Hundra miljoner kronor. Om dagen. Så mycket kostade urspårningarna av Malmbanan för LKAB.
Och trots att det har gått ett år sedan den första urspårningen har Statens haverikommission ännu inte fastställt orsaken.
Av: Anna-Maria Stawreberg
Foto: Trafikverket
Sen eftermiddag den 17 december 2023. Sverige förbereder sig för jul och vid tågstationen Vassijaure mellan Kiruna och Narvik är vädret hårt.
När det fullastade malmtåget från gruvan i Kiruna närmar sig Vassijaure är katastrofen ett faktum. Tåget spårar ur, och inte bara det. Urspårningen orsakar stora skador på järnvägsnätet. Cirka 15 kilometer räls är förstörda. 25 000 slipers behöver ersättas.
Tack och lov orsakar urspårningen inga personskador.
Men tågtrafiken stoppas.
Enorma konsekvenser
– Det här får stora konsekvenser för oss. Varje dag som vi inte kan köra medför betydande ekonomiska avbräck, säger LKAB:s logistikchef Linda Bjurholt i ett pressmeddelande som går ut dagen därpå.
I samma pressmeddelande konstaterar Linda Bjurholt att läget är mycket allvarligt:
– Varje dag spelar roll. Blir vi stående året ut pratar vi om över en miljard i förlorade intäkter.
Sträckan mellan Kiruna och Narvik är viktig för LKAB. Just den här sträckan står nämligen för ungefär två tredjedelar av LKAB:s leveranser av järnmalmsprodukter. Här passerar tio fullastade malmtåg om dagen.
Enligt en artikel i Aftonbladet transporteras drygt 68 000 ton järnmalm den här sträckan varje dygn.
Men inte nu. Arbetet med att ersätta rälsen tar drygt två månader. Under tiden står godstrafiken stilla.
Ny urspårning
Först den 20 februari 2024 är trafiken återigen igång. Ledningen på LKAB drar en suck av lättnad.
Fyra dagar senare händer det igen. Återigen spårar ett tåg ur. På samma ställe, men i motsatt riktning, på väg tillbaka från hamnen i Narvik. Den här gången är det 68 vagnar långa tåget tomt. I en artikel i Svenska Dagbladet konstateras att urspårningarna innebär en ekonomisk katastrof för LKAB. Enligt tidningen mer än halverades bolagets intäkter, från 12 miljarder kronor till 5 miljarder kronor.
”Fyra dagar senare händer det igen. ett nytt tåg spårar ur”
Spekulationerna kring urspårningarna är många. Handlade det om ett sabotage? Kunde det vara ryssen som stod bakom haverierna?
Statens haverikommission började omgående arbetet med att utreda orsaken till de två urspårningarna. Ungefär samtidigt kopplades Säpo in, enligt Svenska Dagbladet.
Idag, nästan ett år efter den första urspårningen är haverikommissionens utredning ännu inte klar.
Utreds separat
– Vi räknar med att den första utredningen som rör urspårningen den 17 december, kommer att publiceras någon gång i månadsskiftet februari – mars. Den andra utredningen, som rör urspårningen i februari, räknar vi med kommer att vara klar i slutet av januari, säger Jonas Bäckstrand, haverikommissionens utredare.
De båda urspårningarna utreds alltså separat. Jonas Bäckstrand tror inte att de båda urspårningarna har med varandra att göra. Han vill inte heller uttala sig om orsaken, utan hänvisar till de kommande rapporterna.
”Vi har hela tiden varit säkra på att det inte handlar om sabotage”
– Däremot har vi hela tiden varit säkra på att det inte handlar om sabotage, säger han.
Än så länge vet utredarna att en delorsak till den första, stora, urspårningen är att ett hjul gått sönder och att det hjulet i sin tur slagit sönder slipers.
Flera orsaker
– Nu håller vi fortfarande på med materialanalyser, kollar var hjulet och vagnen varit någonstans, tittar på materialhållbarhet och har diskussioner med tillverkaren, säger Jonas Bäckstrand.
Den andra urspårningen har även den flera orsaker, säger Jonas Bäckstrand.
– Vi vet att tåget stod stilla på grund av en trafiksignal. Det vill man inte göra med ett olastat godståg. Men här hade lokföraren inget val, säger Jonas Bäckstrand.
När tåget väl kunde börja rulla igen handlade det om en långsam förflyttning med start i en kurva, något som innebär stora risker. Och i det här läget hamnade något eller några hjul ur spår och haveriet var ett faktum.
Klimatet kan påverka
Lägg där till vädermässiga orsaker, så kallade nollgenomgångar. Ett fenomen som uppstår när temperaturen hoppar fram och tillbaka mellan plus och minus. – Men samtidigt vill jag inte lägga för mycket vikt vid nollgenomgångar. Även om forskningen säger att nollgenomgångar kan påverka är det svårt att säga att en enskild olycka kan bero på klimatet, säger Jonas Bäckstrand.
Klart är att klimatet kan komma att påverka godstrafiken i framtiden. Till Svenska Dagbladet säger Linda Bjurholt att trafikläget kan bli krångligt framöver och att man därför kan behöva förbereda sig på att tågtrafiken kan stoppas oftare på grund av väderleken.
– Det är bland annat därför vi behöver öka kapaciteten på spåren, säger Linda Bjurholt till Svenska Dagbladet.
För att ersätta malmtågen med lastbilar på E10:an mot Norge är inget alternativ.
– Då skulle vi behöva skicka en lastbil mer än varannan minut från Kiruna, dygnet runt, ut på E10:an. I båda riktningarna. Det är inte rimligt ur miljösynpunkt och det är extremt kostsamt, säger Linda Bjurholt i samma artikel.
Läs mer: På spaning efter Guldvagnen
Läs mer: Epirocs Simba-borriggar når 1 miljon borrmeter i LKAB:s gruva i Malmberget
