Hur drar man i gång en hel gruva på bara några månader? Svar: Genom att hitta motiverade människor och ge dem förtroende att själva lösa de problem som uppstår. Det är LKAB:s ”extragruva” Mertainen ett bevis på.
Text: Johanna Paues Darlington
Det började med den seismiska händelsen i KUJ 2020. Från en dag till en annan minskade produktionen drastiskt när delar av Kirunagruvan blev skadad. Något behövde göras för att säkra att LKAB ändå skulle ha tillräckligt med järnmalm för att täcka upp marknadens behov.
– Beslutet att vi skulle dra i gång gruvan Mertainen kom i februari 2021, och vi skulle vara i gång till hösten. Så det var bara att jobba på, berättar Niclas Svanelöv, sektionschef i Mertainen.
Tänkte nytt
Mertainen är en av LKAB:s tre dagbrottsgruvor i Svappavaarafältet. Området ligger 3 mil sydost om Kiruna och eftersom järnmalmen där är av något sämre kvalitet togs 2016 beslutet att inte ha någon daglig produktion i gruvan. Istället skulle den stå redo som en extraresurs för den dag det eventuellt kunde behövas mer malm än vad LKAB:s andra orter kunde leverera. När händelsen i Kirunagruvan var ett faktum var det dags att göra slag i saken. Och det snabbt. Gruvan i Leveäniemi fick öka sin produktion, men för att ha ytterligare marginal i rågodslagren inom LKAB beslutades att även, om än bara under en kort period, starta upp gruvan i Mertainen. En rejäl utmaning för Niclas Svanelöv och hans kollegor – för även om gruvan till viss del var förberedd skulle det på bara några månader också skapas en hel organisation. Med en fungerande logistik, tydliga rutiner och många nya medarbetare. Och det i en bransch där det ständigt råder hård konkurrens om kompetensen.
LÄS MER: De borrade från rörlig plattform – ”skjut inte fast salvan, då får du ett helvete!”
– Normalt vid sådana här tillfälliga produktioner brukar man köpa in tjänster utifrån på entreprenad helt och hållet, eftersom man snabbt vill få ut ton och det just nu är en utmaning att rekrytera – särskilt när det handlar om visstidsanställningar. Men väljer man vägen att gå på totalentreprenad säljer man samtidigt ut mycket av den viktiga grundkompetensen till andra aktörer, vilket vi inte ville. Inte minst nu, när det handlade om en gruva som vi behövde lära oss mer om.
”Det är ju kallt och mörkt och kan vara tufft här under hela vintern för den som inte är van vid de här förhållandena, så det gäller att ha fyllda energikonton när man kommer för att orka hela vägen”
Rätt människor på plats
Lösningen för att behålla kompetensen inom LKAB blev att låna in personal från andra områden inom LKAB, och sedan toppa med rekrytering utifrån. Annonser gick ut över hela Sverige, inte minst genom sociala medier.
– Det gick över förväntan! Vi berättade tidigt i rekryteringen om vilken utmaning det här projektet innebar. Att det skulle bli tufft och att vi förväntade oss att alla medarbetare aktivt skulle ha en viktig roll i uppbyggnaden. Jag tror att det lockade många. Och även om vi såklart gärna ville ha en viss kompetens fokuserade vi ändå främst på att hitta människor som är bra på att samarbeta, duktiga på att prioritera, är nyfikna och har mycket energi, säger Niclas Svanelöv.
Det sistnämnda är inte minst viktigt för den som söker jobb i Norrbotten.
– Det är ju kallt och mörkt och kan vara tufft här under hela vintern för den som inte är van vid de här förhållandena, så det gäller att ha fyllda energikonton när man kommer för att orka hela vägen, säger Niclas Svanelöv.
Metoden visade sig vara ett lyckodrag. De LKAB-anställda som nappade på erbjudandet att jobba i Mertainen, vitt skilda kompetenser från LKAB:s alla gruvorter, hade en sak gemensamt: de var sugna på att pröva något nytt och på att utmanas. Och de som rekryterades utifrån var taggade på att lära sig en ny bransch.
– Självklart har vägen inte varit helt rak utan krävt en enorm insats. Men kombinationen av att vi tog vara på kompetensen som redan fanns inom LKAB och att vi hittade motiverade människor utifrån gjorde att inlärningskurvan gick väldigt snabbt uppåt, säger Niclas Svanelöv.
Borriggarna har stört minst
Från början var tanken att de skulle använda tre borriggar i gruvan. En SmartROC D65, en SmartROC T40 och en F9:a för områden där D65:an inte kommer åt.
LÄS MER: Ny världsstandard för hållbar gruvbrytning – så har det gått fyra år in
– Eftersom projektet var tidsbegränsat leasade vi D65:or av Epiroc. Det har funkat riktigt bra. Nu hade vi ju turen att få en helt ny maskin som inte krävt så mycket av oss, men för de två andra riggarna har Epiroc hela tiden funnits där och gjort allt de kunnat för att hjälpa oss, säger Tuija Katajamäki, som var produktionschef i Mertainen.
Hon lägger till:
– På det stora hela är nog riggarna det som stört minst i projektet.
En av borroperatörerna i projektet var Hugo Bäsén, en 22-årig kille från Uppsala som inte ens visste vad en borrigg var för något när han sökte jobbet som operatör.
– Jag bildgoglade för att skapa mig någon sorts uppfattning om vad jag skulle göra, haha!
Som tidigare elitskidåkare var han lockad av jobbet för att få vara nära snön. Nu är projektet en erfarenhet han inte skulle vilja vara utan.
– Det var mycket ”lös problemet efter bästa förmåga”, snarare än att någon bara sa åt oss vad vi skulle göra. Det gjorde att jag lärde mig otroligt mycket under tiden där. Och även om jag var ny i yrket så var min åsikt lika viktig som alla andras. Jag tror också att även de som hade jobbat länge i branschen tyckte det var kul i Mertainen, för att de blev utmanande på ett helt nytt sätt.
Målet i Mertainen nått – med råge
Produktionen i Mertainen drogs i gång i höstas med målet att producera en miljon ton järnmalm innan mars 2022 var slut. En vecka före deadline var de där. Projektet har alltså gått över förväntan, men självklart inte utan svårigheter.
– Klimatet har nog varit den största utmaningen. Vintern 2021–2022 var både kall och blåsig. Att jobba utomhus i över trettio minus är inte enkelt, säger Tuija Katajamäki.
En annan utmaning har varit att få till bra rutiner. Kanske inte så konstigt för ett projekt som skulle startas upp snabbt och sedan bara vara i gång i några månader.
”Jag tror att mångfalden, att vi kommit från olika håll med olika erfarenheter och kompetenser men ändå haft ett så tydligt gemensamt mål, gjort oss väldigt starka som grupp.”
– Så här i efterhand tänker jag att det hade varit bra att dokumentera rutiner för hur vi ska göra saker i förväg. Nu gjorde vi det parallellt med att vi jobbade. Det hade också varit klokt att ta oss mer tid för introduktion.Mman måste ju repetera saker innan de sitter ordentligt. Det är sådant vi tar med oss – även om vi ville se hur snabbt vi kunde få i gång gruvan på ett säkert sätt, säger Niclas Svanelöv.
Han är ändå otroligt nöjd och stolt över vad de lyckades åstadkomma i Mertainen.
– Vi hade en utvärdering här för några veckor sedan där alla som jobbat i gruvan var med, och det var många starka känslor! Mycket stolthet. Jag tror att mångfalden, att vi kommit från olika håll med olika erfarenheter och kompetenser men ändå haft ett så tydligt gemensamt mål, gjort oss väldigt starka som grupp. Mertainen-projektet har verkligen varit en skola i hur man startar upp en gruva. Många har nog lärt sig vikten av att ge och få förtroende, och hur mycket man kan åstadkomma på det sättet, säger Niclas Svanelöv.
Han jobbar nu, tillsammans med Tuija, med att återställa gruvan. Se till att den är fräsch och i skick att med kort varsel kunna startas igen. Det är inte utan lite vemod som de utför arbetet. Och skulle LKAB bestämma sig för att dra i gång gruvan igen skulle ingen av dem bli ledsen.
– Jag vill att de ska ringa och säga att vi ska starta upp igen, säger Tuija Katajamäki.
Fakta om Mertainen
- Gruvan förbereddes i början av 2010-talet för brytning, men när allt var klart såg LKAB inte längre någon lönsamhet i att ta den i drift. I stället beslutades det att gruvan skulle hållas startklar ifall det skulle behövas extra järnmalm.
- Produktionen drogs i gång igen på senåret 2021 för att producera en miljon ton järnmalm. För det behövde 1,5 miljoner ton råmalm och ungefär lika mycket råberg brytas. Tillstånd att bryta fanns klart sedan tidigare.
- Totalt arbetade omkring 90 personer med Mertainen. 40 personer från LKAB och 50 personer från entreprenörer utifrån.
- Gruvan är numera stängd igen, men kommer att fortsätta hållas startklar.
