torsdag, 22 maj, 2025
spot_img
HemAktuelltDet går uppåt för svensk gruvnäring!

Det går uppåt för svensk gruvnäring!

Intresset för att investera i svenska gruvor är stort. Och skälen till att investera i Sverige blir bara starkare. 
Det konstaterar Helena Kjellson, bergmästare på Bergsstaten.

Av Anna-Maria Stawreberg

Den svenska gruvnäringen är het. Så het att antalet ansökningar om att få prospektera har fördubblats.
Annat var det för ett tiotal år sedan. Faktum är att det ända fram till i början av 2020-talet såg mörkt ut. Intresset för att investera i svenska gruvor var svalt. Kanske svalare än någonsin. 2022 godkändes bara 104 undersökningstillstånd. Det var som om gruvnäringen hade nått bottenrekord.

Delad bild. Närbild på mineral och porträtt på Helena Kjellson, SGU.
Litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller är nödvändiga för att klara den gröna omställningen och den nya tekniken, menar Helena Kjellson, bergmästare på Bergsstaten. Foto Mikael Silkeberg/SGU och Sara Linderoth/SGU

Antalet ansökningar fördubblade

För sedan hände något. I Dagens Industri berättade Helena Kjellson, bergmästare på Bergsstaten, hur antalet ansökningar under 2022 fördubblades.

LÄS MER: Bolidens köp av Zinkgruvan och Neves Corvo


Hon har koll. För Bergsstaten, som är den statliga myndighet som handlägger ansökningarna om prospektering och ärenden som rör utvinning av mineraler, för statistik. 
Tre år senare är omvärldsläget något helt annat, något som ingen har undgått. Tullar, krig och oroligheter påverkar världshandeln. 

Den svenska gruvnäringen är Så het att antalet ansökningar om att få prospektera har fördubblats.

Men trots det kan Helena Kjellson ge lugnande besked. Den svenska gruvnäringen är stark.
– Jag skulle vilja säga att intresset är fortsatt stort, säger Helena Kjellson. 
Idag är läget dock något annorlunda än 2023. Då nåddes toppen vad gäller ansökningar om nya tillstånd. De siffrorna har nu sjunkit, konstaterar hon. 
– Däremot ser vi att fler bolag stannar kvar i sina tillstånd, vilket innebär att läget är stabilt. Dessutom finns det ett fortsatt starkt intresse för att återöppna gamla gruvor.

Närbild på kopparmineral.
Efterfrågan på koppar ökar och i framtiden kan kopparmineral bli en bristvara. Ytterligare en orsak till att verksamheten i de svenska koppargruvorna är stor. Foto: Viscaria

Flera förklaringar

Det finns flera anledningar till den positiva utvecklingen för den svenska gruvnäringen. En starkt bidragande orsak är naturligtvis den gröna omställningen. 
– För att klara den gröna omställningen och den nya tekniken krävs vad vi kallar ”nya mineraler”, det vill säga litium, kobolt och sällsynta jordartsmetaller. Dessa mineraler lockar hit internationella prospekteringsbolag, säger Helena Kjellson, som också ser att det finns en stark efterfrågan på koppar. 

Läget är stabilt: fler bolag stannar kvar i sina tillstånd och intresset för att återöppna gamla gruvor är starkt.


Detta är också bakgrunden till att koppargruvan Copperstone i Kiruna, som numera bytt namn till Viscaria-gruvan, planerar att öppna på nytt. 
En annan orsak till utvecklingen är att politiken sänder ut signaler som är positiva för gruvnäringen. Ett exempel på det är det så kallade ”snabbspår”som fem svenska gruvprojekt fått. Detta efter att EU bedömt dem som strategiskt viktiga i ambitionen att bli självförsörjande på vissa kritiska mineraler. 

Översiktsbild över Viscariagruvan vintertid.
En av de gamla koppargruvorna som nu väcks till liv är Viscariagruvan utanför Kiruna. Foto: Viscaria

Svenskarna positiva

Två av de gruv- och mineralprojekt som får snabbspåret är enligt svt.se Talga och LKAB. 
– Genomförandet av de här projekten har stor betydelse för hela EU:s försörjning av strategiska råmaterial som behövs för samhällets gröna omställning, digital teknik och för försvaret, säger Maria Sunér, vd på gruvbranschens intresseorganisation Svemin till svt.se.

LÄS MER: Hallå, högkonjunkturen, var är du?

Genomförandet av de här projekten har stor betydelse för hela EU:s försörjning av strategiska råmaterial för samhällets gröna omställning, digital teknik och för försvaret.

Två av tre svenskar, 64 procent, vill att gruvnäringen ska få de förutsättningar som krävs för att tillgången på vissa metaller ska säkras. Tre av fyra, 74 procent, anser att gruvnäringen är viktig för den svenska industrin. 
Attityden bland svenskarna verkar gå hand i hand med att antalet ansökningar om att få prospektera har ökat. När SGU och SOM-institutet 2019 gjorde en liknande undersökning var intresset betydligt lägre. Då ansåg 52 procent av de tillfrågade svenskarna att förutsättningarna för gruvnäringen behövde förbättras. 

Maria-Suner, vd på Svemin, vid skrivbord.
Maria Sunér, vd på gruvbranschens intresseorganisation Svemin, är positiv till EU:s snabbspår som innebär att viss gruvverksamhet kan komma igång fortare. Foto: Svemin

Viktigt att nå allmänheten

– Det är en glädjande utveckling, att en tydlig majoritet av befolkningen nu förstår hur viktig gruvnäringen är. Den är en förutsättning för att vi ska klara de stora utmaningarna vad gäller klimat- och energiomställningen, men också för att säkra värdekedjorna för metaller och mineral och göra oss mindre sårbara i det allvarliga geopolitiska läge vi befinner oss i, säger Kaj Lax, tillförordnad chef för avdelningen för mineralresurser på SGU i ett pressmeddelande. 
I samma mätning fick deltagarna svara på frågan om huruvida de ansåg att det borde vara enklare att starta en ny gruva. Här var svaren inte lika enhetliga. Hälften hade ingen uppfattning. En fjärdedel tyckte att det skulle vara enklare och en fjärdedel ansåg att det borde vara svårare. 
– Här kan vi se att SGU har ett viktigt arbete att göra, att bättre nå ut med information till allmänheten om hur tillståndsprocesserna faktiskt ser ut för att få undersöka områden i sökandet efter nya mineralfyndigheter och i förlängningen få tillstånd för att öppna en gruva, säger Kaj Lax. 

Läs mer: Epirocs erbjudanden för gruvdrift

Senaste artiklarna