Vad framtiden i branschen har att bjuda på vet ingen. Men genom att titta på vad Epirocs innovatörer klurar på just nu kan vi åtminstone få lite ledtrådar.
Text: Johanna Paues Darlington
– Det är mycket spännande teknik på gång nu, men den har olika mognadsgrad. När och om det landar i nya produkter får vi se, helt enkelt, säger Oskar Lundberg, innovationschef på Epirocs underjordsdivision.
Hans vardag består till mångt och mycket av att försöka klura ut i vilken riktning Epiroc bör gå vad gäller utvecklingen av borriggar.
– Vi tittar mycket på andra branscher för att få idéer och inspiration. Dataspelsbranschen, bilindustrin och rymden, till exempel. När en rymdfärja skjuts upp vibrerar det ju enormt mycket, så där kan det finnas en del att lära och ta efter i borrbranschen, säger han.
”Vi tittar mycket på andra branscher för att få idéer och inspiration. Dataspelsbranschen, bilindustrin och rymden, till exempel.”
Att vi går in i en helt ny typ av energianvändande står klart sedan länge, både under och ovan jord. Epiroc har som mål att kunna erbjuda en helt utsläppsfri maskinflotta under jord 2025 och ovan jord år 2030.
– Här har ju gruvorna redan kommit långt, men ovan jord finns det fortfarande en hel del frågetecken kring hur de mer energieffektiva och fossilfria lösningarna kommer att se ut, säger Oskar Lundberg.
– Och för att få till eldrivet ovan jord måste stora investeringar till för att skapa den infrastruktur som krävs för att kunna ladda maskinerna ute på berget, fortsätter han.
LÄS MER: Hur ser gruvdriften om 20 år ut? Så svarar strategiprofessorn
Förutom att nå klimatmålen handlar de lösningar Epiroc tittar på framför allt om att effektivisera borrarnas arbete – så att maskinerna kan ta över det som operatörerna varken tycker är särskilt roligt eller är bäst på.
– Jag tror att man som operatör får vara öppen för att arbetet kommer att bli annorlunda framöver. Annorlunda, men inte sämre utan förhoppningsvis mycket bättre, säger Oskar Lundberg och lägger till att den som har idéer eller önskemål gärna får höra av sig till Epiroc.
– Operatörsperspektivet är extremt viktigt för oss som jobbar med innovation. Att ta fram nya lösningar är ett samarbete mellan oss och alla som använder våra maskiner.
De 7 mest spännande framtidslösningarna, enligt Oskar Lundberg
1. Hej Siri!
Vi har redan vant oss vid att ge kommandon åt våra telefoner – varför skulle inte även operatörerna kunna säga åt sina riggar vad de ska göra i stället för att behöva använda händerna?
– Det här är ju inget nytt, rent tekniskt. Utmaningarna handlar snarare om datasäkerhet. Hur snabbt det här utvecklas beror mycket på hur stort intresse det finns för det här bland borrarna där ute, säger Oskar Lundberg.
2. Autonoma sensorer förbättrar säkerheten
Epiroc jobbar mycket med att utveckla sensorsystem för autonomi, alltså att maskinerna själva ska kunna känna av om någon eller något finns i närheten och då stanna automatiskt så att ingen kommer till skada. Tekniken finns redan på plats inom delar av gruvindustrin, men att det kommer även ovan jord är en självklarhet.
3. Maskinen snappar själv upp information
I dag sitter många med papper och penna och skriver ner hur borrningen gick. Eller berättar det helt enkelt för sprängaren, med risk för att något glöms bort eller bara försvinner i kommunikationen. En idé är därför att maskinen själv registrerar och förmedlar informationen. På så sätt får sprängaren ett mycket mer exakt underlag inför sin sprängning.
4. Uppkopplade maskiner ber själva om service
Med sensorer i riggen som känner av när nya kronor eller nya filter behövs till borrmaskinen eller när något annat börjar bli slitet skulle leverantörerna kunna vara på bollen snabbare än entreprenören själv.
– Då skulle en tekniker på distans bli larmad och i sitt system se vad som behövs, och sedan ringa till entreprenören och berätta att ”nu har jag reservdelar på väg till dig”.
5. Digital tvilling för underhåll
Med en digital tvilling till riggen, alltså en virtuell version av den reella riggen, skulle en tekniker via datorn kunna gå in i din maskin och se vad som gått sönder i den eller vad som behöver underhållas och skruvas på. Att kunna felsöka på distans gör att teknikern med större sannolikhet kommer veta exakt vad som bör göras, vilken mutter eller reservdel hen behöver ta med när hen sedan åker ut till riggen.
6. Terrängmodeller i 3D
En terrängmodell i 3D, för att kunna planera och göra en borrplan utifrån den – visst låter det praktiskt? Att redan på planeringsstadiet kunna anpassa borrplanen utifrån hur terrängen ser ut och räkna ut var det behöver byggas vägar, eller var det kan bli extra svårt att borra och spränga.
– Teknikutvecklingen här går ganska snabbt, men det finns mycket kvar att lista ut. Det gäller att vi hänger med och förstår hur vi kan använda den här tekniken på bästa sätt, säger Oskar Lundberg.
7. Drönare och kamera skapar borrplan
Att kunna se hela sajten uppifrån skulle underlätta arbetet med att planera borrningen rejält. Varför inte använda drönare för detta? De skulle till exempel bidra i arbetet med att göra terrängmodeller i 3D.
Borrmästarpodden:
Avsnitt 22: Spaning – 7 lösningar vi kommer att se på berget i framtiden
