Från och med i höst kan eleverna på Bergsskolan gå vidare till KTH direkt. Linda Öman är en av dem.
– Det känns som om jag är på väg in i en framtidsbransch.
Av Anna-Maria Stawreberg
Det finns som bekant ett skriande behov av människor i bergbranschen och stål- och verkstadsindustrin. Dessutom saknas det civilingenjörer med den specialkompetens som behövs för att arbetet under jord ska kunna utföras.
– Alldeles särskilt nu när man bygger ut så kraftigt runt om i landet behövs det folk med specialkunskap, också när det kommer till de verktyg, maskiner och redskap som krävs för jobbet, säger Jan Eliasson.
För visserligen har KTH, Kungliga Tekniska högskolan, en masterutbildning som riktar sig till den här yrkesgruppen. Men det finns två problem:
Det ena problemet är att många av de som söker masterutbildningen kommer från andra länder, och återvänder till hemlandet efter examinationen. Det andra problemet är att även många från Stockholm går utbildningen, och att dessa vill stanna kvar i storstan.
Ont om ingenjörer i landet
Det har alltså varit ont om civilingenjörer som varit villiga att ge sig ut för att arbeta på de mindre orter där gruv- och stålindustrin finns.
– Situationen har, milt uttryckt, varit dålig för näringslivet. Det har funnits ett starkt behov av att få ut kompetensen ut i landet, säger Jan Håkansson, rektor på Bergsskolan.
Det var också bakgrunden till att Bergsskolan kontaktades av KTH. De båda parterna började diskutera för att hitta en lösning. För kanske skulle det vara möjligt att låta elever som gått Bergsskolans yrkesutbildning läsa vidare på KTH?
”Vi har nyligen påbörjat ett samarbete med Luleå tekniska universitet och i dagarna har vi kontaktats av Örebro universitet.”
– Vi såg att det behövdes mer matematik och programmering för att våra elever skulle vara behöriga. Det har vi nu löst genom att de istället för sin sista praktikperiod läser in de här ämnena, säger Jan Håkansson.
I och med att det problemet har lösts är det från och med i höst möjligt för de elever som läst tredje året på Bergsskolans Metall- och verkstadsteknik att fortsätta på KTH:s masterprogram Teknisk materialvetenskap under ytterligare två år.
– Intresset var stort redan från början, och nu har vi tio elever som går KTH-spåret, säger Jan Håkansson.
Materialnörd
Linda Öman är en av eleverna som ställt in siktet mot KTH och studier i Stockholm. Hon har en bakgrund i fordonsindustrin, blev tidigt intresserad av materialteknik och metallurgi och hittade till Bergsskolan efter att ha gått en kurs på jobbet.
– Då hade jag i flera år funderat på att plugga vidare, men inte riktigt vågat ta steget. Eftersom det innebar en flytt var jag tvungen att ta mig en rejäl funderare, säger Linda Öman.
Det är snart tre år sedan. Linda Öman kände direkt att hon trivdes med studierna. Här på Bergsskolan får hon möjlighet att grotta ner sig i materialtekniken.
LÄS MER: Från noll till hundra i gruvan – på bara några månader
– När chansen med den här bryggan mellan en yrkeshögskola som Bergsskolan och en högskola som KTH kom var det inte så mycket att fundera över. Jag vet ju att den här branschen är framtiden, säger Linda Öman.
För bergbranschen och gruvindustrin spelar möjligheten att kunna läsa vidare på KTH direkt efter Bergsskolan stor roll.
– Företag i branschen som exempelvis Epiroc ställer naturligtvis höga krav på det stål som används i maskiner, redskap och verktyg. Och att det behövs fler personer som har djuplodande kunskap i teknisk materialvetenskap är ett faktum, konstaterar Jan Håkansson.
Fler universitet är intresserade
Under de senaste månaderna har Jan Håkansson och Bergsskolan blivit kontaktade av fler universitet och högskolor för att diskutera kommande samarbeten.
– Vi har nyligen påbörjat ett samarbete med Luleå tekniska universitet där våra elever kan gå vidare med en masterutbildning. Och inte bara det. I dagarna har vi kontaktats av Örebro universitet som också vill starta en masterutbildning, säger Jan Håkansson.
”Det här känns som en stor möjlighet för våra studenter, som på det här sättet kan ta den svenska industrin ytterligare ett steg framåt.”
Att Bergsskolan får förfrågningar om samarbeten med universitet och högskolor är hedrande, menar Jan Håkansson.
– Det här är så klart positivt för Bergsskolan och ett starkt kvitto på att våra utbildningar både håller hög kvalitet och är attraktiva för näringslivet. Det här är en spännande öppning när det gäller validering mellan olika lärosäten inom såväl yrkeshögskolor som högskolor och universitet.
Majoriteten av studenterna på Bergsskolan i Filipstad kommer från mindre orter utspridda över hela landet och enligt Jan Håkansson är de flesta av dem inte främmande för att röra på sig.
– Det här känns som en stor möjlighet för våra studenter, som på det här sättet kan ta den svenska industrin ytterligare ett steg framåt.
