HemAktuelltCementbrist i Sverige – så nära krisen var vi 

Cementbrist i Sverige – så nära krisen var vi 

Tiotusentals arbetslösa och flera år försenade infrastrukturprojekt. Två år har gått sedan Heidelberg Materials Cement Sverige, dåvarande Cementa, tillfälligt fick stänga ner sin produktion och debatten rasade om huruvida de skulle få starta upp igen eller ej. Hur nära en cementkris var vi, och är krisen avvärjd nu? 

Text: Johanna Paues Darlington

Klockan elva på kvällen den 1 november 2021 satte sig Cementas gruvchef i sin bil för att genom mörkret köra till täkten i Slite. Under sommaren hade det blivit klart att Cementas ansökan om nytt bryttillstånd för de närmaste 20 åren blivit avvisad i Mark- och miljööverdomstolen, och nu var tiden ute. Innan klockan slog midnatt skulle pumparna som pumpar ut vatten ur täkten sluta arbeta, så att vattnet sakta skulle börja sippra in och fylla den. 

– Det var ganska dramatiskt. Eftersom det var helg och det bara var pumparna som gick, blev det väldigt symboliskt allihop, berättar Matilda Hoffstedt, fabrikschef på Heidelberg Materials, tidigare Cementa, i Slite på Gotland. 

Matilda-Hoffstedt, fabrikschef på Heidelberg Materials. Foto: Karl-Melander

Under sjutton dagar efter att pumparna stängts av stod produktionen helt still. Ingen visste vad som skulle hända imorgon, i nästa vecka. Vad som skulle hända om Cementas kunder inte längre skulle ha tillgång till det cementfabriken producerade. 

Det var ganska dramatiskt. Eftersom det var helg och det bara var pumparna som gick, så blev det väldigt symboliskt allihop.

– Vi visste att vi kunde leverera våra produkter fram till december 2021, men sedan hade de tagit slut. Jag tror att många av våra medarbetare under de här veckorna förstod vilket viktigt jobb de har när det stod klart att flera hundra tusen människor skulle drabbas om vår produktion inte kom igång igen. Och som det så ofta blir när det är kris skapades det ett slags kitt mellan oss som jobbar här. Det blev en stämning av att ”nu löser vi det här tillsammans”, säger Matilda Hoffstedt. 

Total omställning i hela samhället

Heidelberg Materials Cement Sveriges fabrik i Slite är Sveriges största tillverkningsenhet för byggmaterial och står för omkring tre fjärdedelar av all cement som används i landet. Anledningen till att deras ansökan om ett tjugoårigt tillstånd för att få fortsätta bryta kalk i Slite inte godkändes var, enligt Mark- och miljööverdomstolen, brister i deras miljökonsekvensbeskrivning. Särskilt när det handlade om hur deras brytning påverkar grundvattnet på Gotland. Under de dramatiska veckorna när Cementas produktion låg nere, och även inför beslutet om det fyraåriga bryggtillståndet, pågick en intensiv debatt i medierna om huruvida Cementa borde få förlängt tillstånd eller ej. Förutom påverkan på sin omgivning är fabriken en stor utsläppare av koldioxid och många inom naturrörelsen hade helst sett att produktionen hade avslutats helt. 

Vi visste att vi kunde leverera våra produkter fram till december 2021, men sedan hade de tagit slut.

– Jag tror inte att allmänheten generellt förstod vilken total omställning av hela Sverige som samhälle ett stopp hade inneburit, säger Jan Johansson, ordförande för BEF, Bergsprängningsentreprenörernas förening. 

– Hade det blivit stopp hade de flesta infrastrukturprojekt som pågår stannat av helt och hållet. Fabriker, byggen av broar, sjukhus, allt hade blivit lamslaget. Och eftersom de allra flesta byggen innehåller någon form av bergarbete hade vår bransch förstås blivit väldigt påverkad, säger han. 

Jan Johansson, ordförande för BEF. Foto: Shutterstock, Privat

Enligt en konsekvensanalys av Byggföretagen riskerade 160 000 arbetstillfällen att försvinna under 2023 om produktionen inte fått fortsätta. 

– Flera andra stora utredningar, bland annat av SGU, Sverige geologiska undersökning, visade att det skulle vara direkt samhällsfarligt att stoppa produktionen. Även gruvindustrin skulle ha påverkats med tanke på hur sammanflätad deras produktion är med det övriga samhället. LKAB hade inte kunnat fortsätta sin flyttning av Kiruna, till exempel, fortsätter Jan Johansson och säger i samma veva att även om det fanns en oro i branschen innan Cementa fick till nya tillstånd tror han att de flesta räknade med att det skulle lösa sig. 

– Bara politikerna kom till insikt. Det skulle inte vara hållbart att lägga ner, konsekvenserna för Sverige skulle bli för stora, säger han. 

Måste värderas utifrån samhällsnytta

För att undvika en akut kris gav regeringen Cementa ett tillfälligt tillstånd på ett år att bryta den tillståndsgivna kalksten som fanns kvar i det tidigare tillståndet. 

Jag tror inte att allmänheten generellt förstod vilken totalt omställning av hela Sverige som samhälle ett stopp hade inneburit.

– Det gav oss ett andrum så att vi kunde göra en ny ansökan, ett ”bryggtillstånd” på fyra år som i sin tur skulle ge oss tid att förbereda en ny ansökan för ett långsiktigt tillstånd, säger Matilda Hoffstedt. 

Att det är ett enormt problem att cementproduktion släpper ut så stora mängder koldioxid, och att gruvindustrin i stort påverkar närliggande naturmiljöer, är hon den första att hålla med om. 

– Vårt sätt att leva har ett pris. Är det värt det? Det är en fråga vi alla måste ställa oss. Det ingrepp vi gör på naturen måste värderas utifrån vad vi får för samhällsnytta av det vi gör. Med tanke på att vi bygger hela Sverige utifrån våra täkter här i Slite fyller vår produktion ett mycket viktigt syfte. Hon fortsätter: 

– Det finns också aspekter kring beredskap och att Sverige är nära självförsörjande vad gäller ett av våra viktigaste byggmaterial. Verksamheten i Slite är numera en del av totalförsvarets civila del. Men produktionen måste självklart ske så hållbart och med så begränsad påverkan som möjligt. 

Ny ansökan på gång

Två år har gått sedan totalstoppet, ett år sedan de fick sitt bryggtillstånd. Under hösten kommer Matilda Hoffstedt och hennes kollegor i Slite att lämna in en ny ansökan om tillstånd, om ett längre bryttillstånd.

– Det har tagit tid att färdigställa ansökan eftersom vi behövt vänta in sommaren för att kunna göra fler undersökningar och tester. Vi har gjort injekteringar i berggrunden och ytterligare kunnat styrka att de metoder vi använder fungerar och är hållbara. Vi har lyssnat på våra myndigheter, analyserat varje inspel och bemött det, värderat och försökt besvara alla frågor som kan tänkas uppkomma, säger hon. 

Hon är optimistisk, men inser samtidigt att det kommer att krävas hårt arbete och fokus för att de ska få de tillstånd som behövs och för att Heidelberg Materials ska nå sitt mål: Att fabriken i Slite blir en av världens första cementfabriker som producerar cement med nettonoll koldioxidutsläpp redan år 2030. Med hjälp av koldioxidinfångning, så kallad CCS, dimensioneras nu den nya fabriken för att fånga in upp emot 1,8 miljoner ton fossil och biogen koldioxid årligen. Det motsvarar idag 4 procent av Sveriges utsläpp. Att CCS-anläggningen kommer på plats är därför, enligt Heidelberg Materials, en viktig pusselbit för att Sverige ska nå sina klimatmål. 

LÄS MER: Så ska Epiroc nå klimatmålen

– Att vi får ett långsiktigt bryttillstånd av kalkstenen, som är råvaran i vår produktion, är en förutsättning för att vi ska kunna göra klimatomställningen. Vårt mål är att fabriken ska bli en kolsänka i framtiden. Det i sin tur är en förutsättning för att svensk bygg- och anläggningssektor ska kunna bygga med cement och betong utan klimatavtryck i framtiden.

Heidelberg Materials anläggning i Skövde. Foto: Maria Karlsson

Fakta Heidelberg Materials Cement Sverige

 – Heidelberg Materials producerar cement i två fabriker, Slitefabriken på Gotland och Skövdefabriken. Slitefabriken tillverkar omkring tre fjärdedelar och Skövdefabriken tillverkar omkring en fjärdedel av den cement som används i Sverige.

– Verksamheten i Slite har idag tillstånd att bryta kalksten fram till 2026, efter det behövs ett nytt tillstånd. 

– Heidelberg Materials förbereder nu för att skicka in en ansökan i höst om ett längre bryttillstånd i Slite.

– De förbereder parallellt en ansökan om ett nytt fabrikstillstånd för att kunna ställa om Slitefabriken. Ansökan omfattar om- och tillbyggnad av den befintliga fabriken och hamnen, med en anläggning för avskiljning av koldioxid. Denna ska sedan transporteras bort och permanent lagras i berggrunden, där den så småningom återgår till att var bunden i berg igen (CCS – Carbon Capture and Storage). Ansökan om ett nytt fabriks- och anläggningstillstånd kommer lämnas in under våren 2024.

Exit mobile version