Borraren Linus Olsson Spets är i princip uppvuxen i bergsbranschen. Och även om pappa bergsprängaren, Jan Erik ”Neck” Olsson gjorde sitt för att locka in honom var det intresset för maskiner som avgjorde.
Av Anna-Maria Stawreberg
Foto Anna Hållams
Linus Olsson Spets sitter i en täkt utanför Jönköping och borrar. Här inne i hytten till sin T35 har han det skönt och bekvämt. Han tillbringar dagarna med att lyssna på poddar och fundera.
– När jag jobbar så sitter jag i riggen och nöter meter. Jag vill jobba fokuserat, och gillar att ha långa arbetsdagar, säger Linus.
Och långa arbetsdagar, det har han. Klockan ringer redan halv fem på morgonen i hotellrummet där han för tillfället befinner sig, och vid femtiden försöker han vara på plats i riggen. Nöter meter efter meter, ända tills sju, åttatiden på kvällen då han stänger av för dagen och gör kväll.
Gillar maskiner
Han är 28 år, och har redan hunnit med ett gediget arbetsliv.
– Jag kommer från en entreprenörsfamilj och har både släktingar som har lastbilsåkeri och grävmaskinsentreprenad.
Eftersom Linus var intresserad av maskiner och fordon redan som liten grabb, började han sommarjobba tidigt. Han började som spadgubbe och insåg att han faktiskt älskar att arbeta.
– Min pappa var bergsprängare, och hade jobbat 30 år i Norge. När han frågade om jag ville prova jobbade jag med honom ett antal år. Det var pappa som lärde mig, även om han numera är servicetekniker.
LYSSNA: Borrmästarpodden: Serviceteknikerns sanningar
Linus kände direkt att bergsbranschen passade honom, och här har han blivit kvar. Hans första maskin var en Flexiroc D3, numera T30, och det var kärlek vid första ögonkastet.
– Den maskinen kan jag rekommendera alla nybörjare att börja borra med. Du kan ha den till princip allt, och den är liten och smidig, säger Linus.
Var i verkstaden första veckan
Han fick en bra start i branschen. Den första veckan tillbringade han i verkstaden, där han fick lära sig allt om maskinerna han skulle köra.
– Kunskaperna jag fick då, har jag verkligen haft nytta av. Varje vecka, på torsdagen innan jag ställer av riggen, går jag igenom den. Jag spolar av den, putsar, känner på bultarna, oljar in och fyller på vätskor.
För Linus är det en självklar del av jobbet, ett sätt att avsluta arbetsveckan på. Framför allt vet han att han sparar in både tid och pengar genom att hålla efter den maskin han för tillfället kör.
”VARJE TORSDAG INNAN JAG STÄLLER AV RIGGEN, GÅR JAG IGENOM DEN. JAG SPOLAR AV DEN, PUTSAR, KÄNNER PÅ BULTARNA, OLJAR IN DEN OCH FYLLER PÅ VÄTSKOR.”
Och det har blivit många maskiner genom åren. På frågan om vilka maskiner han kört börjar han rabbla:
– Jag har kört T15, T30, T35 och T40…
Från folkrace till T35
På jobbet får han alltså sitt lystmäte tillgodosett när det kommer till maskiner. Men för Linus räcker inte det. Även fritiden ägnar han åt olika maskiner.
– Jag började köra folkrace redan när jag var 15. Älskade adrenalinet, folket och gemenskapen. Idag kör jag fyrhjuling och cross. För mig har det blivit ett sätt att också hålla igång kroppen, eftersom jag sitter stilla så mycket på dagarna.
Där hemma i Sunne väntar familjen, Linus sambo, de två bonusbarnen och en treårig dotter. Att det inte blir särskilt mycket vila på helgerna säger sig självt. Linus skrattar lite.
– Nej, det stämmer väl. Därför är det väl inte helt fel att bo borta under veckorna … Även om jag självklart längtar efter familjen när jag inte är tillsammans med dem.
I sommar har Linus visserligen haft semester, men inte några fem veckor i rad. Ganska snart började nämligen suget efter att få arbeta dyka upp.
Gled ut över kanten
Det längsta han varit hemma, avslöjar han, är sex veckor. Men då handlade det inte om någon semester utan om något betydligt värre och något som kunde ha gått riktigt illa.
– Jag körde en T30 och stod där på berget i Norge när jag plötsligt började glida. Jag fick inte stopp, utan gled över kanten, landade snett och bröt foten.
Men bara för att Linus brutit foten innebar det inte att han stängde av maskinen och åkte hem. Istället linkade han runt och fortsatte jobba, tills smärtorna var så svåra att han insåg att han var tvungen att söka läkarhjälp.
– Det slutade med att jag gipsades och fick köra hem från Norge med benet i gips. Sen gick jag hemma i sex veckor. Till slut klättrade jag på nästan på väggarna.
”JAG KÖRDE EN T30 NÄR JAG PLÖTSLIGT BÖRJADE GLIDA NERFÖR BERGET.”
I efterhand är Linus tacksam över att olyckan slutade med bara en bruten fot. För risken att även maskinen skulle börja glida fanns naturligtvis.
– Det har fått mig att tänka om. Det gäller till exempel att alltid ha fräscha larver och om det är halt, då slänger jag numera borrkax över berget för att maskinen och jag inte ska glida.
Fakta Linus Olsson Spets:
Ålder: 28 år
Bor: I Sunne
Familj: Sambo, två bonusbarn och treårig dotter.
Arbetar: Som borrare på Solid Rockstar AB.
Bästa lärdom: Lyssna på andra borrare. Du lär dig alltid något, oavsett om det är en person som är ny i branschen eller någon som varit med länge.
Sån är jag på jobbet: Jag gillar kundkontakten och strävar alltid mot att få nöjda kunder. Även om jag jobbar fokuserat om dagarna i riggen, tycker jag om de här kundmötena.
