Epiroc Welldrill – Borrspecialisten först ut med nya riggen

Epiroc Welldrill har nått sin första användare. Företaget Borrspecialisten, en trogen kund till Epiroc, blev först att ta riggen i drift. På bilderna kan ni se hur det såg ut när Borrspecialisten provade borren vid inköp. Vi fick även nöjet att intervjua Antonio från Borrspecialisten om hur det är att vara kund hos oss. Hur känns det att vara först ut med Epiroc Welldrill? – Att vara först ut med Epiroc Welldrill känns som en tillfällighet som speglar hur vi på Borrspecialisten väljer att jobba. Vi utmanar alltid oss själva och vi vill att vårt företag ska vara modernt och produktionssäkert – på det sättet att vi alltid håller vad vi lovar. Det tror vi att riggen kan hjälpa oss med! Vad är det du gillar med Epiroc (som företag) och Welldrill (som produkt)? – Med Epiroc har vi samarbetat sedan 2000. Vi har gjort många affärer ihop och känner många inom företaget. Därför känner vi oss väldigt trygga med Epiroc som företag! Epirocs Welldrill har sedan den kommit ut på marknaden varit revolutionerande då det är en genomtänkt och renodlad brunnsborrningsrigg som togs fram med oss – med brunnsborrare i fokus. Nu när vi köpt den allra senaste modellen märker vi att grundidén med Epiroc Welldrill lever kvar. Vi märker att den är otroligt genomtänkt på alla plan – den känns som en väldigt pålitlig maskin. Vad är planerna framöver (med tanke på den nya riggen)? – Vi på Borrspecialisten vill producera så mycket vi bara kan – året runt! Och ska vi göra det gäller det verkligen att vi är med i utvecklingen och har verktyg som hjälper oss med detta. Vi hoppas att med den nya maskinen från Epiroc, Epiroc Welldrill, kunna borra ännu mer och ännu längre.

Epiroc introducerades på Stockholmsbörsen

NYHET. Per Lindberg, VD och koncernchef på Epiroc öppnade Stockholmsbörsen genom att ringa i klockan. Detta markerade starten för Epiroc som ett helt oberoende bolag, efter delningen med Atlas Copco.Det är mycket glädjande för oss att nu vara noterade på Nasdaq Stockholm och att börja resan som ett oberoende bolag”, säger Per Lindberg, Epirocs VD och koncernchef. ”Vi är stolta över vårt långa och produktiva arv inom Atlas Copco-gruppen och samtidigt ser vi fram emot att arbeta för våra kunder på ett än mer fokuserat sätt och att skapa värde för kunder och aktieägare”. <iframe src=”https://www.facebook.com/plugins/video.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fepirocgroup%2Fvideos%2F1979112728779925%2F&width=500&show_text=false&appId=1306080802757531&height=281″ width=”500″ height=”281″ style=”border:none;overflow:hidden” scrolling=”no” frameborder=”0″ allowTransparency=”true” allow=”encrypted-media” allowFullScreen=”true”></iframe><!– –>

Första Epirocriggen levererad till Rohlén Sprängtjänst

Första Epirocriggen har levererats – till Ragne Rohlén. Han har varit i branschen i 48 år och har bara använt borriggar från Atlas Copco. En mer passande mottagare av den första riggen med Epirocs logotyp går knappast att hitta. Under våren lämnade den första Epirocriggen, försedd med den nya logotypen, fabriken i Örebro. Mottagare av den nya riggen, en SmartROC T35, blev Rohlén Sprängtjänst AB, ett familjeföretag med säte på Frösön i Östersund som varit en trogen Atlas Copco-kund i alla år. – Om man varit nöjd med en produkt i 48 år, varför ska man byta?, säger Ragne Rohlén när vi ses på bergtäkten i Gillinge strax norr om Täby i Stockholm.

Från Örebro via Slagsta till kunden

Den sprillans nya riggen, med Epirocs logotyp på den gula sidan, tronar på en klippkant högt uppe i täkten. Operatören Robin Häggman borrar för en ny salva när vi tar oss upp för backen. Efter att borriggen levererats från Epiroc Rock Drills i Örebro, modifierades den på säljbolagets anläggning i Slagsta söder om Stockholm. Efter önskemål från kunden monterades en inbyggd slip och extraljus.

Uppstart av första Epirocriggen

Rohlén Sprängtjänst har tre borriggar i drift, företaget har bland annat en SmartROC T35 sedan tidigare, och roterar runt på bergtäkter i olika delar av landet. Man har uppdrag ibland annat Åkersberga, Skutskär, Iggesund, Hudiksvall, Ånge och Åre. Att Rohlén Sprängtjänst varit trogna Atlas Copco-kunder i alla år beror inte bara på maskinerna. Relationerna med människorna i företaget har stor betydelse, säger Ragne och nämner den goda kontakten med Per-Erik Byström, regional säljansvarig för Epiroc, som också är på plats i Gillinge under uppstarten av den första Epirocriggen.

”Epiroc blir ett lyft”

– Per-Erik betyder extremt mycket för oss. Att vi har en så bra relation till säljaren, och även direkt med fabriken i Örebro, är en starkt bidragande anledning till att vi alltid har köpt utrustning av Atlas Copco. Både Ragne Rohlén och Per-Erik Byström tror att Epiroc blir ett lyft. Att företaget helt får fokusera på produkter för gruv- och anläggningsverksamhet kommer att gynna kunderna. – Vi ska förbättra vår service, anställa fler tekniker och ta tillbaka kunskapen i företaget. Men Epiroc har inte riktigt slagit igenom än, det är inte så känt. Vi kommer att få jobba för att förtjäna vårt namn, säger Per-Erik Byström. Läs hela artikeln i tidningen Bitz, 1/2018, som kommer ut vecka 25. Får du inte Bitz? På den här sidan kan du prenumerera – helt utan kostnad.

Enklare ansökningsprocess för gruvdrift efterlyses

För att få fler aktörer att ansöka om gruvdrift vill forskaren Tobias Persson, på myndigheten Tillväxtanalys, se mer transparens och större tydlighet i hela tillståndsprocessen. I takt med att den globala efterfrågan på innovationskritiska metaller och mineraler ökar måste ansökningsprocessen för gruvdrift i Sverige bli enklare. Det är också viktigt för att minska beroendet av länder som till exempel Kina, menar Tobias Persson. Som huvudförfattare av den nyligen släppta rapporten, ”Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?”, har han kommit fram till att många gruvbolag uppfattar utfallet i tillståndsprocessen som relativt godtyckligt. Vissa tycker rent av att utfallet förefaller vara slumpmässigt.

Ett attraktivt land för gruvdrift

Tobias Persson menar att Sverige överlag är ett attraktivt gruvland, vilket kan förklaras av en god infrastruktur, bra tillgång till energi och en konkurrenskraftig skattenivå för existerande gruvor. Samtidigt konstaterar han att förutsättningarna för ny gruvbrytning är sämre i Sverige än i flera andra internationella gruvregioner. – En orsak är att juniora gruvbolag, främst utländska aktörer, uppfattar det krävande att förstå den svenska tillståndsprocessen. Inte minst är det, i jämförelse med en del andra länder, otydligt vem som ansvarar för olika beslut som rör tillståndsprocessen i stort, till exempel vem som fattar beslut om att upprätta naturreservat, berättar Tobias Persson. Han anser också att eftersom aktörerna inte ges rätt förutsättningar att bedöma risker resulterar det i att de väljer bort den svenska marknaden för att i stället gå till andra länder.

Otydlighet skapar tveksamhet

– Lagstiftningen säger en sak, men i praktiken funkar det på ett annat sätt. Därför behöver vi göra tillståndsprocessen mer transparent, rättssäker och tydlig. Grundproblemet i dag finns inom miljöområdet i EU-direktivet. – Det gäller främst miljötillståndsdelarna, säger Tobias Persson. Otydlighet skapar tveksamhet. Därför är det extra viktigt att förenkla tillståndsprocessen och få intresserade aktörer som vill bryta metaller och mineral att förstå vad som krävs av dem. – Då blir det förstås lättare för alla aktörer att i ett tidigare skede förstå om deras planer för gruvdrift är lönsamma eller inte, säger Tobias Persson.

Vad kan staten göra för att stärka intresset för nya gruvinvesteringar?

  • Statens ambitioner bör vara tydliga och långsiktiga: Därför vore det önskvärt med en politisk överenskommelse som kan förväntas vara stabil över tid.
  • Sverige bör driva att EU:s miljödirektiv får en större helhetssyn.
  • Riksdagen bör i närtid besluta hur den svenska tillståndsprocessen ska se ut: På kort sikt kan dock en förändring av den svenska tillståndsprocessen behövas för att oklar¬heten om vad som gäller ska kunna försvinna.
  • För att skapa en tydligare tillståndsprocess bör regeringen skapa en så kallad ”one stop shop” som gör att investerare bara behöver ha kontakt med en myndighet som koordinerar hela tillståndsprocessen.
  • Ny utvinning av metaller och mineral måste ställas mot de eventuellt negativa påföljder på miljö, samhälle och markintressen som följer med näringen. Att utforma en politik för gruvnäring innebär således att flera svåra avvägningar behöver göras mellan olika intressen och intressenter.
  • Regeringen bör ge uppdrag om dialogmöten där lämpliga myndigheter bör få i uppdrag att genomföra dialogmöten med berörda parter för hur gruv- och miljöintressena ska kunna värderas.
Källa: Rapporten ”Hur kan staten främja investeringar i utvinning av innovationskritiska metaller och mineral?” av Tobias Persson. Läs rapporten här. Foto på Tobias Persson: Sandra Pettersson

Historien bakom LKABs guldfärgade malmvagn.

Guldvagnen. När LKAB 2004 bestämde sig för att förnya flottan av tågvagnar för malmtransport, var det ett jätteprojekt. När den tusende vagnen, av 1130 kontrakterade, stod klar 2012, målades den i guldfärg. Det var Sveriges största godsvagnsprojekt i modern tid. När den 1000:e vagnen tillverkades målades den i guldfärg. Sedan dess har guldvagnen blivit en kändis längs malmbanan – så populär att den faktiskt har en egen Facebooksida. Om du ser guldvagnen, ta en bild och ladda upp på Facebooksidan! <iframe src=”https://www.facebook.com/plugins/post.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fpermalink.php%3Fstory_fbid%3D1512173655577691%26id%3D297792507015818&width=500&show_text=true&appId=1306080802757531&height=462″ width=”500″ height=”462″ style=”border:none;overflow:hidden” scrolling=”no” frameborder=”0″ allowTransparency=”true” allow=”encrypted-media”></iframe><iframe src=”https://www.facebook.com/plugins/post.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fpermalink.php%3Fstory_fbid%3D1537095683085488%26id%3D297792507015818&width=500&show_text=true&appId=1306080802757531&height=381″ width=”500″ height=”381″ style=”border:none;overflow:hidden” scrolling=”no” frameborder=”0″ allowTransparency=”true” allow=”encrypted-media”></iframe> Fotograf: G. Rúnar Gudmundsson / Alm & ME <!– –>

FlexiROC T30 R – ljuddämpad rigg fixar känsligt uppdrag

FlexiROC T30 R. Vid S:t Görans sjukhus i Stockholm pågår en entreprenad med omfattande sprängningsarbeten. Att flytta berg intill ett sjukhus fyllt med känslig utrustning, patienter och personal kräver minutiös planering – och en ljuddämpad borrigg. Från att Skanskas bergarbeten startades i början av februari 2017 fram till i mitten av mars 2018 fyrades drygt 100 salvor av. Innan sprängningarna avslutas, under våren 2018, kommer det ha skett cirka 200 sprängningar. I bergmassor motsvarar det cirka 10 000 kubik. I det här mycket kontrollerade byggprojektet är det fasta tider som gäller för sprängningarna. Vid varje sprängning finns minst tio stycken utstationerade vakter för extra hög säkerhet. För att hålla koll på sprängningarna sitter ett 30-tal vibrationsmätare runt sjukhuset. Sprängningsarbetena krävs inför konstruktionen av nya kulvertar, grunder till två nya vårdbyggnader och en ny ambulansinfart. Ombyggnation sker även av befintliga sjukhusbyggnader, bland annat blir det ombyggda administrativa lokaler, en ny röntgenavdelning, nya operationssalar, och rum för BB och förlossning. – Om vi inte haft en ljuddämpad borrigg hade vi inte fått utföra uppdraget. Det var Locums och sjukhusets krav från start. Inför projektstarten köpte vi Epiroc FlexiROC T30 R – en borrigg i mellanstorlek som är dedikerad för detta projekt och lämplig för arbeten i trånga stadsmiljöer, säger Carita Broberg, projektchef Berg inom Skanska Väg- & Anläggning, Region Mellansverige, med övergripande ansvar för berg.

Måste ta stor hänsyn

Under byggprocessen pågår verksamheten vid sjukhuset i princip som vanligt. Den största utmaningen med projektet är den känsliga miljön. Stor hänsyn måste tas till patienter, personal och känslig utrustning. Bland den tekniska utrustningen märks magnetröntgen, sjukhusets ställverk, datortomografi med mera. För att nå de högt ställda kraven krävs omfattande planering och riskanalyser. På grund av den känsliga miljön och trånga utrymmen har losshållning av berget ibland även genomförts med vajersåg eller darda (spräckning). Det är ibland de enda alternativen för att minimera vibrationerna. – Planeringen handlar mycket om hur vi ska utföra arbetet säkert med högt miljötänk och minska störningen på omgivningen, berättar Robin Andersson som är Skanskas ansvariga arbetsledare för sprängningarna vid S:t Görans sjukhus.

”Förstod inte att vi redan borrade”

Förutom den minutiösa planeringen spelar den ljuddämpade borriggen en mycket viktig roll för att leva upp till de högt ställda kraven. En positiv effekt av borriggens sänkta ljudnivå märktes direkt när borrningen hade inletts. – Borriggen var så tyst att de som arbetar på sjukhuset inte förstod att vi redan hade börjat borra. Borroperatören Gustav Andersson ser en rad andra vinster med att använda en ljuddämpad borrigg, som i första hand gäller arbetsmiljö. – Mest positivt är ju hälsan, det gäller framför allt det dämpade ljudet. Jag kan ha en dialog med mina kolleger samtidigt som maskinen borrar, säger Gustav Andersson. Han tycker också att det påbyggda dämpskyddet ger en renare arbetsmiljö med mindre oljespill och mindre påverkan från borrkaxet.

FlexiROC T30 R ger stora fördelar

Fördelarna är många, men Carita Broberg ser också vissa utmaningar för operatören. – Det kan vara svårt att borra nära en vägg eller en spont eftersom ljuddämparen tar utrymme. Det kan även vara svårt att se vad som händer nere vid borrfoten eftersom borroperatören inte riktigt ser var påhugget är. Carita Broberg poängterar en ljuddämpad borrigg ger stora fördelar i projekt som företaget annars inte skulle ha kunnat utföra. Om Skanska hade haft fler ljuddämpade borriggar skulle det ha funnits fler arbetsuppgifter för dem. – Det är mycket som talar för att vi kommer att investera i en ny rigg i framtiden, säger hon.
 

Fakta Epiroc FlexiROC T30 R

• Ovanjordsborraggregat för anläggning och stadsutveckling. • Försedd med Silence Kit (ljuddämpning) som dämpar nio procent och är demonterbar. • Ljuddämparen är en behållare i aluminium med invändig stålkonstruktion.

Fakta om projektet

S:t Görans sjukhus byggs ut och moderniseras för att möta vårdbehovet hos Stockholms växande befolkning. Locum AB, fastighetsförvaltare åt Stockholms läns landsting, har tecknat ett samverkansavtal med Skanska för byggnationen av två nya behandlingsbyggnader samt ombyggnader i befintliga byggnader.

Lovön – lyckad logistiklösning för Förbifart Stockholm

0
Under Lovön i Mälaren byggs en sträcka av Förbifart Stockholm. Att driva nära 15 kilometer motorvägstunnel är krävande i sig. Men att frakta bort jord och krossmaterial via två kilometer transportband, bygga två hamnar för chartrad båt och hålla allt oväsen under 45 dBA är krävande på riktigt. Strax efter att Drottningholms slott glidit förbi på vänster sida går en nybyggd väg åt höger upp till Trafikverkets och Lovön Samverkan AB:s lika nybyggda kontor. Det utgör centrum för byggandet av den etapp av Förbifarten som består av bergtunnlar djupt under Mälaren. Som djupast går de 90 meter under markytan och 60 meter under Mälarens botten. Arbetet med att bygga anläggningarna ovan mark startade i februari 2017 och accesstunnlarna, som började drivas i somras, mäter nu totalt cirka 600 meter. – Jag har varit här ett år nu för att leda uppbyggandet av logistik och lager, allt kring båtarna och så vidare. Det blev lite mer än man trodde från början, säger Donal Jennings, logistikchef på Lovön Samverkan AB. Bolaget bildades av de två italienska företag som vann upphandlingen av etappen. Tilldelningen överklagades två gånger, men till slut kunde bygget komma i gång. – Vi var sex månader försenade vid första spadtaget, men nu ligger vi bara tre månader efter. I den stora planen ligger vi bra till.

Färdiga om fem år

En första större utmaning mötte företaget i somras. Då skulle alla transporter till och från den norra arbetsplatsen sluta gå längs den slingriga landsvägen och i stället flyttas till en färja. Den går mellan Tyska Botten i Bromma och ett provisoriskt färjeläge vid den norra Lovöhamnen. På Brommasidan finns ingen möjlighet att parkera, så allt måste klaffa exakt. Donal Jennings och hans cirka 60 kolleger ska vara färdiga med de parallella tunnelrören för tre motorvägsfiler samt uppfarter till Ekerövägen om fem år. Till sin hjälp har de ett partnerskap med Epiroc kring maskiner och service. All utrustning utom de två sprutbetongmaskinerna är splitter ny. Varje dag används två Boomer EC3 i var sin tunnel. Stenen som sprängs bort förs ut, krossas till 0/50-fraktion och får sedan åka på specialbyggda transportband till en av de två tillfälliga hamnar som byggts. Det längsta bandet är 1,8 kilometer.

”Skulle behöva 80 lastbilar per dag”

Att bergkrosset skulle fraktas bort på båt har varit klart hela tiden från Trafikverkets sida. – Det var miljöperspektivet som avgjorde, men också hänsyn till de närboende. Vi skulle behöva köra 80 lastbilar per dag för att frakta bort all sten, säger Donal Jennings. Bulkfartygen tar 1 500 ton krossmaterial per tur. De kommer att gå alla dagar, vardag som helg. Varje vecka ska 70 000 ton krossmaterial föras med båt till Jehanders eller NCC:s anläggningar, Löten på Munsö respektive Toresta i Bro. Där förvandlas det till makadam, grus och blandningar för cement. Donal Jennings räknar med att drygt 80 procent kommer till användning vid nya byggen. Totalt ska ungefär 8 miljoner ton bergmassor ha sprängts loss ur tunnlarna till 2022. När allt tunnelarbete är klart återstår ännu en stor utmaning för företaget: – Allt vi bygger upp måste tas bort. Det ska hålla i fem år, men sedan måste vi återställa alltihop eftersom här är naturreservat och vattenskyddsområde, säger Donal Jennings. Av det som i dag är stora maskinhallar, tvättält, en 30 000-liters dieseltank, krossanläggningar, kilometervis med transportband, två hamnkajer och ett färjeläge ska det bli ingenting. Ovan jord alltså. I underjorden finns förhoppningsvis 6 750 meter av Förbifarten, som ansluter till resten av tunnlarna i norr och söder. Totalt ska motorvägsförbindelsen bestå av 18 kilometer tunnel och tre kilometer väg. Den öppnar för trafik 2026.

Fakta / Lovön Samverkan AB

  • Joint venture-företag bildat 2016 mellan de italienska entreprenörerna JV Vianini och CMC.
  • Företaget vann upphandlingen av bergtunnlarna under Lovön, en av sex huvudentreprenader i byggandet av Förbifart Stockholm. Kontraktet är värt cirka 3,7 miljarder kronor.
  • Projektet löper mellan 2017 och 2022. Under den tiden kommer 11 000 kubikmeter jord och 8,4 miljoner ton krossmaterial att fraktas bort.
  • Med Epirocutrustning kommer företaget att borra ungefär 6 200 kilometer hål för sprängsalvorna och sedan använda 10 000 ton injekteringsbruk.

Prospekteringar – rekordmånga vill bryta metaller och mineraler

0
Förra året ökade antalet ansökningar om prospekteringar i Sverige. Ökningen jämfört med 2016 är hela 63 procent. Den främsta förklaringen är att världsmarknadspriserna har gått upp. – I en global värld är det priserna som styr. När priserna går upp tycker investerarna att de kan satsa riskkapital, berättar bergmästare Åsa Persson på Bergsstaten i Luleå. En annan orsak till den höga nivån på antalet ansökningar om prospekteringar är det ökade intresset för några av de mineraler som är förknippade med batteritillverkning och ny teknik. Det hänger ihop med att regeringen gett Sveriges geologiska undersökning (SGU), myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige, uppdraget att kartlägga möjligheterna att utvinna innovationskritiska metaller och mineraler.

Prospekteringar efter litium mest populärt

2016 angavs litium som mineral i 24 av de beviljade undersökningstillstånden om prospektering, vanadin inte i något och kobolt i tio av tillstånden. Motsvarande siffror för 2017 är litium 13 stycken, vanadin 4 stycken och kobolt 48 stycken. – Vad många dessutom inte tänker på är att elbilar behöver mer koppar än traditionella bilar. Därför ökar efterfrågan på koppar och andra metaller, säger Åsa Persson.

Flest ansökningar gäller guld

2017 kom det in 227 ansökningar om undersökningstillstånd, prospekteringstillstånd, till Bergsstaten. Det var 88 stycken, eller 63 procent, fler än året innan. Bergsstaten har regeringens uppdrag att pröva frågor om tillstånd för undersökning och bearbetning av mineralfyndigheter. De flesta ansökningarna 2017 gällde guld, tätt följt av koppar. Sedan följer zink, silver och bly. Några andra åtråvärda metaller är litium, vanadin, kobolt, sällsynta jordartsmetaller och grafit.

Få ansökningar leder till brytning

– Av de 227 ansökningarna är det cirka två till tre stycken som leder vidare till brytning. Av naturliga skäl har företagen som ansöker mycket liten kunskap om volym och halter av de mineral som ofta ligger långt under markytan, säger Åsa Persson och fortsätter: – Det finns översiktlig information om vilka mineraliseringarna är och var de finns, men det krävs omfattande prospektering för att få den detaljerade kunskap som krävs för att veta om det är lönsamt med utvinning. Bland de ansökande företagen är merparten svenska, men där finns även företag från länder som Storbritannien, Kanada och Australien.

SmartROC T40 – riggen som är världsmästare i snålhet

0
SmartROC T40 är ett borraggregat avsett för stenbrott och anläggning som är betydligt mer bränslesnålt än något annat i sin klass. Samtidigt är riggen både effektiv och ergonomisk. Under utvecklingen av riggen låg fokus främst på att konstruera ett system som minimerade energiförlusterna utan att tumma på produktiviteten. För att nå dit krävdes flera samverkande faktorer, till exempel justerbara mottrycks- och dammuppsamlingshastigheter och självjusterande motor- och kompressorvarvtal. SmartROC T40 är främst avsedd för att användas i stenbrott, där effektivitet och låg miljöpåverkan är viktigt. Genom att leverera precis den kraft som krävs i varje borrningsfas optimerar aggregatet bränsleförbrukningen utan att kompromissa med produktiviteten.

SmartROC T40 – bränslesnålast i världen

Tester visar att SmartROC T40 är världsmästare i bränsleeffektivitet, med den lägsta bränslekostnaden per kubikmeter jämfört med alla andra riggar i samma storleksklass. I ett av testerna borrade riggen 100 meter på 1 timme och 53 minuter, med god hålkvalitet och en bränsleförbrukning på knappt 35 liter. Det ger en snittförbrukning på 18,4 liter per timme eller 0,35 liter per borrmeter. Även när det gäller operatörens arbetsmiljö finns rejäla förbättringar, för avancerad teknik ska vara enkel att använda. I den bekväma hytten har operatören full kontroll över borrningen med två multifunktionsspakar och en ikonbaserad instrumentpanel. Alla dessa funktioner gör den till ett flexibelt aggregat som kan användas för en mängd olika jobb. Läs mer på testadavverkligheten.se

Per Lindberg – Epirocs nya vd återvänder till rötterna

0
Per Lindberg tar över som vd och koncernchef för Epiroc. Oavsett om han bygger hus eller organisationer är målet detsamma: en harmonisk och fungerande helhet som får människor att trivas.  Huset i Djursholm var om inte fallfärdigt, så i stort behov av renovering. Det avskräckte inte. Tvärtom. Per Lindberg och hans sambo slog till och han fick möjlighet att ägna sig åt ett av sina största intressen – att renovera hus. – Jag tycker om att renovera, bygga och se hur något nytt växer fram. Jag gillar att göra det grundligt, från början till slut, säger Per Lindberg, som snart kliver in som vd och koncernchef för Epiroc, det nya bolag som bildas när Atlas Copco delas i två delar i början av nästa år. Det finns beröringspunkter mellan jobbet och husintresset. I båda fallen handlar det om att bygga något och skapa en helhet som inte bara fungerar utan också gör att människor trivs, säger han. – Det är nödvändigt även när du bygger verksamheter och organisationer. Om du inte trivs på jobbet kommer du inte att prestera särskilt bra. Då ger inte heller helheten något bra resultat.

Per Lindberg kommer från Billerud-Korsnäs

Per Lindberg var den främsta kraften bakom sammanslagningen av Billerud och Korsnäs 2012, då som vd för Billerud och senare för det sammanslagna bolaget. Det samgåendet spelar faktiskt också en roll i att han tackade ja till erbjudandet om vd-rollen i Epiroc. – Man behöver ta ett antal beslut inom BillerudKorsnäs, bland annat kring sådant som rör organisationen – som till stor del är ett resultat av mitt arbete med sammanslagningen. Det är beslut som andra än jag måste ta. Jobbytet innebär inte minst för honom själv att en era tar slut. En era som inleddes för 16 år sedan med en jobbförfrågan från Jan Stenbeck.

”Jag kan bara göra mitt bästa”

Frågan var oväntad och det var inte heller alldeles självklart att Per Lindberg skulle tacka ja. Fram till den tidpunkten hade han arbetat som konsult inom främst fordonsbranschen, det erbjudna jobbet som vd för Korsnäs var något helt annat. Men han accepterade. Beslutet kom att forma honom både som person och som ledare. – Jag blev tvungen att förstå vem jag ville vara i rollen som vd och jag kom fram till tre saker: jag kan bara göra mitt bästa, jag måste vara mig själv och jag ska alltid tala sanning, berättar han. När Per Lindberg nu tar ytterligare ett steg i sin karriär gör han det med en nyfikenhet och hunger som inte går att ta miste på. Kanske har det att göra med att han får komma närmare sina rötter.

Per Lindberg: ”Epiroc har stora möjligheter”

Han är maskiningenjör från Chalmers och har ett stort intresse för verkstadsindustrin. Men främst handlar det om att han ser att det nya bolaget Epiroc har stora möjligheter att utvecklas i hög takt och utifrån egna villkor. – Med gruvverksamheten i eget bolag kommer ledningen och hela verksamheten att kunna fokusera hårdare för att kunna fatta snabbare och inte minst bättre beslut kring bolagets utveckling. En av de centrala delarna i utvecklingen handlar om digitalisering och automatisering. Per Lindberg beskriver hur gruvnäringen har upplevt att mineralkvaliteten har minskat gradvis under det senaste tiotalet år, och hur det har pressat produktiviteten och också tvingat ner allt fler aktörer under jord. – Inte minst i den utvecklingen är digitalisering och automatisering nödvändig för att öka produktiviteten, få upp tillgängligheten på utrustningen och samtidigt öka säkerheten i gruvorna. Även hållbarhetsfrågor är något som driver detta, säger han.

Nya affärsmodeller och samarbeten

Hur kunnig är han egentligen inom digitalisering och automatisering, efter 12 år som vd för en koncern som utvecklar och tillverkar förpackningsmaterial? – Det är ju inte jag som ska bidra konkret med tekniken. Jag ska se till att vi riktar in vår utveckling mot rätt typ av affärsmodell, se till att vi har de resurser som krävs och att vi skapar samarbeten med rätt aktörer på marknaden. Han förklarar att digitalisering inte bara handlar om teknik, att somliga delar av den utvecklingen också kräver nya affärsmodeller och nya typer av samarbeten. Samtidigt understryker han att det också under lång tid ”kommer att finnas en basaffär som rullar på och som vi måste ta hand om”. Huset i Djursholm är färdigrenoverat sedan flera år. Men intresset för att bygga och se det nya ta form och bilda en funktionell och stabil helhet finns kvar. Det intresset lär han få utlopp för i sin nya roll hos Epiroc.

Regeringen: Ska bli enklare att få tillstånd för gruvor

0
Regeringen vill göra det enklare och mer effektivt att söka tillstånd för gruvverksamhet. Det var ett av beskeden från Eva Lindström, statssekreterare vid näringsdepartementet, när hon talade vid Atlas Copcos luciaseminarium. Svensk industri, och kanske främst politikernas intresse för industrin, har hamnat i skymundan, anser Eva Lindström. – Vi har talat för lite om industripolitik i Sverige det senaste decenniet. Det är den verksamhet som byggt välståndet i landet och vi är övertygade om att industrin har en nyckelroll även framöver för att lösa globala utmaningar. Eva Lindström pekar på den förmåga till förnyelse och utveckling som finns även inom traditionella svenska industriföretag. Ibland lyfts frågan om varför det inte startas några nya stora industriföretag som Ericsson, Atlas Copco eller Volvo längre, men Eva Lindström vill vända på frågan. – Vi kanske istället ska fundera över hur det kommer sig att stora svenska företag överlevt så länge? Jag tror att det handlar om den innovationsförmåga de här företagen har visat genom åren.

Rusta för sämre tider

Att det går bra för Sverige just nu är tydligt. Eva Lindström nämner det faktum att vi rankas på sjunde plats bland världens mest konkurrenskraftiga länder och toppar flera andra listor. Högkonjunktur råder och mycket ser bra ut. Men hon menar att det är i sådana tider företagen bör tänka framåt. – I goda tider ska man rusta för framtiden och för att vara beredd att ställa om när sämre tider kommer. Vi ser att 80 procent av världens tillväxt kommer att ske utanför Europa år 2020. Sverige får fler konkurrenter även när det gäller kunskap och innovation, säger hon och tillägger: – Vi kommer att behöva springa snabbare och ställa om snabbare för att vara konkurrenskraftiga.

Globala utmaningar

Samtidigt finns stora globala utmaningar som klimatförändringar, demografiska förändringar och att säkerställa tillgång till hållbart producerade produkter och råvaror. Ett exempel på det sistnämnda är att regeringen har gett myndigheten Tillväxtanalys i uppdrag att analysera hur staten ska kunna stödja skapandet av en komplett produktionskedja i Sverige för det man kallar ”innovationskritiska metaller”. Det handlar om metaller och mineral som är avgörande för att moderna energi-, miljö- och teknikinnovationer ska fungera. Sådana som finns i elektronik, solceller, vindkraftverk och batterier.

Trög process för att söka tillstånd

En del i det kan vara att förändra hur det går till när företag söker tillstånd för gruvdrift, en process som de flesta upplever som väldigt trög. – Jag kan bara hålla med om den beskrivningen, tyvärr. Jag tror att många företag upplever att frågor bollas mellan Bergstaten, länsstyrelserna, regeringen, återremittering och så vidare. – Det här är något vi har fokus på och vi har en väldigt tydlig ambition att göra det enklare, mer effektivt och mer förutsägbart. Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att undersöka var i systemet trögheterna finns, men Eva Lindström nämner också ett generellt dilemma: – Tillväxtanalys pekar på en viss ängslighet hos de berörda myndigheterna – man är så oerhört angelägen om att ingen ska vara ohörd, inget underlag ska saknas. Ibland finns det en risk att man styrs av att inte vilja göra fel, istället för att säkerställa att man gör rätt.

Nygammal gruva på Tekniska museet gör succé

0
Tekniska museets gruva var en av de första utställningarna på museet. När den populära attraktionen invigdes på nytt i år fanns en simulator från Atlas Copco på plats. Tekniska museet i Stockholm öppnade 1938 och Gruvan var en av de första utställningarna. Än i dag, efter snart 80 år, är den en av museets mest populära attraktioner. Förra året helrenoverades utställningen i samarbete med Swemin, som är medlemsorganisation för företagen inom gruvbranschen, och i februari i år invigdes en rejält uppdaterad gruvupplevelse för en ny generation museibesökare. Syftet har varit att skapa en så verklighetstrogen gruvmiljö som möjligt.

Skjut en egen sprängsalva

Den spännande gamla delen med trånga, mörka gruvgångar finns kvar. I den nyare delen finns kontrollrum, fikarum, videoinstallationer, modeller och kartor – och möjligheten att fyra av en rejäl sprängsalva med knappar och spakar från ett sprängskåp som använts i Kirunagruvan. Där finns också en gruvsimulator som tagits fram av Atlas Copco. I simulatorns styrhytt får du själv spränga och lasta malm, allt paketerat som ett Minecraftliknande spel med dubbla skärmar – en fram och en bak. Ett spel som är pedagogiskt och enkelt även för de yngre besökarna. – Vi har satsat mycket på interaktivitet, att man ska få testa och prova. Besökarna ska inte behöva stå och läsa från vänster till höger, säger Lars Paulsson som är utställningsintendent på museet, och fortsätter:

Självklart med en gruva på Tekniska museet

– Folk älskar utställningen, de trivs här och tycker att det är kul. Kontrollrummet har blivit ett ställe där många hänger. Barnfamiljer kan vara här hur länge som helst. Farfar tittar på geologikartan och barnbarnen spelar spel. Han pekar på att gruvbrytning ibland kan vara ett kontroversiellt ämne, men tycker att den har en självklar plats i museet. – Gruvor är så fundamentala i teknikhistorien, det är så mycket som börjar där. Därför känns det som en väldigt väsentlig del av vår berättelse på Tekniska museet. – Vi vill att folk ska få en bild av gruvarbete och kunna skapa sin egen uppfattning. Vi försöker redovisa olika synsätt utan att vare sig försköna eller kritisera. Vi vill vara neutrala, som en mellanstadiebok.