Just nu byggs världens näst djupaste tunnelbanestation på Södermalm i Stockholm. Det är en utmaning på hög nivå, som pågår 100 meter ner i underjorden. 

Vi har besökt byggplatsen. 

Av Anna-Maria Stawreberg

Foto Kristina Sahlén

Om man vill kan man uttrycka Sofia tunnelbanestation i siffror. 100 meter under markytan. 8 snabbgående hissar. 30 sekunder från marken till plattformen som är 200 meter lång och har 18 meter till tak. 30 personer får plats i varje hiss. 35 000 av- och påstigningar varje dygn. 

Eller så kan man helt enkelt beskriva bygget i och under Stigbergsparken som ett unikt projekt som beräknas vara klart för trafik senast 2030. 

Det finns flera utmaningar med det här arbetet.

”Vi visste att vi var tvungna att kärnborra, men vi visste inte alls vad resultatet skulle bli.”

– Att vara så djupt under jorden innebär en hel del logistik. Vi ska frakta ut en stor mängd berg, samtidigt som vi jobbar med att driva tunnel och efterföljande arbeten som betong och inklädnad, säger Mikael Knutsson, produktionschef på Implenia för anläggningsentreprenad Sofia.

Utmanande

Anläggningsentreprenaden, som utförs av Implenia på uppdrag av Region Stockholms förvaltning, kommer att resultera i Station Sofia. En förlängning av tunnelbanans blåa linje från Kungsträdgården till Södermalm och vidare ut mot Nacka och Söderort. 

Området ligger nämligen mitt på befolkningstäta Södermalm. Och Folkkungagatan som är den närmaste gatan får inte trafikeras med för tung trafik. 

Läs mer: Ny tunnelbanetunnel under Grand Hotel: ”Det är omöjligt att inte störa”https://bitzmagasin.se/ny-tunnelbanetunnel-under-grand-hotel-det-ar-omojligt-att-inte-stora/

– Det visade sig vara ett problem när vi ska frakta bort berget vi sprängt från Stigbergsparken. Som det är nu får vi bara ta tolv ton. Det blir ganska futtiga lass…

Mikael tystnar en stund och visar sedan på kartan hur problemet kommer att lösas genom att chaufförerna istället fraktar berget i 34-tonslass via arbetstunneln förbi Londonviadukten. 

”Som det är nu får vi bara ta tolv ton. Det blir ganska futtiga lass…”

Men det finns fler utmaningar att ta sig an. När borrarna kärnborrade vid kajkanten ner mot Saltsjön visade det sig att berget hade omfattande kärnförluster. Eftersom delar av tunnelbanelinjen ska gå under Saltsjön fanns det risk för läckage och sämre berg. 

Saltsjön är också orsaken till att tunnelbanan ligger så djupt. Det krävs av naturliga skäl en hel del berg mellan tunnlarna och vattnet. 

Tidskrävande förstärkningsarbete

– Berget är inte homogent och då gäller andra förstärkningskrav. Därför har arbetet med att förstärka blivit mer tidskrävande än vad vi räknat med, säger Mikael Knutsson och visar på en ritning hur bygget ska se ut när det är klart. 

Två spår ska gå mot Nacka. Två spår ska gå söderut mot Gullmarsplan. 

Den 800 meter långa arbetstunneln som leder ner mot själva bygget är brant. Här nere jobbar borrarna, sprängarna och förstärkarna för högtryck. Och arbetet pågår i princip dygnet runt. 

Mikael Knutsson fortsätter sin berättelse. 

– Vi visste att vi var tvungna att kärnborra, men vi visste inte alls vad resultatet skulle bli.

Resultatet kom precis efter sommarsemestern. Mellan augusti och februari jobbade Mikael Knutsson och kollegerna för högtryck för att hitta en lösning. 

Nu är problemet löst, och deadline närmar sig med stormsteg. 

– Den här delen av tunneln kallar vi för spaghettin, säger Mikael och stänger av motorn. 

Han lyser med lampan och förklarar att det just här finns mängder av tunnlar både över och under oss. 

– Vissa är hemliga förstås. Men vi vet ju att Stockholms underjord är som en herrgårdsost.

Hundra meter högt höghus under jord

Vi sätter oss i bilen igen. Fortsätter djupare in i berget. I en del av tunneln står Kalle Pellinen och bultar. 

Han är något av en passionerad bultare, och är nöjd med produktionen så här långt.  

Det finns fler utmaningar förklarar Mikael när vi kör tillbaka genom tunneln mot Stigbergsparken. 

– Eftersom det finns många boende i området har det även varit en del utmaningar med buller och omgivningspåverkan. Vi gör vibrationsanalyser efter varje sprängning, och än så länge har vi bara haft ett enda övertramp. Så det har gått över förväntan. 

”Vi gör vibrationsanalyser efter varje sprängning, och än så länge har vi bara haft ett enda övertramp.”

På markplan arbetar ett gäng med det som ska bli hissarna. Här ska ett 20 gånger 20 meter stort schakt tas upp där de åtta hissarna ska installeras. Rulltrappa är ett för långsamt alternativ.  Hiss är den enda vägen sättet att ta sig till och från perrongen, om man bortser från utrymningstrapporna. 

Enklast kan man beskriva hisschaktet som ett hundra meter högt höghus under jord. Ett höghus som börjar i Stigbergsparken och går hundra meter ner till själva perrongen. 

Sekantpålar i backen håller undan såväl grundvatten som jordmassor. 

Läs mer: 35 år som borrare: ”När jag började lyfte vi stängerna för hand” https://bitzmagasin.se/35-ar-som-borrare-nar-jag-borjade-lyfte-vi-stangerna-for-hand/

– Vi borrar och pumpar in cement genom betongpålarna för att täta underliggande berg och sedan borras och injekteras förankringar in i stödkonstruktionerna, allt för att det ska bli högsta förankringsnivå, säger Mikael. 

Han ser lugn ut. Förklarar att de jobbar sig fram genom berget, några meter i taget. 

Men när jag frågar om han är stressad skrattar han och svarar sedan, utan att tveka:

– Som fan. 

Från och med i höst kan eleverna på Bergsskolan gå vidare till KTH direkt. 

Linda Öman är en av dem. 

– Det känns som om jag är på väg in i en framtidsbransch. 

Av Anna-Maria Stawreberg

Det finns som bekant ett skriande behov av människor i bergbranschen och stål- och verkstadsindustrin. Dessutom saknas det civilingenjörer med den specialkompetens som behövs för att arbetet under jord ska kunna utföras.

– Alldeles särskilt nu när man bygger ut så kraftigt runt om i landet behövs det folk med specialkunskap, också när det kommer till de verktyg, maskiner och redskap som krävs för jobbet, säger Jan Eliasson. 

För visserligen har KTH, Kungliga Tekniska högskolan, en masterutbildning som riktar sig till den här yrkesgruppen. Men det finns två problem:

Det ena problemet är att många av de som söker masterutbildningen kommer från andra länder, och återvänder till hemlandet efter examinationen. Det andra problemet är att även många från Stockholm går utbildningen, och att dessa vill stanna kvar i storstan.

Ont om ingenjörer i landet

Det har alltså varit ont om civilingenjörer som varit villiga att ge sig ut för att arbeta på de mindre orter där gruv- och stålindustrin finns. 

– Situationen har, milt uttryckt, varit dålig för näringslivet. Det har funnits ett starkt behov av att få ut kompetensen ut i landet, säger Jan Håkansson, rektor på Bergsskolan. 

Det var också bakgrunden till att Bergsskolan kontaktades av KTH. De båda parterna började diskutera för att hitta en lösning. För kanske skulle det vara möjligt att låta elever som gått Bergsskolans yrkesutbildning läsa vidare på KTH? 

”Vi har nyligen påbörjat ett samarbete med Luleå tekniska universitet och i dagarna har vi kontaktats av Örebro universitet.”

– Vi såg att det behövdes mer matematik och programmering för att våra elever skulle vara behöriga. Det har vi nu löst genom att de istället för sin sista praktikperiod läser in de här ämnena, säger Jan Håkansson. 

I och med att det problemet har lösts är det från och med i höst möjligt för de elever som läst tredje året på Bergsskolans Metall- och verkstadsteknik att fortsätta på KTH:s masterprogram Teknisk materialvetenskap under ytterligare två år. 

– Intresset var stort redan från början, och nu har vi tio elever som går KTH-spåret, säger Jan Håkansson. 

Materialnörd

Linda Öman är en av eleverna som ställt in siktet mot KTH och studier i Stockholm. Hon har en bakgrund i fordonsindustrin, blev tidigt intresserad av materialteknik och metallurgi och hittade till Bergsskolan efter att ha gått en kurs på jobbet. 

– Då hade jag i flera år funderat på att plugga vidare, men inte riktigt vågat ta steget. Eftersom det innebar en flytt var jag tvungen att ta mig en rejäl funderare, säger Linda Öman. 

Det är snart tre år sedan. Linda Öman kände direkt att hon trivdes med studierna. Här på Bergsskolan får hon möjlighet att grotta ner sig i materialtekniken. 

LÄS MER: Från noll till hundra i gruvan – på bara några månaderhttps://bitzmagasin.se/fran-noll-till-hundra-i-gruvan-pa-bara-nagra-manader/

– När chansen med den här bryggan mellan en yrkeshögskola som Bergsskolan och en högskola som KTH kom var det inte så mycket att fundera över. Jag vet ju att den här branschen är framtiden, säger Linda Öman. 

För bergbranschen och gruvindustrin spelar möjligheten att kunna läsa vidare på KTH direkt efter Bergsskolan stor roll. 

– Företag i branschen som exempelvis Epiroc ställer naturligtvis höga krav på det stål som används i maskiner, redskap och verktyg. Och att det behövs fler personer som har djuplodande kunskap i teknisk materialvetenskap är ett faktum, konstaterar Jan Håkansson. 

Fler universitet är intresserade

Under de senaste månaderna har Jan Håkansson och Bergsskolan blivit kontaktade av fler universitet och högskolor för att diskutera kommande samarbeten.

– Vi har nyligen påbörjat ett samarbete med Luleå tekniska universitet där våra elever kan gå vidare med en masterutbildning. Och inte bara det. I dagarna har vi kontaktats av Örebro universitet som också vill starta en masterutbildning, säger Jan Håkansson. 

”Det här känns som en stor möjlighet för våra studenter, som på det här sättet kan ta den svenska industrin ytterligare ett steg framåt.” 

Att Bergsskolan får förfrågningar om samarbeten med universitet och högskolor är hedrande, menar Jan Håkansson. 

– Det här är så klart positivt för Bergsskolan och ett starkt kvitto på att våra utbildningar både håller hög kvalitet och är attraktiva för näringslivet. Det här är en spännande öppning när det gäller validering mellan olika lärosäten inom såväl yrkeshögskolor som högskolor och universitet. 

Majoriteten av studenterna på Bergsskolan i Filipstad kommer från mindre orter utspridda över hela landet och enligt Jan Håkansson är de flesta av dem inte främmande för att röra på sig. 

– Det här känns som en stor möjlighet för våra studenter, som på det här sättet kan ta den svenska industrin ytterligare ett steg framåt. 

Spränga inomhus, går det ens? Jajemän!  Men det finns en hel del att tänka på för att jobbet ska gå som planerat. Lasse Kvarnvik på Värnamo Sprängtjänst har tipsen du inte vill missa. 

Text: Johanna Paues Darlington

– En gång hade vi i uppdrag att sänka golvet i ett hus ute på landet. De hade en kakelugn i mitten som de inte ville plocka ner inför sprängningen eftersom det skulle bli så dyrt att få upp den igen, så de bad oss att spränga runt den istället. Det krävde precision, det! 

Lasse Kvarnvik skrattar åt minnet av det speciella uppdraget för ett gäng år sedan. Han och kollegorna på Värnamo Sprängtjänst borrar och spränger då och då inomhus, men att spränga runt en kakelugn hade de inte gjort förut. 

– Men det gick bra. Vi utnyttjade de springor som redan fanns i berget och lyckades spränga ut det åt andra hållet, bort från kakelugnen, berättar han. 

Värnamo Sprängtjänst är en liten firma, fyra anställda. De jobbar mestadels med entreprenadsprängningar som rörgravar och villa- och industritomter. Ofta är det små laddningar nära andra byggnader som gäller. 

”Vi utnyttjade de springor som redan fanns i berget och lyckades spränga ut det åt andra hållet, bort från kakelugnen.”

– Vi har specialiserat oss på det lilla. Finlirsjobben, säger Lasse Kvarnvik som äger firman tillsammans med Martin Nilsson. 

Inomhusuppdragen kommer inte ofta, men ett par gånger om året brukar det ändå bli. 

– Men vi sprängsotar värmepannor också, och det är ju också inomhus på ett sätt. Och ibland spränger vi i silor där det fastnat material som behöver tas bort. 

Det absolut viktigaste vid inomhussprängning, menar Lasse Kvarnvik, är att planera noga innan du börjar. 

– Det ska man ju alltid göra förstås, men inomhus är det verkligen A och O. Sedan är det bra att prova sig fram, se hur berget beter sig innan man går vidare. 

Att planera var du ska göra av borrkaxet är också ett måste innan du sätter igång. 

Prova dig fram 

– Borrkax är svårt att hantera inomhus. Det bästa är att ha en centraldammsugare, men det finns ju inte alltid. Och tyvärr finns inte några eldrivna handhållna borrmaskiner med vattenspolning på marknaden att köpa nu. Det är en marknadslucka! Det hade varit väldigt bra för just inomhusjobb, säger Lasse Kvarnvik och berättar om när de sprängde en kabelgrop på två gånger tre meter inne på Ljungby lasarett, alldeles invid hörselavdelningen. 

– Det var så lågt i tak att vi inte fick in den eldrivna grävaren som entreprenören som skulle gräva ur hade hyrt. Det slutade med att de fick hyra en liten dieselgrävare istället. Och ja, vi fick borra och spränga på angivna tider – det blev ju lite svårt annars för dem att utföra hörseltester när vi borrade alldeles bredvid. 

Också avgaser blir ett större problem inomhus än utomhus, så det gäller att ordna med bra fläktar, konstaterar Lasse Kvarnvik. 

– Det är en säkerhetsfråga. Även ur den aspekten vore det bäst med eldrivna maskiner. 

Bra med gamla borrkronor

Även om betong oftast kan bilas upp, händer det ibland att vi spränger bort den istället. Till sådana tillfällen brukar Lasse Kvarnvik och hans kollegor spara gamla borrkronor. 

LÄS MER: Konsten att ta fram en borrkrona

– De ska inte vara helt slut förstås, men nästan. Går de i ett armeringsjärn tar de nämligen slut direkt – och det blir dyrt om man har helt nya kronor! Men sedan måste man såklart lägga in i budgeten att det kommer att gå åt många borrkronor. 

”inomhus verkar de flesta förstå att det är knepigt och att det måste få ta den tid som behövs.”

På det stora hela tycker Lasse Kvarnvik att det är roligt att borra inomhus. Det är ofta annorlunda uppdrag som kräver lite extra tankeverksamhet. Och än så länge har, peppar peppar, inget inomhusuppdrag gått åt skogen för Värnamo Sprängtjänst. 

– Jag tror att det beror på att vi just tänker efter några extra varv när vi är inomhus. Ute på vanliga jobb är det ofta någon som håller i en tidsplan som är helt orealistisk och det är stress hela tiden. Men inomhus verkar de flesta förstå att det är knepigt och att det måste få ta den tid som behövs. 

Lasses 5 bästa tips för att lyckas med inomhussprängningen 

• Tänk till först! En bra och noggrann planering är extremt viktigt för ett lyckat jobb inomhus. 
• Prova dig fram och börja med en lugnare laddning för att se hur berget beter sig. 
• Tumma inte på säkerheten. Se till att du inte får i dig vare sig gaserna efter sprängning eller avgaser från maskinerna. En NOx-sensor som mäter gaserna i luften kan vara bra att ha på sig. 
• Ha en plan för vad du ska göra med borrkaxet. Det måste ut på något sätt… 
• Släng inte gamla borrkronor! De kan komma till användning om du ska borra i armerad betong.  

Epirocs borrmästare Stefan Löfdahl listar fem tillfällen då den mänskliga faktorn kan vara livsavgörande.

Text: Matilda Lann

Det är ingen hemlighet att det är en tuff miljö på berget, svår terräng och kraftig lutning är inte ovanligt. Men inte sällan är det den mänskliga faktorn som orsakar olyckor.
– Det här med säkerheten är jätteviktigt. Det första du ska tänka på är din egen säkerhet när du jobbar, och sen att inte utsätta andra för fara, säger Stefan Löfdahl.

”tyvärr har det hänt att människor avlidit. Jag vet två fall där man har fastnat i rotation och inte klarat livhanken”

När det gäller borrare handlar det ofta om klämskador, belastningsskador, hanteringsskador eller skador som uppkommer av maskiner i rörelse. Även hantering av borrör kan leda till skador. Lyckligtvis är det få olyckor som får dödlig utgång.
– Men tyvärr har det hänt att människor avlidit. Jag vet två fall där man har fastnat i rotation och inte klarat livhanken, säger Stefan Löfdahl.

För att undvika att utsätta sig själv eller andra för onödig risk kan det vara bra att fundera över några situationer som lätt kan eskalera och leda till olyckor.

Stefan Löfdahl: 5 saker du ska undvika för att minska olycksrisken

1. Dålig start på dagen

Den mentala inställningen du har när du kommer till jobbet kan påverka dig mer än du kanske tror.
– Upplevde du en riktigt dålig omkörning på väg till jobbet som du irriterar dig på? Var det stressigt vid lämning på förskolan? Om du är irriterad och frustrerad kommer det att påverka dig i ditt arbete. Försök att skapa en rutin varje morgon för att komma in i rätt mentala tillstånd där du skakar av dig det som hänt tidigare.

2. Trötthet

Det är inte ovanligt att borrare jobbar långa dagar under skiften. Många är lediga fredagar och då blir det i stället mastiga pass resten av veckan. Varken hjärnan eller kroppen i övrigt mår bra av att arbeta långa perioder utan uppehåll.
– Det är många timmar på jobbet och du ska vara alert hela tiden. Det gäller att ta dina raster så att du får tillbaka energin och orkar jobba så långa dagar. Är du inte utvilad är det lätt att olyckan är framme.

3. ”Ska bara”

Hur många olyckor har inte hänt när man ”ska bara”? Något ska lösas i farten och du vill bara få det överstökat.
– Olyckan är ofta framme när du ska göra något lite snabbt. Du ska bara gå och byta borrkrona, eller bara hoppa ner från en hytt och landar på en isfläck. Planera arbetet och undvik snabba infall.

LÄS MER: Så vänder du en skitdag på berget

4. Slarv med utrustningen

Ett stort misstag är att inte ha koll på utrustningen. Säkrare maskiner och ökad automatisering har förvisso lett till färre arbetsolyckor. Men det gäller samtidigt att du som operatör vet hur säkerhetsutrustningen på riggen fungerar.
– Ha som rutin att kolla att de olika säkerhetsfunktionerna på riggen fungerar: nödstopp, brandutrustning och skyddsburen runt mataren som ska förhindra att du fastnar. Se också till att du inte har en massa lösa föremål i hytten, som borrkronor, termos och radiolåda, som kan knocka dig om riggen skulle välta.

5. Stress

Forskning visar ett tydligt samband mellan stress och arbetsplatsolyckor. En för hög arbetsbelastning påverkar både kroppen och psyket. Du vill bara bli klar lite snabbt, du jagar borrmeter eller har en kund som ligger på om att jobbet måste bli klart. Att låta sig påverkas av stress kan bli farligt.
– Stress är väldigt dåligt. För att undvika stress så se till att ha en god planering, alltid ligga steget före innan det blir panik. Finns allt tillgängligt för jobbet som ska göras? Behöver du beställa grejor eller göra ett planerat underhållsstopp? Finns vägar framdragna? Är alla berörda parter överens om vad som ska göras? Ta ett djupt andetag när du känner av stress och räkna till tio, sen börjar du arbeta och kan då vara mer logisk i dina tankar. Det är lätt att få tunnelseende vid stress, svårt att ta till sig information och vara logisk.