Det är Sveriges genom tidernas största muddringsprojekt, där enorma mängder berg under havsytan måste sprängas bort. Snart går startskottet för arbetet med nya Luleå Hamn. Men hur går borrningen till när berget ligger många meter under vattenytan – och ibland långt ut till havs?
Av Johanna Paues Darlington
Närmare 21 miljoner kubikmeter massa ska bort från havsbotten, varav drygt en miljon kubikmeter berg. Eller, om vi ska vara helt korrekta: 21 miljoner teoretiska kubikmeter. Den faktiska volymen som schaktas upp ur farlederna in till Luleå kommer högst sannolikt att bli betydligt större, eftersom massa under vatten har en tendens att svälla.
”Närmare 21 miljoner kubikmeter massa ska bort från havsbotten, varav drygt en miljon kubikmeter berg.”
– Vi räknar med att använda ungefär hälften till Luleå Hamns byggnation av en ny kaj. Innanför kajen kommer vi sedan att fylla ut en stor landyta med uppmuddrad sand, berättar Max Bjurström, projektledare för Projekt Malmporten, den nya infarten från havet mot nya Luleå Hamn som ska möjliggöra större och fler transporter av bland annat järnmalm från gruvorna i norr. Ett enormt projekt, som kantas av många stora utmaningar.
Börjar där det är djupast
För att lyckas med ett projekt i den här storleken anlitas ofta ett borrföretag specialiserat på att borra i hav, med borriggar specialbyggda för att klara uppgiften. Riggarna står på flytande pråmar som stabiliseras med hjälp av stödben på havsbotten. När en rad är borrad tar hela pråmen ”ett steg framåt”, genom att tre av fyra stödben dras upp och det fjärde sedan vrids så att hela pråmen hamnar en bit fram. Sedan sätts de andra benen ner igen och borrningen av en ny rad kan starta. Oftast dras borrningen igång på den djupaste platsen, för att sedan sakta men säkert ”gå” mot de grundare delarna. Inför ett uppdrag under vatten krävs en hel del förberedelse. Mätningar av havsbotten för borrföretaget ska veta vad har att jobba med förstås, men också en noggrann tidsplanering. Inte sällan är tiden att utföra borrningen begränsad på grund av isläggning och hårt väder som gör det omöjligt att fortsätta borra. En annan utmaning är att bergkvalitén under vatten ofta är dålig och att det blir svårt att hålla hålen öppna.
Inte alltid stora jobb
När projektet är lite mindre, och det inte finns tillgång till enorma riggar som kan flyttas i sidled på stora pråmar? Johan Nordin på Hälsingesprängarna var sprängarbas och sprängarbetsledare när Sundsvalls Logistikpark skulle byggas för några år sedan – ett uppdrag som på många sätt gjorde utmaningarna med att spränga på djupt vatten tydliga. – Det var några ”taggar” på havsbotten 17,5 meter ner som behövde sprängas bort. PEAB, som var vår uppdragsgivare, försökte först med dykare som tog ner handhållna borrar. Men det fungerade inte alls, efter fyra timmar hade de bara kommit ner 30 centimeter i berget. På sådant djupt behövde de något betydligt tyngre. Dessutom var sikten på botten bara några decimeter, berättar han.
”efter fyra timmar hade de bara kommit ner 30 centimeter i berget.”
Lösningen blev att ställa upp en FlexiROC T35 på en mindre pråm som fanns tillgänglig, montera bort borrfoten och istället sätta dit en hemsnickrad, ledad, borrfot. Leden gjorde det möjligt att montera ett 18m långt foderrör med motsvarande fästen och släppa ner till hängande läge på plats. På så sätt kunde de kontrollerat skarva borrstål och med stöd av röret, som en förlängd borrfot, borra på havsbottnen.
– Sedan hade vi en dykare som gick ner och höll koll på att vi kom precis rätt mot berget. När det var klart simmade han bort ett bit för att inte vara i närheten av borren och gav klartecken. Vi hade ett enormt säkerhetstänk, ingenting får gå fel när det handlar om människor sjutton meter under ytan, men allt gick väldigt smidigt och bra, säger Johan Nordin.
Extrem samordning
I skrivande stund är det ännu inte klart vilket bolag som ska få utföra uppdraget inom Projekt Malmporten i Luleå, men i augusti 2024 är arbetet tänkt att komma igång.
– Vår största utmaning är att den isfria perioden bara är runt sex månader, och att vi ska borra och spränga samtidigt som hamnen expanderar och trafiken ökar i farlederna som vi muddrar. Det kommer att krävas en otroligt bra samordning för att arbeta så effektivt som möjligt – samtidigt som vi inte vill begränsa fartygstrafiken mer än vad som absolut är nödvändigt, säger Max Bjurström.
LÄS MER: Så spränger du inne i en byggnad
När allt är klart kommer fartyg som går femton meter djupt och har en maxlast på 160 000 ton att kunna färdas där. Efter flera års planering ser Max Bjurström emot att komma igång med arbetet.
– Det blir ju inte mycket större än såhär! Det känns otroligt spännande, även om tanken på själva genomförandet ger ett visst stresspåslag. Det är många kritiska moment och extremt väderberoende. Men vi försöker förbereda oss så mycket vi bara kan för att det ska gå bra!
