Hon är något så ovanligt som en borrare som började under jord, men som letat sig upp i dagsljuset. För Frida Eriksson var det en mer balanserad vardag som lockade henne att ta steget från gruvan till Berg och Byggteknik i Norberg.
– Nu kan vi prata! De håller ändå på att bygga en väg åt mig där borta så jag har en stund över.
Frida Eriksson har bara jobbat i ett knappt halvår med sin FlexiROC T15, men verkar redan vara varm i kläderna. En enorm grop breder ut sig där riggen står parkerad i väntan på att vägen upp på en liten bergknalle ska bli färdig. Hon befinner sig för dagen på ett bygge i Solna utanför Stockholm. När allt är klart ska det bli ett stort kontorskomplex, Frida har varit här i en vecka.
– Hur länge jag är på ett ställe kan skifta väldigt mycket. Ibland byter jag från dag till dag. Men jag tycker det är roligt att byta arbetsplats så ofta. Hur länge jag är på en plats beror på uppdragets storlek. Det tar den tid det tar, säger hon.
Hade tur under praktiken
Det var en syokonsulent på Komvux som tipsade Frida om att utbilda sig till bergarbetare. Dannemora gruva var nystartad och sökte folk, och syokonsulenten tipsade henne om den dåvarande bergarbetarutbildningen i Hedemora, för att sedan söka jobb i Dannemora.
”Jag har alltid varit mer praktiskt lagd än ett läshuvud, men att det var så här kul med maskiner visste jag inte!”
– Jag visste ingenting om underjord när jag började på utbildningen. Inte ens hur en underjordsrigg såg ut! Men under praktiken i Dannemora hade jag supertur och fick gå med bergteamet. Det var personer med mängder av erfarenhet och jag fick vara med på alla moment, hela salvcykeln. Det var så kul, säger Frida och berättar att hon förvisso alltid gillat maskiner, men att det var under den här tiden med hon förstod hur maskinintresserad hon faktiskt är.
– Jag har alltid varit mer praktiskt lagd än ett läshuvud och gillade mer att leka med bilar än dockor som barn, men att det var så här kul med maskiner visste jag inte!
LÄS MER: Simon trivs i familjeföretaget Stens Bergborrning: ”Målet är att bli bättre än brorsan!”
Allt gick enligt planerna. Frida fick snabbt jobb i Dannemora gruva efter att utbildningen var avslutad. Framför allt borrade hon ort där, men fick även hoppa in på mycket annat. Hon stannade i Dannemora hela vägen fram till konkursen 2015.
– Jag ville fortsätta på samma bana, men eftersom jag inte längre kunde jobba i Dannemora, som låg nära mitt hem, ville jag söka mig till ett jobb med skiftgång.
Sju-sju skift i Garpenberg
Det ledde henne till gruvan Boliden Garpenberg, på avdelningen produktion skivpall och arbete med till en början borrning, senare laddning och skuthantering. I Garpenberg blev hon kvar i fem och ett halvt år, jobbade sju–sju-skift med en husvagnsvardag under jobbveckorna.
– Det blev som att ha två liv. Ett där jag jobbade och ett där jag var hemma med barnen. Det märktes på dem att de inte mådde bra av upplägget, och jag tyckte också att det var tufft att vara borta från dem så mycket. Dessutom trivdes jag inte under mina ledigveckor hemma heller, blev rastlös av all ledig tid och visste inte vad jag skulle hitta på, säger Frida.
Till slut höll det inte längre och hon beslutade sig för att söka sig till något annat, hur kul själva jobbet i gruvan än var. Hon hamnade till slut på Berg och Byggteknik i Norberg, med en FlexiROC T15 som närmaste arbetskamrat.
”Ingen annan kan tala om hur jag vill ha det för att jag ska kunna ta mig fram och utföra uppdraget. Det har gjort mig mer resolut, även i privatlivet faktiskt.”
– Jag trivs jättebra och har mer energi nu än när jag var ledig så mycket. Och jag gillar verkligen min FlexiROC T15. Den är så smidig, kommer fram fint där det är trångt och passar bra för små jobb där det ska bort bara lite berg. Och så är den lättmanövrerad och har bra räckvidd!
Utvecklats som person
Första tiden gick hon bredvid en annan borrare, men ganska snabbt fick hon sköta uppdragen mer eller mindre efter eget huvud – även om hjälpen fanns bara ett telefonsamtal bort. Något som var lärorikt.
– Bästa sättet att lära sig det här yrket är att jobba självständigt, säger Frida.
Hon är också övertygad om att självständigheten och ansvaret jobbet innebär har utvecklat henne som person.
– Ingen annan kan tala om hur jag vill ha det för att jag ska kunna ta mig fram och utföra uppdraget. Det har gjort mig mer resolut, även i privatlivet faktiskt. Jag vet vad jag vill och är mer konsekvent mot barnen. Pekar oftare med hela handen, haha!
Hon fortsätter gärna jobba med T15 i många år till, men skulle inte ha något emot att spränga lite också.
– Jag kan ju lite sprängning sedan tiden i gruvan, men det skulle vara kul att prova på det ovanjord också!
Fakta Frida Eriksson:
Ålder: 36 år
Gör: Borrare för Berg och byggteknik i Norberg
Familj: Två barn, 14 och 12 år
Bor: Alunda
Bästa lärdomen hittills: Övertänk inte, lita på din magkänsla. Och dra lärdom av dina misstag!
