Så används Epirocs maskiner i praktiken

Assar Isho, Årsta Berg & Bygg: ”Hade jag stått en meter längre fram hade jag inte haft en chans”

0

Text Johanna Paues Darlington

Sprängledaren och borraren Assar Isho är extremt fokuserad när han jobbar, vill helst inte tänka på något annat än arbetet som ska göras. För att han är målinriktad – men också för att han själv har upplevt hur snabbt en olycka kan hända. 

Han stod och borrade i en tunnel till det som skulle bli Citybanan när det hände. Plötsligt gick motorn till rotortilten sönder. Matarbalken tappade trycket, snurrade runt ett helt varv och kom i en rasande fart mot honom.  

Assar Isho har inte blivit avskräckt, trots den där incidenten i början av karriären. Foto: Kjell B Persson

– Som tur var stod jag lite för långt bort för att den skulle träffa mig. Hade jag stått en meter längre fram hade jag inte haft en chans, säger Assar Isho. 

Då var han bara 19 år och hade precis inlett sin karriär i bergbranschen, och incidenten har påverkat honom sedan dess. 

– Den där dagen har fastnat. Jag tänker på den ofta och det fick mig tidigt att förstå att man inte kan slappna av på jobbet. Hur snabbt och lätt det kan hända en olycka om man inte är med. 

Brandman förstahandsvalet

Assar Isho är bara 33 år men redan senior i branschen. Han gick Nackademins utbildning för arbetsledare inom anläggning, väg och berg och det var under praktiken på Årsta Berg & Bygg som han fick upp ögonen för bergsprängning. 

– Jag hade egentligen tänkt bli brandman, men eftersom jag inte hade körkort kom jag inte in på utbildningen. Så Nackademin var andrahandsvalet. Men jag tyckte att bergsprängning var roligt,  fick sommarjobb på Årsta Berg & Bygg och när utbildningen var klar blev jag anställd. Sedan dess är jag kvar, säger han. 

Som sprängarbetsledare har man ett stort ansvar. Det är så Assar Isho vill ha det. Foto: Kjell B Persson

Visst har tanken på att starta eget kommit till honom några gånger, men då har han pratat med sin chef, Pierre Goliats, och så har han blivit erbjuden något som gjort honom motiverad att vara kvar. En ny arbetsuppgift, ett spännande uppdrag eller någon kurs.

– Så länge jag får fortsätta utmanas och utvecklas är jag nöjd här, säger han och berättar att han just nu jobbar som sprängarbetsledare på stora byggen.

– Det är mycket ansvar, men jag gillar det. Det är så man utvecklas, säger Assar Isho. 

”På större byggen är det otroligt viktigt att vi verkligen jobbar tillsammans.”

Flydde kriget

Även om det har blivit mindre borrning med åren händer det fortfarande att han borrar, och han har under åren kört många olika maskiner. 

– Jag har borrat med allt från de mindre maskinerna till D3, eller SmartROC T30 som den heter idag och D5, alltså dagens SmartROC T35. Favoriten nog D3:an. Men det kan bero på att jag kört den mest, säger han och berättar om ”Kamelen”, den första D3:an han körde, och sedan den andra, ”Flygande mattan”. 

Ett arbetslag är aldrig starkare än den svagaste länken. Därför är det viktigt att alla i laget känner sig motiverade. Foto: Kjell B Persson

– Det var kollegorna som döpte dem, inte jag! Men det är lite kul, tycker jag, säger han och berättar att namnen kommer av att han är från Irak. 

– Jag kom hit med min familj när jag var 13. Vi flyttade på grund av kriget. Jag har inte så många minnen från när vi flydde, men jag minns att det var tufft att komma hit. Till ett nytt land och ett nytt språk. Samtidigt är det så mycket bättre här än i Irak, så det är bara att tacka och ta emot för att jag fick möjligheten, säger han. 

Nya mål varje dag

Som sprängarbetsledare är den största utmaningen att få ihop arbetslaget, få alla att känna sig motiverade och jobba efter samma mål. Morgonmötena är heliga, enligt Assar Isho. 

– Det är där jag kan snacka ihop oss så att vi blir ett lag. På större byggen är det otroligt viktigt att vi verkligen jobbar tillsammans. Vissa gånger är det svårare än andra, jag kan ju inte räkna med att alla tänker som jag och är lika målinriktade, men oftast går det bra, säger han. 

Assar Isho sätter nya mål varje dag och jobbar stenhårt efter dem. Foto: Kjell B Persson

För målinriktad är han, om det råder inga tvivel. Assar Isho ställer höga krav både på sig själv och på sina medarbetare. Varje dag innebär ett nytt mål som ska nås och Assar Isho är fokuserad på att lyckas.

– Det gör tyvärr att jag är urusel på att vara social på jobbet. Det kliar verkligen i hela kroppen när folk vill prata om privata saker under arbetstid. Jag vill ju nå målet för dagen, jobba på! Bara för att vi hade en bra dag igår innebär det inte att vi kan ta det lugnt idag, säger han men medger i samma veva att kraven på att nå målen ibland kan bli lite väl stora. 

– Vissa dagar går det ju åt skogen, så är det ju bara. Men då får man ta ett steg tillbaka och tänka ”Okej, det gick inte som jag ville, men vad kan vi prioritera nu och vad kan vi skjuta på?”.

Tänka nytt

Varifrån han fått sitt driv och sitt fokus vet han inte riktigt. Kanske har det med att göra att han tidigt i livet, i ett nytt land och med ett nytt språk, fick plocka fram arbetshästen i sig.  

– Kanske. Men jag är också den yngsta av fyra bröder och har inte varit familjens lillprins på något sätt, snarare tvärtom. Jag har verkligen fått kämpa mig fram i familjen, haha! 

Assar Isho säger själv att han är en associal arbetskamrat, däremot är han en riktig arbetshäst. Foto: Kjell B Persson

Vad han gör om tio år vet han inte, även om chanserna är stora att han är kvar i bergbranschen. I alla fall om han fortsätter att utvecklas och utmanas. 

– Jag älskar att arbetet aldrig upprepar sig! Man måste hela tiden tänka nytt. Och jag har massor kvar att lära på berget. Man blir väl aldrig fullärd? Planen framåt är att jag ska fortsätta vara ödmjuk och ställa höga krav på mig själv – så får vi se vart det leder mig. 

Fakta Assar Isho

Ålder: 33 år

Bor: I Stockholm 

Familj: Fru och två döttrar, 2 månader och 2 år. 

Arbetar: Som sprängledare och borrare på Årsta Berg & Bygg. 

Bästa lärdom: Du blir aldrig fullärd! 

Fritidsintresse: Att titta på fotboll. Talang

Så ska Epiroc nå klimatmålen

0

År 2025 ska hela underjordsportföljen finnas i utsläppsfria versioner. Fem år senare även hela ovanjordsportföljen. Kommer Epiroc att nå sina klimatmål? Absolut, säger vd och koncernchef Helena Hedblom.

Text: Johanna Paues Darlington

Det är lätt att sätta höga klimatmål, inte lika lätt att faktiskt nå dem. Särskilt när de åtgärder som krävs för att lyckas är komplexa och till stor del beroende av yttre faktorer som en fungerande infrastruktur, kompetensförsörjning och att kunderna faktiskt efterfrågar utsläppsfria maskiner. Något som inte varit någon självklarhet – fram tills nu.

– Hållbarhet har hamnat mycket högre upp på agendan inom industrier runt om i världen. Våra lösningar efterfrågas mer än tidigare och vi för helt andra samtal nu än före pandemin, säger Helena Hedblom, vd och koncernchef för Epiroc.

Hon berättar att nästan alla kundmöten hon har nu på ett eller annat sätt handlar om elektrifiering.

Epiroc samarbetar med den svenska gruvindustrin inom elektrifiering och automation. Foto: Epiroc

– På de internationella mässor jag besöker är det ju ofta kundmöte efter kundmöte, ibland uppemot tjugo på raken. Det ger en ganska bra koll på vad bolagen generellt har på sina agendor. Tidigare har det varit Kanada, Norden och Australien som lett den här transformationen, men nu pågår den överallt, säger hon.

Underjordsportföljen först

Längst har Epiroc kommit med sitt underjordssortiment. Något som är naturligt ur ett affärsperspektiv då gruvbolagen bland annat kan spara stora pengar på att slippa ventilera ut dieselångorna ur underjorden. Epiroc har sedan många år samarbeten med exempelvis LKAB och Boliden som båda har höga ambitioner vad gäller hållbarhet. Samarbetena har bidragit till att hela den svenska gruvindustrin ligger i framkant i världen vad gäller elektrifiering, automation och digitalisering av gruvor.

”samtidigt som vi bygger nya eldrivna maskiner utvecklar vi också konverteringskit som kan uppgradera dieselmaskiner till att få en elektrisk drivlina”

– Än så länge är majoriteten av vår försäljning fortfarande dieseldrivna maskiner. Men det börjar ta fart för elektrifierade maskiner nu, även globalt, vilket är jättekul. Kunder inom gruvindustrin som tidigare har köpt kanske två eldrivna maskiner för att testa tekniken köper nu i stället hela flottor, säger Helena Hedblom.

Samarbeten vägen framåt

Ett annat mål Epiroc har är att utsläppen från deras sålda maskiner totalt ska sänkas med 50 procent senast 2030.

– Det är förstås en kombination av att våra dieseldrivna maskiner ska bli mer bränsleeffektiva och att vi ska sälja mer eldrivet, säger Helena Hedblom.

Helena Hedblom. Foto: Kristina Sahlén

Även utsläppen från tillverkningen av maskinerna måste minska radikalt framöver och som ett led i det byggs nu den första maskinen någonsin av helt fossilfritt stål i Epirocs fabrik i Örebro. Ett samarbete mellan Epiroc och SSAB, inom ramen för SSAB:s HYBRIT-projekt.

– Det kommer att dröja innan det går att göra i stora volymer, men det är ju jätteroligt när vi inom svensk industri kan samverka för att bygga hållbara värdekedjor. Vi har ett liknande samarbete med batteriföretaget Northvolt, säger Helena Hedblom.

LÄS MER: Så stora är batterierna i gruvmaskiner: krävs 5 Tesla

Här kan Sverige dessutom göra mycket nytta bara genom att visa att det går, menar hon.

– Även om det också utomlands pratas om samarbeten industrier emellan händer det inte så mycket. Det som vi gör här i Sverige är helt unikt och något vi verkligen ska berätta om för resten av världen. Inte minst är det roligt att visa att det finns två dimensioner i det – genom att samarbeta kan vi både skapa goda affärsmöjligheter och göra något som är bra för världen, säger Helena Hedblom.

SmartROC T35 den första batteridrivna ovanjordsriggen i fält. Foto: Epiroc

– Och samtidigt som vi bygger nya eldrivna maskiner utvecklar vi också konverteringskit som kan uppgradera dieselmaskiner till att få en elektrisk drivlina. För att klara våra mål kan vi inte bara luta oss mot nymaskinsförsäljningen, vi måste adressera det från flera håll. Annars kommer det att gå för långsamt, fortsätter Helena Hedblom.

Kompetens måste på plats

Ovanjord då, hur går det där? Inte lika fort framåt. Att gå över till elektrifierade borriggar på en bergtäkt utan några elkablar i närheten är lättare sagt än gjort. Men det pågår en hel del intressanta projekt även på den fronten. Under hösten 2022 har Epiroc i samarbete med Skanska testat den första batteridrivna ovanjordsriggen i fält, en SmartROC T35.

Men trots många knutar kvar att lösa är den största utmaningen inte tekniken och infrastrukturen utan att få till rätt kompetens på rätt plats.

– Gruv- och infrastrukturindustrin kommer att förändras i grunden under åren som kommer. Det är en sak att utveckla tekniken, men sedan måste den fungera också. Det måste finnas personal som kan få tekniken att leverera 24/7 på väldigt avlägsna platser i världen. Att bygga den kompetens som behövs är svårt, säger hon.

LÄS MER: 7 innovationer som kan komma att förändra din vardag på berget

Få med sig människorna viktigast

Svårt, men inte omöjligt. I alla fall inte om industrin som helhet lyckas få den unga generationen att se vilken spännande bransch gruv- och infrastrukturindustrin faktiskt är. Inte minst nu, i klimatomställningstider.

Fler ingenjörer behövs, menar Helena Hedblom. Foto: Epiroc

– Ska vi fortsätta ligga i framkant måste vi lyckas attrahera fler ungdomar till ingenjörsyrket. Vi på Epiroc måste bygga upp våra resurser lokalt runt om i världen. Ju fler kompetenscentra vi har, desto mindre sårbara blir vi.

Trots utmaningarna är Helena Hedblom övertygad om att Epiroc kommer att klara sina klimatmål.

– Tekniskt sett har vi de flesta lösningarna redan. Nu handlar det om hur effektiva vi kan vara i att göra omställningen tillsammans med våra kunder. Till syvende och sist är det ju en förändringsresa med människor involverade.

5 tillfällen då mänskliga faktorn kan riskera ditt liv på berget

0

Epirocs borrmästare Stefan Löfdahl listar fem tillfällen då den mänskliga faktorn kan vara livsavgörande.

Text: Matilda Lann

Det är ingen hemlighet att det är en tuff miljö på berget, svår terräng och kraftig lutning är inte ovanligt. Men inte sällan är det den mänskliga faktorn som orsakar olyckor.
– Det här med säkerheten är jätteviktigt. Det första du ska tänka på är din egen säkerhet när du jobbar, och sen att inte utsätta andra för fara, säger Stefan Löfdahl.

”tyvärr har det hänt att människor avlidit. Jag vet två fall där man har fastnat i rotation och inte klarat livhanken”

När det gäller borrare handlar det ofta om klämskador, belastningsskador, hanteringsskador eller skador som uppkommer av maskiner i rörelse. Även hantering av borrör kan leda till skador. Lyckligtvis är det få olyckor som får dödlig utgång.
– Men tyvärr har det hänt att människor avlidit. Jag vet två fall där man har fastnat i rotation och inte klarat livhanken, säger Stefan Löfdahl.

”Planera arbetet och undvik snabba infall”, menar Stefan Löfdahl. Foto: Epiroc och Peter Ossman

För att undvika att utsätta sig själv eller andra för onödig risk kan det vara bra att fundera över några situationer som lätt kan eskalera och leda till olyckor.

Stefan Löfdahl: 5 saker du ska undvika för att minska olycksrisken

1. Dålig start på dagen

Den mentala inställningen du har när du kommer till jobbet kan påverka dig mer än du kanske tror.
– Upplevde du en riktigt dålig omkörning på väg till jobbet som du irriterar dig på? Var det stressigt vid lämning på förskolan? Om du är irriterad och frustrerad kommer det att påverka dig i ditt arbete. Försök att skapa en rutin varje morgon för att komma in i rätt mentala tillstånd där du skakar av dig det som hänt tidigare.

2. Trötthet

Det är inte ovanligt att borrare jobbar långa dagar under skiften. Många är lediga fredagar och då blir det i stället mastiga pass resten av veckan. Varken hjärnan eller kroppen i övrigt mår bra av att arbeta långa perioder utan uppehåll.
– Det är många timmar på jobbet och du ska vara alert hela tiden. Det gäller att ta dina raster så att du får tillbaka energin och orkar jobba så långa dagar. Är du inte utvilad är det lätt att olyckan är framme.

3. ”Ska bara”

Hur många olyckor har inte hänt när man ”ska bara”? Något ska lösas i farten och du vill bara få det överstökat.
– Olyckan är ofta framme när du ska göra något lite snabbt. Du ska bara gå och byta borrkrona, eller bara hoppa ner från en hytt och landar på en isfläck. Planera arbetet och undvik snabba infall.

LÄS MER: Så vänder du en skitdag på berget

4. Slarv med utrustningen

Ett stort misstag är att inte ha koll på utrustningen. Säkrare maskiner och ökad automatisering har förvisso lett till färre arbetsolyckor. Men det gäller samtidigt att du som operatör vet hur säkerhetsutrustningen på riggen fungerar.
– Ha som rutin att kolla att de olika säkerhetsfunktionerna på riggen fungerar: nödstopp, brandutrustning och skyddsburen runt mataren som ska förhindra att du fastnar. Se också till att du inte har en massa lösa föremål i hytten, som borrkronor, termos och radiolåda, som kan knocka dig om riggen skulle välta.

5. Stress

Forskning visar ett tydligt samband mellan stress och arbetsplatsolyckor. En för hög arbetsbelastning påverkar både kroppen och psyket. Du vill bara bli klar lite snabbt, du jagar borrmeter eller har en kund som ligger på om att jobbet måste bli klart. Att låta sig påverkas av stress kan bli farligt.
– Stress är väldigt dåligt. För att undvika stress så se till att ha en god planering, alltid ligga steget före innan det blir panik. Finns allt tillgängligt för jobbet som ska göras? Behöver du beställa grejor eller göra ett planerat underhållsstopp? Finns vägar framdragna? Är alla berörda parter överens om vad som ska göras? Ta ett djupt andetag när du känner av stress och räkna till tio, sen börjar du arbeta och kan då vara mer logisk i dina tankar. Det är lätt att få tunnelseende vid stress, svårt att ta till sig information och vara logisk.

Kraftverksbygget i Kashmir 1991: ”Jag kunde blivit kidnappad”

0

I början av 90-talet skickades borrmästare Claes Landelius ut på jobb i norra Indien. Ett uppdrag som hade kunnat sluta mycket illa.

Text: Matilda Lann

Claes Landelius, instruktör och borrmästare på Atlas Copco var under 90-talet utsänd på ett stort kraftverksbygge i Kashmir i Indien. Hans uppdrag var att ansvara för alla Atlas Copcos maskiner, bland annat sex Boomer 178 och två ROC 402.

Bommarna monteras av från riggarna för att få ner vikten när maskinerna ska transporteras 40 mil på dåliga vägar.
Foto: Privat

Ett mastodontprojekt, till viss del finansierat av svenska biståndsmyndigheten Sida, där 23 kilometer tunnel med underjordisk kraftstation, transformatorhall och gatehall skulle byggas.

LÄS MER: Innovationen som revolutionerade bergbranschen 

Claes Landelius. Foto: Micke Ginal

De första riggarna, två Boomer 178, hade forslats med båt hela vägen från Sverige till Mumbai. Den sista sträckan från Mumbai till staden Jammu och vidare till Uri, där kraftverket skulle byggas, fick Claes själv köra. Det var vinter och mycket dåligt väglag.
– Tyngdbegränsningen var därför 20 ton och riggarna vägde 40 ton styck. Så vi var tvungna att demontera bommar och laddkorg för att få ner vikten. 40 mil på en rigg som maxar 16 km i timmen, det tog oss fem dagar.

De två fösta riggarna när de anlänt till site och bommar och korg monterats på igen. Foto: Privat
Vägen upp till Kraftverket i Uri var i mycket dåligt skick och jordskred var vanligt. Foto Privat

När Claes Landelius till slut kom upp till området var det lagom till påsk och alla som arbetade i projektet hade fått en dag ledigt. Två av hans svenska kollegor, Jan-Ole och Johan, kom och frågade om han skulle följa med och åka slalom i en närliggande skidanläggning nästa dag. Claes sa att han skulle fundera på saken.
– När de knackade på nästa morgon hade jag precis fått tag på en tvättmaskin, så jag tackade nej för att tvätta mina smutsiga kläder.

Då kom tankarna, jag kunde också blivit kidnappad, men tvätten räddade mig!

Dagen efter stod Claes Landelius på ett ensligt ställe och skruvade på bommarna på riggarna.
– Då kom bergchefen och sa: ”Packa ihop, du får inte vara här själv – Johan och Ole har blivit kidnappade!”

Till vänster: Fyra riggar som kunde köras på trailer från Mumbai cirka 230 mil till site. På grund av kidnappningen och säkerhetsläget i Kashmir blev de parkerade i ett år. Till höger: En av sex ingångar in till huvudtunneln. Foto: Privat

På vägen mot skidorten hade de två svenskarna tagits av en gerillagrupp.
– Då kom tankarna, jag kunde också blivit kidnappad, men tvätten räddade mig! Vi hade kunnat vara tre som satt där, å andra sidan hade det kanske inte hänt om vi varit fler.

Trots det som inträffade valde Claes Landelius att stanna kvar i Kashmir och fullfölja uppdraget. De två kidnappade svenskarna lyckades fly efter tre månader.

6 bästa aktiviteterna till julfesten

Efter ett par år med pandemi är det väl äntligen dags att få fira en ordentlig jul med kollegorna? Är du med i festkommittén är det hög tid att lägga i en växel. Här är några tips på aktiviteter som garanterat höjer stämningen på julfesten.

Text: Matilda Lann

Dra på din fuligaste, juligaste jultröja, låt glöggen flöda och plocka fram lekledaren inom dig – för här ska quizzas, tävlas och lekas.

1. Introtävling med jullåtar
En superenkel aktivitet som inte kräver mycket förberedelser är att göra en introtävling med julens allra bästa och värsta plågor. Är ni ett mindre företag delar ni upp er i två lag, annars flera. Det lag som först ropar sitt namn får svara. Blanda de klassiska jullåtarna med några nyare. De flesta tar säkert ”dom dom dom dom” med Triad redan efter ett par sekunder. Men hur många gissar rätt på ”The Little Drum Machine Boy” med Beck?

Foto: Shutterstock, Spotify

2. Hemliga julklappen
Slå in en julklapp och skriv ett lagom klurigt rim. Om du till exempel vill ge bort en borrkrona Powerbit X kan du skriva så här:

Förbättrad säkerhet och färre byten
Den här produkten är bättre än myten
Med en yta hård och stel
Är detta en riktig liten juvel

Låt sedan alla medarbetare i tur och ordning ställa en ja/nej-fråga. Är det något man kan äta? Nej. Är det ett smycke? Nej. Är den röd? Nej. Kan man använda den på berget? Ja.
Den som först gissar rätt på vad det är i paketet vinner julklappen.

Foto: Shutterstock

3. Secret Santa
Om det känns roligare att alla får en egen klapp kan Secret Santa vara svaret. Låt alla medarbetare köpa varsin julklapp för 50 kronor. Lägg ner i en säck och låt varje person dra en julklapp. Vill man göra det lite mer personligt kan alla i förväg få en specifik person att köpa julklapp till. Antingen får det förbli ett mysterium vem som köpt vilken julklapp, eller så kan det bli en rolig gissningslek när paketen är öppnade.

4. Vad har du gemensamt med bordsgrannarna?
Är ni många på jobbet kan det vara kul att leka med bordsplaceringen. Dela in kollegorna efter något lite oväntat de har gemensamt. Alla som fyller år i januari får sitta tillsammans. Alla som helst kör en T35 får dela bord. Eller de som har en hund. Berätta i början av kvällen att uppgiften är att komma på vad minsta gemensamma nämnaren är för alla som sitter vid samma bord. Det sätter garanterat fart på samtalet.

LÄS MER: ”Det blev ett inferno, det sprutade sten överallt”

5. Julens ABC
Dela in kollegorna i lag eller par. Varje lag får ett papper och en penna. Ställ en klocka på tre eller fem minuter och låt varje lag fylla i alfabetet med julrelaterade ord. Den som har flest godkända ord när tiden är ute vinner.

A – amaryllis
B – brunkål
C – chokladask
D – dopparedagen

En liten twist på leken kan vara Bergets ABC

A – AT-borrning
B – borrstål
C – cementbruksisolering
D – D3

Foto: Shutterstock

6. Julquizz
Ett säkert kort är ju alltid att slänga ihop ett quiz. Hitta på ett tema som till exempel tidigare julvärdar i SVT, julmat eller julkalendrar. Tänk på att anpassa frågorna efter ålder på kollegorna. De som är födda på 90-talet minns kanske Lasse-Majas detektivbyrå medan det äldre gardet med all säkerhet kan relatera till Trolltider och Teskedsgumman.

Om du har svårt att komma på egna frågor finns det några quiz att inspireras av:

Världens julmat

Julfilmer

Julkalendrar

Julen i kulturen

Allmänt om julen

Avsnitt 22: Spaning – 7 lösningar vi kommer att se på berget i framtiden

I det här avsnittet ger vi oss på en riktig framtidsspaning. Vad finns det för konkreta saker som väntar dig som borrare? Vi tar hjälp av Epirocs globala innovationschef Oskar Lundberg som siar om det som är runt hörnet. Vågar vi tro på maskiner som beställer underhåll automatiskt och terrängmodeller i 3D? Och vad har egentligen bergbranschen att lära av rymden? Mot slutet av programmet förklarar Naoki Shimuzi på Stockholms bergteknik varför han vill att det ska låta vackert när han borrar med sin rigg Mjölner, i ”Slutord från berget”

7 innovationer som kan komma att förändra din vardag på berget

0

Vad framtiden i branschen har att bjuda på vet ingen. Men genom att titta på vad Epirocs innovatörer klurar på just nu kan vi åtminstone få lite ledtrådar.

Text: Johanna Paues Darlington

– Det är mycket spännande teknik på gång nu, men den har olika mognadsgrad. När och om det landar i nya produkter får vi se, helt enkelt, säger Oskar Lundberg, innovationschef på Epirocs underjordsdivision.

Oskar Lundberg. Foto: Micke Ginal

Hans vardag består till mångt och mycket av att försöka klura ut i vilken riktning Epiroc bör gå vad gäller utvecklingen av borriggar.
– Vi tittar mycket på andra branscher för att få idéer och inspiration. Dataspelsbranschen, bilindustrin och rymden, till exempel. När en rymdfärja skjuts upp vibrerar det ju enormt mycket, så där kan det finnas en del att lära och ta efter i borrbranschen, säger han.

”Vi tittar mycket på andra branscher för att få idéer och inspiration. Dataspelsbranschen, bilindustrin och rymden, till exempel.”

Att vi går in i en helt ny typ av energianvändande står klart sedan länge, både under och ovan jord. Epiroc har som mål att kunna erbjuda en helt utsläppsfri maskinflotta under jord 2025 och ovan jord år 2030.
– Här har ju gruvorna redan kommit långt, men ovan jord finns det fortfarande en hel del frågetecken kring hur de mer energieffektiva och fossilfria lösningarna kommer att se ut, säger Oskar Lundberg.
– Och för att få till eldrivet ovan jord måste stora investeringar till för att skapa den infrastruktur som krävs för att kunna ladda maskinerna ute på berget, fortsätter han.

Epiroc har som mål att ha en helt utsläppsfri maskinflotta under jord 2025 och ovan jord år 2030. Foto: Epiroc

LÄS MER: Hur ser gruvdriften om 20 år ut? Så svarar strategiprofessorn

Förutom att nå klimatmålen handlar de lösningar Epiroc tittar på framför allt om att effektivisera borrarnas arbete – så att maskinerna kan ta över det som operatörerna varken tycker är särskilt roligt eller är bäst på.
– Jag tror att man som operatör får vara öppen för att arbetet kommer att bli annorlunda framöver. Annorlunda, men inte sämre utan förhoppningsvis mycket bättre, säger Oskar Lundberg och lägger till att den som har idéer eller önskemål gärna får höra av sig till Epiroc.
– Operatörsperspektivet är extremt viktigt för oss som jobbar med innovation. Att ta fram nya lösningar är ett samarbete mellan oss och alla som använder våra maskiner.

De 7 mest spännande framtidslösningarna, enligt Oskar Lundberg

1. Hej Siri!
Vi har redan vant oss vid att ge kommandon åt våra telefoner – varför skulle inte även operatörerna kunna säga åt sina riggar vad de ska göra i stället för att behöva använda händerna?
– Det här är ju inget nytt, rent tekniskt. Utmaningarna handlar snarare om datasäkerhet. Hur snabbt det här utvecklas beror mycket på hur stort intresse det finns för det här bland borrarna där ute, säger Oskar Lundberg.

Kanske kommer det i framtiden gå att styra borriggen på samma sätt som du styr en Iphone med Siri. Foto: Shutterstock

2. Autonoma sensorer förbättrar säkerheten
Epiroc jobbar mycket med att utveckla sensorsystem för autonomi, alltså att maskinerna själva ska kunna känna av om någon eller något finns i närheten och då stanna automatiskt så att ingen kommer till skada. Tekniken finns redan på plats inom delar av gruvindustrin, men att det kommer även ovan jord är en självklarhet.

3. Maskinen snappar själv upp information
I dag sitter många med papper och penna och skriver ner hur borrningen gick. Eller berättar det helt enkelt för sprängaren, med risk för att något glöms bort eller bara försvinner i kommunikationen. En idé är därför att maskinen själv registrerar och förmedlar informationen. På så sätt får sprängaren ett mycket mer exakt underlag inför sin sprängning.

Oskar Lundberg som är innovationschef på Epirocs underjordsdivision leder även podden ”Sounds like Innovation”. Foto: Micke Ginal

4. Uppkopplade maskiner ber själva om service
Med sensorer i riggen som känner av när nya kronor eller nya filter behövs till borrmaskinen eller när något annat börjar bli slitet skulle leverantörerna kunna vara på bollen snabbare än entreprenören själv.
– Då skulle en tekniker på distans bli larmad och i sitt system se vad som behövs, och sedan ringa till entreprenören och berätta att ”nu har jag reservdelar på väg till dig”.

5. Digital tvilling för underhåll
Med en digital tvilling till riggen, alltså en virtuell version av den reella riggen, skulle en tekniker via datorn kunna gå in i din maskin och se vad som gått sönder i den eller vad som behöver underhållas och skruvas på. Att kunna felsöka på distans gör att teknikern med större sannolikhet kommer veta exakt vad som bör göras, vilken mutter eller reservdel hen behöver ta med när hen sedan åker ut till riggen.

6. Terrängmodeller i 3D
En terrängmodell i 3D, för att kunna planera och göra en borrplan utifrån den – visst låter det praktiskt? Att redan på planeringsstadiet kunna anpassa borrplanen utifrån hur terrängen ser ut och räkna ut var det behöver byggas vägar, eller var det kan bli extra svårt att borra och spränga.
– Teknikutvecklingen här går ganska snabbt, men det finns mycket kvar att lista ut. Det gäller att vi hänger med och förstår hur vi kan använda den här tekniken på bästa sätt, säger Oskar Lundberg.

Drönarteknik finns redan, varför inte kombinera det med 3D-teknik för att skapa terrängmodeller? Foto: Epiroc

7. Drönare och kamera skapar borrplan
Att kunna se hela sajten uppifrån skulle underlätta arbetet med att planera borrningen rejält. Varför inte använda drönare för detta? De skulle till exempel bidra i arbetet med att göra terrängmodeller i 3D.

Borrmästarpodden:

Avsnitt 22: Spaning – 7 lösningar vi kommer att se på berget i framtiden

Entreprenören tipsar: Så lyckas du med ditt bergföretag

0

Trots stundande lågkonjunktur råder det ingen brist på borr- och sprängjobb. Men för att bli framgångsrik som företagare i branschen krävs mer än en gynnsam marknad. Stjärnskottet och entreprenören Elias Wärnefjord delar med sig av sina bästa tips.

Text: Matilda Lann

– Det har alltid varit min dröm att få vara min egen. Jag bestämde mig tidigt för att någon gång driva företag. Men först fick jag skaffa mig kunskapen som krävs för att kunna göra det på ett bra sätt.

Vårda personalen

Sedan 2019 driver Elias Wärnefjord, 29, Wärnefjords Bergteknik, som har sex anställda. Att få tag på bra medarbetare och se till att de trivs tror han är en av hörnstenarna för att lyckas.
– Jag har borrat mycket, så där hade jag kompetens. När jag sen skulle utveckla företaget handlade det om att ta in den kompetens jag själv inte hade. Plocka ihop människor du tror på och motivera dem med roliga saker så att de trivs och stannar. Borrning och bergsprängning är egentligen inte rocket science, den stora grejen är att ha ett bra team som gör ett bra jobb.

LÄS MER: 8 egenskaper du behöver ha som borrare

Elias har köpt fyra av fem riggar direkt från leverantör och att investera i nya maskiner rekommenderar han varmt.
– Att köpa billigt är att köpa dyrt. Köper du en begagnad maskin kan det dyka upp saker som går sönder och ingen vet varför. Köper du en ny och något inte fungerar ringer du bara teknikern där du har avtalet.

Ett bra kontaktnät är viktigt för att komma igång i branchen, menar Elias Wärnefjord. Foto: Eddie Andersson

Ha en bra kalkyl

För att ha råd sparade han i flera år och hade 300 000 när han gick till banken.
– Du kan inte köpa en ny rigg om du inte har ett kapital från början. Det går inte att komma med 40 000 på kontot och säga att du vill köpa en rigg för 3,5 miljoner. Banken vill att du ska ha 10 procent. Det var väldigt viktigt att ha pengar att gå in med.

”Borrning och bergsprängning är egentligen inte rocket science, den stora grejen är att ha ett bra team som gör ett bra jobb”

Elias Wärnefjord hade också en buffert att ta ut som lön om det skulle vara svårt att få uppdrag.
– 2019, när jag köpte min första rigg, sa alla att det var ”lätt att låna pengar”. Men det var inte bekymmersfritt då heller. Jag kom med en gedigen kalkyl och räknade på borrvagnen. Om jag amorterade en viss summa varje månad skulle det räcka med att jag körde med riggen cirka 25 procent av tiden.

Skapa relationer med leverantörer

En av de största utmaningarna när företaget var nystartat var att få handla stora mängder material och bränsle hos olika leverantörer.
– Eftersom mitt företag inte hade något bokslut än kunde jag inte få så höga krediter, det blev ett problem när jag behövde tanka mycket diesel eller köpa borrstål och kronor. Jag löste det genom att ha konton hos flera olika dieselleverantörer. Det bästa du kan göra är att redan innan du startar ditt företag bygga upp ett bra kontaktnät med leverantörer och andra i branschen.

Kräver passion och flexibilitet

Att driva eget är inte för alla. Elias Wärnefjord tror att det krävs en stor passion och vilja.
– Det är inga 40-timmarveckor i början. Det medför en hel del helger och kvällar. Är du villig att göra den uppoffringen? Då är eget företag rätt för dig. Du får inte vara för inrutad, du måste kunna tänka dig att vara flexibel.

Borrmästarpodden:

https://bitzmagasin.se/avsnitt-21-sa-lyckas-du-med-ditt-foretag-i-bergbranschen

Avsnitt 21 – Så lyckas du med ditt företag i bergbranschen

Det skriks efter borrare och har du en rigg och kan borra är det troligen inga svårigheter att få uppdrag just nu. Men för att verkligen lyckas som företagare i bergbranschen krävs mer än en gynnsam marknad. Vad är viktigt att tänka på? Vilka misstag gör många? Och hur ska man göra för att inte jobba ihjäl sig? Vi träffar stjärnskottet Elias Wärnefjord som trots sina unga år har byggt upp ett företag som går som tåget. I detta avsnitt delar han med sig av sina bästa tips. Sist men inte minst är det comeback för Goliats verktygslåda. Inte missa! 

Avsnitt 20 – I backspegeln – riggarna vi sent kommer att glömma

Med över 100 års riggbyggande i bagaget har Epiroc många både fantastiska och mindre fantastiska exempel på riggar att minnas tillbaka till. Tillsammans med den gamle Atlas Copco-räven Claes Landelius gräver vi djupt i arkiven.

Vi pratar också med borraren Adrian Söderlund som helst kör T35 och drömmer om att kunna flyga borrvagn.

Riggarna vi minns: ”En ganska farlig maskin”

0

Med över 100 års riggbyggande i bagaget har Epiroc många både fantastiska och mindre fantastiska exempel på riggar att se tillbaka på. Tillsammans med den gamle Atlas Copco-räven Claes Landelius gräver Bitz Magasin djupt i arkiven.

Text: Matilda Lann

– När jag började fanns det bara en borrvagn som vi använde, ROC 600. Det var en luftdriven rigg utan dammsugare och med manuell broms.
Det säger Claes Landelius som har arbetat på Atlas Copco sedan 70-talet, både som instruktör och som borrmästare.

ROC 600.

Dammsugaren förbättrade arbetsvillkoren

Riggen började säljas i slutet av 60-talet och användes på vägbyggen.
– Det var en ganska farlig maskin att använda, du fick vara erfaren om du skulle gå ner för en brant och själv räkna ut hur mycket broms som skulle läggas på och sen hoppas på det bästa. Det fanns en trycksatt vattentank och när det dammade så mycket att man inte såg riggen, då var det dags att skruva på lite vatten.

LÄS MER: Mekaniska bromsar på ROC 600 – inget för den oerfarne

Efterföljaren var ett stort steg i bergborrningens historia. När ROC 601 kom ut på marknaden som den första riggen med dammsugare och automatbromsar blev arbetsmiljön för borrare aningen bättre.
– Så fort du släppte åkreglagen stannade den, vilket gjorde jobbet lite mindre riskfyllt. Riggen användes främst till vägbyggen och i stenbrott men också för att bygga en massa bergrum under oljekrisen på 70-talet, säger Claes Landelius.

Claes Landelius Foto: Micke Ginal

ROC 302 ”Krabban

En borrvagn som kom att bli mycket populär var ROC 302, som började tillverkas under tidigt 70-tal.
– Det var en riktig storsäljare och i folkmun kallades den Krabban eftersom den med sina två bommar såg ut som en krabba. Kunderna köade för att beställa en. Först hade vi små borrmaskiner BBC24, men kunderna önskade större maskiner så vi hängde på COP 90, som vägde 100 kilo.

”Han jobbade från fem på morgonen till sen kväll och fick bara ut 100 borrmeter om dagen – konkursen var nära.”

Men då började i stället problem med att bommar och matarbalkar blev för klena. Efter att ha tagit fram en ännu större borrmaskin – COP 115 – med högre kapacitet var man tvungen att montera grövre bommar och matarbalkar. I samband med det sattes också större dammsugare på – en för varje bom – och det i sin tur krävde en större kompressor.
– Krabban var nu ännu mer populär och levde kvar in på 80-talet. Sen började bränslepriserna bli höga och de stora kompressorerna drog mycket diesel, och nu kom i stället hydraulriggarna in i bilden, säger Claes Landelius.

En ROC 402 på uppdrag i Sri Lanka.

ROC 402 räddade Globenbygget

Ett projekt som Claes Landelius minns väl är bygget av Globen, i dag Avicii Arena. En kund till Atlas Copco hade fått ett stort bergarbete och därför köpt en ROC 410 med borrmaskinen COP 1032LE. Men jobbet gick inte som tänkt.
– För att vara Stockholm var berget vresigt och segt. Maskinen var för klen och det gick för sakta. Han jobbade från fem på morgonen till sen kväll och fick bara ut 100 borrmeter om dagen – konkursen var nära. Atlas Copcos policy var att ställa upp för kunden, så jag åkte dit med en ROC 402 och hjälpte honom att borra i tre veckor. Den borrade nästan dubbelt så snabbt och vi kom ikapp!

FAKTA: Borriggarnas utveckling

60-talet: Hittills har det borrats handhållet. Nu gör den första riggen ROC 600 entré.

70-talet: Nu kommer den populära riggen Krabban, eller ROC 302. Automatbromsen införs, liksom dammsugaren, och arbetsmiljön på berget blir därmed något bättre. I slutet av årtiondet kommer också hydraulborrmaskiner.

80-talet: Under 80-talet sätts hytt på riggarna och dessutom kompressor ombord.

90-talet: Nu får hytterna bättre komfort med både värme och kyla. Det digitala signalsystemet Can-bus gör också debut på marknaden.

Borrmästarpodden:

Avsnitt 20 – I backspegeln – riggarna vi sent kommer att glömma

Så stora är batterierna i gruvmaskiner: krävs 5 Tesla

0

Senast 2030 ska hela Epirocs sortiment vara klimatneutralt. Redan nu finns ett stort utbud av batteridrivna riggar, truckar och lastare. För att driva de största maskinerna krävs batteripack som motsvarar kapaciteten i fem Teslabatterier.

Text: Matilda Lann

– Det går att driva riktigt stora maskiner på batteri, det krävs bara riktigt stora batterier, säger Erik Svedlund, marknads- och affärsutvecklingschef, Epiroc elektrifiering.

Ja, det är inga små pjäser vi pratar om. Till den största batteridrivna Epirocmaskinen, Minetruck MT42, krävs fem batteripack med en vikt på 620 kilo styck och en kapacitet på 94 kWh per subpack. Det vill säga drygt tre ton batteri och 470 kWh för att driva en maskin.

Erik Svedlundmarknads- och affärsutvecklingschef, Epiroc elektrifiering. Till vänster ett batteri på en Boomer M2.

Om vi jämför med en Tesla Model S i originalutförande så har den ett batteri på 100 kWh, ungefär lika mycket som ett subpack. Det skulle alltså krävas cirka fem sådana för att komma upp i samma kapacitet som batteriet i den största Epirocmaskinen. För en 14-tonslastare krävs fyra batteripack, för en rigg i mediumstorlek räcker det med två subpack.
– Borriggar borrar redan med energi via kabel, för förflyttning använder de batteri. Därför behöver de betydligt mindre batteri än en lastare eller truck, förklarar Erik Svedlund.

Slår dieselmaskinerna på fingrarna

Prestandan i de batteridrivna maskinerna bräcker redan dieselmaskinerna på alla punkter – sånär som på en parameter: körtid.
– Vi kan köra snabbare, accelerera snabbare, vi kan återvinna energin, bromsningen är bättre. Men körtid är svårt, en dieseltank är lätt att göra stor och kan rymma väldigt mycket energi, men vi närmar oss möjligheten att klara hela skift på batteri, säger Erik Svedlund.

”PRECIS SOM MED EN SKRUVDRAGARE SOM DU KAN BYTA UT BATTERIET PÅ OCH FORTSÄTTA KÖRA DIREKT.”

För att ändå kunna användas under produktionen är batterierna utbytbara och det tar cirka fem minuter att byta batteripack.
– Precis som med en skruvdragare som du kan byta ut batteriet på och fortsätta köra direkt.
Det tomma batteriet laddas på cirka två timmar. Körtiden för ett batteri i en borrigg varierar men ligger mellan fyra och sex timmar.

Initialt dyrare med batterimaskiner

Något som skiljer dieselmaskinerna och batterimaskinerna är priset.
– En dieselmaskin är betydligt billigare i inköp eftersom driftskostnaden för diesel inte ligger med. En batterimaskin inklusive batteri blir ungefär dubbelt så dyr. Men du slipper dieselkostnader så driftskostnaden blir i stället lägre, säger Erik Svedlund.

LÄS MER: Hur ser gruvdriften om 20 år ut? Så svarar strategiprofessorn

För att underlätta för de som vill investera i batterimaskiner har Epiroc en batteritjänst kallad ”Batteries as a Service”.
– Vi håller i ägandeskapet, vilket gör att vi kan ta ner inköpskostnaden så att vi hamnar i närheten av priset för en dieselmaskin. Sedan får man i stället en driftskostnad för batteriet som ligger spridd över tid, säger Erik Svedlund.

Återvinningsbara batterier

Tillverkningen av batterimaskiner är ett samarbete med Northvolt som pågått sedan 2018. En viktig parameter i produktionen är hållbarhet och gröna batterier.
– En stor del i battericellsproduktionen är att batterierna kommer att återvinnas i den fabrik där de en gång tillverkades. Det återvunna materialet kommer att omprocessas och gå tillbaka direkt in i nya celler.

Läs mer om Epirocs elektriska maskiner.