet. Den virtuella gruvan ingår i det stora gruvteknikprojektet SIMS (läs mer här nedanför).

Virtuell gruva som använder spelteknik

Den virtuella gruvmiljön är uppbyggd med hjälp av avancerad spelteknik som annars används i datorspel. – Miljön kan synliggöras på många sätt, bland annat genom att användaren har ett VR-headset. Det ger den bästa helhetsupplevelsen, men tanken är också att ta stillbilder, spela in film eller skapa 360-graderspanoramor av miljön, säger Håkan Vallin. Bilder och filmer kan sedan användas på alla tänkbara plattformar, allt från smarta mobiler till stora datorer.

Ska sprida kunskap om gruvor

Utbildning är ett av givet användningsområde, med demonstrationer och laborationer som är anpassade till allt från grundskoleelever till forskare. – Det blir ett sätt att göra gruvmiljön tillgänglig, inte minst för allmänheten. Med en virtuell gruva går det att visa hur det ser ut i en modern gruva och man kan visualisera hur miljö- och säkerhetsarbete är viktiga beståndsdelar i verksamheten, säger Håkan Vallin. Genom att sprida kunskap räknar han med att det kommer att bli fler som är intresserade av att arbeta inom branschen. Gruvmiljön kommer att börja testas inom kort, men det är oklart när den börjar användas brett.

Fakta/SIMS

Sustainable Intelligent Mining Systems – SIMS – är ett stort samverkansprojekt med målet att utveckla ännu mer hållbara och intelligenta gruvor. I projektet möts gruvbolag, system- och teknikleverantörer och två framstående gruvuniversitet, varav Luleå tekniska universitet är det ena. Det treåriga projektet koordineras av Epiroc. Fokus ligger på förbättrad gruvbrytning, bland annat vad gäller lönsamhet, hållbarhet och säkerhet. Den virtuella gruvmiljön ska kunna användas för demonstration av teknik och lösningar som utvecklas inom SIMS. Läs mer: simsmining.eu

Nygammal gruva på Tekniska museet gör succé

Tekniska museets gruva var en av de första utställningarna på museet. När den populära attraktionen invigdes på nytt i år fanns en simulator från Atlas Copco på plats. Tekniska museet i Stockholm öppnade 1938 och Gruvan var en av de första utställningarna. Än i dag, efter snart 80 år, är den en av museets mest populära attraktioner. Förra året helrenoverades utställningen i samarbete med Swemin, som är medlemsorganisation för företagen inom gruvbranschen, och i februari i år invigdes en rejält uppdaterad gruvupplevelse för en ny generation museibesökare. Syftet har varit att skapa en så verklighetstrogen gruvmiljö som möjligt.

Skjut en egen sprängsalva

Den spännande gamla delen med trånga, mörka gruvgångar finns kvar. I den nyare delen finns kontrollrum, fikarum, videoinstallationer, modeller och kartor – och möjligheten att fyra av en rejäl sprängsalva med knappar och spakar från ett sprängskåp som använts i Kirunagruvan. Där finns också en gruvsimulator som tagits fram av Atlas Copco. I simulatorns styrhytt får du själv spränga och lasta malm, allt paketerat som ett Minecraftliknande spel med dubbla skärmar – en fram och en bak. Ett spel som är pedagogiskt och enkelt även för de yngre besökarna. – Vi har satsat mycket på interaktivitet, att man ska få testa och prova. Besökarna ska inte behöva stå och läsa från vänster till höger, säger Lars Paulsson som är utställningsintendent på museet, och fortsätter:

Självklart med en gruva på Tekniska museet

– Folk älskar utställningen, de trivs här och tycker att det är kul. Kontrollrummet har blivit ett ställe där många hänger. Barnfamiljer kan vara här hur länge som helst. Farfar tittar på geologikartan och barnbarnen spelar spel. Han pekar på att gruvbrytning ibland kan vara ett kontroversiellt ämne, men tycker att den har en självklar plats i museet. – Gruvor är så fundamentala i teknikhistorien, det är så mycket som börjar där. Därför känns det som en väldigt väsentlig del av vår berättelse på Tekniska museet. – Vi vill att folk ska få en bild av gruvarbete och kunna skapa sin egen uppfattning. Vi försöker redovisa olika synsätt utan att vare sig försköna eller kritisera. Vi vill vara neutrala, som en mellanstadiebok.

Spara på soppan!

0
Diesel är en stor kostnad för många entreprenörer, så att välja en bränslesnål borrigg kan minska utgifterna rejält. Men hur mycket? Vi låter siffrorna för SmartROC T35/T40 tala.
  • 30 procent av den minskade bränsleåtgången är direkt kopplad till hur plattformen för de nya SmartROC-riggarna är utformad.
  • 20 procent ytterligare kan påverkas av hur operatören ställer in sin borrigg, eftersom energikrävande funktioner som spolning och dammuppsamling enkelt kan justeras.
  • 0,14 liter per borrmeter lyder rekordnoteringen som gör att norske Pål Klungland, med en SmartROC T35, i skrivande stund toppar listan över den mest bränslesnåla borrningen. Kolla på mostfuelefficient.com/leaderboard för aktuella siffror. Robert Sjöström på NCC ligger på plats 3.
  • 16 liter per timme – Atlas Copcos borriggar i SmartROC-serien drar minst bränsle i branschen i förhållande till och typ av rigg, i snitt 16 liter per timme, och har den lägsta bränsleförbrukningen per borrmeter du kan hitta.
  • 10 liter blir miljoner. Om du minskar bränsleförbrukningen med 10 liter per timme så sparar du 400 liter per arbetsvecka och 20 000 liter per år.På en femårsperiod har du minskat förbrukningen med 100 000 liter och sparat 1,3 miljoner kronor!

Spel från Educatesmart ska ge säkrare gruvor

0
Educatesmart är namnet på en ny satsning på datorspelsliknande utbildning för bland annat gruvbranschen. Virtuella världar, som utformas efter verkliga miljöer och situationer, ska öka motivationen och göra inlärningen lättare och roligare. Glöm föreläsningar, vita tavlor och kursmaterial i bokform. Nästa gång du går en säkerhetsutbildning kanske du gör det i en virtuell miljö. Fördelarna är många, menar spelutvecklaren Matti Larsson. Skydds- och säkerhetsutbildningar är en grundbult inom all industriell verksamhet, inte minst i gruvbranschen. Men sättet vi lär oss på kan vara på väg att förändras radikalt.

”Du har inte tråkigt när du spelar”

– Skillnaden mot traditionell utbildning är att du inte har tråkigt när du spelar ett spel. Det finns ingen risk att du tänker på annat eller somnar på lektionen, säger Matti Larsson som menar att den stora fördelen med den spelliknande kursen är att deltagarna utbildas i bekanta, om än virtuella, miljöer. – Du lär dig att se fel och misstag som det ser ut på plats och när du sedan kommer tillbaka till jobbet, då känner du igen dig. Du ser om någon har gjort något man inte ska, men också om något görs på rätt sätt. Vi kan lätt ”skinna om” och byta hjälmar och kläder så att allt känns bekant. Idén till Educatesmart kommer från gruvindustrin. Matti Larsson, som är spelutvecklare och vd för Umeåföretaget Zordix, blev kontaktad av experter på gruvsäkerhet som undrade om man inte kunde göra en utbildning i spelform.

Educatesmart är ingen simulator

– Jag gick igång på det direkt. Tiden är mogen. Interaktivitet är något naturligt för de flesta och det finns inte längre någon rädsla för skärmar och spel. Dessutom är tekniken mogen, vi kan skapa inspirerande miljöer i full 3D och visa med hög detaljnivå ur olika vinklar. Educatesmart är ingen simulator, utan en utbildning som kan köras på pc, mac eller i mobiltelefon och surfplatta. Precis som i ett spel kan man spara och fortsätta när man har tid, vilket gör allt mer motiverande. Spelet har testats på ett 50-tal gruvanställda, finns översatt till 12 olika språk, och visades på gruvmässan PDAC i Toronto i våras. – Vi fick väldigt bra feedback från de kanadensiska gruvbolagen och det är en stor marknad som lockar. Men vi vill gärna börja med de svenska gruvföretagen, säger Matti Larsson.

Powerbit – nya borrkronor med kraft

0
Powerbit är det passande namnet på Atlas Copcos nya sortiment av borrkronor. De ger både hög livslängd och bra borrsjunkning. Powerbit gör att man kan klara av fler borrmeter än tidigare innan det är dags för första slipningen. – Powerbit ger färre stopp i borrningen, vilket i sin tur kommer att göra väldigt mycket för produktiviteten, säger Pierre Coulon, produktlinjechef för topphammarborrning på Atlas Copco Secoroc.

Powerbit har starkare stål

Powerbitkronorna har förbättrad stålkropp, där stålet är starkare tack vare en förändrad värmebehandling. Det påverkar alltså slipbehovet positivt, men ger även borrkronan en ökad livslängd. – Ett starkare stål minskar också risken för ”popouts”, att stiften längst fram på kronan lossnar. En annan nyhet är formen på stiften på vissa Powerbitkronor: de som tidigare skulle ha haft semiballistiska stift har nu försetts med trubbnosstift.* – Trubbnosstiftet har mer hårdmetall än ett traditionellt stift och mer hårdmetall på rätt ställe. Det innebär såväl bättre livslängd som längre slipintervall. Med det nya stiftet ligger också en större yta av stiftet an mot berget, vilket ger en bättre borrsjunkning. Samtliga stift på de nya Powerbitkronorna får en patenterad Enduro Extra-behandling. Behandlingen ger stiften en hårdare och segare yta som gör att de varar längre, speciellt under tuffa förhållanden.

Passar alla typer av berg

Första omgången Powerbitkronor är anpassade för ovanjordsborrning i alla typer av bergsformationer, som vid arbete i stenbrott och inom anläggningsindustrin. De passar även vid pallborrning i ovanjordsgruvor och några av kronorna kan användas vid produktionsborrning under jord. Det kommer också att bli lättare att välja rätt krona beroende på vilken typ av berg man har. – Vi reducerar sortimentet, eftersom det inte är något självändamål att ha en brett utbud. Det är viktigare att ha färre kronor som är anpassade till de reella behoven. *Det finns även Powerbitkronor med sfäriska respektive fullballistiska stift.

Fakta / Powerbit

  • Starkare stål tack vare förbättrad värmebehandling.
  • Enduro Extra-behandling ökar stiftens livslängd.
  • Nya stift av Trubbnostyp för bättre borrsjunkning och längre slipintervall.
  • Nya stiftplaceringar gynnar livslängd och borrsjunkning.
  • Större spolhål med förändrad position.
  • Nydesignade retrac-kronor minskar vikten.