Per Lindberg – Epirocs nya vd återvänder till rötterna

0
Per Lindberg tar över som vd och koncernchef för Epiroc. Oavsett om han bygger hus eller organisationer är målet detsamma: en harmonisk och fungerande helhet som får människor att trivas.  Huset i Djursholm var om inte fallfärdigt, så i stort behov av renovering. Det avskräckte inte. Tvärtom. Per Lindberg och hans sambo slog till och han fick möjlighet att ägna sig åt ett av sina största intressen – att renovera hus. – Jag tycker om att renovera, bygga och se hur något nytt växer fram. Jag gillar att göra det grundligt, från början till slut, säger Per Lindberg, som snart kliver in som vd och koncernchef för Epiroc, det nya bolag som bildas när Atlas Copco delas i två delar i början av nästa år. Det finns beröringspunkter mellan jobbet och husintresset. I båda fallen handlar det om att bygga något och skapa en helhet som inte bara fungerar utan också gör att människor trivs, säger han. – Det är nödvändigt även när du bygger verksamheter och organisationer. Om du inte trivs på jobbet kommer du inte att prestera särskilt bra. Då ger inte heller helheten något bra resultat.

Per Lindberg kommer från Billerud-Korsnäs

Per Lindberg var den främsta kraften bakom sammanslagningen av Billerud och Korsnäs 2012, då som vd för Billerud och senare för det sammanslagna bolaget. Det samgåendet spelar faktiskt också en roll i att han tackade ja till erbjudandet om vd-rollen i Epiroc. – Man behöver ta ett antal beslut inom BillerudKorsnäs, bland annat kring sådant som rör organisationen – som till stor del är ett resultat av mitt arbete med sammanslagningen. Det är beslut som andra än jag måste ta. Jobbytet innebär inte minst för honom själv att en era tar slut. En era som inleddes för 16 år sedan med en jobbförfrågan från Jan Stenbeck.

”Jag kan bara göra mitt bästa”

Frågan var oväntad och det var inte heller alldeles självklart att Per Lindberg skulle tacka ja. Fram till den tidpunkten hade han arbetat som konsult inom främst fordonsbranschen, det erbjudna jobbet som vd för Korsnäs var något helt annat. Men han accepterade. Beslutet kom att forma honom både som person och som ledare. – Jag blev tvungen att förstå vem jag ville vara i rollen som vd och jag kom fram till tre saker: jag kan bara göra mitt bästa, jag måste vara mig själv och jag ska alltid tala sanning, berättar han. När Per Lindberg nu tar ytterligare ett steg i sin karriär gör han det med en nyfikenhet och hunger som inte går att ta miste på. Kanske har det att göra med att han får komma närmare sina rötter.

Per Lindberg: ”Epiroc har stora möjligheter”

Han är maskiningenjör från Chalmers och har ett stort intresse för verkstadsindustrin. Men främst handlar det om att han ser att det nya bolaget Epiroc har stora möjligheter att utvecklas i hög takt och utifrån egna villkor. – Med gruvverksamheten i eget bolag kommer ledningen och hela verksamheten att kunna fokusera hårdare för att kunna fatta snabbare och inte minst bättre beslut kring bolagets utveckling. En av de centrala delarna i utvecklingen handlar om digitalisering och automatisering. Per Lindberg beskriver hur gruvnäringen har upplevt att mineralkvaliteten har minskat gradvis under det senaste tiotalet år, och hur det har pressat produktiviteten och också tvingat ner allt fler aktörer under jord. – Inte minst i den utvecklingen är digitalisering och automatisering nödvändig för att öka produktiviteten, få upp tillgängligheten på utrustningen och samtidigt öka säkerheten i gruvorna. Även hållbarhetsfrågor är något som driver detta, säger han.

Nya affärsmodeller och samarbeten

Hur kunnig är han egentligen inom digitalisering och automatisering, efter 12 år som vd för en koncern som utvecklar och tillverkar förpackningsmaterial? – Det är ju inte jag som ska bidra konkret med tekniken. Jag ska se till att vi riktar in vår utveckling mot rätt typ av affärsmodell, se till att vi har de resurser som krävs och att vi skapar samarbeten med rätt aktörer på marknaden. Han förklarar att digitalisering inte bara handlar om teknik, att somliga delar av den utvecklingen också kräver nya affärsmodeller och nya typer av samarbeten. Samtidigt understryker han att det också under lång tid ”kommer att finnas en basaffär som rullar på och som vi måste ta hand om”. Huset i Djursholm är färdigrenoverat sedan flera år. Men intresset för att bygga och se det nya ta form och bilda en funktionell och stabil helhet finns kvar. Det intresset lär han få utlopp för i sin nya roll hos Epiroc.

Regeringen: Ska bli enklare att få tillstånd för gruvor

0
Regeringen vill göra det enklare och mer effektivt att söka tillstånd för gruvverksamhet. Det var ett av beskeden från Eva Lindström, statssekreterare vid näringsdepartementet, när hon talade vid Atlas Copcos luciaseminarium. Svensk industri, och kanske främst politikernas intresse för industrin, har hamnat i skymundan, anser Eva Lindström. – Vi har talat för lite om industripolitik i Sverige det senaste decenniet. Det är den verksamhet som byggt välståndet i landet och vi är övertygade om att industrin har en nyckelroll även framöver för att lösa globala utmaningar. Eva Lindström pekar på den förmåga till förnyelse och utveckling som finns även inom traditionella svenska industriföretag. Ibland lyfts frågan om varför det inte startas några nya stora industriföretag som Ericsson, Atlas Copco eller Volvo längre, men Eva Lindström vill vända på frågan. – Vi kanske istället ska fundera över hur det kommer sig att stora svenska företag överlevt så länge? Jag tror att det handlar om den innovationsförmåga de här företagen har visat genom åren.

Rusta för sämre tider

Att det går bra för Sverige just nu är tydligt. Eva Lindström nämner det faktum att vi rankas på sjunde plats bland världens mest konkurrenskraftiga länder och toppar flera andra listor. Högkonjunktur råder och mycket ser bra ut. Men hon menar att det är i sådana tider företagen bör tänka framåt. – I goda tider ska man rusta för framtiden och för att vara beredd att ställa om när sämre tider kommer. Vi ser att 80 procent av världens tillväxt kommer att ske utanför Europa år 2020. Sverige får fler konkurrenter även när det gäller kunskap och innovation, säger hon och tillägger: – Vi kommer att behöva springa snabbare och ställa om snabbare för att vara konkurrenskraftiga.

Globala utmaningar

Samtidigt finns stora globala utmaningar som klimatförändringar, demografiska förändringar och att säkerställa tillgång till hållbart producerade produkter och råvaror. Ett exempel på det sistnämnda är att regeringen har gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att analysera hur staten ska kunna stödja skapandet av en komplett produktionskedja i Sverige för det man kallar ”innovationskritiska metaller”. Det handlar om metaller och mineral som är avgörande för att moderna energi-, miljö- och teknikinnovationer ska fungera. Sådana som finns i elektronik, solceller, vindkraftverk och batterier.

Trög process för att söka tillstånd

En del i det kan vara att förändra hur det går till när företag söker tillstånd för gruvdrift, en process som de flesta upplever som väldigt trög. – Jag kan bara hålla med om den beskrivningen, tyvärr. Jag tror att många företag upplever att frågor bollas mellan Bergstaten, länsstyrelserna, regeringen, återremittering och så vidare. – Det här är något vi har fokus på och vi har en väldigt tydlig ambition att göra det enklare, mer effektivt och mer förutsägbart. Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att undersöka var i systemet trögheterna finns, men Eva Lindström nämner också ett generellt dilemma: – Tillväxtanalys pekar på en viss ängslighet hos de berörda myndigheterna – man är så oerhört angelägen om att ingen ska vara ohörd, inget underlag ska saknas. Ibland finns det en risk att man styrs av att inte vilja göra fel, istället för att säkerställa att man gör rätt.

Nygammal gruva på Tekniska museet gör succé

Tekniska museets gruva var en av de första utställningarna på museet. När den populära attraktionen invigdes på nytt i år fanns en simulator från Atlas Copco på plats. Tekniska museet i Stockholm öppnade 1938 och Gruvan var en av de första utställningarna. Än i dag, efter snart 80 år, är den en av museets mest populära attraktioner. Förra året helrenoverades utställningen i samarbete med Swemin, som är medlemsorganisation för företagen inom gruvbranschen, och i februari i år invigdes en rejält uppdaterad gruvupplevelse för en ny generation museibesökare. Syftet har varit att skapa en så verklighetstrogen gruvmiljö som möjligt.

Skjut en egen sprängsalva

Den spännande gamla delen med trånga, mörka gruvgångar finns kvar. I den nyare delen finns kontrollrum, fikarum, videoinstallationer, modeller och kartor – och möjligheten att fyra av en rejäl sprängsalva med knappar och spakar från ett sprängskåp som använts i Kirunagruvan. Där finns också en gruvsimulator som tagits fram av Atlas Copco. I simulatorns styrhytt får du själv spränga och lasta malm, allt paketerat som ett Minecraftliknande spel med dubbla skärmar – en fram och en bak. Ett spel som är pedagogiskt och enkelt även för de yngre besökarna. – Vi har satsat mycket på interaktivitet, att man ska få testa och prova. Besökarna ska inte behöva stå och läsa från vänster till höger, säger Lars Paulsson som är utställningsintendent på museet, och fortsätter:

Självklart med en gruva på Tekniska museet

– Folk älskar utställningen, de trivs här och tycker att det är kul. Kontrollrummet har blivit ett ställe där många hänger. Barnfamiljer kan vara här hur länge som helst. Farfar tittar på geologikartan och barnbarnen spelar spel. Han pekar på att gruvbrytning ibland kan vara ett kontroversiellt ämne, men tycker att den har en självklar plats i museet. – Gruvor är så fundamentala i teknikhistorien, det är så mycket som börjar där. Därför känns det som en väldigt väsentlig del av vår berättelse på Tekniska museet. – Vi vill att folk ska få en bild av gruvarbete och kunna skapa sin egen uppfattning. Vi försöker redovisa olika synsätt utan att vare sig försköna eller kritisera. Vi vill vara neutrala, som en mellanstadiebok.

Innovatör på LKAB fick Bergteknikpriset 2017

Anders Nordqvist, specialist inom gruvteknik vid LKAB, vann Bergteknikpriset 2017 som delades ut på Atlas Copcos luciaseminarium. Anders Nordqvist prisas för sin förmåga att kombinera kunskaper inom sprängteknik och digitalisering. ”Genom att kombinera djup kunskap inom sprängteknisk utveckling med intresset för det digitala landskapet har vinnaren kopplat ihop dessa två världar och utvecklat digitala applikationer för sprängteknik, vibrationsövervakning och mätning av markdeformationer.” Så löd första delen av den motivering som Lars Senf, vd för Mining and Rock Excavation Technique Sweden och för Atlas Copco Welltech, läste upp på scenen under företagets traditionella luciaseminarium i testgruvan under företagets kontor i Nacka.

Anders Nordqvist har jobbat på LKAB sedan 1988

När Anders Nordvist gjorde honom sällskap på scenen, var det en rörd pristagare som tog till orda. – Jag är stolt som en tupp, det här känns väldigt bra. Jag blev först väldigt förvånad när jag fick samtalet, men den känslan gick ganska snabbt över i ren glädje. Det här är en stor dag för mig. Anders Nordqvist har jobbat med forskning och utveckling i stort sett hela sitt yrkesliv, han började inom LKAB-koncernen 1988. Bland de applikationer han varit med att utveckla finns en programvara som hanterar grafiska presentationer av gruvbrytning, och en annan som hanterar data från markdeformationsmätningar. Bergteknikpriset instiftades 2003 och delas ut årligen. Prissumman är 100 000 kronor och den består av två delar.

Donerar vinstpengarna till Swebrec vid LTU

Ena delen är en donation på 80 000 kronor till ett eller flera utvecklingsprojekt inom bergteknik. Projekten ska bedrivas på svensk högskola, universitet eller företagsoberoende institution och resultaten ska vara offentliga. Den andra delen av priset är ett resestipendium på 20 000 kronor som får användas fritt av vinnaren. Anders Nordqvist kommer att stödja projekt vid Swebrec på Luleå Tekniska Universitet, LTU, men vilket eller vilka är inte klart. – Det lär handla om sprängteknik, men vi har inte bestämt oss helt än. Jag har tagit kontakt med Swebrec, men vi måste fundera lite. Eventuellt kan det bli aktuellt att stödja examensarbeten, säger Anders Nordqvist. Resan, den ska gå till Island. – Jag och min fru har väldigt länge velat besöka Island, men det har aldrig blivit av. Nu är det hög tid att göra slag i saken. Där finns mycket intressant geologi och spännande natur att titta på – och jag har hört att fisket ska vara bra, säger Anders Nordqvist med ett skratt.
 

Motiveringen för Bergteknikpriset 2017 lyder

Genom att kombinera djup kunskap inom sprängteknisk utveckling med intresset för det digitala landskapet har vinnaren kopplat ihop dessa två världar och utvecklat digitala applikationer för sprängteknik, vibrationsövervakning och mätning av markdeformationer. Många av applikationerna som vinnaren utvecklat används i dag i den dagliga driften, och har med tydliga visualiseringar och förståelse av dataanalys lett till ökade insikter och kunskaper inom området. Vinnaren har med sina projekt bidragit till förbättrat underlag för Forskning och Utveckling inom laddning & sprängning men på senare tid även brytningsteknik och skivrasbrytning.
 

SmartROC T35: ”Helt magiskt vad bra den borrar”

0
Hildings Bergsprängning har hanterat berg sedan 1957 och varit kunder till Atlas Copco nästan lika länge. Företaget har fyra SmartROC T35 i flottan. Borraren Joakim Ersson berättar om sina erfarenheter av riggen. Sedan SmartROC T35 och T40 lanserades har ett 60-tal maskiner använts i svenska förhållanden, sammanlagt handlar det om cirka 150 000 timmar på svenska berg, leråkrar och i höststormar. Varje år uppdateras maskinerna utifrån den erfarenhet och de insikter man får på fältet. I en bergtäkt utanför Tidaholm hittar vi Joakim Ersson. Han kör en SmartROC T35 utrustad med hålnavigeringssystemet HNS. Med HNS lokaliserar riggen automatiskt positionen för varje hål med perfekt precision och borrar med korrekt lutning och djup, vilket gör att mönstret inte behöver justeras utan borras enligt planen. Resultatet blir en lägre kostnad per borrmeter. – Det är helt magiskt vad bra den borrar. Riggen bara går, den säger aldrig stopp, och borrsjunket är helt fantastiskt. Dessutom är den pålitlig och tar sig fram bra, säger han.

Kund till Atlas Copco sedan 1960-talet

Hildings Bergsprängning är en firma med anor. Den startades 1957 av Karl-Bertil Hilding och ägs idag av sonen Patric Hilding. De första maskinerna från Atlas Copco köptes in på 1960-talet. Företaget utför i första hand krossnings- och sprängningsarbeten i bergtäkter och entreprenader. Atlas Copco SmartROC T35 på fältet Basen finns i Borås, men firmans 20 anställda tar jobb inom 50 mil från staden. För tillfället har man ett flertal uppdrag i Östergötland och Sörmland. Bland kunderna finns Svevia, Swerock och Borås Stad. Hildings Bergsprängning har använt SmartROC T35 sedan borriggen lanserades, Hildings fick den första levererad 2012, och idag har man fyra T35 i maskinparken. De används främst för uppdrag i bergtäkter, vanligtvis med borrkronor på 76 eller 89 mm. Att Joakim Ersson verkligen gillar SmartROC T35 går inte att ta miste på. Förutom borrningen lyfter han också fram ergonomin och den moderna interiören i hytten.

”SmartROC T35 är den bästa rigg jag kört”

När vi pressar honom att nämna något negativt säger han att den ”möjligen är lite stel i hydrauliken”. – Riggen är den bästa jag har kört – och det står jag för. Atlas Copco är så mycket längre fram i utvecklingen än allt annat och maskinerna är helt oslagbara för våra ändamål. Patrik Ersson på Hildings Sprängtjänst med SmartROC T35 Även den bästa utrustning behöver service ibland. När vi pratar med Joakim Ersson har han precis haft ett mekaniskt fel på riggen, något som löstes snabbt. – Jag ringde klockan tre på torsdag eftermiddag och klockan åtta på fredag morgon stod det en servicetekniker från Atlas Copco här. Servicen funkar jättebra i vårt område.

Maskiner från Epiroc borrar för Förbifart Stockholm

Epiroc är med och bygger Förbifart Stockholm. Företagets maskiner och servicelösningar är en stor del av Sveriges största infrastrukturprojekt som omfattar en total tunnelvolym om 5 980 000 m3. Trafikverkets projekt Förbifart Stockholm kommer bland annat att omfatta en av världens längsta tunnlar i stadsmiljö, med mer än 18 km under jord. Vissa partier kommer att gå så djupt som 60 meter. Tidplanen löper över tio år och man räknar med att bergjobbet kommer att ta mellan fyra och fem år. Tre av Epirocs samarbetspartners – Implenia, Subterra och Vianini – har vunnit upphandlingar om sträckorna Johannelund/Lunda, Sätra/Skärholmen samt norra och södra Lovön.

Valde lösningar från Epiroc till Förbifart Stockholm

Samtliga har valt maskiner och lösningar från Epiroc till sina delprojekt av Förbifart Stockholm, som tillsammans omfattar en total tunnelvolym om 5 980 000 kubikmeter. – Vi är stolta över att Epiroc har en viktig roll i Förbifart Stockholm som är ett av Sveriges mest avancerade infrastrukturprojekt. Vi är också tacksamma över förtroendet som våra samarbetspartners visat oss och våra lösningar, berättar Lars Senf som är vd för Epiroc i Sverige och Danmark. För entreprenörerna startade arbetet med tunnlarna under Stockholm hösten 2016, då med att bygga nya utfartsvägar och etableringsytor, leda om gång- och cykelbanor samt att spränga fram förskäringar till ramptunnlar och arbetstunnlar.

”Har en nära och personlig kontakt”

– Förbifart Stockholm växer fram med 10-20 m per vecka och front, som vi driver från två olika etableringar. Vi har valt Epiroc för att vi har en nära och personlig kontakt med deras servicesida, samt att Epirocs riggar är de enda som når normalsektionen i huvudtunneln på ett uppställ, berättar Jiri T Englén, tunnelchef Sverige på Implenia. Epiroc har tillsammans med Implenia, Vianini och Subterra arbetat fram olika lösningar för de olika sträckorna, eftersom varje projekt är unikt. Boomer E2, Boomer WE3, Meyco ME5, borrstål och skräddarsydda servicelösningar är några av de Epiroc-produkter och tjänster som är med och bygger Förbifart Stockholm
  • På den här sidan hos Trafikverket finns information om Förbifart Stockholm och upphandlingarna i projektet
(Illustration: Thomas Öhrling/Trafikverket)

Pajalagruvan – så ska den lyckas med nystarten

0
Verksamheten vid Pajalagruvan, som lades ned efter Northland Resources konkurs 2014, tas upp igen. Den här gången är de ekonomiska förutsättningarna bättre och affärsmodellen annorlunda, berättar platschefen Åsa Allan. Beskedet kom på en presskonferens i slutet av november: Gruvan i Pajala ska öppnas igen och verksamheten beräknas starta till sommaren. Bolaget Kaunis Iron, med före detta näringsministern Anders Sundström som styrelseordförande, har fått in cirka en halv miljard kronor från ett 80-tal investerare. Företaget ser goda möjligheter att lyckas med satsningen. – En stor skillnad jämfört med förra gången är att alla skulder är avskrivna. Northland Resources investerade stora belopp, medan vi startar som ett helt skuldfritt bolag. En annan anledning till att det kommer att gå bättre är att vi har en annan affärsmodell, med en mer flexibel och slimmad organisation, säger Åsa Allan som blir platschef för Pajalagruvan.

Från jättekonkurs till framtidstro

Pajalagruvan är en ovanjordsgruva för brytning av järnmalm. När den öppnade 2012 investerade dåvarande ägaren Northland Resources cirka 10 miljarder kronor. Men malmpriset dök och i slutet av 2014 hade företaget skulder på närmare 14 miljarder kronor. Konkursen blev en av de största i Sverige i modern tid. Åsa Allan flyttade 2012 till Pajala från Luleå för att jobba på Northland Resources. – Jag är geolog och har jobbat med prospektering, så det var spännande att få vara med och bygga upp något nytt. Vi hade en nybyggaranda som hette duga och det var en spännande arbetsplats. Nu får jag vara med och förhoppningsvis bygga upp de känslorna igen. När Northland gick i konkurs fick Åsa Allan jobbet som kommunchef i Pajala. En tjänst hon nu alltså lämnar för att återvända till gruvan. – Min utbildning, och min person, är inom gruvverksamhet och geologi. Jag har sett vad gruvan betyder och får nu en chans att bidra till en positiv utveckling för den här glesbygdskommunen.

Pajalagruvan är viktig för samhället

När gruvan var i drift avstannade befolkningsminskningen i Pajala. I vissa grupper, som bland 20-30-åringar, växte befolkningen. Något Åsa Allan beskriver som ”extremt viktigt” ur ett samhällsperspektiv. Just nu arbetar man med två spår. Dels det tekniska, att få anläggningen i drift och logistikkedjor på plats, och dels med att bygga organisationen och att rekrytera personal. Till skillnad från förra gången väljer Kaunis Iron att ha en liten organisation med 30-40 personer som ska jobba med gruvplanering, ekonomi, miljö och marknad. Övriga tjänster läggs ut på entreprenad. Och intresset är stort. – Jag får nästan dagligen telefonsamtal och mejl från personer som är intresserade. Både sådana som jobbade i Pajalagruvan tidigare och de som inte gjorde det, men är nyfikna på den här utmaningen.

”Testas och provköras”

Mycket av det som behövs för att återuppta verksamheten finns på plats, säger Åsa Allan. – När det gäller anrikningsverket är allt intakt, det måste bara testas och provköras innan det tas i drift. I maskinparken finns en del kvar, men vi måste komplettera. Hon understryker vikten av att ha samhället med sig. – Jag tycker att det känns väldigt bra att vår verksamhet har så stor acceptans i Pajala. Gruvdrift blir ofta kritiserad, på grund av den miljöpåverkan som finns, men vi känner ett stort stöd bland lokalbefolkningen och det lägger grunden för en långsiktig verksamhet.

Spara på soppan!

0
Diesel är en stor kostnad för många entreprenörer, så att välja en bränslesnål borrigg kan minska utgifterna rejält. Men hur mycket? Vi låter siffrorna för SmartROC T35/T40 tala.
  • 30 procent av den minskade bränsleåtgången är direkt kopplad till hur plattformen för de nya SmartROC-riggarna är utformad.
  • 20 procent ytterligare kan påverkas av hur operatören ställer in sin borrigg, eftersom energikrävande funktioner som spolning och dammuppsamling enkelt kan justeras.
  • 0,14 liter per borrmeter lyder rekordnoteringen som gör att norske Pål Klungland, med en SmartROC T35, i skrivande stund toppar listan över den mest bränslesnåla borrningen. Kolla på mostfuelefficient.com/leaderboard för aktuella siffror. Robert Sjöström på NCC ligger på plats 3.
  • 16 liter per timme – Atlas Copcos borriggar i SmartROC-serien drar minst bränsle i branschen i förhållande till och typ av rigg, i snitt 16 liter per timme, och har den lägsta bränsleförbrukningen per borrmeter du kan hitta.
  • 10 liter blir miljoner. Om du minskar bränsleförbrukningen med 10 liter per timme så sparar du 400 liter per arbetsvecka och 20 000 liter per år.På en femårsperiod har du minskat förbrukningen med 100 000 liter och sparat 1,3 miljoner kronor!

En av världens modernaste gruvor drivs av en gruvchef med grönt hjärta

0
När Jenny Gotthardsson började som miljösamordnare på Bolidens gruva i Garpenberg tänkte hon ge det nya jobbet ett år. Det var för 16 år sedan. I juni i år tillträdde hon sin nya tjänst som områdeschef för hela gruvan. Man skulle kunna tro att Jenny Gotthardsson kommer från en gruvarbetarsläkt. Hon är född i Adolfström, inte långt i från Bolidens tidigare gruva i Laisvall i Norrbotten. – Hela byn blev faktiskt till tack vare silvergruvan i Nasafjäll som öppnades på 1600-talet när Sveriges finanser skulle räddas efter 30-åriga kriget. En smälthytta togs i bruk i området som blev Adolfström, där smälte man silver från Nasafjälls silvergruva. Men mina föräldrar har aldrig jobbat i gruvan i Laisvall, utan är turistföretagare , berättar Jenny och visar in på sitt kontor, i ett nybyggt hus alldeles intill den nya laven och med utsikt över Finnhytte-Dammsjön. Hon har jobbat på Boliden i Garpenberg sedan 2001. Före det läste hon en magisterexamen i kemi och naturgeografi vid Umeå universitet och arbetade i Laisvallgruvan. Men för hennes blivande man Mikael, som hade flyttat upp från Göteborg till Umeå för Jennys skull, var det inte jätteroligt att hon jobbade i Laisvall och aldrig var hemma. – Vi var inne på att flytta till Halland eller Göteborg, men så fick jag jobb som miljösamordnare i Garpenberg. Det fanns fler jobbmöjligheter för Mikael här i Dalarna så vi bestämde oss för att ge det ett år och sedan flytta vidare.

Fått nya utmaningar

Så blev det alltså inte. Jenny gick vidare till en tjänst som personal- och miljöchef för gruvan och därefter anrikningschef. En anledning till att hon trivts bra är att hon hela tiden fått nya utmaningar. – När jag kom hit förberedde vi oss för att lägga ner verksamheten, det fanns malm ytterligare tre, fyra år. Sedan hittades ju den nya fyndigheten i Lappberget och den var större och rikare än allt vi brutit tidigare. Efter det har det följt väldigt många spännande år med en investering på 3,9 miljarder och bygget av det nya anrikningsverket, med många utmaningar. Att komma som ung och relativt nyutexad kvinna in i en mansdominerad industri tycker Jenny har varit en positiv upplevelse.
”Jag har trivts så bra här och jag har fått rätt utmaningar.”
– Jag var 25 år, brann för miljöfrågor och kom till ett av Sveriges mest metallpåverkade områden. Men det var en positiv upplevelse, kanske för att miljöfrågan blev så aktuell ungefär då, både i samhället men också i branschen. Det gjorde att det fanns gehör och intresse för det jag jobbade med, säger hon och fortsätter: – Jag har trivts så bra här och jag har fått rätt utmaningar.

”Handlar om att bygga relationer”

Genom åren har hon bland annat jobbat mycket med frågan om efterbehandling och användningen av alternativa material, till exempel rötslam. – Det handlade mycket om att skapa medvetenhet kring miljöfrågan, att spiller man något så kommer det ut förr eller senare. Det är ett långsiktigt arbete som också handlar om att bygga förtroendefyllda relationer med både närboende och myndigheter. Och framöver då? Jenny Gotthardsson ser inte att den stora utmaningen för Boliden Garpenberg ligger på världsmarknaden, ”det är ju ändå inget vi kan påverka”, utan i Garpenberg. Då handlar det främst om säkerhet, miljö och att säkra produktiviteten. – Jag har ju fortfarande ett grönt hjärta. Vi har till exempel köpt in ett batteridrivet gruvfordon som vi ska testa, det är jätteintressant med den här batteridriften som kommer och jag tror att det kommer att hända ganska mycket inom det området framöver. Dels får vi en effektivare energianvändning med minskat koldioxidutsläpp, men det ger också bättre luft i gruvan utan avgaser. Men det är batteritiden som är den stora knäckfrågan, vi ska utvärdera och ta ställning till hur vi ska göra. När det gäller säkerheten jobbar Boliden Garpenberg på flera plan. Dels med automation med hjälp av underleverantörer som Atlas Copco. – Förutom miljövinsterna så ökar det också driftsäkerheten och produktiviteten. Men vi har mer kvar att göra. En viktig del av samarbetet med våra underleverantörer är att tillsammans driva utveckling som kan öka säkerheten och ta bort riskfyllda moment, säger Jenny Gotthardsson.

En av världens modernaste gruvor

Men också med digitalisering, bland annat har alla som jobbar på området på sig en tagg med gps-koordinater som gör att man snabbt kan se var alla befinner sig om olyckan skulle vara framme. Och så har företaget ett uppsatt mål om noll olyckor om året. – Vi skriver händelserapporter på allt, det kan vara allt från att man har klämt ett finger till att man slår i huvudet. Det kanske inte var så farligt just den gången, men det hjälper oss att se var, när och hur olyckor kan inträffa, berättar Jenny Gotthardsson. Med anläggningen som byggts upp kring det nya anrikningsverket räknas Boliden Garpenberg som en av världens modernaste gruvor. Samtidigt är den en av världens äldsta, ny forskning från Umeå universitet visar att det pågick malmbrytning i Garpenberg redan under tidigare järnålder. Gruvan är därför, tvärtom vad man tidigare trott, mycket äldre än Falu Koppargruva. Vilken bild tror du att allmänheten har av gruvindustrin? – Jag tror inte att så många faktiskt vet hur det är i dag. Att det är en modern och miljömedveten arbetsplats med många spännande yrken – det tror jag inte att många känner till. En del av vårt framtida arbete handlar om att försöka förändra den bilden för att kunna locka fler att jobba hos oss.

Fakta Jenny Gotthardsson

Ålder: 41 år. Bor: Västerby utanför Hedemora. Karriär: Magisterexamen i kemi och naturgeografi från Umeå universitet. Har arbetat inom Boliden sedan år 2000, först vid Laisvallgruvan och sedan 2001 i Garpenberg, där hon varit såväl miljöchef som personalchef innan hon blev anrikningschef och nu områdeschef. På fritiden: Umgås med familjen, min man och tre barn, att åka till mina gamla hemtrakter och bland annat köra skoter. Gillar att träna, gärna på längdskidor.

Skanska bygger tunnelbana i New York – i komplext jätteprojekt

I januari invigdes en ny tunnelbanesträcka på Manhattan i New York. Ett jätteprojekt där entreprenören Skanska använde riggar från Atlas Copco. Second Avenue Subway har beskrivits som ett av de mest komplexa tunnelprojekt i hjärtat av en av världens mest tätbefolkade städer. Projektet planerades för första gången redan på 1920-talet men har upprepade gånger skjutits på framtiden, på grund av allt från finanskriser till världskrig och politisk oenighet. Den nya tunnelbanelinjen blir 8,5 kilometer lång, när den väl är färdigbyggd, och går från Hanover Square på downtown Manhattan upp till 125:e gatan, längs Manhattans östra sida. Arbetet påbörjades våren 2007 och i januari i år invigdes den första etappen. En av många entreprenörer i projektet var Skanska som tillsammans med Traylor Brothers fick i uppdrag att skapa två arbetsschakt och en grotta däremellan som sedermera skulle hysa en av stationerna.

Skanska valde FlexiROC och Boomer

Skanska valde maskiner från Atlas Copco för det krävande jobbet: borriggen FlexiROC T30 R, två Boomer E2 C tunnelborriggar och utrustning för betongsprutning från Atlas Copco MEYCO. Arbetet inleddes med att skapa ett schakt på 10 x 7 meter där FlexiROC T30 R kom till god användning. Tack vare riggens kompakta form kunde operatörerna rotera riggen inom det mycket begränsade utrymmet och borra spränghålen. Dessutom gjorde den väl tilltagna bomräckvidden att riggen inte behövde flyttas så ofta. Damm var ett stort problem, men man lyckades begränsa det tack vare dammkontrollenheten i FlexiROC T30 R. En annan stor utmaning var att ett höghus vid 83:e gatan behövde stöttas innan schakten kunde grävas ut. – Det var nära ögat många gånger. Vi tvingades se upp för ledningar och rör och täcka in precis allt i sprängmattor. Vissa salvor var inte större än två gånger två meter, säger Tom O’Rourke som var Project Manager hos Skanska. Efter att har borrat spränghålen hissades FlexiROC-riggen upp till marknivå, för att sedan sänkas ned igen efter att salvan skjutits och schaktet rensats. När schaktet var klart sänktes tunnelriggen ner, men det visade sig att det inte fanns plats att placera en Boomer E2 C i rätt vinkel, så en mindre Boomer TD1 togs in för att vidga schaktet först.

”Väldigt tajt på vägen ner”

När det var gjorts användes Boomer E2 C till att borra merparten av de spränghål som krävdes för att kunna flytta 140 000 kubikmeter berg, Att få ner tunnelriggen i schaktet var inte enkelt. – Det var väldigt, väldigt tajt på vägen ner. Nästan så att färgen skavdes av. Personalen visade verkligen sin skicklighet när de fick riggen på plats, säger Atlas Copcos säljare Joe Mela som fanns på plats. Med Boomer E2 C väl på plats gick borrningen sedan helt enligt planerna. Berget bestod av skiffer och granit och var lättborrat. Borrhastigheten låg på cirka tre meter per minut. Arbetet pågick i treskift, fem dagar i veckan, och under hela projektet fanns servicetekniker från Atlas Copco på plats. Dag som natt. – Supporten vi fick från Atlas Copco var helt otrolig. Deras personal var med oss hela vägen. När vi behövde hjälp, fick vi hjälp. De blev en del av teamet, säger Gary Almeraris, Project Executive Manager hos Skanska.

”Det här har ingen gjort tidigare”

HALLÅ DÄR … Andreas Haugerud på Bohus Bergsprängning som har skapat ett 22 meter djupt sänkschakt och en sju meter lång tvärtunnel i Röda Sten i Göteborg. Schakten gjordes helt utan sprängning, istället användes en vajersåg från Atlas Copco.

När det regionala bolaget Gryaab behövde en evakueringstunnel till sin befintliga tunnel i Röda Sten i Göteborg, gick uppdraget till Bohus Bergsprängning.

Schaktet blev 22 meter djupt. Mellan sänkschaktet och Gryyabs tunnel togs en sju meter lång tvärtunnel fram, med måtten 2,5 gånger 2,8 meter. Utan att någon sprängning alls gjordes.

Fick välja en sprängfri metod

– Tvärtunneln fick inte sprängas. Vibrationer kunde skada känslig utrustning i den befintliga tunneln. Av den anledningen och med tanke på omgivningen, här finns en kaj som är populär sommartid, föreslog vi för kunden att hela projektet skulle utföras med sprängfri metod, säger Andreas Haugerud som är Bohus Bergsprängnings platschef vid Röda Sten.

Projektet liknar inget annat som Bohus Bergsprängning gjort tidigare. Eller någon annan heller.

– Att driva nedåt bredvid en tunnel och sedan skapa en tunnel i sidled, bara genom att såga, det har ingen gjort tidigare vad vi vet, säger Andreas Haugerud.

Vajersågen Speedcut 100 gjorde jobbet

Roger Johansson, vd för Bohus Bergsprängning, är nöjd med hur projektet har fortlöpt.

– Vi har gjort många sänkschakt förut, men brukar alltid spränga. Så det här var ett ovanligt jobb för oss. Arbetet tog ungefär sex månader att slutföra och det har flutit på bra hela tiden. Det var många snäva snitt att göra och man måste tänka till, men det har gått väldigt bra.

Enda problemet under arbetets gång var att berget inte höll ihop som väntat när bitarna skulle lyftas upp. Fler – och mindre – bitar fick lyftas, vilket tog lite längre tid än planerat.

För projektet använde Bohus Bergsprängning vajersågen SpeedCut 100 från Atlas Copco. Företaget har två sådana vajersågar i maskinparken.


Fakta SpeedCut 100

Marknadens snabbaste vajersåg med diamanttråd skapar en perfekt jämn yta på blocket och klarar att kapa både vertikalt och horisontellt samt nära marknivån i syfte att uppnå en jämn botten.

Sörmlands Brunnsborrning borrar med COP W4

0
Sörmlands Brunnsborrning fick tidigt prova den nya sänkborrhammaren COP W4. Företagets erfarenhet, efter ett års testande, är att hammaren är pålitlig, lättjusterad och ger rejäla besparingar. Söderlänna Säteri ligger naturskönt inbäddat bland hagar och ekbackar söder om Strängnäs. Knotiga gammelträd sträcker sig mot hösthimlen intill Lännasjön den här dagen i början av november när Stefan Andersson och Tommy Ackermo från Sörmlands Brunnsborrning borrar för bergvärme. En gammal kombibrunn ska ersättas av en ny bergvärmepump.

Sörmlands Brunnsborrning fick testa

I arbetet används bland annat den nya sänkborrhammaren COP W4 från Atlas Copco. En produkt som Sörmlands Brunnsborrning tidigt fick vara med att testa och som man nu uppskattar mycket. – När vi började använda COP W4 blev det en riktig puff framåt. Vi tycker att det är den största förbättringen av hammare som vi har upplevt, säger Per Swartling som är vd för företaget.

”COP W4 slår tidigare hammare med hästlängder”

Per Swartling nämner två olika exempel, med olika kompressorer, där resultatet med COP W4 överträffat både egna förväntningar och Atlas Copcos beräkningar. – I ett fall använde vi en provhammare på 35 bars tryck och fick en borrsjunkning på i snitt 60 meter per timme och en dieselförbrukning på 1,9–2,0 liter per borrad meter. Det slår tidigare hammare med hästlängder, säger Per Swartling och fortsätter: – Ett exempel som är nästan mer intressant är att vi med en mindre kompressor, ett tryck på 25 bar, fick en produktionshastighet på 40-45 meter per timme, vilket faktiskt är den siffra som Atlas Copco uppger att man kan räkna med på 35 bars tryck. Jag tror att Atlas Copco valt att vara lite försiktiga och det kan nog vara smart, men våra resultat överträffar prognoserna. Dieselförbrukningen låg på 1,5-1,6 liter per borrmeter när den mindre kompressorn användes, vilket för Sörmlands Brunnsborrning har inneburit en besparing på 0,8–1,0 liter diesel per tremetersstång som används i borrningen.

Kan spara mycket på dieselförbrukningen

Bränsleförbrukningen är viktig för Per Swartling, han tittar mer på den än på borrhastigheter. – Exakt hur många meter per timme vi borrar är inte det viktigaste, ofta viker vi ändå en dag för ett jobb som det här. Men dieselförbrukningen är en överhängande kostnad som vi kan spara mycket på. När vi borrar två 190-metershål, som vi gör här, ligger dieselkostnaden på mellan 7 000 och 10 000 kronor. Det är mer än våra lönekostnader för jobbet, säger han. Han lyfter också fram hammarens pålitlighet. – Vi har väntat under hela testperioden på att något ska gå sönder, men inget har hänt. Inga sönderslagna borrkronor eller fotventiler, inga störningar alls. – Personalen vill inte ha någon annan hammare, de känner sig trygga med COP W4. Hammaren är lätt att justera in i berget och vi har märkt att vi inte behöver vakta maskinen lika mycket för att justera motortryck och mothåll som tidigare.

Fakta / Sörmlands Brunnsborrning AB

Grundades: 1991 Antal anställda: 8 Kontor: Flen Uppdrag: Främst bergvärmeborrning och värmepumpsinstallation, men just nu även mycket vattenbrunnsborrning.

”Kan sänka kostnaderna med 30 procent”

0
CASE. Hallstahammars Sprängtjänst har tre riggar, varav en är en SmartROC T40. Vd Fredrik Smeds berättar om företagets erfarenheter av den bränslesnåla riggen. SmartRoc T35 och T40 är världens mest bränslesnåla borriggar i sin klass. De är dessutom ergonomiska, säkra och enkla att underhålla. Hallstahammars Sprängtjänst har använt en SmartROC T40 i drygt två år. – En sak som vi har märkt är att bränsleförbrukningen har sjunkit rejält jämfört med tidigare. Vi brukade ligga på 25 liter per timme, nu är vi nere på 15 liter per timme, säger vd Fredrik Smeds.

”Högre produktivitet och färre stopp”

Hela systemet i SmartROC T40 är skapat för att minska energiförluster, utan att påverka produktiviteten och kvaliteten på arbetet. – Vi har minskat bränsleförbrukningen utan att kompromissa med kvaliteten på borrningen. Hålen blir väldigt raka och fina. Vi har högre produktivitet och borrar fortare med färre stopp än tidigare. Vi är mer ute på berget och borrar, helt enkelt. SmartROC T40 har förbättrad ergonomi i hytten, flerfunktionsspakar, och en instrumentpanel baserad på ikoner, som är lätt att lära sig. Jämfört med liknande borraggregat på marknaden har SmartROC T40 också 50 procent färre slangar och 70 procent färre kopplingar, vilket minskar risken för läckage. Hydraulventiler och elektriska moduler är lätt åtkomliga. Sammantaget gör det att riggen är enkel att underhålla. – Om vi bytte ut alla våra riggar mot en SmartROC skulle det innebära att personalen fick mer tid att göra det dom ska, att borra, säger Fredrik Smeds och fortsätter: – Vi skulle få färre stopp och kunna använda personalen bättre. Rent ekonomiskt tror jag att vi kan sänka våra kostnader med 30 procent om vi byter ut alla våra riggar mot SmartROC.  

Jämställdhet i gruvbranschen – mycket mer finns att göra

0
Jämställdhet i gruvbranschen har undersökts av forskare vid Luleå Tekniska. Resultatet visar att det går framåt, även om mycket finns kvar att göra. Könsfördelningen i gruvbranschen har blivit något jämnare. För tio år sedan var andelen kvinnor i produktionen 5 procent, 2014 var siffran närmare 15 procent. – Men jämställdhet handlar om så mycket mer än siffror, påpekar Eira Andersson som är forskare inom Genus och Teknik vid Luleå Tekniska Universitet.

Projekt som undersöker jämställdhet i gruvbranschen

Eira Andersson är även koordinator för projektet Nordic Mining and the SEARCH for Women som undersöker jämställdhet i gruvbranschen. Vad beror den jämnare fördelningen på? – Gruvindustrin har blivit bättre på att marknadsföra sig mot kvinnor och satsar mer på sina kvinnliga anställda med exempelvis karriärplanering, medarbetarenkäter och nätverk för ledande kvinnor. – Intressant är också jämställdhetsåtgärder som berört män och manlighet. Finns det en machokultur som motverkar jämställdhet? – Ja, till viss del. Det är därför viktigt att systematiskt arbeta med kulturfrågor och normkritik. – Förbud mot sexistiska kalendrar, uppmaning om längre pappaledighet och ett ökat fokus på säkra samarbeten istället för machojargong är exempel på genomförda satsningar. Något annat hinder du vill nämna? – Den ökande outsourcingen i branschen påverkar jämställdheten. De som hyrs in är nästan uteslutande män från små eller medelstora företag, eller från den mansdominerade byggsektorn. – Även konkurserna i Dannemora och i Northland var negativa för jämställdheten, eftersom företagen hade satsat på nya målgrupper och många kvinnor hade rekryterats.

Implenia tar sig in i Sverige – tunnel för tunnel

I mitten av oktober 2016 gjorde Implenia de första sprängningarna i företagets del av Förbifart Stockholm. Ett jättejobb väntar, räknat i både tid och berg. Och nykomlingen hoppas på mer. När schweiziska Implenia i december 2014 köpte upp det tyska byggföretaget Bilfingers division för infrastrukturprojekt, Bilfinger Construction, var det uttalade målet att vinna stora projekt i Tyskland och Skandinavien. Genom förvärvet av Bilfinger Construction skaffade man sig en meritlista med stora och komplicerade svenska uppdrag som delar av Citybanan i Stockholm, sträckor på Norra länken och Malmö Citytunnel. Resultatet kom snabbt. Nio månader efter affären, i augusti 2015, tog Implenia hem projekt FSE 403 för bergtunnlar i Johannelund i Förbifart Stockholm, ett kontrakt värt cirka 2,1 miljarder kronor. Ett år senare fick man även kontrakt på den intilliggande, mindre, tunnelsträckan i Lunda. Ett nytt avtal med Trafikverket värt ytterligare en halv miljard kronor. – På mindre än två år gick vi från noll kronor till 2,6 miljarder kronor på den svenska marknaden, konstaterar en nöjd Jiri T. Englén som är tunnelchef i Sverige på Implenia.

”Spränga tunnel i tre år”

Under Vinsta i nordvästra Stockholm byggs den del av Förbifart Stockholm som går från Mälaren under Grimsta, Hässelby, Vinsta och Kälvesta och fram till Lunda. – Vi kommer att spränga tunnel i mer än tre år och jobbet som helhet tar fem och ett halvt år, säger Jiri T. Englén. Att Förbifart Stockholm är ett projekt av enorma proportioner inser man när han berättar om storleken på det här delprojektet som är ett av förbifartens sex större tunnelkontrakt. – Vi ska flytta 1,5 miljoner fasta kubikmeter tunnelberg bara i Johannelund! Det är lika mycket som hela Södra länken och mer än Citybanans 1,1 miljoner kubikmeter. Till det ska läggas delprojektet i Lunda där en halv miljon fasta kubikmeter tunnelberg ska bort. Sammanlagt två miljoner kubikmeter, eller nästan två citybanor alltså. Arbetet inleddes i början av hösten med att bygga nya utfartsvägar, etableringsytor, leda om gång- och cykelbanor och spränga fram förskärningar till ramptunnlar och arbetstunnel. Den riktiga tunneldrivningen ska precis starta när Bitz gör ett besök i mitten av oktober, efter en kortare försening. – Vi gick på en zon i Johannelund, som inte var känd. Bergtäckningen för ena ramptunneln skulle bli för dålig för att kunna driva tunnel i på ett säkert sätt. Nu har vi flyttat tunnelpåslaget en liten bit längre fram, säger Englén. Implenia ska spränga 5,2 kilometer huvudtunnel, 3,7 kilometer ramtunnlar och med övriga räddningstunnlar och sidoutrymmen sammanlagt mer än 14 kilometer tunnel. Tunneln kommer på sin djupaste plats, under Lambarfjärden, att gå ner till 70 meter under markytan.

Nöjda med avtalet med Atlas Copco

Implenia har köpt sex borriggar av Atlas Copco för projektet, både Boomer WE3 C30 och nya varianten Boomer WE3 C40 med bergborrmaskinen COP 4038. – Det här är första skarpa läget för COP 4038, första försäljningen och första gången vi går live med den på en arbetsplats. Det är en bergborrmaskin med väldigt bra borrsjunk, säger Anders Hellgren som är försäljningsingenjör på Atlas Copco. – Jag ser fram emot att börja jobba på allvar nu när tunneldrivningen kommer igång och det är kul att samarbeta med Jiri, säger han. – Även om jag kanske är lite krävande, replikerar Jiri med ett skratt och lägger till: – Jag är väldigt nöjd med vårt avtal med Atlas Copco, men jag önskar att jag kunde ha haft Atlas Copco som helhetspartner och bara behövt ha med Anders att göra. Tyvärr saknas några delar som hade krävts för ett helt projekt, till exempel injekteringsutrustning och betongsprutningsutrustning för nordiska förhållanden.

Ser en god framtid för Implenia

Jiri T. Englén ser positivt på framtiden för Implenia i Sverige och i Stockholmsområdet. Han ser ett tioårsperspektiv med olika tunnelprojekt framför sig. Efter Förbifarten hoppas han och Implenia på att få vara med och bygga de nya tunnelbanesträckor som är beslutade. Kanske den från Akalla till Barkarby. När vi hälsar på i Vinsta är det fortfarande tidigt i projektet, på plats finns 23 tjänstemän och ett tjugotal kollektivanställda Som mest kommer man att vara ungefär 150 kollektivanställda samtidigt, i båda delprojekten. – Jag har anställt en kärntrupp av bergarbetare som jag litar på och tagit in många unga och hungriga människor. Jag är 43 bast och en av de äldsta här, och det är riktigt skoj att ha det så. Implenias projekt i Johannelund och Lunda ska vara avslutade 2021. Invigningen av Förbifart Stockholm är planerad till 2026.

Fakta / Implenia

  • Entreprenör inom bygg och infrastruktur, men fokus ligger på komplexa infrastrukturprojekt.
  • Schweiziskt bolag med huvudkontor i Dietlikon nära Zürich.
  • Har ca 6 700 anställda i koncernen, varav 700 i Skandinavien.
  • Omsatte cirka 30 miljarder svenska kronor 2015.
  • Skandinaviska huvudkontoret finns i Oslo.

Agne Ahlenius på Zinkgruvan: ”Jag har gruvan i blodet”

0
Som ny vd för Zinkgruvan Mining har Agne Ahlenius ett stort fokus på människor. Både i företaget och i samhället kring gruvan. Agne Ahlenius gillar att vara nära. Han gillar människor. Och han har gruvan i blodet. När han tog över vd-stolen på Zinkgruvan Mining AB i september var det självklart för honom att också byta bostadsort. – Det är sån jag är helt enkelt. Jag vill bo nära jobbet och jag vill bo i samhället som gruvan är en del av. Det är viktigt för mig, berättar han. Han kommer till ett välmående bolag. Under 2015 producerade man mer malm och zink än någonsin och utvecklingen visar inga tecken på avmattning. Men, påpekar han, det sker inte av sig självt. – Det är ju ett resultat av att Lundin Mining, som äger gruvan, satsat på utveckling i olika former och visat ett stort förtroende genom att göra investeringar. Nu ska vi fortsätta det arbetet, konstaterar Agne Ahlenius.

Behov av nya prospekteringar

För att kunna behålla konkurrenskraften i framtiden ser han ett särskilt stort behov av att göra ytterligare prospekteringar. Den malm som bryts idag ligger förhållandevis djupt, ner mot 1300 meter och när man går allt djupare ökar förstås både komplexiteten i verksamheten och kostnaden för att driva den. – När vi kan säkerställa ett större tonnage kan vi också göra investeringar som höjer produktiviteten ytterligare i hela verksamheten, säger han och tillägger att det förvisso redan pågår ett stort projekt som höjer produktionen med tio procent och beräknas vara klart i mitten av 2017. Förändringsprojekt är något annat som Agne Ahlenius tycker om. Under sina 30 år i gruvbranschen har han blivit bra på att driva sådana. Han understryker att även om Zinkgruvan inte står inför några stora omdaningar måste man hela tiden leva med ett öppet sinne och följa med i utvecklingen, ibland driva den. – Det handlar ju inte om att underkänna det som har varit tidigare utan om att ta tillvara på ny teknik och anpassa sig efter nya förutsättningar som råder på marknaden. Gör vi inte det kommer vi inte att kunna vara konkurrenskraftiga på längre sikt, säger han. När han beskriver sig själv som en öppen, tillgänglig ledare är det lätt att tro honom. Han ter sig inte som typen som fattar beslut i stängda rum. Han gillar att prata, han gillar att lyssna. Det är också en av nycklarna till varför han är bra på att få med sig folk i förändringar.

”Behöver ta vara på erfarenhet”

– Jag vill få folk att se möjligheterna i det nya och då krävs det också att vi är ute och pratar med människor. Där finns också mycket erfarenhet som är värdefull för oss och som vi behöver ta vara på, säger han och tillägger att han själv försöker vara ute i verksamheten så mycket som möjligt. – Genom att vara ute i organisationen mycket kan jag förhoppningsvis bli sedd som en förebild för andra så att vi kan behålla och kanske ännu mer utveckla en öppen och transparent stämning i företaget. Han har inga särskild knep för att nå ut till de ca 370 anställda. Men intranätet används flitigt och han är också med på så många möten och träffar som möjligt med olika grupper inom företaget, där man går igenom status för verksamheten och olika projekt. Just detta, att hålla alla informerade om vad som händer inom företaget är alldeles väsentligt för att kunna driva utveckling, påpekar han. – Vi människor är ju normalt ett vanedjur och tycker i grunden inte alltid om förändringar. Därför behöver man förklara varför de behövs och sedan hålla folk informerade om vad som sker. Att människan inte gillar förändringar gäller knappast Agne Ahlenius själv. Han har bytt bostad många gånger under sin karriär. När han lämnade rollen som platschef på Björkdalsgruvan utanför Skellefteå och flyttade med sin hustru Carmen till Zinkgruvan – som orten där gruvan ligger också heter – gjorde han det inte bara för att komma nära arbetsplatsen. Han vill som sagt också vara en del av samhället. – Gruvan påverkar ju oss som bor här, på både gott och ont. För mig är det viktigt att verkligen förstå hur det är att bo här, säger han. – Vi driver också flera projekt som stöd för det sociala livet i samhället och då särskilt i närområdet kring gruvan och i Askersunds kommun. Vi är ju beroende av människorna och vill att de ska trivas.

Fakta / Agne Ahlenius

Ålder: 53 Bor: Med hustrun Carmen i ett hus i orten Zinkgruvan Karriär: Utbildad bergsingenjör från Luleå Universitet. Jobbat ca 30 år inom gruvbranschen. Har haft ledande positioner inom Boliden under ca 15 år och även arbetat i Spanien och Mexiko. Närmast kommer han från rollen som vd för Björkdalsgruvan. På fritiden: Tycker om att vara ute i naturen och uppskattar särskilt ”trollskogarna”, som han kallar dem, kring Zinkgruvan.

Spel från Educatesmart ska ge säkrare gruvor

0
Educatesmart är namnet på en ny satsning på datorspelsliknande utbildning för bland annat gruvbranschen. Virtuella världar, som utformas efter verkliga miljöer och situationer, ska öka motivationen och göra inlärningen lättare och roligare. Glöm föreläsningar, vita tavlor och kursmaterial i bokform. Nästa gång du går en säkerhetsutbildning kanske du gör det i en virtuell miljö. Fördelarna är många, menar spelutvecklaren Matti Larsson. Skydds- och säkerhetsutbildningar är en grundbult inom all industriell verksamhet, inte minst i gruvbranschen. Men sättet vi lär oss på kan vara på väg att förändras radikalt.

”Du har inte tråkigt när du spelar”

– Skillnaden mot traditionell utbildning är att du inte har tråkigt när du spelar ett spel. Det finns ingen risk att du tänker på annat eller somnar på lektionen, säger Matti Larsson som menar att den stora fördelen med den spelliknande kursen är att deltagarna utbildas i bekanta, om än virtuella, miljöer. – Du lär dig att se fel och misstag som det ser ut på plats och när du sedan kommer tillbaka till jobbet, då känner du igen dig. Du ser om någon har gjort något man inte ska, men också om något görs på rätt sätt. Vi kan lätt ”skinna om” och byta hjälmar och kläder så att allt känns bekant. Idén till Educatesmart kommer från gruvindustrin. Matti Larsson, som är spelutvecklare och vd för Umeåföretaget Zordix, blev kontaktad av experter på gruvsäkerhet som undrade om man inte kunde göra en utbildning i spelform.

Educatesmart är ingen simulator

– Jag gick igång på det direkt. Tiden är mogen. Interaktivitet är något naturligt för de flesta och det finns inte längre någon rädsla för skärmar och spel. Dessutom är tekniken mogen, vi kan skapa inspirerande miljöer i full 3D och visa med hög detaljnivå ur olika vinklar. Educatesmart är ingen simulator, utan en utbildning som kan köras på pc, mac eller i mobiltelefon och surfplatta. Precis som i ett spel kan man spara och fortsätta när man har tid, vilket gör allt mer motiverande. Spelet har testats på ett 50-tal gruvanställda, finns översatt till 12 olika språk, och visades på gruvmässan PDAC i Toronto i våras. – Vi fick väldigt bra feedback från de kanadensiska gruvbolagen och det är en stor marknad som lockar. Men vi vill gärna börja med de svenska gruvföretagen, säger Matti Larsson.

COP W4 – sänkborrhammaren som sänker kostnaden

0
COP W4, en helt ny sänkborrhammare, har utvecklats under tre års tid. COP W4 är framtagen för vatten– och energiborrning och kan sänka dina kostnader på mer än ett sätt. Ingen annan sänkborrhammare har utvecklats och testats så grundligt som COP W4. Innan ingenjörerna fick gå till ritbordet tillfrågades kunder om vilka krav de har på en hammare som ska användas för geoenergiborrning – och supportärenden som kommit in till Atlas Copco genom åren analyserades. För att vara säkra på att produkten lever upp till högt ställda krav har kunderna varit med och samlat in den största mängd data som Atlas Copco någonsin har sammanställt i ett produktutvecklingsprojekt av en ny sänkborrhammare för vatten- och energiborrning. För att ytterligare säkerställa att sänkhammaren ska bli så effektiv och pålitlig som möjligt, borrades mer än 250 000 borrmeter under testperioden.

COP W4 ger lägre kostnader per borrmeter

– Tack vare att vi samarbetade med ett femtontal olika borrentreprenörer under testfasen, kunde vi finjustera hammaren till perfektion, säger Pavel Vedeneev som är Product Line Manager på Atlas Copco Secoroc. Resultatet av den noggranna produktutvecklingen blev en sänkborrhammare som på flera sätt kommer att sänka kostnaderna per borrmeter: högre produktivitet, längre livslängd på både sänkborrhammare och sänkborrkronor, och lägre dieselförbrukning. – COP W4 har visat en ökning av produktiviteten jämfört med existerande sänkborrhammare på marknaden, vilket gör att hålen kan borras snabbare. Den sänker också dieselförbrukningen, säger Pavel Vedeneev.

Enklare att göra service på

Att hammaren har färre delar gör att den är enklare både att använda och göra service på. Det är den enda sänkborrhammare för geoenergiborrning, som kan byggas om med en så kallad ekonomisats utan att tappa i produktivitet. Då används hammarens inre delar en gång till och bakstycke, foder och chuck byts ut. COP W4 lanserades i Sverige i slutet av mars i år och hittills har fler än 500 hammare nått marknaden. – Det är fantastiskt vilken genomslagskraft COP W4 har haft. Vi är verkligt glada och stolta att kunna erbjuda våra kunder en kanonprodukt som ger flera fördelar för våra kunders affärer, säger Marcus Österberg som är Product Specialist Rock Drilling Tools på Atlas Copco.

COP W4 har …

  • Högre produktivitet än befintliga produkter på marknaden.
  • Längre livslängd på sänkborrhammare och på sänkborrkronor.
  • Lägre dieselförbrukning.

Powerbit – nya borrkronor med kraft

0
Powerbit är det passande namnet på Atlas Copcos nya sortiment av borrkronor. De ger både hög livslängd och bra borrsjunkning. Powerbit gör att man kan klara av fler borrmeter än tidigare innan det är dags för första slipningen. – Powerbit ger färre stopp i borrningen, vilket i sin tur kommer att göra väldigt mycket för produktiviteten, säger Pierre Coulon, produktlinjechef för topphammarborrning på Atlas Copco Secoroc.

Powerbit har starkare stål

Powerbitkronorna har förbättrad stålkropp, där stålet är starkare tack vare en förändrad värmebehandling. Det påverkar alltså slipbehovet positivt, men ger även borrkronan en ökad livslängd. – Ett starkare stål minskar också risken för ”popouts”, att stiften längst fram på kronan lossnar. En annan nyhet är formen på stiften på vissa Powerbitkronor: de som tidigare skulle ha haft semiballistiska stift har nu försetts med trubbnosstift.* – Trubbnosstiftet har mer hårdmetall än ett traditionellt stift och mer hårdmetall på rätt ställe. Det innebär såväl bättre livslängd som längre slipintervall. Med det nya stiftet ligger också en större yta av stiftet an mot berget, vilket ger en bättre borrsjunkning. Samtliga stift på de nya Powerbitkronorna får en patenterad Enduro Extra-behandling. Behandlingen ger stiften en hårdare och segare yta som gör att de varar längre, speciellt under tuffa förhållanden.

Passar alla typer av berg

Första omgången Powerbitkronor är anpassade för ovanjordsborrning i alla typer av bergsformationer, som vid arbete i stenbrott och inom anläggningsindustrin. De passar även vid pallborrning i ovanjordsgruvor och några av kronorna kan användas vid produktionsborrning under jord. Det kommer också att bli lättare att välja rätt krona beroende på vilken typ av berg man har. – Vi reducerar sortimentet, eftersom det inte är något självändamål att ha en brett utbud. Det är viktigare att ha färre kronor som är anpassade till de reella behoven. *Det finns även Powerbitkronor med sfäriska respektive fullballistiska stift.

Fakta / Powerbit

  • Starkare stål tack vare förbättrad värmebehandling.
  • Enduro Extra-behandling ökar stiftens livslängd.
  • Nya stift av Trubbnostyp för bättre borrsjunkning och längre slipintervall.
  • Nya stiftplaceringar gynnar livslängd och borrsjunkning.
  • Större spolhål med förändrad position.
  • Nydesignade retrac-kronor minskar vikten.

Norvik – NCC flyttar 10 miljoner ton berg när ny hamn byggs

Startskottet har gått för Stockholm Norvik, den nya godshamn som ska byggas utanför Nynäshamn. En av entreprenörerna är NCC som har två olika delprojekt inom den stora infrastruktursatsningen.
Mälardalsregionen växer snabbt och kräver en effektiv och hållbar transport av varor från omvärlden. Samtidigt blir fartygen som transporterar godset allt större. Det är huvudskälen till att den nya hamnen Stockholm Norvik nu börjar byggas. Projektet har varit omdiskuterat. Konstruktionen skulle egentligen ha börjat redan 2006 då Stockholm stad fattade beslutet om den nya hamnen. Nu, efter tio år av överklaganden från främst markägare i närheten, har Högsta domstolen gett klartecken och arbetet inledes i mitten av september. Stockholm Norvik byggs för att kunna ta emot både containerfartyg och rullande gods. Hamnens rejält tilltagna vattendjup gör att den kan ta emot de större fartyg som trafikerar Östersjön. Fullt utbyggt upptar hamnområdet en yta på hela 44 hektar och NCC är en av de stora entreprenörerna i projektet. Företaget bygger i egen regi en logistik- och företagspark i direkt anslutning till hamnen, och hoppas kunna locka företag med närheten till hamn, vägar och storstad. Samtidigt utför NCC markarbeten i samarbete med Stockholms Hamnar, i ett uppdrag som värderas till cirka en halv miljard kronor över två och ett halvt år. För några veckor sedan påbörjades arbetet med infrastruktur, bergarbeten för järnvägsanslutning, och hamnplan. – Omkring 10 miljoner ton berg ska sprängas loss och kommer att användas för utfyllnad på markområden i det som blir den nya hamnen, samt som utfyllnad i havet för skapande av nya ytor för hamnplan och kajer, säger Carina Angarth som är projektchef Norvik på NCC Infrastructure. Byggtiden för Stockholm Norvik Hamn är tre till fyra år, sedan kan hamnen ta emot sina första fartyg. I nästa nummer av magasinet Bitz bjuder vi på ett långt reportage om Stockholm Norvik och NCCs roll i projektet.

Fakta/Stockholm Norvik Hamn

  • Ligger fem mil från Stockholm
  • Effektiva anslutningar till väg och järnväg
  • Kan hantera 500 000 containers per år
  • Klarar 200 000 fordon med rullande gods per år
  • Får sju kajlägen och totalt 1 400 meter kaj
  • Vattendjup på 16,5 meter gör att hamnen kan ta emot stora fartyg

Simba S7 – möt borriggen som lirar biljard

0
Vem i gruvan är bäst på biljard? Kanske är det nya Simba S7. Produktionsborriggen med så hög precison att den klarar även de svåraste stötarna. Sedan 1960-talet när Atlas Copco lanserade den första modellen i sin serie Simba produktionsborriggar, har den varit känd för sin pålitlighet och tuffhet. Idag har Simba utvecklats till en fullt automatiseringsfärdig produktionsborrigg med precision i världsklass. – Konceptet är en kombination av det befintliga styrsystemet RCS, det integrerade vinkelinstrumentet och programvaran för automatisering. Tillsammans gör de att riggen kan anpassa sig efter bergets egenskaper och borra med hög precision, säger Mikael Larslin som är Product Manager för Simba S7. När Simba S7 nu lanseras, görs det med en film där maskinen försöker klara av en av världens svåraste biljardsstötar, The Butterfly Shot. Tror du att den klarar stöten? Kolla på filmen så får du se. Att maskinen är fullt förberedd för automatisering innebär att produktiviteten kan öka i de gruvor där den används. Exempelvis behöver inte borrningen avbrytas vid skiftbyten eller under raster. – Våra mätningar visar att vi kan öka produktiviteten med upp till tio procent med Simba S7 tack vare automatisering, säger Mikael Larslin. Men det är inte allt. Den nya riggen bjuder också på säkerhetsförbättringar, exempelvis automatiskt borrstopp som förhindrar olyckor och säkerställer god säkerhet både för personal och maskin. – Simba S7 ökar flexbiliteten samtidigt som den skapar en operatörsvänlig arbetsmiljö. Det här är ingenjörskonst, precision och automatisering kombinerat i en och samma maskin. p Produkten är verkligen en ”game changer”, säger Mikael Larslin.

Malmberg Borrning – geoenergi ger många nya uppdrag

0
Malmberg Borrning har bråda dagar. Allt fler upptäcker fördelarna med geoenergi och företaget har så många uppdrag att man beställt ny utrustning och rekryterar mer personal. Paul Åberg ökar trycket. Han borrar efter geoenergi och ska ner till 80 meter. Vi är i skånska Viby utanför Kristianstad där det finns massor av vatten i berggrunden och geologin är svår med ömsom hårda, ömsom mjuka sediment. Nya kompressorn DrillAir Y35 från Atlas Copco får bekänna färg. För ganska precis 150 år sedan, den 7 april 1866, fick smeden Jöns Mattisson-Malmberg sitt gesällbrev och startade en smedja i Yngsjö, som ligger knappt två mil från där vi står. Det ses som startpunkten för MalmbergGruppen. Man kan ju undra vad Jöns hade tänkt om han hade sett dagens monsterutrustning.

Malmberg Borrning ingår i MalmGruppen

MalmbergGruppen, som fortfarande har sitt huvudkontor i Yngsjö, är i dag ett miljöteknikföretag – Cleantech, med ett hippare namn – som arbetar med vattenrening, biogas, geoenergi och borrning. Företaget har även en verksamhet som sysslar med miljöhantering i form av spolning och slamsugning. Företagsgruppen är organiserad i tre delar: Malmberg Water AB, Malmberg Borrning AB och Malmberg Miljöhantering AB. Gruppen har 180 medarbetare och omsätter knappt 600 miljoner kronor. Sara Malmberg, utbildad civilingenjör på KTH, är vd för Malmberg Borrning och tillsammans med sin bror Erik Malmberg den femte generationen i familjeföretaget.

Malmberg Borrning går för högtryck

På Malmberg Borrning, där geoenergin ingår, är man överhopade med jobb. – Begreppet geoenergi börjar bli känt och när fastighetsägarna insett att de både kan spara pengar och bidra till en mer hållbar miljö har det blivit jättestort, säger Sara Malmberg. Tekniken kan användas till att både värma och kyla flerbostadshus, kontorsbyggnader, sjukhus och andra större fastigheter. Malmberg Borrning har bland annat byggt anläggningar åt Arlanda Airport, Masthusen i Malmö och Västberga logistikcentrum i Stockholm. Malmberg Borrning har så pass mycket att göra att företaget har beställt ytterligare ett brunnsborrningsaggregat WellDrill 3063 och en högtryckskompressor DrillAir Y35 som ska levereras nu under våren.

Växt med lönsamhet

Sara Malmberg berättar att försäljningen för hennes ansvarsområde har ökat från drygt 30 miljoner kronor år 2013 till förra årets bokslut som stannade på 90 miljoner. – Trots den här kraftiga expansionen lyckas vi hålla lönsamheten uppe. Baksidan av myntet är att alla i företaget har arbetat lite för mycket under en period. – Det är lätt att det blir så när man jobbar i medvind och alla triggas i gång och tycker det är roligt. Men nu håller vi på att rekrytera personal för att få en mer rimlig situation, säger Sara Malmberg. Sverige som marknad räcker inte riktigt till när det gäller större projekt för geoenergi, biogas och vattenrening. Därför har MalmbergGruppen sökt sig utomlands med egna kontor i Danmark, Storbritannien, Tyskland och Litauen. Runt 60 procent av företagets verksamhet utgörs i dag av export. För att bli ännu mer attraktiva på exportmarknaden har företaget börjat jobba med färdiga moduler när det gäller både geoenergi och biogas. Moduler som enkelt kan skeppas i väg utomlands. – När det gäller geoenergi bygger vi enheter som kan dockas på energibrunnarna och kopplas till ett befintligt värme- och kylsystem. Biogastekniken är inrymd i en container.

Bygger energimoduler själva

De färdiga energimodulerna bygger företaget själva i verkstaden i Yngsjö, där ett femtiotal personer är anställda. I Viby, där vattnet forsar runt våra gummistövlar, är tanken att det ska installeras en mindre modul, en Malmberg enerGeo. Huset som ska uppföras är på knappt 600 kvadratmeter och ska innehålla sex lägenheter. För detta krävs två borrhål som går ner på 80 meters djup. Här i Viby blir det ett så kallat öppet system, vilket innebär att man plockar ut energin i en värmeväxlare direkt ur grundvattnet. Värmeväxlaren är sedan kopplad till en värmepump. Malmberg jobbar även med vad som kallas slutna system, där man för ner slangar i borrhålen. I det slutna systemet har man sedan en köldbärare som cirkulerar och tar med sig energi ur berggrunden. – Det här är en liten anläggning. I Malmö har vi just fått en order på ett projekt som innebär att vi ska borra femtio hål ner till 300 meters djup. Där är det trångt mellan husen, men den smidiga borriggen och kompressorn från Atlas Copco gör att vi får plats, säger Sara Malmberg.

Garpenberg ökar produktiviteten med fjärrstyrning

0
Garpenbergsgruvan tar steget in i framtiden. Det första borriggen med fjärrstyrning testas just nu och inom ett par år ska alla riggar vara automatiserade. I december förra året installerades den första utrustningen för fjärrstyrning av borriggar i Bolidenägda Garpenbergsgruvan. Nu testas funktionerna och snart får gruvan fler automatiserade riggar. – Vi har installerat fjärrstyrning på ett produktionsaggregat, Atlas Copco Simba ME7, än så länge styr vi den från ett kontrollrum ovan jord via WLAN-systemet, säger Gunnar Nyström som är gruvchef i Garpenberg. Vad händer härnäst? – I början av april får vi en till Simba ME7 som är utrustad med fjärrstyrning från fabrik, då kommer vi att kunna köra två maskiner från samma kontrollrum, och i september får vi en tredje. 2018 levereras ytterligare en maskin och då har vi fjärrstyrning på hela vår park och kan köra alla Simba ME7 från samma kontrollrum. Varför satsar ni på fjärrstyrning? – För att öka produktionen. Fjärrsstyrning gör att vi bättre kan utnyttja de timmar gruvan måste vara utrymd på grund av skjutning. När hela systemet är på plats handlar det om fem timmar per dygn. Ser du några andra fördelar? – Arbetsmiljömässigt är det en stor skillnad. Vi kommer bort från riggen och får sitta i kontrollrummet vid ett höj- och sänkbart skrivbord istället för att jobba vid maskinen. Hur ser du på det fortsatta jobbet med automatisering? – Jag hoppas att vi på Boliden tillsammans med Atlas Copco kan fortsätta att jobba för att optimera fjärrstyrningen, till exempel när det gäller kronbyten och syltrörsautomatik. <!– –>

Flexibel lastbil för brunnsborrare

En smart lastbil för borrarens behov, som rymmer all utrustning och har lastväxlat flak, det är resultatet av ett ganska oplanerat samarbete mellan Atlas Copco och Scania. De bästa idéerna är ofta de som kommer spontant, som en aha-upplevelse mitt i vardagen. Så var det för Marcus Larsson, Global Account Manager för International Fleet Sales, på Scania. – För ett år sedan hyrde vi en vanlig vit Scania-lastbil i samband med ett event och lastade på en kompressor från Atlas Copco. Då insåg vi att man måste kunna göra något bättre av det här, som ett helhetskoncept tillsammans med Atlas Copco. Embryot till idén hade funnits tidigare, men ingen hade riktigt tagit tag i det. En arbetsgrupp på Scania tog tillsammans med Atlas Copco Welltech fram konceptet med en lastbil som rymmer allt en brunns- eller energiborrare kan behöva: kompressor, borraggregat och borrverktyg – och med ett lastväxlat flak som gör lösningen extremt flexibel. – Du behöver ingen trailer och lastbilen måste inte stå kvar under hela borrningen. Du lyfter av flaket med kompressorn och borrutrustningen på, sedan kan du använda lastbilen till att hämta mer utrustning. Eller använda bilen till helt andra jobb, eller hyra ut den medan borrningen pågår, säger Marcus Larsson. Vad händer just nu? – Vi arbetar med att validera specifikationerna och med att ta fram ett erbjudande som kan ge mervärde till kunderna. Exakt hur det ska utformas är inte riktigt klart än. På bilden ser ni ett exempel på hur det kan se ut. Lastbilen är lastad med Atlas Copcos nya högtryckskompressor DrillAir Y35 och brunnsborraraggregatet WellDrill 3062. Kompressorn drivs förresten med en motor från, du gissade rätt, Scania.