När han var liten var bergsprängare och borrare det coolaste han visste och han ville hellre hänga med pappa till jobbet än att gå till skolan. Ingen är med andra ord förvånad över Joakim Gunnarssons yrkesval.
Text: Johanna Paues Darlington Foto: Kristina Sahlén
Det är ovanligt lugnt på jobbet i dag. Joakim befinner sig mitt i skogen en bit utanför Norrtälje för att borra i en bergtäkt – ett uppdrag som är ganska annorlunda mot sådant han oftast får göra.
– Jag gör allt möjligt, men det blir ganska mycket jobb i tätbebyggda områden. Allt från stora infrastrukturprojekt till villatomter. Då är det ju alltid mycket folk omkring. Här är det lugnt och skönt, ingen som kommer och stör!
Alltid siktet mot berget
Joakim fyller snart 34 år och har jobbat med berg i hela sitt vuxna liv. Det har aldrig varit någon tvekan om att det var bergborrning han skulle ägna sig åt – inte ens när han gick snickarprogrammet under gymnasiet
”I skolan skröt jag om att pappa var bergsprängare, det var ju så coolt!”
– Nä, det var bara det bästa jag kunde hitta när det inte fanns någon utbildning inom berg, säger han.
Precis som många andra bergarbetare har han en pappa i yrket, Michael Gunnarsson. Och en farbror – som faktiskt var den som startade det företag, Uppländska Bergborrning (numera Uppländska Berg), som Joakim har varit anställd hos sedan starten.
LÄS MER: Oscar gillar det omväxlande arbetet som servicetekniker
– Som liten fick jag vara med och köra lite borrigg, sedan dess hade jag en längtan efter att en dag få köra en egen maskin. I skolan skröt jag om att pappa var bergsprängare, det var ju så coolt!
Trivs med FlexiROC T35
Joakims första maskin var en SandvikTamrock, därefter gick han över till en Atlas Copco 542 och så småningom en Atlas D3.
– I dag har jag en FlexiROC T35 med ljuddämpare utan hytt. Jag fick den 2020 efter att ha kört en likadan i sju år, berättar han.
Något namn har den inte. Men eftersom Joakim kallas för Gäddan av kollegorna, har han två gäddor som dekaler på riggen. På så sätt ser alla vilken maskin som är hans.
– Smeknamnet kommer från min pappa, som också kallades för Gäddan när han jobbade. Han har gått i pension nu. Vi är rätt lika, jag och han. Kan väl båda ha lite kort stubin och hugger direkt när det är något vi inte gillar, haha!
Mindre trött med ljuddämpning
Att pappa Michael också har varit borrare är viktigt, säger Joakim. Även om de inte alltid jobbat ihop har han funnits på berget som en trygghet och förebild.
– Jag brukar be honom om råd, han har ju ändå gjort det här hela livet och varit med om mycket. Och jag hade ju inte varit här alls om det inte vore för honom.
”Min pappa kallades också för Gäddan när han jobbade. Vi är rätt lika, jag och han. Kan väl båda ha lite kort stubin och hugger direkt när det är något vi inte gillar, haha!”
Joakim, som kört i princip alla Epiroc-riggar utan hytt, gillar att T35:an kommer åt så bra och är så smidig.
– Sedan är ljuddämpningen verkligen super – när jag fick den blev det på en gång en jäkla skillnad för mig. Jag blev inte lika trött om dagarna. Nu är det bara en ljuddämpare på motorn också som jag saknar!
LÄS MER: Wilma visste inte ens vad en borrigg var när hon började
En annan fördel med FlexiROC T35 är att den inte har någon fördröjning, tycker Joakim.
– Så fort jag tar på joysticken så svarar maskinen.
Visst skulle han vilja testa att ha en hytt någon gång också – fast helst utan att behöva vara borta från familjen i veckorna. Med en större maskin skulle han jobba mer på bergtäkter runt om i landet, tror han.
– Och i och med att T35:an är så bra i många olika situationer kan jag ta alla möjliga uppdrag runt Stockholm och Uppsala, där jag bor. Att kunna åka hem till frun och barnen varje dag är väldigt mycket värt.
Tajt team ett måste vid svårare jobb
Han har vid det här laget, med över 15 års erfarenhet, varit med om många spännande projekt. Men ett av de galnaste är när berget invid Skurubron skulle göras i ordning för ytterligare en bro invid den gamla.
– Det var så mycket där som skulle klaffa. Hade något gått fel hade vi kunnat ha hela berget ute på bilvägen. Men det gick kanonbra. Mycket tack vare att vi var ett så tajt gäng där, med så många duktiga sprängare och borrare. Att vara tajt som arbetslag tror jag är ett måste på ett sådant jobb, säger Joakim innan han ursäktar sig för att byta några ord med sin praktikant, som gör honom sällskap på bergtäkten.
Tar hand om praktikanterna
Han får ofta lära upp de nya på företaget, något han inte har något emot.
– Efter att ha pysslat med det här i femton år är jag väl duktig på det, antar jag. Annars hade jag fått skämmas! Jag gillar att ta hand om de nya, lära dem varför det är viktigt med påhugg och kunna förklara vad som hänt när det går fel på något sätt. Visa dem hur man ska slipa borrkronorna och hur man måste sköta om sin maskin för att den ska fungera bra, säger han.
Roligast av allt är att få se sina praktikanter borra helt självständigt, och när de tackar honom för allt de lärt sig.
– Det är en häftig känsla!
Några planer på att någon gång i framtiden göra något annat finns inte, Joakim är nöjd med sin tillvaro som borrare på Uppländska berg. Det är framför allt han friheten jobbet innebär som han älskar.
– Och att få lösa problem. Antingen ensam eller med ett team. Det är riktigt kul!
Fakta Joakim Gunnarsson:
Ålder: 34 år
Gör: Bergborrare för Uppländska Berg
Bor: I Uppsala
Familj: Fru och två barn
Gör på fritiden: Umgås med familjen och fiskar
Talang: Att dela med mig av min kunskap
Bästa lärdomen hittills: Tro på dig själv!
