Det ställs allt högre krav på det stål som används i bergbranschen. Det i sin tur kräver ny kompetens. Här är fem branschröster som ger sin syn på utvecklingen.
Av Anna-Maria Stawreberg
Att den utrustning och de fordon som används i bergbranschen ska tåla tuffa tag råder det ingen tvekan om. Men det räcker inte att stålet som används är tåligt. Nej, det finns en lång rad krav som ska uppfyllas.
LÄS MER: Nu kan Bergsskolans elever gå vidare direkt till masterutbildningar
– Det finns många punkter som ska uppfyllas på kravställningsdelen när nya komponenter tas fram, bekräftar Göran Åkerberg, chef på Epiroc Materials Competence Center.
Det finns flera orsaker till den allt längre kravställningslistan menar Jörgen Andersson, vd på Bergsskolans kompetensutveckling AB, lärare i materialkurser och doktor i materialvetenskap.
Med kvalitativt stål som konkurrensmedel
En orsak är den hårda konkurrensen. För i Sverige har vi ingen möjlighet att konkurrera med priset. Sveriges konkurrensfördel är kvalitet.
– Vi ska fokusera på att leverera hög kvalitet och prestanda. Vi är inte, och ska inte heller vara, någon bulknation, poängterar Jörgen Andersson.
LÄS MER: SSAB+Epiroc=Fossilfri dumper
En annan konkurrensfördel som Jörgen Andersson vill lyfta fram är det cirkulära hållbarhetstänket. Stål kan nämligen, med rätt hantering, återanvändas i princip hur länge som helst.
”Vi är inte, och ska inte heller vara, någon bulknation”
– Tillverkningsprocessen är fortfarande något av ett problem med de koldioxidutsläpp som finns. Men för närvarande pågår det en enorm utveckling vad gäller grönt stål.
Jan Håkansson, samverkanskoordinator på Karlstads universitet och tidigare rektor på Bergsskolan håller med.
– Sverige ligger i topp när det kommer till att göra stål som håller hög kvalitet. Vi ligger också i topp när det kommer till att göra stål på nya sätt, med vätgas utan koldioxidutsläpp. Men för att klara det krävs nya kunskaper.
Prioritera bland kraven
Andreas Jansson, som är värmespecialist på Epiroc Materials Competence Center, konstaterar att det inte alltid är helt enkelt att göra om kravlistan till materialegenskaper och tillverkningsprocessen för att nå dit.
– Kravbilden hos en komponent är ofta komplex. Många gånger landar vi i att man behöver prioritera bland kraven.
Andreas Jansson och Göran Åkerberg ser också att det finns ett skriande behov av spetskompetens i branschen.
”Sverige ligger i topp när det kommer till att göra stål som håller hög kvalitet”
– För att göra ett optimerat materialval som möter kravbilden krävs kompetens inom många materialrelaterade områden, som materialprestanda, tillverkningskostnad, produktionsmetoder, klimatavtryck miljötålighet och materialkostnad. Och för att kunna uppfylla dessa krav behövs naturligtvis djupgående materialkunskaper.
Inhemsk arbetskraft 2.0
Enkelt uttryckt behöver branschen fler civilingenjörer med specialkompetens. Det är också därför som Bergsskolan från och med förra hösten började samarbeta med Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Samarbetet handlar om en övergång till en masterutbildning, som en väg för studenterna på yrkeshögskolan att gå vidare till högskoleutbildning.
Den inhemska arbetskraften behöver alltså utvecklas. Något som inte bara KTH fångat upp. Flera andra universitet och högskolor har väckt diskussionen kring kommande samarbeten med Bergsskolan.
LÄS MER: Epiroc Academy – en succé
Studenten Linda Öman har efter tredje året på Bergsskolans utbildning inom Metall- och verkstadsteknik förra året fortsatt på KTH:s masterprogram Engineering Materials Science.
– Jag går sista året nu och det har gått över förväntan. Det blir mer och mer spännande ju mer man lär sig. Den här fördjupningen ger mig massor av verktyg inför framtiden.
Ständig ökning av kraven på stål
Under de fyra år som gått sedan Linda Öman gav sig in i stålbranschen har hon lärt sig mycket om hur kraven förändrats.
– Framför allt handlar det om hållbarhet och behovet av att reducera koldioxidutsläppen. Det pågår en rad intressanta projekt på den fronten.
”Vi kommer att ha ett fortsatt stort behov av att kunna producera högteknologiskt stål på hemmaplan”
Att Linda Öman valt rätt bransch råder det alltså ingen tvekan om. Inte heller att det kommer att finnas jobb när hon tar sin examen.
– Vi kommer att ha ett fortsatt stort behov av att kunna producera högteknologiskt stål på hemmaplan. Och för att klara det behöver vi öka kompetensen hela tiden, konstaterar Jörgen Andersson.
